Polskt silver är populärt igen

Polskt silver var länge uppskattat för sin fina kvalitet och på senare tid har man fått upp ögonen för det igen. Här ett saltkar från 1877, tillverkat i den ryska delen av Polen.

Det polska silvrets historia går långt tillbaka i tiden. Man har funnit föremål med slaviskt ursprung mellan floderna Odra och Wisła daterade till tidsperioden 700- till 900-talet. Kung Bolesław Krzywousty – den Snedmynte (1085–1138) – försåg sig med silver från gruvorna i Śląsk och mellan 1544 och 1567 arbetade över fyrtio guld- och silversmeder på slottet Wawel i Kraków. Särskilt Sigismund II August (1520–72) uppskattade smedernas arbeten i guld och silver, och han strödde beställningar över dem. När huvudstaden flyttades till Warszawa blev det en nedgång i Kraków, då guld- och silversmederna flyttade efter.

En man som var aktiv långt senare och värd att nämnas är Józef Nałęcz Hakowski. Han deltog i januariupproret 1863–53 och verkade sedan i Wien, Paris och Genève. Han blev mästare i London innan han bosatte sig i Kraków. Han utför många arbeten bl. a. silverreliefer åt Polens store historiemålare Jan Matejko. Andra verkstäder i Kraków tillverkade bordsuppsättningar, bestick, brickor, sockerskålar och dylikt.

Silverljusstakar modell Blau Poznań från 1830.

År 1824 grundades firman Fraget i Warszawa av Alfons Fraget från Frankrike. Senare kom även hans bror Józef till Polen, han förde med sig det senaste inom tillverkningsteknologin från Frankrike. Man tillverkade exklusiva bordsuppsättningar och bestick med hög silverhalt. Kundkretsen var den polska eliten, aristokratin och de mest inflytelserika personerna i Polen och i världen. När grundaren Józef Fraget avled 1867 hade företaget 250 anställda. Hans son Julian Fraget, född 1841, tog över verksamheten i Warszawa. Han hade avslutat sina studier på tekniska högskolan i Liège och gift sig med en polska med fransk bakgrund, Antonina de Sauvé.

Silverbestick modell Amerykański Hefra.

Konkurrensen lät inte vänta på sig. En av Fragets anställda Juliusz Józef Henneberg startade eget företag i samma bransch 1856, men Fragets produkter förblev mest populära. Fraget öppnade också butik i Konstantinopel (Istanbul) 1867. Deras produkter såldes också i Tiblisi, Lwów, Moskva, Sankt Petersburg, Odessa, Kiev, Vilnius och Łódź. Man ville vara representerad på många ställen för att undvika plagiat. Företaget deltog i många utställningar och belönades med medaljer bl. a. i Sankt Petersburg, Moskva och Warszawa. År 1890 hade man 400 anställda och värdet av tillverkningen uppskattades till 781 000 rubler.

Julian och Antonina Fraget skänkte 1901 ett par ljusstakar till kyrkan Św. Karol Boromeusz vid Chłodnagatan 21. Där återfinns också ett tabernakel som tillverkats på Fragets fabrik, finansierat av mecenaten Aleksandra Potocka 1886.

Gammal välkänd modell – serveringsfat modell Poznań från 1910.

Julian Fraget avled utanför Wien 1906 och begravdes på den kända Powązkikyrkogården i Warszawa. Dottern Juliana Maria tog över verksamheten. Tillsammans med maken greve Czesław Światopełk-Mirski fick hon fyra barn, och sonen Józef (1893-1970), gift med grevinnan Radziwiłł, övertog verksamheten efter sin mors död. En annan son, Kazimierz, dog i Auschwitz, hans söner stupade i Warszawaupproret.

Under samma period hade bröderna Henneberg 168 anställda och uppskattad tillverkning för 170 000 rubler.

Silver och nysilver från Polen återfinns nu på världens viktigaste bord. Efter det första världskriget gick försäljningssiffrorna upp både för Fraget och Henneberg. Distributionskedjan nådde till länder som Bulgarien, Persien, Grekland, Rumänien och Kina. År 1928 beställde kungen av Afghanistan bordsuppsättningar och konstföremål till sitt hov, samtidigt som en butik öppnades i Kabul. Man försåg också hov i Europa med silver samt shahen av Persien. Fraget tillhandahöll också silver åt presidentpalatset liksom hotell Bristol, det lyxigaste i Warszawa. Fragets bestick fanns med på kryssningsfartyget Stefan Batorys första seglats till Amerika från Gdynia 1936. Fartyget utmärkte sig för elegans och skulle vara som en flytande salong och ambassad för polsk kultur.

Under tidsperioden 1907 till 1930 fick bröderna Henneberg en lång rad medaljer på olika utställningar. De hade de flesta av sina återförsäljare i Polen, men även utomlands i Rumänien, Persien, Bulgarien, Sydafrika, Kanada och Kina. Man hade nu 280 anställda.

Eleganta silverljusstakar, även de Poznań från 1910.

Efter andra världskriget återstod endast spillror av de båda företagen. De var förstörda och plundrade. Både Fraget och Henneberg försökte komma igång igen men lyckades inte återfå svunna tiders storhet. Den 1 januari 1965 slogs de två företagen samman och cirkeln var nu åter sluten. Namnet blev Hefra efter de första bokstäverna i grundarnas efternamn. Hefra fick ett uppsving i det gråa kommunistiska Polen. Deras bestick blev på modet och man fortsatte tillverka besticksmodeller från båda företagen. På grund av den stora varubristen under kommunisttiden var det ofta långa köer utanför fabriksbutikerna på Jan Kazimierzgatan och Ogrodowagatan i Warszawa. Besticken kom åter igen ut i världen när personer som flyttade från Polen tilläts att ta med sig en matsilveruppsättning för 12 personer i sitt bohag. I samband med krisen under 1980-talet stängdes alla fabriker och endast den i Warszawa återstod samtidigt som försäljningen sjönk med 20 %.

Även om företaget varit i många händer prisas det nu igen. Man värnar om de gamla traditionerna och har ett gott renommé i världen.

Företaget Hefra blomstrar som aldrig förr, säger Michał Myśliński Polska vetenskapsakademin. Det tyder på att polacker satsar på ädla metaller och ser silver som en värdebeständig investering. Hefra är idag det enda företag i Polen som tillverkar bestick, bordskonst och bordsuppsättningar. Produkterna är tillverkade för hand och Hefra är troget sin historia som är polsk lyx.

Text och bild:
Henrik Oxelcrantz

Källor: Jubiler, Hefra och Wikipedia.