Flygplanet förstördes totalt vid kraschen och alla ombord omkom.
Foto: wikipedia.

På torsdagen inleddes den civila rättegången mot fem personer, som anklagas för att i april 2010 ha slarvat med förberedelserna inför dåvarande presidenten Lech Kaczyńskis resa till Smolensk.

Bland de åtalade finns dåvarande premiärminister Donald Tusks kanslichef, den hemkallade ambassadören Tomasz Arabski, och två andra regeringstjänstemän, samt två diplomater på polska ambassaden i Moskva.

Bakom åtalet står anhöriga till de 96 offren, varav många tillhörde toppskiktet inom den politiska och militära maktapparaten.

Bland åtalspunkterna anges att Arabski inte tillräckligt snabbt och effektivt hanterat de handlingar som krävdes för en säker flygning. De andra misstänks för att inte skaffat sig tillräcklig kännedom om flygplatsen där presidentplanet skulle landa.

De åtalade hävdar att det var president Kaczyńskis kansli som arrangerade resan och att de inte hade något inflytande över var planet skulle landa eller någon anledning att ta reda på flygplatsens status.

Om de fälls riskerar de tre års fängelse.

Att Smolenskolyckan nu tas upp som civilmål beror på att åklagarmyndigheten tidigare gjort bedömningen att det fanns fog för viss kritik mot de nu åtalade men att det inte räckte för att väcka åtal.

Flygkraschen i Smolensk är en händelse laddad med såväl politik som historia.

Ett av det moderna Polens största trauman är Katyńmassakern våren 1940, då Röda armén mördade över 20 000 polska krigsfångar i skogarna vid Katyń. Kommunistregimen som fick makten efter krigsslutet försökte mörklägga det sovjetiska broderfolkets dåd och människor som försökte få veta vad som hänt med deras anhöriga i krigsfångelägret i västra Ryssland, trakasserades på olika sätt. Stalin försökte lägga skulden på nazisterna, men efter kommunismens fall tog Moskva på sig ansvaret för morden.

Polackerna högtidlighåller minnet av offren varje år, men 2010 – 70 år efter massakern – arrangerade president Putin den 7 april en minneshögtid vid det monument som rests över de dödade polska krigsfångarna.

I Polen pågick en maktkamp mellan premiärminister Donald Tusk, som försökte förbättra de spända relationerna mellan Polen och Ryssland, och president Lech Kaczyński som drev en Moskvafientlig politik.

Putin bjöd in Tusk till den ryska minneshögtiden men inte Kaczyński, som snabbt lät arrangera en egen minneshögtid den 10 april. Det var den resan som blev så olycksdiger. Enligt haveriutredningen var piloterna inte utbildade för det plan man flög; planets säkerhetsutrustning fungerade inte ihop med flygplatsens varningssystem; ingen i besättningen kunde ryska och trafikledarna på flygplatsen talade bara ryska. Det var dåligt väder och tät dimma, planet störtade när man försökte landa och alla 96 ombord omkom.

Olyckan blev ett hårt slag för hela Polen och inte minst för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som den omkomne presidenten tio år tidigare bildat tillsammans med sin tvillingbror Jarosław Kaczyński, idag Polens mäktigaste man. En rad rykten kom i svang efter olyckan, PiS tillsatte en egen haveriutredning som under ledning av nuvarande försvarsministern Antoni Macierewicz kom fram till att planet sprängts i luften. Den teorin dementerades omedelbart av dåvarande justitiekanslern – det fanns inga spår av sprängämnen ombord. Men PiS tror fortfarande att planet sprängdes och har öppnat Smolenskutredningen igen för att hitta bevis för att det var ett attentat. Den bakomliggande tanken är att president Kaczyńskis Rysslandsfientliga politik var en nagel i ögat på Moskva, som röjde presidenten ur vägen. Donald Tusk anses ha bidragit till att sopa igen spåren efter attentatet, och högt uppsatta företrädare för PiS har sagt att även Tusk bör ställas inför rätta eftersom han har mycket att stå till svars för.

De anhöriga anser i stället att de åtalade regeringstjänstemännen orsakade flygolyckan genom sin nonchalans – de såg inte till att resan kunde genomföras på ett tryggt och säkert sätt.

Haverikommissionens slutsats var snarare att ett stort ansvar låg hos luftvapnet – tretton flyggeneraler fick sparken när den polska utredningen var klar, och det regemente som hade hand om presidentens och regeringens transporter lades ner.

Det polska folket är splittrat, en del tror på PiS attentatsteori, andra på den officiella utredningen och resten vet inte vad de ska tro. Alla är dock övertygade om att hela sanningen om Smolenskolyckan inte har kommit fram. En av anledningarna är att Ryssland inte återlämnat flygplansvraket till polackerna. (Rzeczpozpolita och wB 31 mars 16)