Smogen ligger tät över de stora städerna. Foto: Gunilla Lindberg.

I Polen håller regeringen, energibolagen och facket fast vid kol som huvudsaklig energikälla, trots dess dokumenterat negativa påverkan på miljön. Förändringen kommer istället via lokala initiativ, skriver miljötidningen Syre.

Kolindustrin har länge varit dominerande i södra Polen, kolet gav billig inhemsk energi och många arbetstillfällen, men också mycket luftföroreningar. Särskilt de stora städerna, som Warszawa och Kraków, drabbas regelbundet av hälsofarlig smog. Regeringen accepterar Parisavtalet förutsatt att man får fortsätta producera el av kol – 82 % av landets elenergi kommer från kolkraftverk och 12 % från förnybara energikällor.

Polen minskade sina utsläpp av växthusgaser med 15 % mellan 1990 och 2012 enligt Europeiska energimyndigheten, skriver Syre. Men utsläppen är fortfarande höga och smogen mycket besvärande. Boven i dramat är hushållen – runt 80 % av luftföroreningarna kommer från omoderna kolpannor.

Energiminister Krzysztof Tchórzewski menar på att fattigdomen är utbredd på landsbygden och att man därför eldar med gamla skor, kläder, begagnad motorolja.

Om de eldade med kol skulle det bli mindre utsläpp, säger han. Men med det nya barnbidraget får familjerna bättre ekonomi.

Men det är bara en bortförklaring, säger Magda Kozłowska från organisationen Kraków Smog Alert. Det är redan förbjudet att bränna skräp.

Kolproduktionen har halverats sedan kommunisttiden, kraftverken har moderniserats och flera nya moderna kraftverk har byggts.

Vi blev beroende av kol, Polen ansågs så osäkert att Sovjetunionen inte vågade bygga kärnkraftverk här, säger energiministern. Och vi minskar användningen av kol så snabbt det bara går.

Men när man räknar på vad kolenergin kostar tar man inte med alla förtidiga dödsfall som orsakas av luftföroreningar, menar polska Greenpeace.

Regeringens stöd till kolgruveindustrin är förödande för folkhälsan, miljön och ekonomin, säger Anna Ogniewska från Greenpeace. Politikerna och statliga medier säger att förnybara källor inte kan ge tillräckligt mycket energi för Polens behov, och därför tvekar folk att investera.

Det är ju också en säkerhetsfråga – för fientliga styrkor är det svårare att slå ut decentraliserad småskalig energiproduktion än ett 50-tal kraftverk i södra Polen, säger hon.

Kraków ligger i en dal och partiklar från förbränning av fasta bränslen samlas i mängd ovanför stan. En stor studie visar att barn i Kraków är mindre när de föds och har lägre IQ senare i livet än barn i städer med renare luft. En annan studie visar att fler personer tas in på sjukhus för hjärtproblem dagar då partikelhalten är hög, skriver tidningen.

Det finns ingen gemensam EU-standard för när man varnar för hög halt av partiklar i luften, men gränsen går generellt vid 100 mikrogram per kubikmeter. I Polen är gränsen 300 mikrogram per kubikmeter. Annars kommer larmen för tätt och då struntar folk i larmen, menar miljöministern.

Men i Kraków har man sänkt gränsen till 150 mikrogram, och när larmet går åker bilägare gratis med kollektivtrafiken och skolbarnen hålls inomhus.

Kraków Smog Alerts, som larmar redan vid 100 mikrogram, startade för fem år sedan, och idag finns smogvarning i ett tjugotal städer och byar. En rikstäckande paraplyorganisation, Polish Smog Alert, driver också på. 2019 träder ett regionalt förbud mot kolpannor i kraft. Förra året kunde Krakówborna byta ut sin gamla kolpanna mot en ny med hjälp av kommunen, och från 2022 måste alla värmepannor uppfylla vissa miljökrav, skriver tidningen Syre.

Solvärmen kommer också – 2014 utgjorde Polen Europas fjärde största marknad för solvärmepumpar, och allt fler hushåll installerar solceller för att sedan sälja överskottet till elnätet. I södra Polen bygger 20 kommuner tillsammans en jätteanläggning för solceller på allmänna byggnader, privathus och arenor, vilket sänkt värmekostnaderna rejält. I flera städer hjälper kommunerna också till när folk vill installera solceller på sina hus.

Där regeringen sviktar görs alltså många lokala satsningar till förmån för både miljö och ekonomi. (Syre 6 juni 17)