Skärmdump från Polityka.pl

I dagens Polen har vi att göra med människor som saknar intellektuella och emotionella verktyg för att bemästra sina primitiva instinkter. Det säger religionshistorikern och professorn Zbigniew Mikołejko i en intressant intervju i tidskriften Polityka. Idag ser vi en demonstrativ skamlöshet som definieras som stolthet över att man bryter mot alla lagar och regler.

Jag ser det som en maktdemonstration, säger han. Många ser sig själva som de som skapar lagar och regler. Och därmed får de bryta mot dem. För vem kommer att stoppa dem? Det är så de nuvarande makthavarna och deras anhängare uppfattar sig själva. Det är ett arkaiskt, rent av instinktivt beteende. Kultur handlar om att behärska ilska, fientlighet, att dölja känslor som girighet och hämndlystnad, och det krävs emotionella och intellektuella verktyg för att bemästra sådana primitiva maktdemonstrationer. Om man saknar de verktygen tar man till fysiskt våld.

I dagens Polen sker det med hjälp av moraliskt och intellektuellt våld. Med tanke på makthavarnas ålder, bristande utbildning och atavistiska kvardröjande vid ”Blut und Boden”-kulturen är de som talibanerna, säger professor Mikołejko. De har alla moderna tekniska hjälpmedel till sitt förfogande men i själva verket lever de utanför det samhälle som skapade dessa hjälpmedel. De använder dem för att förstöra detta samhälle. I Polen har de vunnit makten med demokratiska metoder för att förstöra denna demokrati.

Zbigniew Mikołejko menar att denna svåra tid är ett prov på människors moraliska hållning och anständighet. Det är svårt för folk har barn, lån och räkningar att betala. Även de hederliga tvingas i tider som dessa stoppa undan sin hederlighet. Och det är farligt för samhället kommer att undergå ytterligare splittring. Redan nu är polackerna ett folk som inte går och röstar, som inte engagerar sig i samhällslivet och inte deltar i kulturlivet. De sluter sig i sin privata sfär, där det enda de bryr sig om är ett jobb, tak över huvudet, prylar och billig underhållning. Här tillkommer repressalier och hot om att förlora jobbet. Därför är det svårt att klandra många polacker för att anständighet blivit en bristvara.

Mikołejko hävdar att polackerna har ett starkt drag av konformism i sig. Det bondska arvet gör att de har ett starkt behov att anpassa sig och att överleva. Upprorsmän och rebeller har alltid varit en minoritet.

Även om medborgarrörelsen KOD (Kommittén för demokratins försvar) skapar en motståndets gemenskap så är det främst intelligentsian och medelklassen som ansluter sig till den. Det är de samhällsgrupperna som är måna om något mer än de mest basala levnadsbehoven. Och visst finns det människor som vägrar att ge efter för repressalier och påtryckningar men de tillhör oftast en elit. Sådana gester har dessutom enbart ett symboliskt värde.

Professor Mikołejko hoppas att känslor som skam och anständighet med tiden ska vakna hos vissa PiS-parlamentariker – i det här fallet har moralen i högsta grad en politisk dimension. Det är Polens enda chans. Som det är nu syns inga tendenser till någon moralisk revolt inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Men om inget händer går landet mot en framtid med en förtäckt auktoritär regim som kommer att behålla ett sken av demokrati. Därför kan det pågå under en lång tid.

Mikołejko pekar på ytterligare en intressant faktor i dagens Polen. I boken Listy z Rosji (Brev från Ryssland) skildrar författaren, markis de Custine, tsaren som till synes allsmäktig. Men i själva verket är han systemets största slav.

Så är det med Kaczyński också, säger Mikołejko. Han är en fånge i det system han själv har skapat. Kaczyński, en äldre herre med en katt, betyder ingenting utan sina många hantlangare som är beredda att göra vad som helst för några få smulor i form av makt eller pengar. Den dagen han inte längre har något att ge sina hyenor är han och hans system slut.

Dorota Tubielewicz Mattsson