Artur Szulc. Foto: Cato Lein.
Det är utmärkt att vi på svenska har fått tillgång till en lättillgänglig och ingående skildring av östra Polens grymma öde de här två åren, skriver Bo Bergman i sin anmälan av Artur Szulc nya bok, I Stalins våld. Kunskapen om och minnet av den sovjetiska terrorn får inte falla i glömska, lika lite som den nazistiska terrorn.
Artur Szulc
I Stalins våld
Sovjetunionens kuvande av östra Polen 1939–41.
Norstedts 2010.
Artur Szulc, författare till den nyutkomna boken I Stalins våld om Sovjets brutala underkuvande av östra Polen 1939–41, har någonstans kallat sig själv ”polsk patriot”. Och det kan inge vissa betänkligheter hos den som ska läsa en bok om ett historiskt ämne. Patrioter kan ha en viss fallenhet för att bli partiska och enögda. Men Szulc är inte bara beläst och kunnig utan även balanserad och objektiv – i motsats till exempelvis polsk-franska Alexandra Viatteau och hennes bok i samma ämne från 1999 Staline assassine la Pologne.
I sin gedigna historiska bakgrundsskildring ryggar Szulc inte för att ta upp polska övergrepp under 1920- och 30-talen i Kresy wschodnie, de östra gränstrakterna, och han ger vad jag förstår en rätt nyanserad bild av de komplicerade minoritetsproblemen i dessa områden, som Polen återerövrat genom kriget 1919–20. Han skriver rättframt att den polska minoritetspolitiken i Kresy i flera avseenden var ett fullständigt misslyckande med polonisering och kolonisering.
Szulc belyser det fasansfulla som drabbade invånarna i östra Polen efter Sovjets annektering och ockupation 1939–41, med arresteringar, tortyr, massdeportationer, mord. Detta beskriver han gripande i bokens sista del, kallad Skapandet av sovjetiskt livsrum. Stundtals är det outhärdlig läsning.
Det är utmärkt att vi på svenska har fått tillgång till en lättillgänglig och ingående skildring av östra Polens grymma öde de här två åren. Kunskapen om och minnet av den sovjetiska terrorn får inte falla i glömska, lika lite som den nazistiska terrorn.
Till slut några marginalanteckningar: Szulc överlåter åt läsaren att bedöma om ”polackerna räddade Europa framför Warszawas portar” 1920, då marskalk Pilsudski besegrade Röda Armén. Som en av läsarna skulle jag i stället säga att polackerna, med viss hjälp från Västeuropa, då hejdade den ryska revolutionens utbredning åt väster. (Polackerna tycker för resten att den polske kungen Johan III Sobieski år 1683 räddade Europa från det ”muslimska hotet” genom att vid Wien besegra ottomanerna. Sobieski tog förvisso en ärofull del i stadens befrielse, ”om än han ej torde böra tillerkännas hela äran därför”, som det heter i Svensk uppslagsbok.)
Bo Bergman
Liksom de flesta citerar Szulc den brittiske premiärministern Chamberlains ord efter Münchenavtalet den 30 september 1938 som Peace in our time, men faktum är att Chamberlain sade Peace for our time. >>
Författaren kallar ”Den som inte arbetar, den äter inte” för en sovjetisk sentens som polska deporterade gjordes smärtsamt bekanta med. Det är lånat från Den heliga skrift: i Paulus andra brev till de kristna i Thessalonike, 3:10.
Bo Bergman
journalist
Lättläst, fascinerande och spännande när myter om andra världskriget punkteras. Bo Bergman anmäler Mathias Forsbergs och Artur Szulc Med förtvivlans mod, dec 2008 >>
Även icke-judiska offer har något viktigt att berätta, Birgitta Engfeldt anmäler Artur Szulc bok Röster som aldrig tystnar, juni 2006 >>
