
Marian Jurczyk.
Bild: wikipedia.
Den förre oppositionsaktivisten och Solidaritetsledaren i Szczecin, Marian Jurczyk, har avlidit efter en lång tids sjukdom på ett sjukhus i Szczecin. Han 79 år gammal, rapporterar nyhetsbyrån PAP.
Redan år 1970 deltog Jurczyk i arbetarprotesterna och var med i strejkkommittén. I augusti 1980 ledde han strejken på Szczecinvarvet och regionen runt omkring.
Jurczyk var den förste ledaren för Solidaritet i Szczecinområdet. Han blev en av de mest kända och igenkända Solidaritetsledarna under åren 1980-1981. På Solidaritets första landsmöte hösten 1981 ställde han upp i ordförandevalet mot Lech Wałęsa, Andrzej Gwiazda och Jerzy Rulewski. Walesa vann men Jurczyk blev stark tvåa.
Under krigstillståndet blev han internerad. Tillsammans med sju andra Solidaritetsaktivister och fyra aktivister i KOR (Kommittén för arbetarnas försvar) fängslades han 1982 och anklagades för ”subversiv verksamhet som skadar den polska staten”. Av den kommunistiska regimen sågs han som ”fackligt radikal”, särskilt efter det berömda framträdandet i Trzebiatów där han talade om att hänga kommunister. Han släpptes fri vid en allmän amnesti 1984 .
År 1982 drabbades han och hans familj av en tragedi: hans son och sonhustru föll ut från ett fönster i Szczecin och dog. Jurczyk misstänkte att säkerhetspolisen var inblandad i deras död. Begravningen blev en massiv demonstration mot den kommunistiska regimen; det blev svåra sammandrabbningar med polisen och det ökända Zomo (den kommunistiska milisens brutala specialstyrka).
I slutet av 1980-talet var Marian Jurczyk en av de Solidaritetsledare som inte accepterade Wałesas rätt att tillsätta fackföreningens nya makthavare utan föregående demokratiska val. Han var också emot att Solidaritet deltog i Rundabordssamtalen, där representanter för hela oppositionen mötte regimen och kom överens om maktfördelningen i landet. Jurczyk ansåg att Rundabordssamtalen skulle leda till alltför långt gående eftergifter för regimens krav.
År 1990 bildade han en alternativ fackföreningsrörelse kallad Solidarność 80 – Solidaritet 80, och blev dess ledare efter schismen inom Solidaritetsrörelsen 1994.
I parlamentsvalet 1997 ställde han upp som oberoende kandidat och blev senator för Szczecin. Året därpå organiserade han en egen rörelse Niezależny Ruch Społeczny (Oberoende samhällsrörelsen) som blev en del av högerorienterade Ruch Patriotyczny Ojczyzna (Patriotiska rörelsen Fosterlandet).
I november 1998 valdes Jurczyk till borgmästare i Szczecin. Han var då en kompromiss som både höger- som vänsterpolitiker kunde rösta på. Två år senare fick han avgå, sedan Konstitutionstribunalen slagit fast att man inte får vara borgmästare och senator samtidigt.
Under tiden pågick en lustrationsrättegång mot Jurczyk. Högre tjänstemän i statsförvaltningen och parlamentariker i Polen ska redovisa om de samarbetat med de kommunistiska säkerhetsstyrkorna eller ej. Lustrationen är granskningen av deras uppgifter och jämförelser med det som finns registrerat i dokumenten från kommunisttiden. Det är inte straffbart att ha samarbetat – bara man inte förnekar det.
Jurczyk anklagades för att ha hållit sitt samarbete med säkerhetspolisen hemligt. Efter en långvarig rättegång bedömdes den 65-årige Jurczyk i mars 2000 som ”lustrationslögnare” och förlorade därmed sitt mandat som senator. Att den kommunistiska säkerhetspolisen i mitten av 1970-talet tvingat honom till samarbete genom att hota honom till livet fick inte förtigas. De drastiska omständigheterna rättfärdigade inte lögnen, ansåg domstolen. Domen vann laga kraft och Jurczyk fick inte ställa upp i parlamentsvalet de följande tio åren.
Domstolen åberopade dokument som visade att Jurczyk under pseudonymen Święty (Helgonet) skriftligen förbundit sig att samarbeta med säkerhetspolisen. Han skrev nio rapporter och kontaktade sin uppdragsgivare nitton gånger under en period av sjutton månader. Säpo uppfattade honom som ovillig att samarbeta, och sedermera vägrade han att fortsätta. Jurczyk har genom åren konsekvent hävdat att han aldrig varit säkerhetspolisens agent. I oktober 2002 delade Högsta domstolen hans ståndpunkt och Lustrationsdomstolens dom avskrevs definitivt. Marian Jurczyk blev då en gång för alla befriad från alla anklagelser.
Det är den bästa dagen i mitt liv, sade Jurczyk, som strax därefter blev vald till borgmästare i Szczecin igen.
Hans tid som stadens borgmästare blev emellertid inte framgångsrik. I maj 2004 hölls en folkomröstning – det gällde Jurczyks vara eller icke-vara som borgmästare. 94% av dem som röstade var emot Jurczyk, men valdeltagande varit för lågt, och omröstningen var därmed ogiltig. I valet 2006 fick han föga stöd och drog därefter sig ur det politiska livet för gott.
Den 30 december 2014 förlorade Marian Jurczyk sin sista strid. En legend har gått ur tiden.
Dorota Tubielewicz Mattsson