Stanisław Barańczak.
Foto: wikipedia.

Polen har förlorat en av sina största kulturpersonligheter. På juldagen avled poeten och översättaren, Stanisław Barańczak. Han blev 68 år gammal.

Barańczak föddes 13 november 1946. Han studerade polsk filologi vid Adam Mickiewicz-universitetet i Poznań där han disputerade år 1973. Hans poetiska debut kom år1968.

Hans imponerande livsverk omfattar fyra områden: vetenskapliga och litteraturkritiska arbeten, essäistik, poesi och översättningar. Han var den förste som i boken Czytelnik ubezwłasnowolniony (Den omyndigförklarade läsaren) ägnade sig åt masskulturen som litteraturhistoriskt fenomen.

Barańczaks bok Etyka i poetyka (Etik och poetik) blev en litterär och intellektuell upplevelse som lärde en hel generation vikten av etik i livet och litteraturen. Den lärde oss den intellektuella vaksamheten.

Barańczaks poetiska verk fick ett enormt genomslagskraft. Den poetiska gruppen Nowa Fala (Nya vågen) kom som en frisk fläkt av frihet i den polska poesin. De skarpa dikterna, djupt rotade i den kommunistiska verkligheten, lärde oss det kritiska tänkandets konst. Det gällde att återerövra det språk som blivit manipulerat och våldtaget av den kommunistiska propagandan. Det språk som inte längre beskrev verkligheten som vi omgavs av och kände igen.

Hans översättargärning är lika imponerande. Mest känd blev han för sina översättningar av Shakespeare: Hamlet, Kung Lear, Romeo och Julia, Macbeth och många, många fler. Shakespeare och hans gestalter får nytt liv i Barańczaks översättningar: de talar vårt språk, de är levande, universella och tidlösa med sina problem, tragedier och dilemman.
Men litteraturen var inte hans enda element och han begränsade inte sin verksamhet till det området. Barańczak gjorde sig också känd som oppositionell. År 1975 underteckade han det så kallade Brev 59 och blev en av skaparna av KOR (Kommittén för arbetarnas försvar). Han var också en av grundarna av den första underjordiska litterära tidskriften Zapis. På grund av sin oppositionella verksamhet fick han inte publicera och stod under ständig bevakning av säkerhetspolisen.

År 1977 anklagades Barańczak för korruption. Han förlorade sitt arbete vid universitetet och en fingerad rättegång ägde rum. Samtliga oppositionella och intellektuella grupper i Poznań protesterade mot detta.

Under 1980-talet engagerade han sig i Solidaritetsrörelsen. Han kom tillbaka till universitetet men redan 1981 fick han ett treårskontrakt vid Harvard University. När krigstillståndet införts i december 1981 bestämde han sig för att stanna i USA för gott.

Barańczak förkunnade tolerans mot fanatismen, misstroende mot självgodheten och överhögheten. Det var det han såg som poesins främsta uppgift, skrev nyligen tidningen Gazeta Wyborczas chefredaktör Adam Michnik.

För mig var han en genial poet och översättare men även en rättrådig och modig människa som lärde oss att välja sida i tider då valet var självklart men för många ändå inte enkelt. Han lärde oss att det var nödvändigt att reagera mot lögnen och demagogin. Han lärde oss det rationella misstroendet mot falskheten, lögnen och övervåldet. Röster som hans är fortfarande livsnödvändiga i världen av idag.

Dorota Tubielewicz Mattsson
Professor i polska språket och litteraturen