Svenska krigsbyten från Polen – på ont och gott

Sigge Fedyk för webb-Bulletinen i Stockholm

Åren 1655–1660 kallas Syndafloden i Polens historia – landet föröddes under de ständiga krigen med Sverige. Svenskarna plundrade slott och kojor och skickade hem allt som kunde vara av värde. Nu visar Livrustkammaren en hel del av detta i utställningen Krigsbyte.
Överallt i Europa – inte minst i Polen och Tyskland – är egendom som förlorats i samband med krig en het fråga. Också i svenska medier har det diskuterats om det är moraliskt att ställa ut krigsbyte – men nu är utställningen här. Den polska tidningen Politykas Sverigekorrespondent har varit där och rapporterat hem. Sigge Fedyk har läst Tomasz Walats funderingar efter utställningen.

Av Sigge Fedyk

På Livrustkammaren i Stockholm öppnades i slutet av november en utställning av krigsbyten som den svenska hären haft med sig hem efter sina turnéer ute i Europa, bland annat i Polen. Polska föremål tar stor plats på utställningen. Tvåhundra tavlor, tjugo turkiska mattor, tjugoåtta turkiska lyxtält, musikinstrument, kinesiskt porslin, manuskript och böcker från framför allt kungliga slotten i Warszawa och Kraków men också från andra palats, där de förmögna polska magnaterna bodde. Allt räknas upp i inventeringshandlingarna från 1656 på Kungliga Slottet i Stockholm, rapporterar Walat.

Gustaf II Adolf började ”hamstra” värdeföremål långt före Napoleon. På 1600-talet var Sverige ett fattigt land långt ute i Europas periferi. Religionen hade en mycket stark ställning i Sverige, och Gustaf Adolf delade bytet med kyrkan. Många svenska kyrkorum är dekorerade med altare, orgel, predikstol och dopfunt från polska helgedomar.
I den svenska armén fanns specialister, kunniga i konsthistoria, som såg till att bara de värdefullaste föremålen packades ner.

Ville rädda Polens skatter

Den landsflyktige polske adelsmannen Henryk Bukowski, som på 1800-talet startade auktionshuset i Stockholm, försökte rädda en del polska föremål som hamnat i privata svenska händer.

Han köpte upp dem och skänkte dem till det polska museet i Schweiz – Polen var sedan 1795 delat och ockuperat av tre stormakter, landet existerade inte på Europakartan.Nu betraktar svenskarna dessa stulna föremål som delar av nationalarvet, många av dem var med på utställningen Örnen och Tre Kronor, som för några år sedan turnerade i Europa och bland annat gästade Warszawa.

Kanske inte så illa ändå

Men kanske var det inte så illa ändå, funderar Walat. Sverige har förskonats från krig på egen mark. Om våra polska historiska och konstnärliga skatter inte hamnat i det här landet, så skulle någon annan ha stulit dem från Polen.

När Olof Palme 1974 var på besök i Polen hade hade han med sig den så kallade Stockholmsrullen, en sexton meter lång akvarell på papper och visar den svensk-polske kungen Sigismunds (Zygmunt III Waza) intåg i Kraków 1605. Den överlämnades till det då återuppbygda Kungliga slottet i Warszawa.