Den 5 mars gick en chockvåg genom Polen. President Andrzej Dudas limousin for av vägen i hög fart. Polackerna, som sedan 2010 mer eller mindre dagligen matats med teorin att Smolenskolyckan berodde på ett politiskt attentat, blev rädda att presidenten råkat illa ut.

Avåkningen berodde på en punktering, men händelsen säger en del om den uppjagade stämningen i Polen.

Smolenskolyckan är ständigt närvarande. Varje månad håller regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ceremonier till minne av offren som man lovar upprättelse. De kallas ”stupade” – PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och försvarsminister Antoni Macierewicz anser att planet sprängdes i luften på initiativ av Ryssland. När polackerna högtidlighåller minnet av offren i Warszawaupproret 1944, upproret i Poznań 1956 o.s.v. brukar man läsa upp namnen på dem som dött. Sådana ceremonier förekommer ganska många gånger om året. Under det gångna året har försvarsministern vid varje sådant tillfälle – och de är ganska ofta förekommande – krävt att namnen på ”de stupade från Smolensk” också ska läsas upp. Överlevande och anhöriga till offren har förgäves protesterat.

PiS har öppnat upp haveriutredningen från 2010, laddat den med nya experter och Macierewicz hävdar att de kan bevisa attentatsteorin. Av den anledningen gräver man nu upp kvarlevorna efter alla offren för att göra en ny obduktion, ett beslut som väckte ett visst – om än lite trött – uppseende utomlands.

Konstitutionsdomstolen

Konflikten om och med Konstitutionsdomstolen (KD) har också varit aktuell hela året. Redan kort efter PiS makttillträde fråntogs domstolen i en ny lag sitt oberoende. KD konstaterade att det innebär ett brott mot grundlagen. premiärminister Beata Szydło ryckte på axlarna – domstolen ska rätta sig efter parlamentets beslut. Protestdemonstrationer hölls varje vecka under våren, EU inledde en granskning av rättssäkerheten i Polen, även USA tryckte på. Regeringen har gjort några kosmetiska förändringar i lagen för att visa sig tillmötesgående, men anser i grunden att detta är en intern fråga. Nyligen förklarades konflikten avslutad – en ny ordförande är utsedd, ett antal handplockade ledamöter har tagit plats. EU protesterar. Ett tips är att frågan om KD kommer att valsa mellan Bryssel och Warszawa ett tag till.

Nato, Brexit och EU

Parallellt arbetade regeringen under första halvan av året med att bearbeta Nato. Den ukrainsk-ryska konflikten och Rysslands annektering av Krim väckte oro i de forna öststatsländerna runt Östersjön. Polen krävde att Nato skulle förstärka sin östra flank, och beslutet skulle tas vid Natos toppmöte i Warszawa i juli.

Regeringen engagerade sig också i Brexitfrågan – den fria arbetsmarknaden har fått många EU-migranter att söka sig till Storbritannien, och under ett helt år diskuterades om det brittiska välfärdssystemet skulle omfatta alla som kom dit. Det finns ett par miljoner polacker i Storbritannien, och ministrarna for som skottspolar till London. Utrikesminister Witold Waszczykowski försökte sig på lite byteshandel: britterna stödde Polen i Natofrågan kunde bidragen till polacker i Storbritannien minskas. UD gick genast ut och rättade till hans uttalande.

Och hur det nu var med det – Natomötet gick Polens väg, beslutet om att stärka den östra flanken togs.

Och Brexit blir verklighet – PiS-ledaren Jarosław Kaczyński anser att det är ärkerivalen Donald Tusks fel: Europeiska rådets ordförande har misslyckats med att hålla Storbritannien kvar i EU. Brexit visar tydligt att EUs fördrag måste göras om, hävdar PiS. Utrikesminister Witold Waszczykowski har erbjudit sig att leda reformarbetet. En av anledningarna är också EUs önskan att Polen ska emot en del av alla de flyktingar som kom till Europa 2015. Relationerna med EU är alltså så där.

Mediefrågan

Internationellt har man också oroat sig för den nya medielagen som gav regeringen rätt att fastställa dels vilken inriktning programverksamheten i de statliga medierna ska ha (patriotisk med betoning på Polens historia), dels vilka som ska vara anställda. Ett pärlband av nya chefer och programledare följer nu regeringens direktiv, även om det för TVPs del har inneburit att tittarna sviker nyhetsprogrammen.

Under Natotoppmötet var lojaliteten så stor att president Obamas kritik mot regeringen i fråga om Konstitutionsdomstolen ersattes med en speakerröst som hävdade att Obama stod och hurrade för Polen.

De förändrade reglerna för riksdagsjournalisternas arbete i december blev starten för den sista konflikten 2016, och den pågår in på det nya året. Oppositionen blockerar talarstolen i plenisalen för att alla krediterade journalister åter ska kunna uppehålla sig i de allmänna utrymmen där parlamentarikerna rör sig på väg mellan utskotten och omröstningarna.

Abortfrågan

En annan stor debatt gällde lagförslaget om totalförbud mot abort. Religiösa organisationer drar regelbundet igång namninsamlingar för att få parlamentet att skärpa abortlagen, och framträdande PiS-are förklarade sig i våras positiva till en totalt abortförbud.

Idag har kvinnor rätt till abort om moderns liv är i fara, om fostret är gravt missbildat eller om graviditeten tillkommit i samband med brott, d.v.s. våldtäkt eller incest. Nu bröt omfattande demonstrationer ut igen och PiS backade oväntat. Förslaget drogs tillbaka men kort efteråt lade regeringen fram ett stödprogram som ska uppmuntra kvinnor att föda även gravt missbildade foster. PiS har också dragit in det ekonomiska stödet för par som genomgår IVF-behandling mot barnlöshet.

Wałęsa

Den ständigt återkommande frågan om Solidaritetsikonen Lech Wałęsas eventuella samröre med säkerhetspolisen före kommunistregimens fall sysselsatte debattörerna långt in på sommaren. Tidigt i våras dök det som av en händelse upp några kartonger med material från kommunisttidens säkerhetspolis. De sägs innehålla bevis för att Wałęsa, som inte är populär i PiS, förrått sina kamrater i Solidaritet och fått betalt för det. I triumf visade man upp dokument med Wałęsas namnteckning – problemet var bara att den inte alls liknade den namnteckning som polackerna så ofta sett under hans tid som president. Grafologer har nu till uppgift att avgöra om namnteckningen är äkta.

Gliński och Macierewicz

Två ministrar har utmärkt sig lite extra. Kulturminister Piotr Gliński har tydligt sagt ifrån att konsten får strama upp sig om den vill ha statliga bidrag. God moral och anständig klädsel krävs. Regeringens historiepolitik ska vara ledstjärnan, teater, film och tv ska framföra goda verk som gör polackerna medvetna om landets förflutna.

Den andre är försvarsminister Antoni Macierewicz, som satt upp ett territorialförsvar, ett slags hemvärn med 100 000 frivilliga som dels ska förstärka och komplettera de reguljära trupperna, dels lära ut patriotism och ansvar i lokalsamhället. Vapenutbildning och en hyfsad ersättning ingår. Han vill också höja vapentätheten i landet. Försvarsministern har också brutit ett avtal om att köpa franska stridshelikoptrar för att i stället placera ordern i USA, vilket snabbt försämrade relationerna med Paris.

Ekonomin

Ett irriterande moment i regeringens tillvaro är de internationella ekonomer som regelbundet varnar för att Polens kreditvärdighet kan komma att sänkas – beslut som gör det dyrare för landet att låna pengar till reformerna.

Men man har stor tilltro till finansminister Mateusz Morawiecki, vars utvecklingsplan bland annat handlar om utbyggnad av kolgruvorna och varven.

Kyrkan

Kyrkan har stort inflytande i Polen, inte minst över PiS, och partitopparna tycks utan undantag vara varmt religiösa. PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har täta kontakter med en driftig präst som bedriver avancerad affärsverksamhet. Han har en egen mediehögskola, han driver Radio Maryja och TV Trwam där ministrarna regelbundet uttalar sig och han har utverkat statliga pengar till ett nytt projekt i Toruń – en kombinerad kyrka/spa-anläggning.

Biskopar och ärkebiskopar uttalar sig gärna i politiken, vilket var PiS till god hjälp inför valet förra hösten.

Årets största kyrkliga triumf var Väldsungdomsdagarna som i år hölls i Kraków med över miljonen pilgrimer och besök av påven Franciskus I.

En händelse av mindre dignitet inträffade i mitten av november då Jesus kröntes till Polens kung i Kraków med hela den politiska eliten på första parkett.

PiS var väljarna med sig

Trots alla protester och demonstrationer har PiS väljarna med sig. Partiet ligger stadigt i topp i opinionen – inte ens tillsammans kan oppositionspartierna övertrumfa regeringspartiet. PiS-ledaren Jarosław Kaczyński utses varje år till landets mest avskydda politiker, men president Andrzej Duda är mest betrodd och premiärminister Beata Szydło är uppskattad. Det generösa familjeprogrammet 500 + som infördes i april har hjälpt många barnfamiljer över fattigdomsgränsen, det nyligen påbörjade bostadsprogrammet Lägenhet+ ser de trångbodda fram emot och den sänkta pensionsåldern ger också väljarna valuta för sin röst. Bråket om Konstitutionsdomstolen väger inte lika tungt.

Gunilla Lindberg