I tolv dagar har nu unga ST-läkare hungerstrejkat på ett av sjukhusen i Warszawa. De kräver höjda anslag till sjukvården, reglerad arbetstid samt höjda löner. Nu förlöjligas de i regimmedierna, ignoreras av sjukvårdsministern och förödmjukas av premiärministern.

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

ST-läkarna, som gör sin specialistutbildning på sjukhusen, är de som patienterna först träffar när de hamnar på sjukhus. De tvingas ofta ha jour flera dygn i sträck (upp till 80 timmar visar statistiken). Deras löner är ca 2200 zloty (ca 5500 kronor) i månaden. För att få ekonomin att gå ihop jobbar de inte sällan på flera ställen. Specialistkompetensutbildningen pågår i 4-6 år och under hela denna tid arbetar de för en lön som ligger långt under medellönen i Polen.

Det är de unga läkarna som bevittnar vardagen i sjukvården. Och de anser att deras arbetsvillkor och situationen inom sjukvården har nått smärtgränsen. Det de kämpar för är – tvärtemot vad regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) påstår – fundamentala värden. För till syvende och sist handlar det ju om polackernas liv och hälsa, om kvalitet i sjukvården och om patienternas och läkarnas värdighet.

Det är för många jourer per månad, för få läkare med specialistkompetens, för låga anslag till sjukvården. ST-läkarna vill att 6,8 % av BNP ska gå till sjukvården (i Sverige är det 11 %). I dagsläget är det långa köer till en specialist; en starroperation eller höftledsoperation väntar man på i flera år på (enligt Watch Health Care har vårdköerna i Polen aldrig varit längre), den palliativa vården existerar knappt, läkarna är utarbetade, frustrerade och saknar empati. Vem som helst skulle bli det under sådana omständigheter.

Sjukvårdsminister Konstanty Radziwiłł försöker få strejken att framstå som en kamp enbart för ST-läkarnas högre löner. Premiärminister Beata Szydło stämmer möte med de strejkande men dyker inte upp. Statsstyrda medier förlöjligar de strejkande och kallar dem oseriösa. Och en PiS-parlamentariker, Józefina Hrynkiewicz, med en sammanlagd månadsinkomst på 23 000 zloty (ca 65 000 kronor) skriker till läkarna från sin plats i parlamentet: ”Åk utomlands!”.

Regeringspartiet visar därmed hur mycket regeringen bryr sig om sina medborgare. Patienterna s väl och ve är inte viktigt, läkare som knappast tillhör kretsen av trogna PiS-väljare ska ut ur landet. Men vem kommer att ta hand polackernas hälsa, vem kommer att ta hand PiS-parlamentarikernas hälsa? När man hör uttalanden som det ovan citerade börjar man hoppas på att när Józefina Hrynkiewicz själv hamnar på sjukhus får hon höra: Ingen kan ta hand om dig. De följde ditt råd och åkte utomlands.

Den arrogans som de strejkande möter från makthavarnas sida kan vara ett tecken på att de styrande inte var beredda på en liknande utveckling. De senaste opinionsmätningarna visar på ett mycket starkt stöd för Lag och Rättvisa (PiS) och invaggar makthavarna i den illusoriska föreställningen att allt är bra. Men det är det inte och ST-läkarnas strejk visar det tydligt. PiS vet inte hur de ska hantera kriser som denna och det enda man kan komma med är att framställa läkarna som krävande, bortskämda ungdomar. Metoden är densamma som när man försökte framställa domare som krävande och tjuvaktiga.

Men det verkar inte fungera. Läkarna ger inte upp. Tvärtom – i veckan ska samtliga sjukhus och vårdcentraler ansluta sig till protesten. Och snart blir det dags för andra yrkesgrupper.

Dorota Tubielewicz Mattsson