Pomorze, området vid havet, heter den region som ligger uppe vid Östersjön, väster om Gdańsk och Gdynia. Trakten har en rik historia som det brukar heta om krigsdrabbade länder.
Pommern, som vi säger, är en av de många kontaktpunkter Sverige har med Polen – det var svenskt i 70 år. När Karl XII dog var Sverige utfattigt och hans efterträdare på tronen, Ulrika Eleonora, var tvungen att sälja Pommern till Preussen för att få in pengar till statskassan.
Så Szczecin är en intressant stad ur svensk synpunkt, och ganska olik många andra polska städer.

Pommern kallar vi det – men egentligen heter det Pomorze, som betyder vid havet. Det var det namn området fick av de första bosättarna här, som var slaver. Tyskarna kallar det Pommern och det gör svenskarna också.

Regionhuvudstaden Szczecin har vuxit fram där floden Odra med flera biflöden passerar Dąbiesjön på sin väg mot Östersjön. Pomorze har varit polskt och svenskt och tyskt. Idag är det polskt igen.

Polskt blev det år 967 när den förste polske härskaren, furst Mieszko I, fortfarande höll på och enade landet. Szczecin fick stadsrättigheter 1234 och blev med tiden en av de rika hansastäderna. Ett tag var Pomorze svenskt, 1648–1720, och kallades då Svenska Pommern. Men efter Karl XIIs krig och död var Sverige utfattigt, och när hans syster Ulrika Eleonora blev drottning blev hon tvungen att sälja området till Preussen för två miljoner riksdaler.

Därefter var Pommern tyskt fram till 1945. Under andra världskriget utsattes judarna här liksom i andra delar av Europa för förföljelser, under Kristallnatten 1938 brändes synagogan.

Gammal tysk arkitektur

Stora delar av staden förstördes under andra världskriget och efter krigsslutet sattes regionen formellt unter polnischer Verwaltung, som det stod i gamla svenska skolkartor. Tyskar fördrevs och ersattes av polacker från andra delar av Polen. 1990 avstod Tyskland formellt från Pomorze.

Polackerna har återuppbyggt även Szczecin efter krigets härjningar. Med sitt tyska förflutna liknar staden inte många andra polska städer – här är gatorna breda, husen är pampiga och utstrålar tungt, tyskt välstånd.

I slutet av 1800-talet byggdes centrum om efter samma stjärnformade mönster som finns i Paris med gator som strålar ut från en stor rondell mitt i staden. Med en polsk touch, naturligtvis.

Varvsindustrin och sjöfarten har varit de dominerande näringarna, och till skillnad från i Gdańsk och Gdynia har skeppsbyggandet varit lönsamt i Szczecin. Idag arbetar ledningen också på att bli en kunskapsstad – här finns en rad universitet och högskolor med 60 000 studenter. Natos närvaro ger också staden en internationell prägel.

Sedan några år satsar Szczecin på att lyfta fram sin anknytning till vattnet – år 2050 ska staden göra skäl för sin slogan Floating Garden.

Pampig promenad på vall

Den arkitektoniska turistattraktionen framför andra är Wały Chobrego (Bolesław) den Djärves vallar – en ståtlig stenanläggning med utsikt över Odra. Här fanns gamla befästningar som revs, ett halvkilometerlångt promenadstråk byggdes med trappor, stenskulpturer, fontän och statyer. Här promenerade stadens invånare, möttes på terrassen, konverserade, snurrade med parasollerna.

Wały Chobrego var stadens ansikte mot omvärlden, det som mötte besökare som kom sjövägen. Bakom reser sig det inte mindre pampiga Nationalmuseet med Sjöfartsmuseet. Byggnaden uppfördes för hundra år sedan och fick formen av ett E, arkitekterna inspirerades av modernismen och Art Nouveau. Återuppbyggt efter kriget, som så många andra byggnader.

Sevärt är också det medeltida rådhuset vid Rynek Sienny (Hötorget) som nu är stadsmuseum vars samlingar visar stadens historia.

De pommerska hertigarnas borg byggdes på medeltiden och beboddes av släkten Gryf (Grip). En av sönerna i den familjen adopterades av sin mammas moster Margareta, den nordiska unionsdrottningen, och blev så småningom kung i Norden under namnet Erik av Pommern.

Slottet är öppet för besökare, i källaren visas gästutställningar av olika slag och på somrarna hålls konserter på
innergården. Szczecin har sin egen hejnał, en melodislinga som dagligen spelas från slottet och kommunhuset och hörs vida omkring.

Mest omtalat de senaste åren har Szczecin blivit för sitt nya flerfaldigt prisbelönta konserthus. Ett vitt ispalats i räfflat glas, nattetid upplyst av tusentals lampor och med ett tak som går i sicksack.

Sommarstad full av parker

Szczecin är inte minst en sommarstad med sina stora parker och vatten som syns överallt. Från och med i mars hålls en rad årliga evenemang i staden – inte bara marknader utan också motorsporttävlingar, tennisturneringar och festivaler för alla som gillar fyrverkerier, gatuartister, film och musik.

En av de största parkerna är Jasne Błonia, de ljusa fälten, uppkallad efter Champs Elysées, där påven Johannes Paulus II en gång predikade. Hans närvaro är hugfäst med ett monument – ett annat blickfång i parken är Monument Czynu Polaków (Till minne av polackernas stordåd) som byggdes under kommunisttiden. Det består av tre polska örnar som bistert spanar efter hot mot polackerna – och blickarna är riktade västerut.

Här finns också en dendrologisk park med flera hundra olika trädarter och en mäktig rosenträdgård.

Buss, spårvagn eller cykel

I Szczecin tar man sig fram till fots, med buss eller spårvagn. Cyklandet är på frammarsch och sugna invånare kan låna av de stadscyklar som finns utplacerade i staden. Taxi är förstås också ett alternativ, inte särskilt dyrt för svenskar.

Äta bör man …

Det finns många trevliga krogar i och kring Szczecin, och den som gillar mat ska inte missa de två specialiteterna Pasztecik szczeciński (Szczecinpastejer) och Paprykarz Szczeciński (Sczczecinpaprika – en sorts gulasch med paprika och fisk).

Det kan också vara trevligt att veta att vodkan Starka produceras här – med angenäm styrka (50 %) och smak (bränd). Smaken och färgen blir intenesivare efterhand som åren går vilket man visste redan på medeltiden. När en son var född grävde man ner ett ekfat med Starka som fick ligga och lagra tills det var dags för bröllop.

Den här stadens mest kända historiska invånare är Sophie Friederike Auguste von Anhalt-Zerbst, och de röda turistspåren i gatan som leder turisterna runt till stadens sevärdheter går också fram till huset där hon bodde.

Hon var kusin till Gustav III och Karl XII och blev senare kejsarinna i Ryssland under namnet Katarina II av Ryssland.

Gunilla Lindberg