Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz har mördats. Polackerna sörjer eller åtminstone en stor del av dem. Många menar att det var ett politiskt mord, andra vill hellre se en ensam galning som begått ett fruktansvärt brott.

Gärningsmannen avslutade i december en 5-årig fängelsevistelse för väpnat bankrån. Han påstod att han ”hade rätt till pengarna på banken”. Han genomgick en rättspsykiatrisk undersökning men fick ingen diagnos. Nu hävdar han att han var oskyldig och att han torterades av förra regeringen och pekade ut det dåvarande regeringspartiet, liberala Medborgarplattformen (PO) som ansvarigt för allt. ”Tortyren” handlade förmodligen om att han vägrades straffreduktion. Efter mordet på Adamowicz ska han under förhöret ha sagt:” Nu är det bara Ziobro som kan rädda mig”, skriver tidningen Gazeta Wyborcza.

Redan tidigt kunde man konstatera att dådet var planerat, vilket bekräftas av att han mor nyligen gick till polisen och varnade för att sonen talat om en attack mot Paweł Adamowicz. Polisen ignorerade varningen.

Frågan är emellertid varför mannen, som ju var så besviken på det polska rättssystemet, inte gick till attack mot polis, åklagare eller domare. I stället anföll han politikern Paweł Adamowicz.

Under de senaste åren har Adamowicz blivit måltavla för hat och trakasserier. I regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ögon var han skyldig till all världens ondska. Man har räknat sig fram till inte mindre än ca 200 partiska, lögnaktiga och propagandistiska inslag om Adamowicz i statliga medier den senaste tiden. Han var sannerligen inte omtyckt av dagens makthavare och att han blev omvald till borgmästarposten väckte en hel del ont blod bland de styrande. Eftersom man i polska fängelser enbart kan se statskontrollerade TVP matades de intagna dagligen med propaganda. Förutom eventuella psykiska störningar blev den gripne alltså troligen ordentligt hjärntvättad. Det blev lätt att koppla ihop sin egen påstådda oskuld med Adamowicz skuld.

Det är anmärkningsvärt hur ihärdigt de styrande och deras medier försöker få mordet till ett vansinnesdåd. Att förövaren i en minut efter mordet stod och skrek i en mikrofon att han blivit oskyldigt dömd och torterad och att det var därför Adamowicz dog – det visades aldrig i statliga TVP. Mer politiskt än så kan det knappast bli. Det vill de styrande inte kännas vid.

Den gripne har redan förklarats psykiskt sjuk av representanter för PiS och regimmedierna. Men skulle en sjuk människa klara av en så minutiös planering som krävdes för mordet? För förövaren hade en militär kniv som enbart används av kommandosoldater och ett förfalskat id-kort, han tog sig igenom barriären av väktare, han visste när publikens uppmärksamhet på fyrverkerierna skulle vara total, och exakt var hans offer stod.

Inte nog med det. Med två hugg lyckades han åstadkomma dödliga inre skador. För att klyva hjärtat, skada tarmarna, diafragman, aortan och flera andra inre organ måste man veta exakt hur man ska göra. Man måste träna i veckor – när amatörer försöker träffa hjärtat stöts kniven oftast bort av revbenen, säger experterna. Utan träning har man minimala chanser att åstadkomma de skador som Paweł Adamowicz dog av. Många överlever fyra, fem eller sex knivhugg. Adamowicz fick ”bara” två …

Dessutom var Adamowicz vinterklädd och enligt experterna är det inte lätt att med kniv ta sig igenom tre lager av tyg och direkt träffa de vitala organen. Ingen amatör lyckas med det.

Därefter var förövaren i stånd att rycka åt sig mikrofonen och ropa ut sitt politiska manifest. Det ser professionellt ut, om affekt kan man knappast tala.

Låt oss också betänka att det var finalen på välgörenhetsarrangemanget Stora Julorkestern. Ändå finns inga närbilder från scenen, vare sig på Adamowicz eller på förövaren som ju fanns där ett par minuter. Vid ett sådant tillfälle är det mycket vanligt med närbilder. Den enda inspelning som finns är gjord med en mobil av någon i publiken. Först ett par dagar efteråt släpptes andra inspelningar. Redigerade och sönderklippta. Så vem var det egentligen som stod på scenen dessa ödesdigra ögonblick?

Det finns de som tror att det var ett politiskt mord som skedde i Gdańsk i söndags och att förövaren inte agerade ensam. Men i så fall – vem värvade honom, vem tränade honom och i vems intresse ligger det nu att göra detta avskyvärda politiska mord till ett vansinnesdåd?

Hela Polen väntar nu på att justitieminister/riksåklagare Zbigniew Ziobro och hans åklagare ska svara på dessa frågor. Om nu inte den gripne begår självmord i häktet …

Dorota Tubielewicz Mattsson