Justitieminister och riksåklagare Zbigniew Ziobro.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.
Koalitionsregeringen är splittrad vad gäller ratificeringen av EUs budget och coronafond.
Polen behöver få tillgång till pengarna i återuppbyggnadsfonden snabbt, landets ekonomi har tagit skada av pandemin. Men ordföranden i det lilla koalitionspartiet Solidariska Polen, justitieminister justitieminister Zbigniew Ziobro, säger nej. Han
anser att premiärminister Mateusz Morawiecki förrådde landet då han förra året gick med på villkoret för bidrag ur EUs fonder skulle vara att mottagarlandet följer rättsstatsprincipen.
Morawiecki i sin tur anser att villkoret, som kallas rättsstatsmekanismen, är så urvattnat att det inte får någon praktisk betydelse. För att acceptera villkoret drev Polen och Ungern igenom att det inte skulle gälla förrän Europadomstolen avgjort om den är förenlig med EUs grundlag, vilket kan ta ett par år. Frågan om ett medlemsland brutit mot rättsstatsprincipen ska avgöras i Europeiska rådet, men statsledarna behöver inte vara eniga, det räcker med kvalificerad majoritet.
ZIobro säger alltså nej, och eftersom hans partikamrater följer honom blir det nej i parlamentet.
Nu uppger källor inom PiS till nyhetsportalen onet.pl att PiS högsta ledning överväger att gå förbi parlamentet och i stället låta beslutet fattas direkt av presidenten. Därmed skulle det inte spela någon roll om Ziobros partimedlemmar röstar emot ratificering. (onet.pl och Polen-Bulletinen 13 april 2021)
Det kommer rapporter om att tillväxten i den polska ekonomin
håller på att avta. Det är i och för sig inte så märkligt – när nu konjunkturen
vänder blir det kärvare tider i de flesta länder.
Polen har ju ända sedan kommunismens fall haft en jämn och
stadig tillväxt på 3-4 % varje år, till och med under den globala
bankkrisen 2008 då de flesta andra ekonomier svajade till. Den prognos som
hittills har gällt är att ekonomin ska växa med 5,2 %, men nu bedömer man
att 4 % är mer realistiskt.
Ekonomin i landet vilar på den inhemska konsumtionen. Polen
var efter andra världskriget ett inte bara fattigt utan också misskött land.
Efter kommunismens fall har polackerna rest sig, höjt sin levnadsnivå, sin
ekonomiska ställning.
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har under sina år
vid makten stimulerat ekonomin ordentligt genom de omfattande barnbidragen,
genom höjningar av minimilöner, minimipensioner och löner i största allmänhet.
Särskilt barnfamiljerna har vallfärdat till butikerna för
att köpa mat, kläder och annat man behövt. Konsumtionen har ökat rejält.
Ökad konsumtion betyder – förutom vinster för företagen –
fler jobb i handeln och i produktionen. De som nu får jobb bidrar också till
ekonomin, både genom att konsumera och genom att betala skatt.
Men när det är goda tider vill arbetstagarna ha högre löner.
I december satte lönerna rekord enligt GUS (Statistiska centralbyrån).
Genomsnittslönen för anställda i mindre och medelstora företag låg på
5 600 złoty (nästan 15 000 svenska kronor). Men högre löner betyder
inte bara mer inkomster åt staten (skatter) utan också högre priser – alltså
inflation.
Konsumtionen i Polen har sjunkit under en tid, det verkar
som att behoven i barnfamiljerna är mättade. Man har börjat spara pengar i
stället för att sätta sprätt på dem. Då går konsumtionen ner, och då förlorar
folk jobben. Då skapar de höjda priserna ett missnöje, och det missnöjet går ut
över politikerna som med sin politik åstadkommit det nya läget.
Det kan komma att få politisk betydelse eftersom Polen
håller presidentval i vår. President Duda är regeringspartiet Lag och Rättvisas
(PiS) kandidat, och en avmattning i ekonomin kan få många väljare att rösta på
någon annan kandidat.
Duda är visserligen populär, men hans förtroende har sjunkit
på senare tid. Olika opinionsundersökningar visar att flera av de andra
kandidaterna har lika stort stöd bland befolkningen som han.
Regeringspartiet vill naturligtvis att deras egen kandidat
ska vinna – det är nödvändigt för att PiS ska kunna gå vidare med sin omdaning
av det polska samhället. Därför har Duda fått gå ut och lova en extra
pensionsutbetalning i samband med presidentvalet – det gjorde man inför
parlamentsvalet i höstas också, och det funkade bra.
Hur som helst – att den ekonomiska tillväxten beräknas bli
4 % i stället för 5,2 % under 2020 är inte illa.
I Sverige ligger prognosen på 1 % och EU beräknas
snitta på 1,4 %.
TIllväxten i Polen minskade förra året från 5,2 % till 4 %, och prognosen för de närmaste åren är negativ. Ett viktigt skäl är att den privata konsumtionen, som i många år varit så viktig för den polska ekonomin, har gått ner. Hushållens sparande ökar däremot markant.
Det skriver den ekonomiska analyssajten Think.Ing och hänvisar till de första officiella siffror som släppts.
Investeringarna har återhämtat sig, och utrikeshandeln har också gått bra – Eurozonen är Polens största exportmarknad och utrikeshandeln har positiva siffror. Handelskriget mellan USA och Kina har inte påverkat Polen nämnvärt.
Inför det nya året tror Think.Ing att den privata konsumtionen kommer att minska ytterligare men att de sociala transfereringarna ändå kommer att bidra till att konsumtionen hålls uppe i stor utsträckning. Det handlar dels om de höjda lönerna – minimilönen är nu 2600 złoty (cirka 7000 svenska kronor) och en medellön 5600 zl (15000 SEK), och dels om bidragen till barnfamiljerna och pensionärerna. Barnbidraget på 500 zl (1300 SEK) per barn och månad har hjälpt många fattiga polska barnfamiljer, som fått möjlighet att köpa sådant som växande barn ständigt behöver. Att sparandet har ökat rejält kan nog ses som att många medelklassfamiljer också sätter in pengarna på banken med tanke på barnens utbildning. *
Men höjda löner innebär också högre priser, vilket kan hämma reallönetillväxten, skriver Think.Ing. Likaså kommer många små och medelstora företag att hålla igen på investeringarna eftersom lönekostnaderna ökar, liksom skatterna. (Think.Ing och wB jan 2020) * Texten är korrigerad.
För tredje gången faller Polen i år i Världsbankens Doing
Business-ranking. Från att ha legat på 27 plats för två år sedan och på 33
plats förra året landar Polen nu på plats nr 44 av 190 granskade länder i
världen. Bland EU-länderna kommer Polen på 15 plats (av 28), framför länder som
Nederländerna, Italien och Belgien.
Bäst poäng får landet på utrikeshandelsområdet. Där ligger
Polen i topp med 100 poäng. Däremot får Polen dåligt betyg vad gäller att
starta företag och fastighetsregistreringen.
Sammanlagt får Polen 76,4 poäng av 100 och placerar sig på
44 plats.
Estland, Lettland och Litauen placerar sig en bra bit över
Polen, medan Tjeckien, Slovakien och Rumänien ligger sämre till.
Näringsdepartementet anser att bedömningen inte gjorts efter
de nya lagar som stiftats efter 2015 då regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS)
bildade regering.
Under alla förhållanden bedöms den polska ekonomin positivt
av de tre stora kreditvärderingsinstituten Fitch, Moody’s och Standard &
Poor. (Business Insider 24 okt 19)
Polen blir ett av de EU-länder som drabbas hårdast av
Brexit, oavsett om det blir en hård eller en mjuk Brexit.
Det skriver Polski Instytut Ekonomiczny (PIE) med hänvisning till en utredning från brittiska ekonomer.
Dels kommer exporten till Storbritannien att minska, och
därmed också bruttonationalprodukten, BNP. En mjuk Brexit innebär en minskning
med tre miljarder złoty, en hård nästan dubbelt så mycket. Nedgången berör
särskilt den polska livsmedelssektorn, som utgör en femtedel av exporten till
Storbritannien.
Frågan är också om Brexit leder till en massiv
återinvandring av polacker som idag bor i Storbritannien, skriver PIE. Den
brittiska regeringen har visserligen försäkrat att EU-medborgare ska få behålla
sina rättigheter efter EU-utträdet, och regeringen har dessutom ingått ett
bilateralt avtal med London om just detta. Samtidigt hade i slutet av september
bara en tredjedel, runt 350 000, av de polska medborgare som befinner sig
på de brittiska öarna lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.
Frågan är då om resten tänker återvända hem och om regeringen har beredskap för
det.
Att Storbritannien lämnar EU kommer också att påverka de bidrag som Polen får varje år från EUs olika fonder. EUs kassa minskar när London inte längre betalar medlemsavgiften, och om inte övriga medlemsländer går med på att höja sina inbetalningar innebär det att fonderna blir mindre. Polen är det land som hittills fått mest pengar ur de olika fonderna, framför allt till jordbruket. Sverige hör till de länder som motsätter sig en höjning av EU-avgiften.
Alldeles oavsett om EU – så som det nu diskuteras – knyter bidraget till hur mottagarna följer rättsstatsprincipen betyder det mindre pengar till Polen. (Gazeta Prawna och wB 22 okt 19)
Polen är inte längre det land i Öst- och Centraleuropa som
är mest attraktivt för utländska investerare. Över 60 % av investerarna är
kritiska till den nuvarande ekonomiska politiken i landet. Det framgår av en
färsk undersökning från polsktyska handelskammaren och industridepartementet.
Investerarna betvivlar stabiliteten i den samhällspolitiska
utvecklingen, tycker illa om att regler ändrats till deras nackdel och oroar
sig för bristen på arbetskraft. Två undersökningar efter varandra visar hur
förtroendet för Polen fallit – år 2017 låg Polen i topp, året därpå på andra
plats och nu först på tredje plats bland de länder när utländska investerare
funderar på var de ska placera sina pengar. Tjeckien och Estland är mer
attraktiva i investerarnas ögon.
Men man har fler synpunkter – över en fjärdedel av de
tillfrågade räknar med att utvecklingen i Polen ska stagnera, vilket är fler än
tidigare. De som ser optimistiskt på utvecklingen minskar därmed. (Innpoland
april 19)
I sju timmar frågades Europeiska rådets ordförande Donald Tusk på måndagen ut av den PiS-ledda parlamentariska kommission som granskar Amber Gold-affären från 2012*. Han var formellt kallad som vittne men det uppenbara syftet är att manövrera ut honom från polsk politik.
Efter det tv-sända förhöret kan webb-Bulletinen konstatera att kommissionen idag led ett stort nederlag.
Ordföranden Małgorzata Wasserman har i flera år hävdat att Tusk personligen var ansvarig för hela affären. Idag försökte hon i stället visa att Tusk som premiärminister inte haft kontroll över varken åklagarmyndigheten, polisen, bankinspektionen eller säkerhetspolisen.
Det rådde en påtaglig nervositet bland kommissionens deltagare vilket resulterade i aggressivitet, insinuationer och återkommande försök att förödmjuka och avbryta Tusk. Och varje gång den förre regeringschefen skulle svara stängde Wasserman märkligt nog av mikrofonen – som för att försäkra sig om att det han sa inte skulle nå allmänheten.
Donald Tusk sakliga lugn utgjorde en stark kontrast till Wassermans irritation och bristande saklighet. Förhörsledarens påstående att Tusk som premiärminister ”inte visste något och inte kontrollerade något” bemötte han med argumentet att samma logik kunde användas i GetBack-affären och att den nuvarande premiärministern Morawiecki och hans far därmed ”borde ha förhörts, dömts och bränts på bål” för länge sedan.
Utfrågningen tydliggjorde två vitt skilda visioner av hur staten skall fungera. Tusk representerade teorin om att statliga institutioner bör arbeta självständigt och i största möjliga mån vara oberoende av den styrande makten (även om premiärministern har det övergripande ansvaret för dem). Därför skulle åklagarmyndigheten och säkerhetspolisen fatta sina egna beslut utan premiärministerns inblandning. Wasserman företrädde uppfattningen av den ”starka” staten, den hierarkiska och kontrollerande staten där premiärministern jämte justitieministern/riksåklagaren utövar påtryckningar på myndigheterna. Med andra ord – det demokratiska systemet som bygger på tillit och starka medborgare stod mot det auktoritära systemet där staten utövar påtryckningar på institutioner och gör medborgare svaga inför statens makt.
Kommissionen tog än en gång upp frågan om Tusks son Michał, under några månader anställd vid flygbolaget OLT Express som tillhörde det ökända Amber Gold.
Ni har reagerat i tusen dagar nu och det har aldrig varit något problem med att förhöra min son, svarade Tusk sakligt. Han och hela min familj står till ert förfogande. Ingen har riktat några anklagelser mot honom och han har vunnit samtliga rättegångar mot dem som kommit med insinuationer mot honom.
När det sju timmar långa förhöret var slut höll Małgorzata Wasserman en kort presskonferens.
Hon menade att Tusk som övervakade specialstyrkorna fortfarande inte fattar vari hans ansvar för Amber Gold ligger och att hans svar var långa och osakliga.
Donald Tusk sade i sin tur att han ser förhöret som en kapitulation från undersökningskommissionens sida.
Det var en sorglig föreställning där PiS-parlamentarikernas ansträngningar att förödmjuka och misskreditera Donald Tusk gjordes om intet. Tusk som är en erfaren och duktig politiker har en osedvanlig förmåga att behålla lugnet och avväpna manipulationer och lögner.
Dorota Tubielewicz Mattsson
*2012 avslöjades att finansbolaget Amber Golds verksamhet var uppbyggd som ett pyramidspel. Flera tusen människor förlorade sina besparingar och förlusten beräknades till sammanlagt 851 miljoner zloty (ca 2 miljarder kronor).
Allt färre polska skolbarn lever under den relativa fattigdomsgränsen..
År 2016 levde 6,5 miljoner polacker i risk för relativ fattigdom och tack vare det månatliga flerbarnsbidraget 500+ har det antalet minskat med 875 000 personer. Det säger vice familje- och socialminister Elżbieta Bojanowska.
Bidraget, som går till flerbarnsfamiljer från och med andra barnet, har förbättrat barnfamiljernas ekonomi avsevärt. Även fattiga enbarnsfamiljer kan få ta del av bidraget. Nyligen inrättades också ett skolbidrag på 300 złoty (775 svenska kronor) som utbetalas vid starten av varje skolår.
Risken för polska barn att falla under den relativa fattigdomsgränsen minskade med 6,5 % under 2017, visar färska siffror från Eurostat.
Det är den största förbättringen sedan 2004, då Polen blev medlem i EU. (Polskie Radio och Dziennik 17 okt 18)
Inflödet av utländskt kapital i Polen halverades under 2017 och landade på knappt 35 miljarder złoty. Det är främst investerare i Tyskland och Italien som backat, visar färska siffror från centralbanken NBP.
Det är det sämsta resultatet sedan 2013, skriver affärssajten businessinsider.pl.
Försäljningen av den italienska banken UniCredits andel i polska Pekao till statliga PZU ligger bakom en stor del av minskningen från Italien. Affären föranleddes av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) uttalade önskan att banker i Polen ska ha polska ägare.
Tyskland är fortfarande det land som investerar mest i Polen, följt av Luxemburg och Cypern. (businessinsider.pl och wB 5 okt 18)
Statssekreterare Artur Soboń. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.
Under kommunisttiden fanns länge ett extra skattepåslag för polska ungkarlar. Regimen ville höja nativiteten och befolkningen måste öka igen efter andra världskriget, då sex miljoner medborgare dödats och flera hundratusen flytt utomlands för att inte återvända.
Ungkarlsskatten skulle få unga människor att snabbt bilda familj och skaffa barn.
Med sitt familjeprogram – ett generöst flerbarnsbidrag, ett bostadsprogram som ska göra det möjligt för fattiga familjer att skaffa sig en anständig bostad osv har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har satsat på morötter i stället för piskor.
Familjesatsningen slog väl ut i början, framför allt familjer som redan hade barn skaffade ett eller två till. Ungdomar visade emellertid ingen benägenhet att alstra avkomma och ge upp tankarna på utbildning, karriär och ett bättre liv. Idag är nativiteten nere på samma nivå som innan barnbidraget infördes.
Nu föreslår PiS-aren Artur Soboń, statssekreterare i departementet för utveckling och infrastruktur, att den gamla kommunistlagen ska tas i beaktande.
Det är min personliga åsikt att singlar borde betala en särskild skatt, säger statssekreteraren till ekonomisajten Money.pl. Det är barnfamiljerna vi satsar på och det vore en bra lösning för budgeten.
Det fanns positiva saker under kommunisttiden, som man ska komma ihåg, framhåller Soboń. Planering för skolor, dagis, kollektivtrafik, parker och lekplatser – allt som behövs för ett liv utanför bostaden.
Förslaget har fått medierna att spekulera i hur mycket landets viktigaste ungkarl, PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, skulle få betala i extra skatt. Han tjänar sammanlagt 230 000 złoty om året inklusive sin pension (eftersom han fortsätter arbeta efter 65). På det bör han betala 40 000 i skatt, skriver Natemat.pl. Och om man tar den gamla lagen rakt av skulle det innebära en skattehöjning med 8 000 złoty.
Frågan är om Soboń har diskuterat förslaget med Kaczyński. (money.pl, natemat.pl och wB 8 aug 18)
Premiärminister Mateusz Morawiecki har fått sin egen Amber Gold-affär. Inkassoföretaget GetBack har dragit med sig både regeringen, bankerna och Finansinspektionen i en ekonomisk härva som nu rullas upp inför öppen ridå.
GetBack är en inkassofirma som tills nyligen hade hand om 85 % av alla inkasso-ärenden i Polen. Firman köpte upp hela paket av obetalda lån från banker i landet för att driva in dem. För att finansiera det gav Getback ut obligationer som bankerna sålde för deras räkning. Obligationerna inbringade 2,2 miljarder złoty.
Samtidigt förberedde regeringen ett lagförslag om att lånen skulle preskriberas. Över en natt skulle GetBack förlora en stor del av de inkasso-ärenden som man köpt för att driva in, och aktierna skulle falla.
För att stoppa lagen inledde företaget nu en lobbyverksamhet som också innefattade nära kontakter med makthavarna.
GetBack blev ministrarnas och de regimtrogna mediernas gunstling. GetBack finansierade tillställningar och utsåg premiärminister Mateusz Morawiecki, PiS-ledaren Jarosław Kaczyński eller Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska till Årets man – VDn Konrad Kąkolewski tyckte om att visa upp sig i sällskap med ministrarna. Firman fick generösa lån från statliga banker och dess trovärdighet garanterades av den statskontrollerade börsen. GetBack var ett av de få privata företag som annonserade i regeringstrogna medier. I gengäld uppmanade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) medborgarna att investera i firmans obligationer. Firman GetBack stod onekligen i nära relation till regimens förgrundsgestalter.
Först i april 2018, då det visade sig att firman inte har några pengar kvar, började staten visa intresse för firmans diskutabla verksamhet men Finansinspektionen varnade inte kunderna för den förestående ekonomiska kollapsen.
PiS blockerar nu oppositionens krav på en speciell kommission som ska undersöka hela historien. Anledningen kan vara att premiärminister Morawieckis far, Kornel Morawiecki, så sent som i april i år försökte förmå regeringen om att rädda GetBack. Kornel Morawiecki medger att han talat med sin son om detta på begäran av firmachefen Kąkolewski. Premiärministern gick med på att träffa Kąkolewski men har inte velat avslöja vem som förmedlat kontakten.
En gåta förblir också de brev som Kąkolewski i mitten av juni 2018 skickade till regeringschefen, partiledaren Kaczyński samt Finansinspektionen. I breven sägs Kąkolewski åberopa ”sina insatser för frihetslägret”.
Det intressanta är att i en liknande historia med Amber Gold där det handlade om betydligt mindre pengar försökte Finansinspektionen ingripa långt innan företaget gick i konkurs. Icke desto mindre tillsatte PiS-regeringen en kommission som stor möda försöker göra den förra regeringen och Donald Tusk personligen ansvarig för detta.
PiS har onekligen ställt upp ett politiskt skyddsnät över GetBack och premiärministern tiger. Frågan är varför.
Amerikanska investeringar i Polen uppfattas som en av de viktigaste faktorerna för vårt lands säkerhet, och de amerikanska företag som finns i landet har i hög grad bidragit till den ekonomiska tillväxten och varit en källa till kunskap och erfarenheter för polska företagare.
Det sade utrikesminister Jacek Czaputowicz tidigare i veckan vid ett möte med den amerikanska handelskammaren i Warszawa.
Från början gick investeringarna till de traditionella sektorerna och baserades huvudsakligen på arbetskraftens låga kostnader, men idag är de bästa polska ingenjörerna uppskattade partners i viktiga globala projekt, sade Czaputowicz.
Vidareutvecklingen av amerikanska företag inom infrastruktur, försvar, IT och energi har direkt påverkat Polens ställning i Europa, sade ministern och påpekade att leveranserna av LNG (flytande naturgas) från USA är en av de viktigaste delarna i Polens energisäkerhet.
För närvarande finns över 320 företag med amerikansk kapital, med investeringar på över 30 miljarder dollar. Med de företagen har över 200 000 jobb kommit till Polen. Värdet av de amerikanska investeringarna uppgick förra året till 130 miljarder złoty (nästan 340 miljarder svenska kronor), och har gett 220 000 jobb i landet. (Polskie Radio 6 juni 18)
Polens kreditvärde påverkas inte direkt om utbetalningarna från EUs sammanhållningsfonder minskar under den kommande budgetperioden. Det säger Frank Gill, chefsanalytiker på kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor (S&P) till den statliga nyhetsbyrån PAP.
Det blir en avsevärd förlust om minskningen följer förslaget med 0,8 % om året för investeringarna i infrastruktur, och 2021 leder det antagligen till att vi sänker prognosen för bnp.
Polen bör alltså försöka öka de utländska investeringarna, säger Gill. Den polska ekonomin växer för närvarande, men nivån på de utländska investeringarna är ganska låg vilket är oroande inför framtiden.
Enligt EUs budgetförslag för åren 2021–2027 riskerar Polen att tappa 23 % av de transfereringar som utgår från EU idag, cirka 24 miljarder euro (262 miljarder svenska kronor), och landa på 64,4 miljarder euro (704 miljarder kronor). (Warsaw Voice 4 juni 18)
Regeringen: i mitten socialaminister Elżbieta Rafalska och till höger premiärminister Mateusz Morawiecki, som tidigare var finansminister Foto: KPMR
Den polska statsskulden har enligt regeringen på två år ökat med 71,6 miljarder złoty – men ökningen är egentligen flera hundratals miljarder złoty, enligt uppgifter på regeringens hemsida. Uppgifterna, som ligger på regeringens hemsida, strider mot regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tal om finansiell disciplin och budgetöverskott.
Numera begär EU att hela statsskulden ska redovisas i räkenskaperna, och därför har GUS (polska Statistiska centralbyrån) granskat inte bara den officiella statistiken utan också statens dolda åtaganden. Då visade det sig att den offentliga statsskulden ligger på runt 1 miljard złoty (52 % av bnp, bruttonationalprodukten) medan den dolda skulden är nästan fem gånger högre – 4,96 miljarder złoty eller 276 % av bnp.
Regeringen har vilselett medborgarna med uppgifter om att ökningen bara är 10 miljarder złoty, skriver den regeringskritiska nyhetsportalen crowdmedia.pl.
Statens skuld till pensionsfonderna är 4057 miljarder złoty eller 222,5 % av bnp. Kostnaderna för PiS reformer har ökat statsskulden med 1,4 biljoner, vilket är mer än hela den officiella statsskulden. Parlamentets utredningstjänst har räknat ut att om fler än beräknat tar ut sin pension räcker fonderna bara till 2060. Den sänkta pensionsåldern medförde omedelbart att statsskulden växte lavinartat. Myndigheterna har alltid haft med disciplinen i de offentliga finanserna, men detta kommer oundvikligen att leda till att Polen kommer på obestånd. (crowdmedia.pl 31 maj 18)
Polen kan komma att få 20 miljarder euro mindre ur EUs sammanhållningsfonder under budgetperioden 2021–27 och det är en sänkning med runt 23 %. I EU-kommissionens budgetförslag finns dessutom en mekanism som relaterar bidragen till hur medlemsländerna lever upp till EUs grundvärderingar, och den beräknas påverka bidragen till Polen och Ungern.
Polska politiker är inte oväntat motståndare till en sådan mekanism.
Åtta eller nio länder har liknande förslag som EU-kommissionen, säger premiärminister Mateusz Morawiecki, men vi håller inte med dem. Det här handlar om Lag och Rättvisas (PiS) konflikt med EU om rättssäkerheten i Polen, men det gäller inte bara oss utan också andra länder.
EUs förslag om fördelning av medel till sammanhållningspolitiken kommer inte att antas, sade EU-minister Konrad Szymański p å måndagen. Vi är många länder som inte stöder dem. Fördelningen av bidrag bör vara rättvis och sänkningen av medel till Polen och andra länder i regionen är oacceptabel.
Budgeten kan inte antas förrän alla länder är överens och våra förhandlare har en insats att göra här, säger president Dudas talesperson Krzysztof Łapiński.
Polen förlitar sig nu på övriga länder i Central- och Östeuropa, men utgången är naturligtvis oviss – Visegradländerna som brukar försöka hålla en enhetlig linje i EU-sammanhang är splittrad här och Slovakiens premiärminister Robert Fico har tydligt sagt ifrån att EU är viktigare för hans land än Polen och Ungern. Även Tjeckien tvekar inför tanken att stöta sig med större delen av EU för Jarosław Kaczyńskis och Viktor Orbáns skull.
Trots nedskärningarna räknar Polen med att få 64,4 miljarder euro (drygt 700 miljarder svenska kronor) under perioden 2021–27. Under den nuvarande perioden har Polen fått bidrag på 84 miljarder euro (915 miljarder kr). Polen är det land som påverkas mest av neddragningarna men fortsätter att vara det land som får mest bidrag ur EU-fonderna.
Premiärminister Mateusz Morawiecki vill också tona ner landets beroende av stödpengar från EU.
Vi vill naturligtvis ha naturligtvis pengarna efter tidigare regeringars enorma försummelser på infrastrukturområdet, så därför kommer vi att slåss för att få medel ur fonderna, säger han. Men det finns en felaktig uppfattning om att vi skulle vara beroende av bidragen och det är vi inte.
Och så är det – de medel som kommer från EUs fonder är bara ett par procent av statsbudgeten, men de är minst hälften av investeringsbudgeten och alltså mycket viktiga för den polska ekonomin. (TVP, Polskie Radio, TVN och wB 29 maj 18)
Bidragen till Polen från EUs sammanhållningsfonder kan under enligt EU-kommissionens förslag komma att minska med 10 % och bidragen från jordbruksfonderna med 15 %. Det säger utvecklingsminister Jerzy Kwieciński till polska medier.
Budgeten för 2021–2027 ligger på samma nivå i förhållande till bnp, som tidigare, men vi räknar med nedskärningar på de två områden som är viktigast för Polen – sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken, säger Kwieciński. Och de nedskärningarna blir lite högre än vi tidigare räknat med.
EU-minister Konrad Szymański menar att budgeten lämnar mycket i övrigt att önska, och förutsätter att det kommer att ta lång tid innan det finns ett slutdokument att anta.
Enligt budgetförslaget ska det finnas en mekanism som minskar bidragen till medlemsländer som inte lever upp till rättsstatsprincipen, en av EUs grundläggande värderingar som alla åtagit sig att följa vid EU-inträdet. Mekanismen är en direkt följd av den frustration som utlösts i EU-kommissionen efter två och ett halvt års fruktlösa diskussioner med Warszawa sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) började genomföra sin domstolsreform som ger landets domstolar en politisk överrock.
Även Ungern, som är ett betydligt mindre land, har genomfört en del förändringar i avsikt att lämna demokratin och dess liberala värderingar. Ungern kommer också att prövas mot den nya mekanismen. (Warsaw Voice och wB 22 maj 18)
När EUs statistikbyrå Eurostat mäter antalet fattiga i medlemsländerna tar man hänsyn till nio utgifter som anses vara grunden för en läglig levnadsstandard. Dit hör t.ex. att kunna betala sina räkningar i tid, värma upp sin bostad, äta kött/fisk regelbundet, ta en veckas semester hemifrån, tv, bil, telefon, tvättmaskin och telefon. De som klarar av färre än fyra av de nio punkterna klassificeras som fattiga.
Flest fattiga har Bulgarien (30 %) och Grekland (21 %).
Polen ligger på artonde plats (6,7 %) – en siffra som har sjunkit stadigt från 34 % vid EU-inträdet 2004.
I andra ändan av skalan ligger Sverige (0,8 %) och Luxembourg (1,6 %). Bäst i Öst- och Centraleuropa är Tjeckien med cirka 3,7 %. (Eurostat 23 april 18)
De två regeringscheferna Beata Szydło och Mateusz Morawiecki har båda missat att redovisa skulderna till pensionsfonderna, som är gigantiska, skriver sajten money.pl. Montage wB.
Den polska statsskulden är betydligt större än vad regeringen uppgett, faktiskt hela sex gånger större. Det framkommer när EU nu begär att hela statsskulden ska redovisas – även om den som omfattar pensionsfonderna, rapporterar ekonomisajten money.pl. Och det har regeringen hittills undlåtit.
Officiellt är statsskulden 962 miljarder złoty, alltså knappt en biljon. Men nu visar det sig att de summor som betalts in till staten för att gå till pensionsfonderna i stället har använts till de politiska projekt som gjort regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) populärt.
Statsskulden är uppe i nästan 6 biljoner vilket är i 276 % av bnp – alltså nästan tre gånger allt vad polackerna konsumerar i form av varor och tjänster, samt bruttoinvesteringar och eventuellt exportöverskott. (money.pl 20 april 18)
Demokratin i Polen har försämrats under det senaste året. Regeringen har ett tydligt demokratiskt mandat, men demokrati innebär också att medborgarna och oppositionen har oinskränkt rätt att delta i det politiska livet och uttrycka sina åsikter, och på det området har situationen i Polen försämrats.
Det visar Bertelsmanns Transformations Index 2018.
Bertelsmann-stiftelsen gör vartannat år en bedömning av politiska och ekonomiska förändringar i 129 länder som genomgått s.k. transformation, bland annat dem i Öst-och Centraleuropa som gick med i EU under 200-talet. Ett femtiotal kriterier, och läget i Polen har blivit sämre enligt många av de kriterierna.
Bland exemplen finns den nya lagen om offentliga sammankomster, som ger företräde åt demonstrationer och processioner som arrangeras av stat eller kyrka, och politiseringen av public service-medierna TVP, Polskie Radio och nyhetsbyrån PAP.
Ett tredje exempel är domstolsväsendets minskade oberoende i förhållande till staten, vilket begränsar de medborgerliga rättigheterna och gör det svårare för medborgarna att hävda sin rätt i domstolarna. Ett annat problem är de demokratiska institutionernas stabilitet. Polen låg tidigare på en god nivå, men de stora förändringarna har medfört en betydande politisering.
Stiftelsen ser också anledning till oro för landets makroekonomiska stabilitet. De stora sociala transfereringarna motsvaras inte av en proportionell ökning av skatteintäkterna eftersom regeringen misslyckats med att införa skatter på banker och livsmedelskedjor, skriver Bertelsmann-stiftelsen. Det påverkar både statsskulden och budgetunderskottet.
Även synen på miljöskyddet har försämrats, liksom samrådet med civilsamhället – frivilligorganisationer och fackföreningar – samt den ökade aktiviteten bland antidemokratiska krafter som de nationalistiska organisationerna.
Att Polens anseende internationellt nu är lägre hör ihop med konflikten med Bryssel och regeringens sänkta trovärdighet utanför landets gränser.
Rapporten skrevs före IPN-lagen och Polens konflikt med USA i den frågan.
Rapporten pekar också på de negativa effekterna av den brain drain som Polen och många av de nya EU-länderna utsatts för. Hela 8 % av befolkningen har flyttat, vilket hämmat den ekonomiska och sociala utvecklingen. (Rzeczpospolita 22 mars 18)
Den ekonomiska tillväxten i Polen är fortsatt stark, inkomsterna ökar med höjda bidrag till familjerna och låg arbetslöshet. Men bnp väntas sjunka, från 4,6 % under 2017 till 4,2 % i år och 3,7 % nästa år.
Polen behöver ha en strategi för att motverka den eventuella minskningen av bidrag från EU under nästa budgetperiod, skriver OECD i sin senaste rapport om den polska ekonomin.
OECD uppmanar politikerna att bygga vidare på landets ekonomiska och sociala reformer genom att ta itu med kvarstående stora utmaningar.
För att ligga kvar på samma levnadsstandard som idag behöver Polen stärka möjligheterna till innovation och investera i kompetens och infrastruktur, skriver OECD. Man bör följa Strategi för ansvarsfull utveckling, den ekonomiska långtidsplan som premiärminister Mateusz Morawiecki utarbetade under sin tid som utvecklingsminister.
Antalet lediga jobb är rekordhögt och arbetslösheten är den lägsta på tjugo år. Nästa år beräknas en vara nere i låga 3,2 %. Att det fortfarande kommer många ukrainska gästarbetare håller lönerna nere – den senaste siffran är från 2016, då ukrainarna utgjorde runt 5 % av arbetskraften.
Snittlönen i Polen låg i februari enligt GUS (Statistiska centralbyrån) på 4 599 złoty i månaden (knappt 12 000 svenska kronor).
OECD rekommenderar också att Polen reformerar skattesystemet och stimulerar vetenskap och forskning. (Polskie Radio, TVP och wB 19 mars 18)
I den internationella högkonjunkturen går även den polska ekonomin allt bättre. I januari höjde Världsbanken prognosen för 2018 från 3,6 % till 4 % och nu gör EU-kommissionen en liknande bedömning. Tillväxten i år blir 4,2 % snarare än som man tidigare trodde 3,8 %.
Uppgraderingen handlar mer om Eurozonens tillväxt som påverkar även Polen, skriver Världsbanken som också påpekar att den rekordlåga arbetslösheten och de ökade lönerna bidrar till tillväxten.
EU-kommissionen konstaterar att en hög inhemsk efterfrågan håller hjulen igång och att investeringarna väntas återhämta sig under året.
De länder som växer snabbast i EU just nu är Irland, Rumänien, Malta, Slovenien och på femte plats Polen. (Polskie Radio 7 feb 18)
Centralbankschefen Adam Głapiński ser ingen anledning att höja räntan. Foto: Piotr Malecki för NBP, wikipedia.
Centralbanken NBP meddelade i förra veckan att räntan kommer att ligga kvar på låga 1,5 % förmodligen hela nästa år. Enligt bankens bedömning ökar inflationen från 2 till 2,5 % under de närmaste månaderna, vilket är den högsta siffran på fem år.
Men det finns ingen anledning att höja räntan, menar centralbankschefen Adam Głapiński. Tvärtom stärker statistiken honom i hans uppfattning om att räntan ska ligga kvar på samma låga nivå kanske ett år till.
NBP ser inga hot vid horisonten och heller ingen anledning till oro.
Analytikerna, som anser att det är dags för NBC att agera, menar att Głapiński tolkar statistiken selektivt.
Även premiärminister Mateusz Morawiecki har uttryckt sin stora tilltro till den polska ekonomin, som huvudsakligen drivs av ökad inhemsk efterfrågan. I somras talade han om att de utländska investeringarna visserligen minskade på vissa områden, men på andra områden vällde det in utländska investerare. Men, säger ekonomerna, det är en sanning med modifikationer, de utländska investeringarna minskade med flera miljarder under PiS-regeringens första år. I nya innovativa industrier är den genomsnittliga lönsamheten god och där har investeringarna ökat. Men de viktiga återinvesteringarna har minskat betydligt. Samtidigt har polska investerare av skatteskäl dubblerat sina satsningar i utlandet.
Polen har också backat tre steg på World Economic Forums lista över konkurrenskraftiga länder och ligger idag på plats nr 39.
Många ekonomer tror att Polen måste dra åt svångremmen redan nästa år. (money.pl, biznes.onet.po, bloomberg.com, insiderbusiness.com, kitco.com 10/13 dec 17)
Ekonomin i Polen växer med 3,8 % i år och 3,3 % år 2018. Det är den prognos Internationella Valutafonden, IMF, gör i början av oktober. Skillnaden mot prognosen från i våras är att prognosen för i år har höjts från 3,4 % och för nästa år från 3,2 %.
Tillväxten ha vuxit mer än väntat och projekt som medfinansieras av EU har skyndats på, skriver IMF i rapporten.
Inflationen beräknas bli 1,9 % i år och 2,3 % nästa år. (Rzeczpospolita 10 okt 17)
Finans- och vice premiärminister Mateusz Morawiecki. Foto: flickr.
Idag finns det i Polen fjorton särskilda ekonomiska zoner (SEZ) där investerare får vissa förmåner som till exempel lägre skatt. De utgör sammanlagt en yta som är hälften av huvudstaden Warszawas. Avsikten med SEZ har varit att skapa jobb i områden där arbetslösheten var som högst.
Polen har fortfarande 13–14 län där arbetslösheten är över 20 %, och vi planerar nu en rejäl utvecklingsorienterad omläggning av den ekonomiska politiken, sade finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki vid Ekonomiskt Forum i Krynica. De fjorton zonerna ska utvidgas till att omfatta hela landet och det kommer att leda till en mer balanserad och jämn utveckling i hela landet och bättre chanser för de fattigare regionerna i landet.
Tanken är också att investerarna i större utsträckning ska samarbeta med forskningsinstitut och universitet. Satsningen beräknas skapa 157 000 nya jobb på tio år och investeringarna kommer att uppgå till 117 miljarder złoty (282 miljarder svenska kronor), sade Morawiecki. (Polskie Radio och wyborcz.pl 6 sept 17)
Den ekonomiska tillväxten i Polen är starkare än beräknat och blir sannolikt 4,3 % i stället för 3,2 % som angavs i den förra prognosen. Det skriver kreditvärderingsinstitutet Moody’s i sin senaste rapport.
Enligt GUS (Statistiska centralbyrån) var tillväxten under andra kvartalet 3,9 % och 4 % under första kvartalet.
Tillväxtfaktorerna fortsätter sannolikt vara positiva under resten av året, skriver Moody’s. Dels handlar det om en solid privat konsumtion och dels om en långsam men stadig återhämtning av investeringarna samt ett snabbare inflöde av bidrag från EU.
Investeringarna ökade enligt GUS med 0,8 % under andra kvartalet, och den inhemska efterfrågan med 5,6 % på årsbasis.
Sammantaget ökar chansen för att budgetunderskottet för tredje året i rad kommer att ligga långt under de 3 % av bnp som EU kräver, skriver kreditvärderingsföretaget.
Kreditbetyget kommer att publiceras den 8 september.
Samtidigt varnar ett annat kreditvärderingsföretag, Fitch, Polen för att de dåliga relationerna med EU kan påverka tillväxten negativt på medellång sikt. På kort sikt påverkar inte eventuella åtgärder från EU den polska tillväxten, men en betydande nedskärning av EU-bidragen till Polen under nästa budgetperiod skulle sänka den ekonomiska tillväxten. De politiska spänningarna kan också skrämma bort utländska investerare. (Polskie Radio och natemat.pl 2/4 sept 17)
Familjeiminister Elżbieta Rafalska och finansminister Mateusz Morawiecki. Montage: wB.
Det finns behov av en polsk motsvarighet till the American Dream – en polsk dröm som innebär att alla ska ha tillgång till bostad och arbete. Det säger utvecklings- och finansminister Mateusz Morawiecki. Den polska drömmen skulle spräcka glastaken och skapa lika möjligheter för alla – en dröm om en solidarisk republikanism.
Polen behöver ha en stark stat som begränsar inflytandet från de stora företag som har haft alldeles för mycket att säga till om i övergången från planekonomi till marknadsekonomi, säger Morawiecki som också är vice premiärminister. Han är favorit hos Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den som bestämmer i Polen, och många tror att Morawiecki blir PiS kandidat i nästa presidentval i stället för den olydige Andrzej Duda.
Från och med nästa år höjs det skattefria beloppet från 6600 złoty (från knappt 16 000 svenska kronor) till 8 000 złoty (drygt 19 000 kr). Fler invånare slipper betala skatt, och ännu fler betalar mindre i skatt, säger Morawiecki.
Idag betalar den som tjänar under 550 złoty/mån (1300 kr) ingen skatt, och nästa år höjs beloppet till 670 złoty (1600 kr). Medborgare med låg inkomst kommer alltså att få det lite bättre.
Under nästa år höjs minimilönerna från 2000 (4800 kr) till 2100 złoty (drygt 5000 kr) eller 13,70 złoty (33 kr) i timmen. Beslutet tas av arbetsmarknadsminister Elżbieta Rafalska nästa vecka.
Pensionerna ska också höjas med 2,4 %. Utöver det vill Rafalska också dra igång ett 500+-program också för pensionärer, men det innebär stora kostnader, och ryms inte i den nuvarande budgeten. Det är också känt att finansministern är synnerligen skeptisk till idén. (Polska Times och wB aug 17)
Regeringens omstöpning av rättsväsendet som hotar domstolarnas oberoende och den pågående konflikten mellan Warszawa och Bryssel kan komma att drabba investeringarna. Det skriver kreditvärderingsföretaget Moody’s i sin senaste rapport.
De planerade reformerna hotar domstolarnas oberoende och maktdelningen i landet, skriver kreditvärderingsföretaget, och därmed finns risk för ökad korruption, vilket påverkar investerarnas förtroende.
EU inte kommer sannolikt inte att vidta några ytterligare åtgärder men att Bryssel inlett en granskning av rättssäkerheten i Polen kan påverka investeringarna negativt, resonerar Moody’s analytiker.
President Andrzej Duda har visserligen stoppat två av de tre kontroversiella lagar som skulle ge regeringspartiet Lag och Rättvisa och justitieminister Zbigniew Ziobro total makt över rättsväsendet. Men de nya förslag han aviserat tror Moody’s inte kommer att skilja sig från de stoppade domstolslagarna i någon avgörande utsträckning, och därmed hotas investeringarna. (Polskie Radio 31 juli 17)
Detaljhandeln, industriproduktionen och konjunkturen har försvagats något, enligt uppgifter från GUS (Statistiska centralbyrån) i veckan som gick. Det rapporterar TVNs ekonomiredaktion.
Enligt ekonomerna syns nu de första signalerna på att den ekonomiska tillväxten har börjat tappa fart. Det går fortfarande bra, men man talar numera om en måttlig optimism.
Det har varit många månader med bra resultat, men tillväxten blir inte lika imponerande i framtiden, säger den ekonomiske analytikern Bartłomiej Biga.
Flera analytiker spår en tillväxt på knappt 4 % under andra kvartalet. Konsumtionen fortsätter att vara stark, och investeringarna bör öka.
Orsaken till den hittillsvarande tillväxten är det nya generösa flerbarnsbidraget, 500+, som från april 2016 ger 500 złoty per månad till barnfamiljerna. Konsumtionen har höjts avsevärt, men nu kommer bidraget – och därmed familjernas inköp – att ligga kvar på samma nivå. Ingen ökad tillväxt av den anledningen alltså. Och regeringens insatser på byggsidan är otillräckliga, säger Biga. (TVN 23 juli 17)
OECD höjer prognosen för Polen 2017 från 3,2 % till 3,6 %. Utsikterna för 2018 ligger kvar på 3,1 %, rapporterar nyhetsbyrån PAP.
Tillväxten av bnp beräknas under åren 2017–2018 överstiga 3 %. Orsakerna är den kraftiga privatkonsumtionen som följer av ökade inkomster och ökade sociala transfereringar, skriver OECD i sin junirapport. EU-finansierade offentliga investeringar ökar igen, en stark konjunktur och låga realräntor väntas stödja företagens investeringar.
Regeringens i sin tur antog på tisdagen budgeten för 2018, som bygger på att tillväxten blir 3,8 %, inflationen 2,3 % och arbetslösheten 6,4 % (idag 7,5 %). Finansminister Mateusz Morawiecki ser också den inhemska konsumtionen som drivkraften. Utöver det kommer de offentliga investeringarna som finansieras med hjälp av EU att accelerera. Han drar därför slutsatsen att tillväxten blir högre än de 3,6 % som är målet i år. (Polskie Radio 7 juni 17)
Med en tillväxt på 4 % och rekordlåg arbetslöshet borde Polen vara ett ekonomiskt föredöme för Västeuropa. Det säger regeringens talesperson Rafał Bochenek till statliga TVP.
Alla indikatorer går upp hela tiden, det är mycket tillfredsställande, sade Bochenek. Andra länder, särskilt i Västeuropa bör avundas oss!
I april sjönk arbetslösheten till rekordlåga 7,7 % enligt färska uppgifter från GUS (Statistiska centralbyrån), och tillväxten var under första kvartalet 4 %.
Regeringens barnbidragsreform 500+ har inte bara bidragit till att radera bort fattigdomen bland barnfamiljerna, den har också ökat efterfrågan och konsumtionen vilket har medfört en ökad tillväxt, säger Bochenek. (Polskie Radio 25 maj 17)
Även kreditvärderingsinstitutet Moody’s ser positivt på Polens ekonomiska framtid.
Kreditbetyget får ligga kvar på A2, och utsikterna bedöms som stabila.
De risker som tidigare fanns vad gällde finanspolitiken för ett år sedan har nu avtagit, skriver Moody’s i sin rapport. Budgetunderskottet har minskat från 2,6 % av bnp till 2.4 %.
Oron för ett försämrat investeringsklimat fick Moody’s att förra året sänka utsikterna från stabila till negativa, men i den nya rapporten ligger de på stabila igen. (Polskie Radio 13 maj -17)
EU-kommissionen höjde på torsdagen sin prognos för den ekonomiska tillväxten i Polen från 3,2 % till 3,5 % för i år och från 3,1 % till 3,2 % för 2018. Det rapporterar nyhetsbyrån PAP.
Den privata konsumtionen väntas fortsätta, och investeringarna ökar igen. Därför räknar vi med en snabbare tillväxt 2017 och 2018, skriver EU-kommissionen i sin rapport.
Arbetslösheten som redan är rekordlåg, 6,2 %, väntas fortsätta sjunka.
Men den sänkta pensionsåldern väntas innebära att arbetskraften minskar, vilket kan hämma tillväxten.
Inflationen beräknas öka från 1,8 % i år till 2,1 % nästa år, skriver EU-kommissionen. (Polskie Radio 11 maj 17)
Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki. Foto: wikipedia.
Regeringen ser i sin finansplan för 2017–2020 positivt på framtiden och landets ekonomi beräknas växa 3,9 % under både 2019 och 2020. I år blir tillväxten 3,6 % och nästa år 3,8 %. Det rapporterar den statliga nyhetsbyrån PAP.
Arbetslösheten fortsätter sjunka och år 2020 tror finansdepartementet på låga 4 %.
Lönerna och den privata konsumtionen ökar också, den genomsnittliga inflationen beräknas till 1,9 % i år, 2,3 % åren 2018–19 och 2,5 % året därpå.
Underskottet blir 2017 måttliga 2,9 % – under EUs 3 %-gräns alltså, och därefter allt lägre: 2,5 % 2018, 2 % 2019 och 1,2 % 2020. (Polskie Radio 26 april 17)
Nu kommer positiva ekonomiska prognoser för Polen. För en vecka sedan höjde Internationella Valutafonden, IMF, prognosen för tillväxten från 3,3 % till 3,4 % i år och till 3,2 % nästa år. Före helgen konstaterade Standard & Poor att Polens kreditbetyg trots stora sociala utgifter och finansiell och politisk osäkerhet ligger kvar på BBB+.
Och på tisdagen bedömer Moody’s sin rapport att tillväxten i år ökar med 3,1 % i stället för från 2,8 %. Moody’s har också räknat ut att Polen under 2017 kommer att få ett nettoinflöde på 6,9 miljarder euro vilket motsvarar 1,5 % av bruttonationalprodukten. (Polskie Radio och gazeta.pl 20/25 april 17)
Finans- och vice premiärminister Mateusz Morawiecki. Foto: flickr.
Polens export till USA kommer att öka avsevärt i år, kanske rentav med över 10 %. Det säger finansminister Mateusz Morawiecki efter ett tredagars besök i New York. Morawiecki har träffat handelsminister Wilbur Ross, energiminister Rick Perry och en av president Trumps rådgivare i handelsfrågor samt en rad tänkbara investerare.
De har uttryckt ett mycket stort intresse för att öka handeln mellan våra två länder, säger Morawiecki. Det handlar om fjäderfä och äpplen men också om högförädlade varor som motorer, delar till flygmotorer och bilmotorer.
Finansministern har också haft ett tjugotal möten med amerikanska investerare, möten som avlöpt mycket väl.
Det var avancerade samtal, men de är sekretessbelagda och därför kan jag inte säga något om dem, säger han. Amerikanska företag ser att det går framåt i den polska ekonomin, och de ser de infrastruktursatsningar som ligger framför oss. Flera företag överväger nu att placera fabriker i Polen. Vi har rekordlåg arbetslöshet och Polen är ett av de länder i Europa som har starkast tillväxt, och det är mycket intressant för investerarna.
Han nämner också att han samtalat med personer som investerar i statsobligationer, även de har gått mycket bra.
Jag är övertygad om att samtalen i New York kommer att bidra till att det växer fram nya jobb i Polen, säger Morawiecki, som också är utvecklingsminister och vice premiärminister. Det kommer nya jobb, bra jobb, högre betalda jobb som dataingenjörer, men också industrijobb.
I gengäld väntas Polen bland annat importera gas från USA.
Det är en viktig fråga för oss, säger ministern, vi blir inte så beroende av Gazprom, som är vår största leverantör. Med vår anläggning för flytande naturgas i Świnoujście och gasledningarna genom Polen blir vi mindre känsliga för ryska försök till utpressning när det gäller gasleveranser. (Rzeczpospolita 4 april 17)
Centralbanken beslöt på att låta styrräntan ligga kvar på 1,5 %. Beslutet var väntat. Räntan har legat på samma nivå i över två år. (Warsaw Voice 6 april 17)
Finans- och vice premiärminister Mateusz Morawiecki. Foto: flickr.
Finansbolaget JP Morgan höjde i februari sin prognos för Polen och spådde en tillväxt på 3,4 %. I mars höjde också Moody’s sin prognos och bedömde att den polska ekonomin under 2017 växer med 3,2 % av bnp.
På toppmötet om innovation i Warszawa sade finansminister Mateusz Morawiecki att Moody’s är alltför försiktiga i sin rapport.
Vi håller fast vid att tillväxten kommer att bli 3,6 %, sade han. Och blir det några överraskningar så blir de snarare av positiv än av negativ art. Vi räknar med en kraftig ökning av investeringarna.
Förra året var Morawiecki in i det sista övertygad om att tillväxten skulle bli 3,4 % medan den i själva verket blev 2,8 %. (Warsaw Voice och wB 29 mars 17)
Kreditvärderingsinstitutet Moody’s har uppgraderat prognosen för tillväxten i Polen till 3,2 % från 2,9 % i december. Skälet är att den ökade konsumtionen inom landet piggar upp ekonomin, skriver nyhetsbyrån PAP.
Arbetslösheten har sjunkit snabbare än väntat och lönerna i näringslivet steg med 4,3 % i januari jämfört med 3,8 % under förra året. Den privata konsumtionen, som beräknas stå för 60 % av Polens bnp, kan alltså förmodas öka, skriver Moody’s.
Det är viktigt att komma ihåg att detta är en direkt följd den politik som regeringen driver tillsammans med näringslivet, säger Rafał Bochenek, talesperson för regeringen Szydło.
Det nya barnbidraget kommer också att öka konsumtionen, säger Bochenek. Familjeprogrammet 500+ har inte bara effekt på antalet födda utan också på ekonomin och konsumtion.
Vi räknar med att investeringarna kommer att ta fart i år eftersom vi ska kunna utnyttja EUs strukturfonder bättre, säger Bochenek. Så vi väntar oss ytterligare förbättringar på arbetsmarknaden och starkare extern efterfrågan.
Finansminister Mateusz Morawieckis egna beräkningar ligger dessutom ännu högre, på 3,6 %, påpekar Bochenek.
Å andra sidan var finansdepartementets prognoser förra året konsekvent högre än kreditvärderingsinstitutens och Statistiska centralbyråns (GUS). (Rzeczpospolita och wB 27 mars 17)
Tuffare tag mot momsfusk beräknas ge statskassan 32 miljarder złoty (drygt 76 miljarder svenska kronor) under en tioårsperiod. Bara i år blir det 600 000 złoty (1,4 miljoner kronor) extra, och 1,5 miljarder złoty (3,6 miljarder kr) 2018. Det framgår av en studie från finansdepartementet som är underlag till en lag om åtstramning av momssystemet.
Regeringen vill också ta fram ett system som ska undersöka hur man kan utnyttja bankernas spar- och lånesystem för skattebedrägeri.
Systemet är tänkt fungera fullt ut nästa sommar och beräknas minska momsfusket med 10–15 %. (Warsaw Voice 22 mars 17)
Den polska tillväxten landar på 3,4 % 2017, skriver det amerikanska finansbolaget JP Morgan i en rapport och höjer därmed sin tidigare prognos på 3 %. Analytikerna höjder också prognosen för 2018 från 3,1 % till 3,2 %.
Visserligen uppnår Polen inte den inflation som är centralbanken NBPs mål, men räntan höjs sannolikt inte förrän i mitten av nästa år, skriver JP Morgan.
I förra veckan skrev EU-kommissionen ner sin prognos för Polen. När det stod klart att förra årets tillväxt blev 2,8 % i stället för de 3,6 % som regeringen räknat med, bedömde kommissionen utsikterna för 2017 till 3,2 %.
Finansminister Mateusz Morawiecki tror på en tillväxt på över 3,5 % enligt statliga TVP. Årets budget bygger på att ekonomin växer med 3,6 %. (Polskie Radio och TVN 20 feb 17)
Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki. Foto: wikipedia.
Tillväxten i Polen kan komma att bli över 3,5 % i år. Det sade finansminister Mateusz Morawiecki till statliga TVP på tisdagen. Han har redan tidigare sagt att han är övertygad om en tillväxt på över 3 %, och årets budget bygger på att tillväxten blir 3,6 %.
När EU-kommissionen häromdagen kom med sin prognos landade den i 3,2 %, sedan tillväxten förra året konstaterats bli 2,8. GUS (Statistiska centralbyrån i Polen) noterade på tisdagen att den polska ekonomin under det fjärde kvartalet blev 2,7 %. (Polskie Radio 15 feb 17)
Regeringen antog på tisdagen den färdplan för landets ekonomi fram till 2020, som utarbetats av finansminister Mateusz Morawiecki och som kallas Morawieckiplanen.
Den omfattar landets ekonomiska färdplan fram till 2020, samt utsikterna för de kommande tio åren. Den förutsätter att inkomsten i Polen per capita under denna period kommer att nå 80 % av genomsnittet i EU. År 2015 låg den siffran på 69 procent.
Morawieckiplanen pekar också på behovet av att reformera arbetsmarknaden och förbättra befolkningsutvecklingen. År 2020 beräknas sysselsättningsgraden för personer i åldern mellan 20 och 64 år stiga till 71 % från 67,8 % år 2015.
Planen räknar också med en ökning av investeringarna, en större roll i den internationella handeln och en ökning av investeringarna i polska företag utomlands. Enligt regeringens riktlinjer, kommer företagen att vara mer villiga att spendera pengar på forskning och utveckling. (Polskie Radio 14 feb 17)
Den polska ekonomin växte med 2,8 % förra året och kommer enligt EU-kommissionens beräkningar upp i 3,2 % i år, rapporterar nyhetsbyrån PAP. För 2018 beräknas tillväxten till 3,1 %.
Kommissionen har alltså justerat ner sin prognos och det beror på de minskade investeringarna 2016. Där räknar man dock med en förbättring under de kommande åren.
Tillväxten drivs främst av den privata konsumtionen, men den beror på ökade transfereringar – d.v.s. att medborgarna får mer bidrag från staten.
Enligt finansminister Mateusz Morawiecki blir tillväxten 3,6 % i år, men hans prognoser har tidigare visat sig vara lite i överkant. (Polskie Radio och innpoland.pl 13 feb 17)
Tillväxten i den polska ekonomin kan öka med runt 1 % i år med hjälp av sådana investeringar där vi kan få bidrag från EUs sammanhållningsfonder, och med 1,5 % under 2017 och 2019. Det sade vice utvecklingsminister Jerzy Kwieciński till reportrar på torsdagen. Det verkar realistiskt eftersom vi ska teckna avtal för åtminstone hälften av den summa vi har att tillgå.
Allt kommer naturligtvis inte allt att märkas redan i år, men en stor del av det, säger ministern. En eventuell Brexit kommer inte att påverka EUs fonder negativt, men andra globala händelser kan naturligtvis innebära stora hot.
I EUs budget 2014–2020 finns 85,5 miljarder złoty (195 miljarder svenska kronor) avsatta för Polen, och förra året utgjorde EU-pengarna 0,4–0,6 % av landets bnp, sade Kwieciński. (Warsaw Voice 10 feb 17)
Polen kan komma att bli EUs snabbast växande ekonomi, skriver det multinationella revisionsföretaget PwC i en rapport som nyhetsbyrån PAP tagit del av. Räknar man hela Europa är det dock Turkiet som är den främsta tillväxtekonomin.
Polen och Colombia har stor potential och beräknas vara de länder som växer snabbast i sina regioner.
I rapporten som handlar om den globala ekonomins utveckling fram till 2050, skriver PwC att den globala tillväxten på sikt drivs av tillväxtekonomierna, som gradvis ökar sin andel i den globala bruttonationalprodukten.
Kina beräknas bli världens största ekonomi med runt 20 % av världens bnp, följt av Indien. (Polskie Radio 8 feb 17)
Den polska ekonomin växte med 2,8 % förra året, visar färska siffror från GUS (Statistiska centralbyrån). Det är drygt 1 % lägre än året innan och 0,5 % lägre än vad finansminister Mateusz Morawiecki så sent som för två månader hävdade.
Utan att direkt vidgå att finansdepartementets prognos var fel, sade Morawiecki på Economic Forum i Davos för en vecka sedan att det goda resultatet 2015 berodde på att den förra regeringen blåst upp bnp med falska fakturor. Han anser också att den förra regeringen gynnade utländskt kapital framför polska investerare.
Varningarna från de internationella kreditinstituten har underkänts av Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och Polens verklige makthavare. Analytikernas oro efter de politiska förändringar som PiS genomfört, betecknar Kaczyński som nonsens.
Både premiärminister Beata Szydło och finansministern själv är tillfreds med ekonomin, enligt uttalanden den 23 januari.
Vice finansminister Leszek Skiba säger till nyhetsbyrån PAP att tillväxten försvagades förra året eftersom investeringarna minskade, men att situationen kommer att bli bättre i år. (Polskie Radio och wB 31 jan 17)
Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki. Foto: wikipedia.
Premiärminister Beata Szydło har inlett sin granskning av ministrarnas och departementens uppgifter under det kommande året, och på måndagen höll hon en genomgång med finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki, som tagit fram de kommande årens utvecklingsplan, kallad Strategi för en ansvarsfull utveckling.
Morawiecki, som dessutom är vice premiärminister, är alltså en man med stort förtroende i partiledningen och mycket stort inflytande över den ekonomiska politiken.
Efter dagens möte sade de båda på en gemensam presskonferens att det nu handlar om att hålla fast vid stabiliteten och att höja tillväxten.
Det måste vi för att kunna säkra finansieringen av regeringens social-, familje- och utvecklingspolitik, sade Morawiecki, som har gott hopp om att kunna hålla budgetunderskottet under 3 %.
För att Polen ska kunna följa utvecklingsplanen – som ska tillföra den polska ekonomin över tusen miljarder złoty (2 350 miljarder svenska kronor) – kan näringslivet nu se fram emot en lång rad förbättringar, sade Szydło. Planen ska se till att alla regioner ska få samma möjligheter till ekonomisk utveckling.
Samtidigt ålade hon Morawiecki att fortsätta kampen mot skattefusket.
De nya lagarna har redan stärkt upp statskassan avsevärt, sade hon.
Morawiecki har nyligen kommit hem från Economic Forum i Davos, där han hävdat att den förra regeringen med hjälp av falska siffror blåst upp landets bnp med 20–30 miljarder złoty.
Därför blev tillväxten under förra året lägre än väntat, sade han, men budgeten landar ändå på en eller ett par procent plus. (Warsaw Business Journal, Warsaw Voice och Polskie Radio 23 jan 17)
PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.
Kreditvärderingsinstitutens betyg är bara nonsens.
Det säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i en intervju med statliga TVP.
Ibland är institutens värderingar orättvisa och de fokuserar för mycket på så kallade odemokratiska reformer som PiS har genomfört, säger Kaczyński.
Jag tror att kreditvärderingsinstituten var lite förvirrade för ett år sedan och baserade sina bedömningar alla historier om hotet mor demokratin i Polen eller hotet mot marknadsekonomin, vilket bara är nonsens. Till slut måste de arbeta med sina bedömningar på ett realistiskt sätt.
Två internationella kreditvärderingsinstitut avgav på fredagen sina kreditbetyg för den polska ekonomin, och båda bedömer läget och utsikterna som stabila. För ett år sedan var tilltron betydligt svajigare, sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) med nya lagar dels eliminerat Konstitutionsdomstolens oberoende, dels gjort omfattande förändringar för de statliga medierna. Oron för vad som skulle komma och hur det skulle påverka den ekonomiska tillväxten fick Standard & Poor att sänka Polens kreditbetyg. Dåvarande finansministern Paweł Szałamacha gick ut och protesterade eftersom sänkningen gjorde det dyrare för regeringen att ta lån utomlands (Warsaw Business Journal 16 jan 17)
President Andrzej Duda undertecknade på fredagen den budget, som blev anledningen till att protesterna i sejmen den 16 december höll på i flera veckor.
Den första krisen uppstod när talmannen förelade riksdagsreportrarna nya regler som kraftigt begränsade deras möjligheter att följa och rapportera om arbetet i parlamentet. En parlamentariker som protesterade mot beslutet blev avstängd, varvid en grupp andra blockerade talarstolen.
Talmannen tog med sig i första hand de ledamöter som representerar regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till en angränsande lokal och genomförde budgetomröstningen där, utan tillgång till det elektroniska voteringssystemet. Därmed var det omöjligt att se hur många som deltagit i beslutet, och oppositionen krävde att omröstningen skulle göras om. Talmannen vägrade, befintliga medier rapporterade om det tumult som uppstod, enstaka parlamentariker sände direkt på Facebook via sina mobiler. Demonstranter samlades utanför parlamentsbyggnaden, premiärminister Beata Szydło och PiS-ledaren bedömde att de behövde polishjälp för att kunna ta sig till sina limousiner. Vid det här laget var uppståndelsen stor.
Ganska snart backade talmannen från de nya mediereglerna, men budgetomröstningen stod fast.
Kompromissförhandlingar inleddes, men fortfarande den 11 januari, när parlamentet skulle dra igång efter julledigheten, sittstrejkade oppositionspolitiker i plenisalen. Sejmen kunde alltså inte inleda vårens arbete, men senaten antog budgeten direkt.
Oppositionen har gett med sig, men missnöjet med regeringspartiets hantering av protesterna finns naturligtvis kvar, och frågan är när det flammar upp nästa gång.
Även regeringen har visat att man inte har glömt – nyligen sade inrikesminister Mariusz Błaszczak att rättsväsendet skulle ta itu med dem som hindrat parlamentets arbete, och att följden kan bli upp till tio års fängelse. (Warsaw Voice och wB 16 jan 17)
Den ekonomiska expertisen tycks nu vara ganska enig om att den polska ekonomin är i god ordning.
De två stora internationella kreditvärderingsinstituten Moody’s och Fitch släppte på fredagen var sin rapport där de bedömer att tillväxten inte inger någon större oro.
Internationella Valutafonden, IMF, konstaterar att tillväxten i den polska ekonomin är robust, arbetslösheten faller, och deflationen har försvunnit.
Även förre centralbankschefen, Marek Belka, påpekar att det inte finns någon anledning att sänka Polens kreditbetyg.
Budgeten är i gott skick, och det är det viktigaste, sade Belka till journalister i London. Regeringen har tagit itu med det som skulle kunna påverka bedömningen. Det kan komma en rekyl nästa år, men inflödet av EU-pengar kommer att påskynda tillväxten 2018.
Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är nöjd med omdömena.
Kreditvärderingsinstituten har helt enkelt dragit slutsatsen att allt prat om hot mot den polska ekonomin eller mot marknadsekonomin är nonsens, sade Kaczyński. Jämfört med andra länder i Europa, sådana som varit på den internationella marknaden mycket längre än vi, kan man säga att det är ordning och reda i Polen. Ordning i finanserna, ordning i ekonomin.
I januari förra året sänkte Standard&Poor Polens kreditbetyg, och flera andra bedömde utsikterna som skakiga. Regeringen tog illa vid sig – dåvarande finansministern Paweł Szałamacha krävde att S&P skulle göra om och göra rätt. Under hela året har det ekonomiska läget bedömts osäkert med hänvisning till bland annat konflikten med Konstitutionsdomstolen och EUs uppmaningar till regeringen att följa domstolens rekommendationer. Uppenbarligen har oron nu lagt sig. (Warsaw Voice, Polskie Radio och wB 16 jan 17)
