Danmark har nu sagt ja till en gasledning från Norge till Polen över danskt område i Östersjön. Ledningen är en del i det projekt som ska minska användningen av kol, som är Polens viktigaste energikälla. Därmed minskar gasledningen också utsläppen av koldioxid.

I Danmark räknar man med att gasledningen även kommer att säkra det egna landets behov av naturgas.

Däremot har Danmark ännu inte lämnat besked om ifall det rysk-tyska gasprojektet Nord Stream II ska få dra ledningar genom danskt territorium. (CPHpost online 25 okt 19)

Om nästan fyra år löper Polens naturgaskontrakt med Ryssland ut, och till dess vill Warszawa att den planerade gasledningen från Norge ska stå färdig.

Ledningen, Baltic Pipe Project, ska byggas tillsammans med Danmark och beräknas kosta runt 15 miljarder svenska kronor. För att bygget ska komma till stånd krävs tillstånd från Sverige eftersom rören enligt planen ska dras söder om Skåne, via Bornholm och vidare till Polen. Sverige kan enligt havsrättskommissionen inte säga nej, men har rätt att ställa krav på hur bygget utförs, skriver Svenska Dagbladet.

Som wB tidigare berättat lägger Polen ner stor kraft på att diversifiera sin energiförsörjning och frigöra sig från behovet av rysk energi. Ryssland idag står för 70 % av den naturgas som används i landet, och Gazprom har vid olika tillfällen inte levererat som överenskommet, vilket haft negativ effekt på den polska ekonomin.

Gasledningen från Norge är bra också för Sverige, menar Warszawa, eftersom miljön i Östersjöregionen förbättras när polska hushåll slutar elda med inhemsk brunkol. Men särskilt minskar ju utsläppen i Polen, där 20 000 personer årligen beräknas dö i förtid på grund av luftföroreningar.

Tanken är att också de baltiska länderna och Ukraina så småningom ska kunna frigöra sig från beroendet av rysk gas, vilket även det minskar utsläppen runt Östersjön.

Ledningen beräknas kosta 15 miljarder svenska kronor, och bygget beräknas komma igång om ett år. Hösten 2022, då det ryska kontraktet nästan är över, ska man kunna få norsk gas via Baltic Pipe Project, skriver tidningen. (SvD och wB 10 mars 19)

Nord Stream går längs Östersjöns botten från Finska viken till Greifswald i Tyskland. Karta: wikipedia.

Polen har länge motsatt sig byggandet den tysk-ryska gasledningen Nord Stream 2. Entusiasmen för Nord Stream 1 var heller inte stor – den byggdes sedan både tyskar och polacker drabbats av mindre gasleveranser när Moskva av politiska skäl drog ner på naturgasen till Ukraina. Både Tyskland och Polen fick rysk naturgas via ledningarna till Ukraina, vilket innebar att även polackerna satt och frös på vintern både under den orangea revolutionen 2004 och under Euromajdan 2014. Med Nord Stream 1 kommer emellertid gasen till Tyskland nu direkt från Ryssland.

Polen jobbar hårt diplomatiskt för att få stöd för sin åsikt att en ny gasledning, som också innebär miljörisker för Östersjön, inte ska få byggas.

På Världsekonomiskt Forum i Davos i förra veckan bad premiärminister Mateusz Morawiecki USA att vidta åtgärder för att stoppa Nord Stream 2.

Om den byggs blir naturgasledningen genom Ukraina överflödig, sade Morawiecki, och det finns risker förknippade med det.

USAs utrikesminister Rex Tillerson sade vid sitt besök i Warszawa nyligen att USA liksom Polen är emot gasledningen.

Vi anser att den underminerar Europas energisäkerhet och stabilitet, sade Tillerson.

USA stöder Danmark i att utnyttja en ny lag som gör det möjligt att stoppa bygget av Nord Stream 2 av utrikes- och säkerhetspolitiska skäl.

Nord Stream, där det statliga ryska gasbolaget Gazprom är huvudägare, avser nu att undersöka en möjlig annan sträckning av ledningen på Östersjöns botten.

Polen är med i den regionalkommitté som EU tillsatte i höstas för att granska i första hand miljökonsekvenserna av Nord Stream 2. Det handlar bland annat om rester av ammunition och kemiska vapen på fartyg som sjunkit under andra världskriget. När de ska plockas bort blir det störningar i havsbottnen som påverkar fiskbeståndet. (natemat.pl, Polskie Radio och wB 31 jan 18)

Statliga gasjätten PGNiG har upptäckt två nya gasfyndigheter i sydöstra Polen.

Vi har utvunnit naturgas i området i 60 år, men hittar fortfarande nya gasförekomster, säger ordföranden Piotr Woźniak. Det beror på att vi använder en ny metod som gör det möjligt att lokalisera tillgångar med större precision.

Detta är goda nyheter, inte minst som Polen sedan tio år försöker begränsa sitt beroende av rysk naturgas. Under oroliga perioder i Ukraina, som den orangea revolutionen 2004-5 och Euromajdan 2013-14, har Ryssland stängt av gaskranarna till Ukraina, vilket drabbat även Polen och Tyskland. Moskvas användning av naturgasleveranser som politiskt maktmedel har lett till byggandet av den rysk-tyska gasledningen Nord Stream längs Östersjöns botten.

Men naturgas är ingen förnybar energi, och de nya fyndigheterna påverkar inte de polska utsläppen, och inte heller den smog som regelbundet lägger sig över de större städerna i landet. (Polskie Radio och wB 18 jan 18)

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: msz.gov.pl

År 2022 går det nuvarande avtalet om naturgas från Ryssland ut och vi avser inte att förlänga kontraktet. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski till reportrar på torsdagen. Vi kommer att köpa gas från andra länder, så att vi inte är så sårbara för eventuella politiska åtgärder från Moskva.

I stället kan vi köpa gas från andra politiskt säkra håll, säger utrikesministern, som nyligen varit i USA för en rad möten och samtal.

Just för att undvika att bara beroende av rysk gas och olja har Polen i många år dels byggt upp en infrastruktur för gasleveranser i landet och dels slutit avtal med en rad länder där gas- och oljeledningar byggs. Ett exempel är LNG-terminalen i Świnoujście, vars kapacitet är tänkt att räcka till inte bara för de inhemska behoven utan också för export till grannländerna.

Under perioder då Ukraina vänt sig mot väst har Moskva flera gånger dragit ner på gasleveranserna, vilket drabbat även Polen – och Tyskland – eftersom den ryska naturgasen kom via ledningar som gick genom Ukraina.

Det blev orsaken till att Nord Stream byggdes på Östersjöns botten och till att Donald Tusk under sin tid som premiärminister i Polen fick EU att anta ett program för energisolidaritet i unionen. (Polskie Radio och wB 22 sept 17)

Energiinister Krzysztof Tchorzewski, PiS.
Foto: wikipedia.

Polen återupptar nu de tidigare planerna på att bygga kärnkraftverk. Det sade energiminister Krzysztof Tchorzewski nyligen. Vi bygger just nu våra tre sista kolkraftverk, samtidigt planerar vi vårt första kärnkraftverk. Det ska byggas i tre etapper, en reaktor i taget med fem års mellanrum, den första år 2029. Kostnaderna beräknas uppgå till 7 miljarder dollar.

Kol har i sekler varit Polens främsta energikälla, gruvbranschen ger många jobb och billig energi. Samtidigt innebär det stora koldioxidutsläpp.

EU-kommissionen påpekade i våras att Polen saknar en långsiktig energipolitik och föreslog dels kärnkraft, dels utbyggnad av vindkraften för att minska utsläppen. Tchorzewski svarade då att man kommit långt i planeringen som pågått länge.

År 2009 fattade Polen beslut att bygga ett första kärnkraftverk – det var ett svar på gaskonflikten mellan Ukraina och Ryssland, då Gazprom mitt i vintern av avbröt leveranserna till Ukraina. Det innebar att både Polen och Tyskland fick ont om gas eftersom leveranserna dit gick via Ukraina.

Men beslutet möttes av protester i de områden där kraftverket skulle kunna byggas, och senare uppstod också problem med finansieringen. När japanska Fukushima havererade i samband med en tsunami 2011 gick luften ur projektet.

Energidepartementet arbetar nu med en finansieringsplan och om drygt tio år ska den första reaktorn stå klar att tas i bruk, tror energiministern. (powerengeneeringint.com och wB 9 sept 17)

Gasledningen Opal går längs den polska gränsen.
Foto: wikipedia.

I slutet av oktober gav EU ryska Gazprom tillstånd att öka volymen på gasleveranserna genom den s.k. Opal-ledningen som är Nord Stream I:s fortsättning på landbacken. Den går längs gränsen mellan Polen och Tyskland.

Gazprom har hittills haft tillstånd att utnyttja hälften av kapaciteten – resten ska i teorin kunna användas av andra leverantörer – och det nya tillståndet gäller 80 % av ledningens kapacitet.

Den statliga gasjätten PGNiG har överklagat beslutet och kräver nu att volymökningen inte får träda i kraft förrän EG-domstolen tagit ställning.

Gazprom tycks redan ha ökat överföringsvolymerna, säger Piotr Wozniak, vd på PGNiG. Om det är så, är det ett brott mot domstolens beslut. Men vi inväntar besked från EU-kommissionen. (Warsaw Voice och Polskie Radio 28 dec 16)

Energiminister Krzysztof Tchorzewski, PiS. Foto: wikipedia.

I januari aviserade det franska energibolaget EDF sin avsikt att sälja kraftverket Rybnik i Schlesien, som byggdes på 1960-talet och har en tiondel av elmarknaden i Polen. Priset spekulerades ligga någonstans mellan 1,5–2 miljarder złoty.

I augusti förde regeringen upp Rybnik på listan över företag som av strategiska skäl inte får säljas utan regeringens godkännande, och i september lämnade de statliga polska energijättarna PGE, Energa och PGNiG in en gemensam, icke-bindande, offert.

Budet imponerade inte på det franska företaget som nu tillkännager att de säljer till en australisk investeringsfond och den tjeckiska energigruppen EPH.

De får inte sälja utan att vi har godkänt köparen, säger energiminister Krzysztof Tchórzewski. Investeringsfonder satsar på rövarprofit, och vi vill ha en långsiktig ägare som kan modernisera kraftverket. Vi måste också ha garanti för att investeraren tar energisäkerheten på allvar, så intresserade köpare får räkna med att de kommer att granskas ur alla synvinklar av regeringen.

En källa nära regeringen har sagt till tidningen Puls Biznesu att en förhandling om vilket pris de polska företagen är beredda att betala skulle kunna lösa konflikten.

Vi är redo att arbeta på vår offert, men det måste vara ett kommersiellt gångbart bud som grundar sig på kraftverkets ekonomiska värde, säger Tchórzewski. Vi kan naturligtvis föreslå någonting, det är inget tvivel om det, vi har bett EDF att vänta, men de har sin egen agenda.

Här står nu det andra slaget i det fransk-polska kriget, skriver tidningen. Det det första gällde köpet av helikoptrar för 13,5 miljarder złoty. (Puls Biznesu 27 okt 16)

Under den orangea revolutionen i Ukraina 2004-05 stängde Moskva mitt i vintern av gasen för att sätta press på den delen av befolkningen som ville närma sig väst. Det drabbade även polackerna och tyskarna, som importerade rysk gas via ledningarna i Ukraina. Tyskland löste frågan för sin del genom att tillsammans med Ryssland bygga gasledningen Nord Stream från den inre, ryska, delen av Finska viken till Greifswald.

Polen har sedan dess arbetat för att få fram alternativa gasleverantörer till gemensam nytta inte minst för andra EU-länder i Centraleuropa. Nu har emellertid Slovakien slutit ett bilateralt avtal med ryska Gazprom, och därmed måste Polen skynda på de investeringar som planerats i gasinfrastruktur.

Läs vidare >>

Vindkraftspark i Zagorze. Foto: wikipedia.

Den nya lag, som stadgar att avståndet mellan ett vindkraftverk och bostäder måste vara tio gånger turbinens längd, kan strida mot EUs direktiv, skriver vindkraftsnyheter.se.

Det innebär att möjligheten till vindkraftsutbyggnad minskar avsevärt. Fastighetsskatten för vindkraftsinvesterare ska också höjas, och nu har vindkraftsproducenternas branschorganisation WindEurope bett EU-kommissionen att titta på detta.

Förra året ökade vindkraften i Polen, men den nya regeringen anser att biogas är en mer tillförlitlig energikälla.

Lagen väntas träda i kraft i nästa vecka. (vindkraftsnyheter.se 2 juni 16)

En naturgasledning mellan Danmark och Polen, byggd av polska och danska företag i samarbete, är ett strategiskt projekt för oss. Det sade premiärminister Beata Szydło på måndagen, på en presskonferens tillsammans med den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen i Köpenhamn. Tack vare det här projektet ökar Polens energisäkerhet avsevärt.

En diversifiering av gasleveranserna och ett minskat beroende av Ryssland är högprioriterat för oss, sade Szydło. Gasledningen genom Östersjön ska transportera gas från Norge via Danmark till Polen.

Bortsett från energisäkerheten diskuterade de två regeringscheferna också flyktingkrisen och regional säkerhet. (Polskie Radio 18 april 16)

Vindkraftspark i Zagorze. Foto: wikipedia.

Ett par tusen personer demonstrerade på torsdagen i Warszawa mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) proposition om vindkraftsparker.

Demonstranterna, som anser att den nya lagen hindrar all utveckling av vindkraftsparker i Polen, överlämnade en petition till talmannen där de kräver att förslaget ska stoppas.

PiS har utarbetat den här propositionen utan att samråda med industrin, säger ordföranden i Polska Vindkraftföreningen, Wojciech Cetnarski. Om det går igenom blir det omöjligt att bygga ut nya vindkraftparker i landet. Vindkraftsindustrin sysselsätter idag 8 000 personer.

Utrikesminister Witold Waszczykowski har tidigare sagt att förnybar energi (liksom cyklister, vegetarianer och rasblandning) är vänsteridéer som inte passar ihop med de traditionella polska värderingarna. (Polskie Radio och wB 15 april 16)

Vi förväntar oss att polackerna tar med effekterna av hur det planerade kärnkraftverket påverkar Sverige eftersom det kommer att ligga relativt nära oss. Det säger Michael Knochenhauer på den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten till Sveriges Radio.

Polens planer på att bygga ett kärnkraftverk är fortfarande på ett tidigt stadium. När man gör en miljökonsekvensutredning bör den omfatta även Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten vill också veta hur Polen ska göra med slutförvaringen av det radioaktiva materialet.

Diskussionerna om att bygga kärnkraftverk i Polen har pågått i flera decennier. När Moskva 2008, under den orangea revolutionen, stängde av gasleveranserna till Ukraina drabbades också Polen och Tyskland som fick sina leveranser via de ukrainska gasledningarna. Då intensifierade polackerna sina ansträngningar att bli mer oberoende av energi från Ryssland, och planerna att bygga egna kärnkraftverk tog form. Tanken är att det ska byggas uppe vid Östersjökusten, nära Skåne-Blekinge och rakt ovanför Gotland.

Från början skulle kärnkraftverket varit klart att tas i bruk 2020, men i somras meddelande det statliga energibolaget PGE att starten nog inte blir förrän 2029.

Miljöorganisationen Greenpeace är kritisk till de polska kärnkraftsplanerna och anser att Polen inte analyserat riskerna för större olyckor och vilka konsekvenser de skulle få. (sverigesradio.se 5 feb 16)

Det stora polska naturgasbolaget PGNiG planerar att bygga en gasledning till Norge för att kunna importera den gas som utvinns ur Nordsjön. Det sade PGNiGs utsände, Janusz Kowalski, vid en industrikonferens. Gasledningen, som ska stå klar att tas i bruk 2020, garanterar Polens oberoende och minimerar risken för leveransavbrott.

Polen har länge köpt större delen av sin gas från ryska Gazprom, men Moskva stänger då och då av kranarna för att utöva politiska påtryckningar på sina kunder. Under den orangea revolutionen för drygt tio år sedan drabbades inte bara Ukraina när Gazprom skruvade ner gasleveranserna. Eftersom gasen till Polen och Tyskland gick i samma ledning fick även polacker och tyskar frysa sig genom den kalla vintern 2004–2005.

Det var därefter som Nord Stream, den tysk-ryska gasledningen på Östersjöns botten byggdes. Berlin ville inte ha några avbrott i gasleveranserna och ryssarna behövde inte riskera att några av de forna satellitstaterna kunde tjuvtanka energi som skulle till Tyskland. (Warsaw Voice och wB 28 jan 16)

Polen börjar nästa år tillsammans med de baltiska staterna att bygga en strategisk pipeline för gastransporter. 2019 beräknas den stå färdig, och avsikten är att Polen ska kunna hjälpa Estland, Lettland och Litauen att bli mindre beroende av Ryssland, som har en benägenhet att använda gasleveranserna i politiskt syfte.

Gasledningen, som ska bli 534 km lång, beräknas kosta 558 miljoner euro (runt 5,5 miljarder svenska kronor). Den ska ha en kapacitet av 2,5 miljarder kubikmeter med möjlighet att öka till 4 miljarder kubikmeter.

Den polska terminalen för flytande naturgas i Świnoujście som invigdes i dagarna,är en del i de polska ansträngningarna att göra sig oberoende av rysk energi eftersom leveranserna kan vara synnerligen nyckfulla. (Warsaw Business Journal och wB 13 okt 15)

LNG-terminalen i Świnoujście har nu invigts av premiärminister Ewa Kopacz. Det betyder att Polens beroende av energi från Ryssland minskar avsevärt.

Idag kan vi säga att så mycket som 90 % av den gas vi behöver kan importeras från annat håll än från öst, sade Kopacz vid måndagens invigning.

Ryssland levererar största delen av den gas som används i Central- och Östeuropa, och med den nya terminalen, som är den enda i regionen, kan Polen köpa och förvara flytande naturgas från olika håll för att minska beroendet av rysk gas.

Den första gastankern kommer i månadsskiftet november/december.

Beata Szydło, som är oppositionspartiet Lag och Rättvisas PiS (Lag och Rättvisa) kandidat till premiärministerposten i valet den 25 oktober, är kritisk och anser att terminalen borde varit färdig redan för två år sedan. (Polskie Radio 12 okt 15)

Det första polska kärnkraftverket kommer att kunna tas i bruk tidigast 2029. Det är fyra år senare än vad som tidigare beräknats, meddelar det företag som ansvarar för byggandet, PGE EJ1.

Det finns flera skäl till förseningen, skriver tidningen Rzeczpospolita. Dels att PGE EJ1 brutit kontraktet med en strategisk samarbetspartner, dels brister i den politiska viljan och finansieringen som gjort att projektet inte kunnat utvecklas enligt planerna. (Warsaw Business Journal 21 juli 15)

Vi ska inte öka antalet kolkraftverk, i stället ska vi fokusera på att göra de befintliga gruvorna mer effektiva och minska utsläppen. Det sade biträdande näringsministern Jerzy Pietrewicz vid ett energitoppmöte i Gdańsk, rapporterar nyhetsbyrån PAP.

Han varnade också för att EUs energipolitik kan innebära högre produktionskostnader i Polen, och därmed sämre konkurrenskraft.

Det kan betyda att vi måste öka importen av elektricitet, sade Pietrewicz.

Kolkraftverken står idag för 85 % av den polska elproduktionen. (Polskie Radio 14 maj 15)

Det polska kärnkraftprojektet framskrider inte som planerat, och det finns stora risker för att det försenas eller rentav misslyckas. Det skriver NIK (polska riksrevisionen) i en rapport.

Landet står inför ett hot om energibrist eftersom kraftverket år 2030 enligt planerna skulle stå för 19 % av det polska energibehovet.

NIK råder premiärminister Ewa Kopacz att sätta press på näringsminister Janusz Piechocinski,

så att departementet snarast möjligt kommer in med de strategiska programdokument om energipolitiken fram till 2050 som fortfarande saknas. (Warsaw Voice 15 april 15)

Lagen om produktion av förnybar energi har nu undertecknats av president Bronislaw Komorowski. Delar av den träder i kraft om en månad, och resten nästa år.

Efter påtryckningar från EU har Polen antagit målet att 15 % av energin om fem år ska komma från förnybara källor. Den nya lagen tvingar eldistributörerna att köpa el från småskaliga producenter till marknadspris. På så sätt får producenterna avsättning för sina produkter och fortsätter sin verksamhet. Visst stöd ska utgå till dem som både producerar och konsumerar förnybar el.

Arbetet med lagen om förnybar energi påbörjades för fem år sedan, men togs inte upp till debatt i parlamentet förrän 2014. Den antogs sedan i februari.

Lagen väntas påverka oroliga investerare på ett positivt sätt. (Polskie Radio 13 mars 15)

Byggandet av den stora LNG-terminalen i Świnoujscie har försenats, och den polska riksrevisionen, NIK, befarar nu att det ska gå ut över den del av kostnaderna som betalas från EU-fonder.

Terminalen skulle från början tagits i drift i början av 2014, en tidpunkt som flyttades fram till slutet av samma år. Men fortfarande är bygget inte avslutat, och NIKs kritik drabbar såväl inblandade företag som myndigheter.

De departement som hade i uppdrag att övervaka byggandet av LNG-terminalen har uppenbarligen försummat sina skyldigheter, skriver NIK i sin granskning.

Från premiärminister Ewa Kopaczs kansli kommer besked att Świnoujscie-terminalen kommer att vara färdig i slutet av 2015.

Då ska det finnas en brygga för stora LNG-fartyg, två stora lagringstankar och en station för återförgasning av den flytande gasen. Kapaciteten ska ligga på 5 miljarder kubikmeter om året. (Warsaw Business Journal 2 mars 15)

Efter parlamentsvalen senare i år inrättas ett energidepartement. Det sade näringsminister Janusz Piechocinski på måndagen.

Idag är det departementet för de statliga företagen, som bortsett från privatiseringarna också har hand om rekonstruktionen av gruvbranschen. Men det behövs ett departement som tar hand om de specifika energifrågorna, upphandling av energi och prospekteringen av skiffergas, sade ministern. (Warsaw Business Journal 2 mars 15)

Enligt kärnenergiprogrammet ska Polens första kärnkraftverk stå klart att tas i bruk år 2024.

Men det kanske inte blir förrän tre år senare, 2027, säger Zdzisław Gawlik, biträdande minister för de statliga företagen.

Utredningen om lokaliseringen och miljöundersökningarna blir inte färdiga förrän 2017, sade Gawlik, och byggandet kan inte komma igång förrän 2020. (Warsaw Business Journal 20 feb 15)

Energijättarna PKN Orlen och PGNiG drar sig långsamt ur skiffergasprojektet, rapporterar tidningen Dziennik Gazeta Prawna. Oljebolaget Orlen har just återlämnat en koncession i sydöstra Polen och har nu kvar åtta av ursprungligen tio.

Gasjätten PGNiG i sin tur har återlämnat fyra tillstånd och har kvar elva.

Vi vill fokusera på de mest lönsamma områdena, säger bolagets talesperson Dorota Gajewska till tidningen. Prospekteringen har visat sig vara mer komplicerad än väntat. (Warsaw Voice 13 feb 15)

Eftersom skiffergasprojektet går så långsamt i Polen får man räkna med att det tar 5–10 år innan landet kan producera sin egen gas. Det säger Paweł Poprawa, expert på Energy Studies Institute till nyhetsbyrån PAP.

Det görs inga större framsteg, och att produktionen skulle kunna vara igång om två år är inte längre realistiskt. Eftersom oljepriset har sjunkit blir det allt mindre lönsamt, och arbetet har saktat in på flera olika plan. (Warsaw Business Journal och Warsaw Voice 28 dec 14)

Ingenjörer från Marinakademin i Szczecin har skapat ett navigerings- och styrsystem till en ovanlig hybridbåt, som kommer att utnyttja inte bara vindkraft utan även solenergi och vågenergi. Det är ett projekt som saknar motsvarighet i världen.

Båten ska byggas på ett turkiskt varv i Tuzla. Ingenjörerna från Szczecin tar hand om navigering (elektroniska kartor) och det styrsystem som ska förena de olika energikällorna, d v s solenergi, vindturbiner och en liten vattenturbin. Tanken är att även skapa ett system som ska ”interagera med användaren”. Systemet bygger på paneler som reagerar på beröring samt intelligenta styrmedel.

I skapandet av denna hybridjakt deltar även ingenjörer från Tekniska högskolan i Warszawa som ansvarar för ekologiska batterier.

Den innovativa båten ska tas i bruk 2016. Första resan planeras på Marmarasjön utanför Turkiet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Vi har fått kompensation för den period när ryska Gazprom inte levererade den mängd gas som var beställd. Det meddelade gasjätten PGNiG på måndagen.

PGNiG ökade under sommaren på beställningen av naturgas från Ryssland, och Moskva anklagade Polen för att olagligen sälja gasen vidare till Ukraina. Rysslands motdrag blev att dra ner på gasleveranserna. (Warsaw Voice 4 nov 14)

Fem personer skadades i en explosion i centrala Katowice tidigt på torsdagsmorgonen. En av dem har fått mycket allvarliga brännskador, övriga fick lämna sjukhuset redan på förmiddagen. Tre personer saknas.

Så snart räddningsarbetet är klart inleds en förundersökning, säger åklagaren, men sannolikt handlar det om en gasexplosion.

I explosionen förstördes en byggnad helt, på kringliggande hus sprängdes fönstren. Även bilar på gatan skadades.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Samarbetet mellan de stora polska energibolagen PGE, Enea, Tauron och KGHM inför byggandet av Polens första kärnkraftverk skadar inte konkurrensen på marknaden. Det meddelarKonsument- och Konkurrensbyrån (UOKiK), som därmed ger klartecken till att energijättarna bildar ett gemensamt bolag, PGE EJ1, inför kraftverksbygget. Kärnkraftverket, som beräknas kunna tas i bruk 2025, ska producera 3000 MW. (Warsaw Voice 10 okt 14)