EU-kommissionen inledde i veckan ett överträdelseförfarande mot Polen för de disciplinära åtgärder för domare som regeringen infört. Systemet utgör ett hot mot domarnas och domstolarnas oberoende, menar Kommissionen. Polen har fått två månader på sig att svara.

De nya disciplinåtgärderna är till för att stävja patologiska beteenden hos domare, säger justitieminister Zbigniew Ziobro. Disciplinkammaren ska syssla med misstag som domare begår, inklusive stölder. Det gamla systemet var otillräckligt.

Och Nationella Domstolsrådet (KRS), som avgör vilka domare som ska dras inför Disciplinkammaren, är betydligt mer politiskt oberoende än motsvarande organ i Tyskland, hävdar han.

Avsikten med den stora och kontroversiella domstolsreformen har enligt regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) varit att komma tillrätta med ett ineffektivt och ibland korrupt system som utvecklats under kommunisttiden. Domarna har pekats ut som en korrumperad elit vars egna angelägenheter ofta fått gå före allmänhetens intressen.

För att i grunden kunna förändra detta otillräckliga system krävdes lagändringar, och eftersom Konstitutionsdomstolen (KD) ska godkänna alla lagar, dvs. se till så att de inte strider mot grundlagen, hyste PiS oro för att reformerna skulle stoppas direkt. Även Högsta domstolen och Domstolsrådet behövde reformeras. Utöver nya reglementen om hur arbetet skulle skötas sänktes pensionsåldern för domare. Därmed föll ett antal ledamöter som hade flera år kvar av sitt förordnande bort och ersattes med handplockade jurister. Man utökade också antalet platser och tillsatte dem. Domstolarnas ordförande ner på lokal nivå har också bytts ut. Snart var alla viktigare domstolsposter besatta med jurister med samma politiska inställning som regeringen. PiS har också majoritet i parlamentet och kunde nu snabbt få igenom sina nya lagar.

Omfattande demonstrationer från oppositionen, från jurister och från allmänheten har inte påverkat regeringen. Inte heller protester från EU, som tidigt såg en risk för politisering av domarväsendet.

PiS-regeringen sökte förgäves stöd hos Europas främsta grundlagsjurister, Venedigkommissionen, och fortsatte därefter att fullfölja sin linje. Den senaste konflikten med EU är alltså en disciplinkammare för domstolsledamöter.

Domare av annan politisk åsikt känner sig tvingade att svälja kritiken mot regeringen för att inte förlora jobbet. (Europaportalen, Polskie Radio och wB 4 april 19)

De domare som tvingades gå i pension i somras har återvänt till arbetet efter Europadomstolens beslut i förra veckan. Utslaget irriterade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som omedelbart slog fast att Polen ska överklaga beslutet.

Kaczyński har länge varit EU-motståndare och han har inte ändrat inställning sedan PiS kom till makten i november 2015 och EU började ha synpunkter på regeringspartiets politisering av rättsväsendet. Hans uppfattning är att EU inte ska lägga sig i medlemsstaternas inre angelägenheter, oavsett om de strider mot unionens grundvärderingar eller ej. De många konflikterna med EU tär – det handlar inte bara om domstolar utan också om medierna, om miljön, om flyktingarna osv.

Samtidigt inser PiS-ledaren att Polen behöver den ekonomiska hjälp som EU ställer upp med – 100 miljarder euro hittills. Kaczyński har inte för avsikt att låta EU påverka lagstiftningen i Polen, att unionen reagerar mot politiseringen av domstolarna och därmed stöder den interna oppositionen är förstås ett problem. Och eftersom Polen inte tänker anpassa sig till EUs regler – som man åtog sig att följa i och med EU-inträdet – blir lösningen att EU måste förändras. De nationella parlamenten måste få mer inflytande, samarbetet inom EU ska begränsas till ett minimum och ske på områden där Polen har nytta av det. Det är bra att EU hjälps åt med den internationella brottsligheten och försvaret av EUs yttre gränser, men varje land ska själv besluta om flyktingar och lagstiftningen ska EU strunta i.

Frågan om en Polexit anses ha bidragit till att PiS inte hade så stora framgångar i kommunalvalen som väntat. Av allt att döma har tankarna på att stöpa om EU efter en ny mall tagit ny fart i Warszawa.

I dagarna har några uttalanden från president Andrzej Duda uppmärksammats.

Om EU nu är så bra som du säger – varför har då britterna bestämt sig för att hoppa av? frågade han nyligen Tysklands president Frank-Walter Steinmeier.

Vid ett annat tillfälle talade Duda om bristande demokrati inom unionen, och ett tecken på det skulle vara ett förbud mot lågenergilampor.

Även utrikesminister Jacek Czaputowicz drar en lans för att anpassa EU efter PiS idéer:

EU måste ta på sig en del av ansvaret för Brexit och därför måste EU reformeras. Om unionen ska kunna hålla ihop måste det vidtas genomgripande förändringar, sade Czaputowicz på måndagen.

Och det är inte omöjligt att EU så småningom kommer att justeras efter de nationalistiska populistpartier som nu växer fram i Europa. De flesta medlemsländerna som tillhörde det forna östblocket har i princip samma inställning som Polen, Ungern och numera också Österrike. Men man får räkna med att det kommer att ta tid – inom Europeiska unionen förhastar man sig inte. Och mycket kan hända innan en kursändring faktiskt står på agendan. (wB 23 okt 18)

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Om EU-domstolen kommer fram till att domstolsreformen i Polen strider mot EU-lagen har domstolen rätt att stoppa lagpaketet. Det anser en majoritet av väljarna, 54 %, i en färsk opinionsundersökning.

Runt hälften av de svarande, 49 %, anser att de nya lagarna utgör ett oacceptabelt angrepp på rättssäkerheten i landet och är ett sätt att ta kontroll över domstolsväsendet.

Bara 35 % tycker att PiS gör helt rätt vad gäller domstolsväsendet – trots att partiets höga siffror i de politiska opinionsmätningarna. Bland PiS-väljarna är stödet för domstolsreformen inte oväntat betydligt större än bland dem som röstar på något annat parti.

Bara 5 % har svår att ta ställning i frågan – en låg siffra i polska opinionsundersökningar.

EU-domstolen inledde i början av veckan sin granskning av lagen om Högsta domstolen, som bland annat ber justitieministern rätt att förtidspensionera ledamöter och ersätta dem med nya som handplockats ur de egna leden.

När vice premiärminister högskoleminister Jarosław Gowin häromdagen förklarade att Polen inte avser att rätta sig efter EU-domstolens utslag om det går regeringen emot, hade han alltså knappast väljarna med sig.

Vad gäller striden om domstolarna tycks polackerna i allmänhet ha samma åsikt som oppositionen och EU, trots partiets popularitet i andra undersökningar. (OKO.press 23 aug 18)

Högskoleminister och vice premiärminister Jarosław Gowin.
Foto: Facebook.

Om Polen fälls i EU-domstolen för lagen om Högsta domstolen har vi troligen inget val – vi måste bortse ifrån utslaget. Det säger högskoleminister Jarosław Gowin, partiledare i lilla högerpartiet Polen Tillsammans, vice premiärminister och högskoleminister.

På måndagen inledde EU-domstolen på begäran av Polens Högsta domstol en bedömning av om den nya lagen strider mot grundlagen och de mänskliga rättigheterna som Polen vid EU-inträdet åtagit sig att följa.

Lagen om Högsta domstolen ger regeringen rätt att pensionera domarna i förtid, och enligt regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är det viktigt att man får rensa ut rester från den gamla kommunistregimens tid. Ledamöterna i Högsta domstolen bedömde lagen som oförenlig med grundlagen, och ordföranden Małgorzata Gersdorf har förklarat att hon ämnar fortsätta sitt uppdrag tills förordnandet är slut år 2020.

Gowin utesluter inte att detta skulle kunna innebära att Polen lämnar EU.

Men det skulle vara första steget till att EU förstör sig själv, och ansvaret för det ligger inte på den polska regeringen utan på EU-domstolen, säger Gowin. (Rzeczpospolita 28 aug 18)

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: G. Lindberg.

Högsta domstolen anser sig inte kunna fortsätta fungera självständigt med den nya lag som domstolens arbetssätt och sammansättning som parlamentet antagit och som president Andrzej Duda undertecknat.

Det handlar bland annat om att ledamöter, vars mandattid inte gått ut, automatiskt gå i pension vid 65 års ålder. Tidigare var pensionsåldern för domare i landets högsta instanser 70 år. Domstolens ledamöter kan emellertid ansöka hos presidenten om att få fortsätta sitt uppdrag.

Domstolen har därför vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för en bedömning, och under tiden ska den kontroversiella lagen inte träda i kraft. Åtgärden har väckt upprördhet bland konservativa grupper som betvivlar att man kan göra på det här sättet, men det finns tidigare fall i EU-domstolen som styrker agerandet. Det innebär att presidenten och det numera politiserade Polska domstolsrådet får rätta sig efter Högsta domstolens beslut.

Alla som är chockade av HDs oväntade utspel bör påminna sig att vi lever på 2000-talet, säger professor Marcin Matczak. Han är en av de grundlagsexperter som ingår i en informell juristgrupp som undersöker möjligheterna att efter ett regeringsskifte på ett juridiskt korrekt sätt återställa den domstolsreform som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu drivit igenom.

På 2000-talet utgör domarna den tredje statsmakten, och de polska domarna har nu visat det med all önskvärd tydlighet, säger Matczak. Det var på 1800-talet som domarna följde politikernas order.

Frågan är då vad politikerna gör i detta läge. Mycket tyder på att de helt enkelt struntar i HDs agerande. Redan några timmar efter domstolens besked om att man vänder sig till EU-domstolen förklarade presidenten i en kommuniké att han inte tänker rätta sig efter beslutet och uppmanar andra statliga organ göra detsamma.

Högsta domstolens agerande saknar laglig grund och behöver därmed inte följas av presidenten eller andra organ, skriver presidentkansliet.

Men det finns tvärtom en rejäl juridisk grund för beslutet. Vi har lämnat en omfångsrik och väldokumenterad motivering, säger Matczak.

HD:s presstalesman, domaren Michał Laskowski, poängterar att den procedur som HD tillämpar är fullständigt normal.

De som tror att det handlar om att kringgå lagen kanske inte förstått att Polen är en del av den europeiska lagstiftningen, säger Laskowski.

Trots att presidenten själv är jurist och har doktorsgrad i juridik accepterar han inte den europeiska lagstiftningen och därför inte heller HD:s beslut, säger Marcin Matczak. Att hävda att HD inte har laglig grund för sitt beslut är att förkasta EU-lagen och det visar att polska politiker tillskriver sig rätten att bedöma domstolsbeslut. Presidenten ska ju implementera detta beslut och inte bedöma det. Presidenten är inte en domstol, även han måste rätta sig efter domstolens beslut.

Polen är på god väg in i anarki.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson.

För första gången i EUs historia har ett medlemsland förhörts om de hot som landets regering utsätter dess demokratiska institutioner för. På tisdagskvällen utfrågades Polens biträdande utrikesminister Konrad Szymański i drygt tre timmar bakom stängda dörrar på EU-ministrarnas möte i Luxembourg.

EU- kommissionen har efter hearingen inte ändrat sin ståndpunkt att den polska rättsstaten hotas av systemförändringarna. Polen har inte vidtagit några konkreta åtgärder för att besvara våra invändningar, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor.

Timmermans sammanfattade under 10 minuter sina samtal med den polska regeringen; samtal som inte gett vare sig klarhet i eller lösning på problemen i det polska rättsväsendet sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) övertog regeringsmakten.

Szymański hade inför mötet överlämnat ett dokument till samtliga EU-länder där Polen bemöter EUs invändningar. När det sedan var hans tur lät han medhavda jurister förklara förändringarna i det polska rättssystemet i detalj.

Enligt regeringen har kommissionen felaktigt tolkat och utelämnat fakta. Det handlar om det mest akuta problemet just nu, det vill säga den så kallade pensionsutrensningen som bland annat drabbar Högsta domstolens förste ordförande professor Małgorzata Gersdorf. Hennes mandatperiod löper enligt grundlagen i 6 år, men regeringen anser att den kan avkortas med hjälp av pensionering med motiveringen att inte heller den förre ordföranden satt tiden ut – han dog nämligen dessförinnan.

Gårdagens hearing är det definitiva slutet på den ”inledande dialogen” med Polen. Regeringens argument kan knappast förbättra situationen, snarare tvärtom. Hoppet om att PiS-regeringen backar blir allt mindre då många inser att den nuvarande polska utrikespolitiken är helt beroende av inrikespolitiken. Och den går just nu ut på att vinna kommunalvalen i höst. Det är inte uteslutet att ”Polens sak” blir föremål för en separat debatt i EU-parlamentet. Först därefter kan Europeiska rådet påbörja arbetet med sina rekommendationer som måste accepteras av 22 av 28 EU:s medlemsstater samt av två tredjedelar av parlamentets ledamöter.

EU-kommissionen har hittills inte tagit beslut om att inleda rättsliga procedurer i samband med lagförslaget om Högsta domstolen, men om man gör det hamnar Polen i Europadomstolen.

Den stora frågan är om PiS är medvetet om vilka långsiktiga konsekvenser detta kommer att få – och om de i så fall bryr sig om dem. De kortsiktiga konsekvenserna kan vara ökat stöd från egna väljare, som ju knappast bryr sig om Högsta domstolen eller Konstitutionsdomstolen, författningen eller demokratiska värden. De bryr sig om de bidrag som PiS delar ut samt om den nationella stolta identitet som nu byggs upp med hjälp av myter, lögner och en falsk känsla av moralisk, historisk och kulturell överlägsenhet. Den goda ekonomin – Morawiecki-effekten – som PiS berömmer sig av går allt bättre för att världsekonomin går på högvarv. När högkonjunkturen är över och den tyska ekonomin svalnar kommer Polen att omedelbart känna av det, vilket kan ha politiska konsekvenser för PiS.

Man kan också misstänka att Lag och Rättvisa medvetet driver denna antieuropeiska politik för att om några år utan några svårigheter lämna Europeiska unionen. Detta scenario vore katastrofalt för Polen och dess säkerhet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Polen har inte gjort tillräckligt för att lösa problemet med politisk styrning av landets domstolar. Det sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i debatten i EU-parlamentet på onsdagen.

Timmermans är den kommissionär som har ansvar för lagstiftningsfrågor och som har förhandlat med den polska regeringen i flera år för att de nya domstolslagarna ska överensstämma med EUs demokratiska värden.

De fyra tillägg som regeringen gjort räcker inte för att eliminera oron för allvarliga brott mot rättsstatsprincipen, sade Timmermans. Det finns fortfarande allvarliga brister på sex punkter i det polska rättssystemet.

Frågan tas upp igen vid EUs ministerrådsmöte den 26 juni, sedan Timmermans i nästa vecka varit i Warszawa för att än en gång diskutera med den polska regeringen.

Men utrikesminister Jacek Czaputowicz sade redan före debatten i EU-parlamentet att Polen kommer att försvara sin rätt att reformera domstolsväsendet. Enligt regeringens uppfattning har Polen uppfyllt alla EUs krav med råge.

Rättsstatsprincipen innebär att ett lands domstolsväsende är fristående från politisk eller annan påverkan och att det finns garantier mot att staten kan missbruka sin makt. Med den nya domstolslagstiftningen i Polen ställs tidigare oberoende domstolar under politisk kontroll – justitieministern/riksåklagaren kan t.ex. självständigt byta ut och pensionera ledamöter i Högsta domstolen.

För att understryka att frågan är viktig har EU så småningom aktiverat artikel 7:1. Enligt den paragrafen kan EU-parlamentet slå fast att Polen allvarligt åsidosatt EUs värden under förutsättning att fyra femtedelar av medlemsländerna röstar ja. Om så sker man gå vidare till artikel 7:2 som kan sluta med sanktioner mot ett land. Det kräver full enighet och i fallet Polen kommer det knappast att bli aktuellt eftersom Ungern redan för ett par år sedan lovat att rösta nej. (Europaportalen och Polskie Radio 14 juni 18)

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.
Foto: wikipedia.

EU-kommissionen är splittrad i frågan om hur man ska hantera frågan om rättsstatsprincipen i Polen. Frans Timmermans, den kommissionär som drivit förhandlingarna med Warszawa, har fått motstånd av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och dess generalsekreterare Martin Selmayr. Båda vill fortsätta samtalen med den polska regeringen innan man sätter hårt mot hårt och går vidare med Artikel 7-förfarandet.

Risken är annars att det blir en djupare spricka bland medlemsländerna och det kan bli omöjligt att förmå Polen att göra ändringar i domstolsreformen, skriver Politico.eu.

Ett beslut om att gå vidare med Artikel 7 skulle ha tagits på onsdagen men frågan ströks från dagordningen.

Timmermans anser att man inte kan lätta på trycket mot Polen förrän regeringen upphävt den reform som ställer domstolarna under politisk kontroll och som träder i kraft den 3 juli.

Fortsatt press på den polska regeringen ökar bara det folkliga stödet för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), säger Ryszard Czarnecki som själv representerar PiS i EU-parlamentet.

Omdaningen av det polska domstolsväsendet inleddes kort efter valet hösten 2015 då PiS bildade regering. Först omintetgjorde man Konstitutionsdomstolens oberoende, och förra året kom nya lagar som ställde majoriteten av domstolarna under politisk kontroll, inklusive Högsta domstolen och Nationella domstolsrådet. Enligt den nya lagen kan regeringen snabbt byta ut en stor del av domarna, och justitieministern har rätt att utdela disciplinstraff till ledamöterna.

Förhandlingar med EU har pågått i två år utan nämnvärda resultat – regeringen anser att man följer alla EUs demokratiska regler. Det har dock gått lite bättre sedan den benhårda premiärministern Beata Szydło byttes ut mot den mer verserade bankmannen Mateusz Morawiecki.

I december 2017 utlöste EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget för Polens systematiska hot mot domstolarnas självständighet. Om alla medlemsländer är eniga kan det leda till att Polen mister sin rösträtt i ministerrådet, men Ungern har på ett tidigt stadium lovat att rösta emot.

Den 26 juni ska utrikes- och EU-ministrarna ta ställning till hur man ska fortsätta. (politico.eu 6 juni 18)

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Vissa framsteg har gjorts under de senaste veckorna, men inte tillräckligt för att man ska kunna säga att hotet mot rättssäkerheten i Polen har undanröjts. Det sade EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans på måndagen i samband med EU-ministrarnas möte i Bryssel. Nästa gång EU-ministrarna möts är den 26 juni, och då måste Polen ha löst problemen. Det som nu behövs är konkreta och robusta lösningar. Dialog är inte ett mål i sig. Beroende på hur regeringen i Warszawa agerar kan vi antingen avblåsa Artikel 7-förfarandet eller trappa upp åtgärderna och lägga fram Polens och Kommissionens inställning inför Rådet i juni.

Huvudfrågan är fortfarande hur mycket politisk kontroll man kan ha över rättsväsendet och fortfarande hävda att det är självständigt, säger Timmermans. Vi är ense om att dialogen inte kan fortsätta i det oändliga, och vi måste ganska snart komma till en slutsats. En nyckelfråga är de nya lagar som via parlamentet ger regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kontroll över vilka domare som ska utses till de högsta domstolarna och rätten att tvinga ledamöterna att gå i pension. Likaså den särskilda överklagarkammare som inrättats i Högsta domstolen och som ska ta upp gamla fall från de senaste tjugo åren.

Regeringen anser sig ha gjort stora eftergifter för att gå EU till mötes, säger Polens EU-minister Konrad Szymański och utrikesminister Jacek Czaputowicz menar att EU bör vänta med sina bedömningar tills reformerna har genomförts eftersom det då är lättare att förstå poängen med dem.

Det kommer att bli mycket svårt för Polen att göra ytterligare eftergifter, säger Czaputowicz. Det som premiärminister Mateusz Morawiecki och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kom överens om har mer eller mindre genomförts. Vi hoppas nu att kommissionen drar tillbaka Artikel 7-förfarandet, som vi anser är obefogat.

Parlamentet tar inom kort beslut om begränsning av möjligheten att ta upp gamla fall och att presidenten i stället för justitieministern ska utse yngre domare, åtgärder som regeringen anser bör räcka.

Konflikten mellan Polen och EU om rättsstatsprincipen har pågått ända sedan vintern 2015/16. I en liknande process mot Ungern 2012 enades man om en kompromiss. Flera av de stora länderna vill nu se tydliga framsteg, och i den kommande budgeten föreslår Kommissionen att anslag ur EUs fonder ska påverkas av hur medlemsstaterna efterlever rättsstatsprincipen.  (EUobserver och wB 15 maj 18)

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: KPRM.

Regeringen vill avsluta konflikten med EU innan budgetförhandlingarna drar igång. Dels är Polen det land som får mest pengar av EU och dels riskerar Polen att EU ska aktivera artikel 7 i Lissabonfördraget, vilket skulle kunna medföra att landet förlorar sin rösträtt i ministerrådet. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har efter flera års fruktlösa diskussioner med EU-kommissionen fallit till föga och accepterat vissa justeringar. Justitieministern ska inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år – PiS har återinfört olika pensionsålder för män och kvinnor. Regeringen har lovat att publicera tre utslag som Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016 och som regeringen tidigare ansett felaktiga.

En annan poäng är att oppositionen förlorar en viktig angreppspunkt inför valet om regeringen kommer överens med EU.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har sagt att eftergifterna känns bittra, men att det finns 80 % chans att man når en lösning. Tjänstemän i EU menar att det går i rätt riktning men att förändringarna i huvudsak är kosmetiska. Premiärminister Mateusz Morawiecki är mjukare i sin framtoning i förhållande till EU än hans företrädare Beata Szydło var, och efter sitt besök i Warszawa nyligen sade EUs lagstiftningskommissionär Frans Timmermans att Warszawa för första gången gick in i en konkret diskussion och ansträngde sig att hitta lösningar.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (dziennik.pl och wB 16 april 18)

Frans Timmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Premiärminister Mateusz Morawiecki och utrikesminister Jacek Czaputowicz går EU-kommissionens förväntningar tillmötes i samtalen om de polska domstolsreformerna. Det säger EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor Frans Timmermans efter måndagens möte i Warszawa.

EU-kommissionen har reagerat mot de nya lagar som förändrar det polska domstolsväsendets oberoende – inte minst när det gäller Konstitutionsdomstolen som ska se till att alla lagar är förenliga med grundlagen. Kommissionen anser att den nya lagstiftning som reglerar polska domstolars sammansättning och sätt att arbeta försämrar rättssäkerheten i landet. Striden om Konstitutionsdomstolens självständighet har pågått sedan årsskiftet 2015/16 och de förändringar som drabbade domstolen har gått som en röd tråd i relationerna med EU sedan dess. Regeringen Szydło företog ibland kosmetiska förändringar i lagförslagen men framhöll tydligt att det var för att EU skulle bli mer tillfreds – alla lagar följde grundlagen och eftersom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är demokratiskt vald föreligger inga hinder att uppfylla vallöftena.

Inför hotet om att EU verkligen ska aktivera artikel 7 i Lissabonfördraget som skulle kunna medföra att Polen förlorar sin rösträtt i ministerrådet har PiS-ledaren Jarosław Kaczyński till slut fallit till föga och accepterat vissa justeringar. Justitieministern ska inte längre kunna avskeda domstolschefer utan att rådgöra med Nationella Domstolsrådet. Manliga och kvinnliga domare ska ha samma pensionsålder, 65 år – PiS har återinfört olika pensionsålder för män och kvinnor. Regeringen har förklarat sig redo att publicera tre utslag som den tidigare Konstitutionsdomstolen avkunnade 2016, och regeringen tidigare ansett felaktiga.

Utöver frågan om rättssäkerheten i Polen är regeringen också i konflikt med EU om pressfriheten, föreningsfriheten, miljöfrågan och flyktingfrågan. (wnp.pl och wB 9 april 18)

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Frans Timmermans, EUs kommissionär i lagstiftningsfrågor, kommer på måndag till Warszawa för att diskutera den kontroversiella domstolsreformen med premiärminister Mateusz Morawiecki, Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska och ordföranden i Högsta Domstolen Małgorzata Gersdorf. Han ska också träffa utrikesminister Jacek Czaputowicz.

Besöket i Warszawa innebär inte att det kommer att tas beslut om domstolarna i Polen, säger Czaputowicz på fredagen. Det är ett tillfälle att fortsätta dialogen. För Timmermans är det här väl en möjlighet att undersöka våra argument för reformen och se hur långt vi har kommit med våra förslag. Det är inte så ovanligt att EU-kommissionens vice ordförande kommer till Warszawa så vi lägger inte så stor vikt vid besöket.

EU-kommissionen har lämnat över en rad rekommendationer till regeringen om hur rättsstatsprincipen ska kunna tillgodoses i lagstiftningen. Det handlar bland annat om förändringarna i de lagar som berör Högsta Domstolen och Nationella Domstolsrådet. Regeringen sammanställde en Vitbok, som premiärminister Mateusz Morawiecki överlämnade till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och som skulle förklara avsikterna med lagändringarna i detalj.

EU-kommissionen anser inte att vitboken besvarar de frågor som ställts, och inväntar ett formellt svar. Inför hotet om att EU verkligen ska utlösa Lissabonfördragets artikel 7 som innebär att Polen kan mista sin rösträtt i ministerrådet har Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sagt att man nu planerar förändringar. Med de förändringarna är det 80 % chans att EU blir nöjt, menar Kaczyński.

Regeringen har tidigare gjort mindre ändringar i lagstiftningen och frågan är nu om de nya förslagen motsvarar EUs förväntningar. (Rzeczpospolita och wB 5 april 18)

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Premiärminister Mateusz Morawiecki har lyckats få till en överenskommelse om domstolsreformerna med Bryssel. Men priset är högt, säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Jag ska inte dölja att det har inneburit tråkiga konsekvenser för oss att vi har tagit efter Viktor Orbans reformer i Ungern. Vi skulle naturligtvis gärna vilja gå vidare med förändringen av domstolarna så att det blir som det var tänkt från början innan president Andrzej Duda inlade sitt veto. Men det går alltså inte.

Det viktiga är att en överenskommelse är möjlig, och jag hoppas bara att våra motståndare nu inte ska använda den för att nya angrepp på oss och hävda att de har vunnit, säger Kaczyński. Däremot borde det komma kritik från högersidan för att vi inte lyckats nå ända fram.

Men trots de bittra eftergifterna är resultatet ändå i grunden acceptabelt, säger PiS-ledaren till tidningen wPolityce.

Intervjun har gjorts med anledning av att premiärminister Mateusz Morawiecki på måndagen fick ta emot Polens President Lech Kaczyńskis utmärkelse, vilket Jarosław Kaczyński ansåg vara ett mycket bra val.

Morawiecki utsågs till regeringschef just för att komma överens med Bryssel, och han har gjort ett bra jobb, säger Kaczyński som också uppskattade det tacktal där Morawiecki påpekade att hela PiS politik bygger på brodern Lech Kaczyńskis idéer, både vad gäller omvärlden och Polen.

PiS-ledaren försvarar också de bonusar som den förra regeringschefen lät betala ut till hela regeringen och många anställda i departementen.

Det här är ingen skandal, det handlar om en erkänsla för ett mycket gott arbete, säger Kaczyński. Det finns många transaktioner på miljarder złoty i Polen som är betydligt värre.

Han beklagar att han på grund av ett allergianfall inte kunnat vara med när hon försvarade bonusarna i sejmen.

Jag är glad att hon är tillbaka i parlamentet, hon är en så lugn, välbalanserad och god person, men jag sade till henne att hon måste visa klorna lite ibland, säger PiS-ledaren. (wPolityce 26 mars 18)

Frans TImmermans, EUs lagstiftningskommissionär.
Foto: FB

Den polska regeringen avvisar EU-kommissionens påståenden att reformeringen av Konstitutionsdomstolen för två år sedan innebär en försämring av rättssäkerheten i Polen.

Det är Warszawas svar till EU-kommissionen på dagen 3 månader efter utlösandet av artikel 7:1 den 20 december.

EU-kommissionen hävdar att de förändringar som genomförts innebär ett hot mot rättsväsendets oberoende i Polen men tar inte hänsyn till det faktum att förändringarna inte strider mot grundlagen, skriver regeringen.

Bland de förändringar som EU kritiserar är bestämmelsen om sänkt pension för vissa domare (dvs. att justitiedepartementet kan pensionera domare i förtid). EU kräver också att lagen om Nationella domstolsrådet ändras, att mandatperioderna inte ska avbrytas och att det nya systemet ska garantera att det är företrädare för domstolarna som väljer ledamöter till Domstolsrådet, rapporterar statskontrollerade TVP.

Regeringen avser inte att återkalla några av de regler som införts men är beredd att tillsammans med EU-kommissionen utvärdera resultaten av reformerna. Polen uppmanar kommissionen att vara försiktig och inte utvärdera reformerna innan de är fullt genomförda, skriver regeringen i sitt svar till EU-kommissionen.

När premiärminister Mateusz Morawiecki tillträdde hoppades EU på en förbättrad förståelse mellan Bryssel och Warszawa, men hittills har han fortsatt på samma väg som Szydło. Inför EUs debatt på tisdagen överlämnade Morawiecki i början av mars till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en Vitbok som förklarar domstolsreformerna. Han uppmanade medlemsländerna att studera det 200-sidiga dokumentet grundligt, så skulle de förstå att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har läget under kontroll.

Men Vitboken innehåller inte några konkreta svar på de frågor som EU-kommissionen ställt vad gäller de åtgärder som Polen rekommenderats att vidta med anledning av domstolsreformerna, sade Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor i medlemsländerna, när Europaministrarna på tisdagen diskuterade den polska rättssäkerheten.

Jag vill betona att man naturligtvis har rätt att reformera rättsväsendet, men om det innebär att man sätter domstolarna under politisk kontroll så har vi problem, sade Timmermans.

Sveriges EU-minister Ann Linde säger till Europaportalen att Vitboken inte räcker för att man ska anse att problemen är lösta.

Frågan tas upp igen vid Europaministrarnas nästa möte i april.

Aktiverandet av artikel 7 skulle i förlängningen kunna innebära att Polen fråntas sin rösträtt i ministerrådet. För det krävs att beslutet är enhälligt, och Ungern har tidigt förklarat att man inte kommer att medverka till sanktioner mot Polen. Litauen har erbjudit sig att medla mellan Warszawa och Bryssel i den infekterade frågan. (TVP, Polskie Radio, TVN, Europaportalen och wB 20 mars 18)