Om EU-valet hölls idag skulle Europeiska Koalitionen, som
består av de flesta oppositionspartierna, få 36 % av rösterna.
Regeringskoalitionen Förenade Högern, dvs. regeringspartiet Lag och Rättvisa
(PiS) och de två små högerpartierna Poruzumienie (Samförstånd) och Solidarna
Polska (Solidariska Polen), skulle få 35 %.
Robert Biedrońs vänsterliberala parti Wiosna (Våren) skulle
få 10 % och högerextrema Konfederationen (med personligheter som Janusz
Korwin-Mikke) 8 %. Populistiska Kukiz’15 har fallit ner till 3 %, och
vänsteralternativet Lewica Razem (Vänstern tillsammans) 1 %.
Valdeltagandet skulle landa på 53 % – vilket är högt
för val i Polen, särskilt för EU-val.
Undersökningen har gjorts av opinionsinstitutet Kantar för
flera polska medier. (TokFM.pl 20 maj 19)
President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP
Om EU-valet hölls idag skulle Europeiska Koalitionen (EK) –
som består av PO, PSL, Vänsteralliansen (SLD), Moderna och de gröna – få
47 % av rösterna medan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) skulle få
33 %.
Det framgår av en färsk opinionsundersökning som genomförts
av opinionsinstitutet IBPS på uppdrag av tidningen Newsweek Polska och
RadioZet.pl.
Robert Biedroń, f.d. borgmästare i Słupsk som nu gett sig in
i rikspolitiken, skulle med sitt nya parti Wiosna (Våren) landa på drygt
9 %, medan Kukiz’15 och Lewica (Vänstern) inte skulle få några platser i
EU-parlamentet.
Fördel oppositionen, alltså.
En annan opinionsmätning som gjorts för nyhetsportalen
Onet.pl av opinionsinstitutet Ibris visar att president Andrzej Duda är Polens
mest förtroendeingivande politiker idag. På andra plats landar premiärminister
Mateusz Morawiecki med 44 % av rösterna, Donald Tusk med 35,1 % och
alldeles i hälarna på honom kommer Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet
Lag och Rättvisa (PiS) och Paweł Kukiz (Kukiz’15) med 34 %.
Att Kaczyński inger förtroende hos så många som en tredjedel
av de svarande är lite intressant – han brukar normalt toppa listan över de
minst förtroendeingivande.
Ledaren för Bondepartiet (PSL) Władysław Kosiniak-Kamysz har tappat rejält sedan förra månadens mätning 32 % har förtroende för honom mot 39 % tidigare. (Parlamentarny.pl 17 maj 19)
Uppståndelsen efter Donald Tusks tal i Warszawa den 3 maj,
ett provocerande uttalande om prästerskapet av redaktören Leszek Jażdżewski och Jungfru Marias
regnbågsgloria har fått många väljare att byta sida och ansluta sig till
oppositionen. Löftena om förkortade kötider i
sjukvården har också spelat in.
Det säger valanalytikern Łukasz Pawłowski till Newsweek Polska sedan Instytut Badań Spraw Publicznych,
IBSP, i dagarna genomfört en opinionsundersökning för deras räkning.
Om det vore EU-val idag skulle flest röster gå till Europeiska
Koalitionen, EK (som består av de flesta större oppositionspartierna),
42 % (+4 %). Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har tappat
3 % och får nöja sig med 39 %.
Robert Biedrońs färska parti Wiosna (Våren) stöds av 10 % och håller sig alltså kvar på en jämn nivå i opinionen, populistiska Kukiz’15 får knappt 5 % och Lewica Razem (Vänstern Tillsammans) knappt 3 %.
En ny politisk konfederation på yttersta högerkanten, bestående
av Nationella rörelsen och Janusz Korwin Mikke, ligger på 1,2 % (-
4 %).
Det verkar som att högergruppernas kamp om rösterna
inneburit att många väljare i stället gått över till mitten och vänstern säger Pawłowski. Om EK, Wiosna och Lewica Razem slår sig ihop skulle de komma
upp i 54 % av rösterna, och högergrupperingarna PiS; Kukiz’15 och
Konfederationen skulle tillsammans få 46 %.
Knappt hälften av dem som deltog i undersökningen var
övertygade om att de faktiskt skulle bry sig om att rösta. Vid det förra
EU-valet utnyttjade bara 24 % av polackerna sin rösträtt, vilket var det
lägsta valdeltagandet i hela EU. (Newsweek Polska maj 19)
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.
Donald Tusk, ordförande i Europeiska rådet, är den politiker som har störst stöd bland polackerna. Drygt 39,25 % av de svarande tycker att han är den som har gjort störst samhälleliga insatser. På andra plats med 32,5 % kommer president Andrzej Duda, som tappat nästan 7 % sedan förra mätningen.
Det visar en färsk opinionsundersökning som genomförts av
opinionsinstitutet IBSP på uppdrag av Radio Zet och portalen Polittyki.pl.
Trea blir premiärminister Mateusz Morawiecki med knappt 30 % och på fjärde plats med drygt 26 % Robert Biedroń, grundaren av det nya liberala och ateistiska partiet, Våren (Wiosna). Nummer fem är Warszawas borgmästare, Rafał Trzaskowski, som nyligen undertecknade en deklaration om att mänskliga rättigheter ska gälla även homosexuella med flera. Det blev inledningen till en ovanligt hätsk debatt i Polen som fortfarande pågår. Trzaskowski tillhör oppositionspartiet Medborgarplattformn (PO).
Deltagarna i undersökningen fick också besvara frågan om vilka politiker de hade minst förtroende för, och som vanligt fick Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS,) flest poäng på den frågan. Runt 64 % satte sämsta betyget på Kaczyński. På andra plats på impopularitetslistan ligger – inte heller oväntat – Grzegorz Schetyna, ordförande i Medborgarplattformen som ogillas av nästan 55 %. Trea är premiärminister Mateusz Morawiecki med 52 %.
Frågan är då om man kan dra några slutsatser av undersökningen. De polska väljarna är ett lättrörligt släkte. Det är troligt att Tusk, som återkommer till polsk politik i år, med de här siffrorna blir ett hot mot PiS – både i höstens parlamentsval och presidentvalet nästa år. Han förbereder ett nytt parti som bildas officiellt den 4 juni, på trettioårsdagen av de första delvis fria valen 1969. Det är alltså ett mycket symbolladdat datum, och samma symbolik är inbyggd i partinamnet – 4-junirörelsen.
Tusk och Duda brukar emellertid turas om att vara landets
bäste politiker, och i nästa månad kan siffrorna vara omvända.
Mera överraskande är att premiärminister Mateusz Morawiecki är landets tredje mest impopulära politiker. Han är visserligen ingen folklig man, ser ständigt lite missnöjd ut och har gjort en del impopulära uttalanden. Men samtidigt är det han som har utformat den ekonomiska politik som gett barnfamiljerna rejäla tillskott i börsen, sänkt pensionsåldern med flera år, och minskat läkemedelskostnaderna för landet äldre pensionärer.
Att Robert Biedroń fortsatt ligger högt på popularitetslistorna är inte förvånande och han kommer säkert in i parlamentet i höst. Hur länge han kan hålla sig kvar är däremot inte självklart, inför förra valet bildades två nya partier, liberala Moderna och populistiska Kukiz’15 som båda höll ända in i parlamentet och som båda riskerar att falla ur i höst. (Wnp.pl och wB 4 april 19)
Ett par färska opinionsmätningar tyder på att oppositionen
tar ledningen i väljaropinionen. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är
fortfarande störst med 37,6 % av väljarstödet sitter PiS fortfarande
sitter säkert i sadeln. Men det största oppositionspartiet Medborgarplattformen
(PO) når idag upp till 32,6 %, och Robert Biedrońs purfärska parti Våren
(Wiosna) till 11 %. Tillsammans stöds de alltså av över 43 %.
Övriga partier får emellertid inte mycket stöd – de två som
utgjorde valkometerna 2015, Kukiz’15 och Moderna skulle med 4,85 %
respektive 1.7 % inte ens komma in i parlamentet. Inte heller Bondepartiet
(PSL) med 3,5 % eller Vänsteralliansen (SLD) med 4,2 %. Extremistiska
Korwin stöds fortfarande av 3,6 % av väljarna, men ligger alltså kvar under
5 %-spärren.
Liksom tidigare har PiS sin främsta väljarbas bland de
konservativa och på landsbygden, både hög- och lågutbildade. PO tilltalar högre
utbildade som bor i storstäderna. Även Biedrońs Våren får störst stöd i
storstäderna.
Enligt undersökningen, som genomförts av Radio Zet och
Stan.Polityki, skulle alltså bara tre partier ta plats i parlamentet om det
vore val idag: PiS, PO och Våren.
När väljarna i stället tillfrågades om hur de skulle rösta i
EU-valet blev resultatet snarlikt. Europeiska Koalitionen – som består av PO,
PSL, Vänsteralliansen (SLD), Moderna och de gröna – skulle få 41,5 %. PiS
skulle med 38,8 % komma på andra plats och Våren 6,8 % på tredje
plats. Den mätningen gjordes av den oberoende tankesmedjan Institut Badań Spraw
Publicznych (Institutet för offentliga undersökningar). (Radio Zet 3
april 19)
Om EU-valet hölls idag skulle Europeiska Koalitionen få 35 % av rösterna mot 33 % för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Europeiska Koalitionen består av oppositionspartierna Medborgarplattformen (PO), Bondepartiet (PSL), Vänsteralliansen (SLD) och den nya bildningen De gröna som fokuserar på grön politik, hållbar utveckling och feminism.
Det visar en opinionsundersökning som opinionsinstitutet
Kantar Millward Brown gjort för tidningen Gazeta Wyborcza.
Robert Biedrońs pinfärska parti Vårens (Wiosna) popularitet
håller i sig och skulle få hela 11 % om det vore EU-val idag. Populistiska
Kukiz’15 skulle få 7 % medan övriga partier inte får tillräckligt många
röster för att kunna ta plats i Bryssel.
Om resultatet står sig skulle Europeiska Koalitionen få 22
platser i EU-parlamentet, PiS 20 platser, Våren 6 platser och Kukiz’15 skulle
få 4 platser.
Att oppositionen enats inför valet går ut över PiS som nu
tappar stöd i städerna och bland yngre väljare. I de större städerna har stödet
för PiS sjunkit från 27 % till 16 % och bland unga väljare från
23 % till 13 %.
Att flerbarnsbarnbidraget 500+ ska utökas till att omfatta
även det första barnet eller att pensionärerna ska få en trettonde utbetalning
i vår har inte hjälpt för att hålla röstsiffrorna uppe för regeringspartiet. (Wyborcza.pl
133 mars 19)
Den mördade borgmästaren i Gdańsk, Paweł Adamowicz.
Foto: FB.
Mordet på borgmästaren i Gdańsk Paweł Adamowicz för ett par veckor sedan ser ut att få politiska följder. Väljarna är tydligt missnöjda med hur regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och statligt styrda TVP agerat i samband med de tragiska händelserna i Gdańsk.
Förenade högern, dvs. PiS och de två småpartierna Polen
Tillsammans (Polska Razem) och Solidariska Polen (Solidarna Polska) har tappat
4 % av väljarstödet och skulle inte längre ha majoritet i parlamentet om
det vore val idag.
Mot Förenade högerns 35 % kan oppositionen ställa
Medborgarplattformen (PO) med 29,2 %, Bondepartiet (PSL) med 6,5 %
och Vänsteralliansen (SLD) med 5,7 %, tillsammans 41,4 %.
Siffrorna har tagits fram av opinionsinstitutet Ibris för
tidningen Rzeczpospolita.
PiS får visserligen i vissa frågor stöd av populistiska
Kukiz’15 som får 5,1 %, men det skulle inte längre vara självklart för
partiet att utan större debatter genomdriva sina förslag, säger analytikerna.
Man har tidigare sett hur stödet för partiet fallit ganska
rejält i samband med t.ex. de ”svarta” protesterna mot totalt abortförbud och
avslöjandet av generösa bonusar till regeringen för några år sedan. Hittills
har PiS snabbt återtagit sina väljare men frågan är om det går lika enkelt den
här gången, säger analytikerna till tidningen. (Rzeczpospolita 29 jan 19)
PSL-ledaren Władysław Kosiniak-Kamysz. Foto: wikipedia.
Om regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) förlorar valet i höst – vilken oppositionspolitiker skulle passa bäst som regeringschef?
En fjärdedel av de tillfrågade (26 %) har Władysław
Kosiniak-Kamysz, ordförande i det lilla Bondepartiet (PSL), som
favoritkandidat. Partiet har för närvarande 16 av 460 platser i parlamentet och
Kosiniak-Kamysz inflytande har alltså varit begränsat.
På andra plats med 16 % hamnade två politiker: dels
Robert Biedroń, idag borgmästare i Słupsk och för tio år sedan Polens första
öppet homosexuella parlamentariker, och dels Paweł Kukiz, grundaren till
populistiska Kukiz’15, som har talat om att lämna politiken.
Grzegorz Schetyna, ledare för det största oppositionspartiet
Medborgarplattformen (PO), stöds av 10 % och Katarzyna Lubnauer,
ordförande i förra valets komet Moderna, av 4 %. Włodzimierz Czarzasty,
ordförande i Vänsteralliansen (SLD) av 3 %. Var fjärde tillfrågad har
ingen åsikt.
Det här visar hur populär PSL-ledaren är, konstaterar
tidningen Rzeczpospolita som låtit göra opinionsundersökningen. Han har
hanterat flera svåra frågor på ett sympatiskt sätt och har ofta talat om vikten
av att få ett slut på det polsk-polska kriget och i stället arbeta tillsammans
för landets bästa. (Rzeczpospolita 2 jan 19)
Lite drygt 8 % av medborgarna tycker att Polen ska lämna EU, men tio gånger så många, 84 %, vill att Polen stannar kvar i unionen. Och om det skulle bli en folkomröstning om ett utträde, så skulle nästan 90 % gå till valurnorna för att göra sin röst hörd.
Det visar en färsk opinionsundersökning som utförts av opinionsinstitutet Ibris på uppdrag av tidningen Rzeczpospolita.
Frågan om en Polexit kommer upp med jämna mellanrum. Oppositionen anser att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) med sina ständiga konflikter med EU bäddar för ett utträde, medan PiS-ledaren Jarosław Kaczyński gång på gång förklarar att det inte är aktuellt.
EN anledning är ekonomisk – Polen har sedan 2004 varit det medlemsland som fått med bidrag ur EUs fonder, bara under den nuvarande budgetperioden 2014–2020 handlar det om 105 miljarder euro (nästan 1200 miljarder svenska kronor). Polens egna avgifter under samma period uppgår till 30 miljarder euro – mindre än en tredjedel av bidragsbeloppen.
Men EU-medlemskapet innebär inte bara ekonomiskt stöd utan också en stor inre marknad, möjligheten att arbeta utomlands utan större hinder, samarbete om säkerhet och försvar, om bekämpning av organiserad brottslighet osv.
Att EU är så viktigt för medborgarna anses vara en anledning till att PiS nyligen gav sig för kritiken från EU och Europadomstolen och accepterade att tvångspensionerade domare ska få återvända till Högsta domstolen. (Rzeczpospolita och wB 26 nov 18)
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 34 % av rösterna, vilket är 7 % färre än för en månad sedan. Fyra partier skulle komma in i sejmen, oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) med 23 %, Kukiz’15 med 9 % och Vänsteralliansen (SLD) med 6 %.
Varken Bondepartiet (PSL) eller Moderna skulle nå över 5 %-spärren, och nästan var femte väljare (18 %) har inte bestämt sig. Det visar en undersökning från opinionsinstitutet Kantar Public.
Undersökningen säger naturligtvis inte så mycket eftersom så många inte har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på. Valdeltagandet skulle bli 62 % vilket är mycket för polska förhållanden.
Bland de frågor som varit på agendan under den senaste månaden märks striden om Högsta domstolen och Förintelselagen.
Att PiS tappar hela 7 % på en månad är naturligtvis anmärkningsvärt, men polska väljare är mycket rörliga och opinionen svänger snabbt. Nu börjar det dra ihop sig till kommunalval och regeringspartiet har rimligen en hel rad förslag inför valkampanjen. Och det är ju själva valet som gäller. (Polsat och wB 16 juli 18)
Konflikten mellan Polen och EU beror i allt väsentligt på den sittande regeringens agerande. Det anser nästan hälften, 48 %, av de svarande i en färsk opinionsundersökning, och ju yngre de svarande är desto mer övertygade är de om att regeringen agerat på fel sätt. Nästan 60 % i åldersgruppen 18–29 år är övertygade om regeringens skuld – kanske för att de är mer engagerade i Europa, resonerar en analytiker.
Knappt en fjärdedel, 24 %, tycker ansvaret vilar på båda parter och enligt 21 % är alltihop EUs fel. De svarandes politiska inställning påverkar naturligtvis hur man uppfattar skuldfrågan – majoriteten av dem som röstar på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att regeringen gör helt rätt, och de som stöder oppositionen har motsatt åsikt.
Frågan är särskilt aktuell idag när EU-ministrarna håller en utfrågning med Polens utrikesminister för att skaffa sig en egen uppfattning om domstolsreformerna och landets rättssäkerhet inför den omröstning som väntar.
Den långvariga striden som dessutom innebär ett hot om mindre pengar från EU till Polen har utan tvivel påverkat opinionen till regeringens nackdel, konstaterar opinionsinstitutet Ibris som gjort undersökningen för tidningen Rzeczpospolitas räkning.
Det hindrar inte att stödet för PiS fortfarande ligger högt – för många väljare har de ekonomiska och sociala reformer som regeringen genomfört större betydelse än frågor om rättssäkerhet. (Rzeczpospolita och wB 26 juni 18)
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.
Förtroendet för Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har ökat och han är nu den polska politiker som stöds av flest väljare. Han går om president Andrzej Duda, som annars brukar toppa förtroendelistan. På tredje plats kommer premiärminister Mateusz Morawiecki.
Det visar en färsk opinionsundersökning från opinionsinstitutet Ibris.
Tusk nämns nu ofta i polska medier som tänkbar ledare för en center-liberal gruppering i parlamentsvalet nästa år eller kandidat i presidentvalet 2020. I de grupper som är motståndare till regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) radikala omgörning av det polska samhället finns en het önskan om en modern och karismatisk ledare.
Förtroende för Tusk nådde 42,6 %, men samtidigt misstror nästan 40 % den forna premiärministern. Duda i sin tur har tappat nästan tre procent av de svarande, och landar på 39,4 %. Misstroendet för Duda ligger på nästan 47 %.
Morawiecki i sin tur når upp till drygt 38 % – även vad gäller honom är misstroendet högre än förtroendet.
Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna från Tusks forna parti Medborgarplattformen (PO), betros bara av 23 %, och Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den som styr Polen ifrån baksätet, ligger som vanligt också lågt – 21 %. I botten av förtroendeligan ligger förre försvarsministern Antoni Macierewicz med 10 %.
På listan över vilka politiker som väljarna misstror mest ligger Macierewicz emellertid i topp med 75 %. Som god tvåa kommer Kaczyński (66 %), förra premiärministern Beata Szydło (64 %), justitieminister Zbigniew Ziobro (61 %).
Bortsett från att Tusk idag är den som inger mest förtroende är det mest anslående att polackerna är mycket måttligt förtjusta i dem som leder eller vill leda landet. Det brukar visa sig i ett lågt valdeltagande.
I en snabbenkät har också visat att över hälften av väljarna inte skulle bry sig om att delta i den folkomröstning om grundlagen som president Duda vill ha. Om senaten alltså mot förmodan skulle säga ja till en folkomröstning som PiS inte vill ha skulle den vara ogiltig eftersom folk inte skulle gå och rösta.
De flesta vill för övrigt inte heller ha någon ny grundlag. (onet.pl och wB 15 juni 18)
Svenskar och polacker är ungefär lika nöjda med medlemskapet i EU, visar en färsk opinionsundersökning. 68 respektive 67 % av de tillfrågade anser att det är bra att landet är med i EU. Snittet i hela unionen ligger på 60 %.
Det visar den senaste upplagan av Eurobarometern vars opinionsundersökning genomfördes 2017.
Bara 5 % av polackerna tycker att det är negativt att vara med i unionen.
Polen har generellt legat högt i opinionsmätningar om förtroendet för EU, men när striden om flyktingkvoter rasade som hetast tyckte en knapp majoritet av medborgarna att det var bättre att lämna EU än att ta emot flyktingar från Mellanöstern och Nordafrika.
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är EU-skeptiskt – eller EU-realistiskt som de själva säger – men regeringens konflikter med unionen om rättssäkerheten, mediefriheten osv. tycks alltså inte ha påverkat polackernas positiva inställning till medlemskapet. (Polskie Radio, Eurobarometern och wB 24 maj 18)
Det liberala partiet Moderna (Nowoczesna) skördar nu den bittra frukten av sina inre strider – i den senaste opinionsundersökningen tappar partiet nästan hälften av sin redan tidigare reducerade väljarskara. Med 2,9 % (-2,2) skulle Moderna definitivt inte komma in i parlamentet – gränsen går vid 5 %. Den segervisshet som partiledaren Katarzyna Lubnauer under helgens frihetsmarsch visade upp tycks alltså lite för tidigt uttagen.
Siffrorna kommer från opinionsinstitutet Ibris senaste mätning för tidningen Rzeczpospolita. Den gjordes den 10-11 maj – de dagar när det stod klart att flera viktiga profiler i Moderna var på väg ut och att den mer karismatiske förre ordföranden Ryszard Petru redan snickrar på ett nytt politiskt program inför parlamentsvalet nästa år. Hur många av de förlorade väljarna som satsar på Petrus nya organisation är svårt att veta, men nästan 8 % hade ingen uppfattning om vilket parti de skulle rösta på om det vore val idag.
Bortsett från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) har alla partier förlorat röster sedan den mätning som opinionsinstitutet Ibris gjorde för tidningen Rzeczpospolita i april.
Tillsammans med högskoleminister Jarosław Gowins parti, just nu heter det Samförstånd (Porozumienie), stöds Lag och Rättvisa av 37,6 % av väljarna, en ökning med nästan 6 % och Medborgarplattformen (PO) får 27,3 % (+ 3,8).
På tredje plats med 10,4 % (-1,7) kommer Vänsteralliansen (SLD) som inte kom in i parlamentet efter valet hösten 2015 men nu tycks vara på väg tillbaka. Partiledaren Włodzimierz Czarzasty tänker sig ett samarbete med Bondepartiet – han tror inte att inviter från Grzegorz Schetyna, ordförande i Medborgarplattformen, är seriösa.
Kukiz’15 får 6,3 % (-2,2) och Bondepartiet PSL landar på 5,3 % (-0, 6).
Det tycks alltså som att Lag och Rättvisa håller på att återhämta sig efter bonuskrisen, och de funktionshindrade som sedan den 18 april ockuperar entréhallen i parlamentet ser inte ut att ha tagit särskilt hårt på väljarnas förtroende. (Rzeczpospolita och wB 14 maj 18)
Förre presidenten Aleksander Kwaśniewski. Foto: Piotr Drabik, wikipedia.
Aleksander Kwaśniewski är Polens bäste president efter kommunismens fall. Det anser en tredjedel av polackerna (36 %). Kwaśniewski var politiker redan på kommunisttiden och satt i regeringen som idrotts- och ungdomsminister. Han tillhör idag Vänsteralliansen (SLD), ett parti som inte fick tillräckligt många röster för att kunna hålla sig kvar i parlamentet efter valet hösten 2015.
Det var under hans tid som Polen gick med i Nato och EU, vilket är viktigt för många polacker. Det är också huvudsakligen personer som är gamla nog att komma ihåg honom under hans presidenttid, 1995–2005, som har röstat på honom.
Andra platsen delas av den sittande presidenten Andrzej Duda som får många röster från de unga, och Lech Kaczyński, som omkom i Smolenskolyckan 2010, som båda ligger på knappa 12 % – Kaczyński ett par tiondelar lägre än Duda. Under Lag och Rättvisas (PiS) tid i regeringsställning har Lech Kaczyński kontinuerligt framhållits som en stor och betydelsefull statsman. Det har ordnats seminarier för att diskutera hans framstående politiska filosofi, och han har framhållits som en förebild. I partitoppen anser man att hans död berodde på ett politiskt attentat, en övertygelse som betonats på de månatliga Smolenskmötena i flera år. Det har rimligen bidragit till att många unga människor lägger sin röst på Kaczyński.
På fjärde plats kommer den forne Solidaritetsledaren Lech Wałęsa med knappt 8 % och därefter den senaste, Bronisław Komorowski med knappa 5 %. Till och med den hatade kommunistledaren Wojciech Jaruzelski fick ett par procent.
Att Wałęsa får så låga siffror tros bero på de ständiga spekulationerna om att han samarbetade med kommunistregimens hemliga polis. Samtidigt framhöll många unga honom som den bäste presidenten.
En fjärdedel av de svarande hade ingen uppfattning.
Endast var tredje svarande vill ha Duda som presidentkandidat i valet 2020 – vissa ser hellre Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) eller förra premiärministern Beata Szydło.
Undersökningen genomfördes av opinionsinstitutet RW Research. (Rzeczpospolita och wB 3 maj 18)
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk. Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.
Så sent som för ett par månader sedan toppade president Andrzej Duda popularitetsligan med ett stöd på 72 % av befolkningen. Nu ligger han betydligt sämre till – om det vore presidentval idag skulle bara 33,5 % av väljarna rösta på Duda. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skulle få 33 %, alltså bara en halv procent mindre. På tredje plats kommer Robert Biedroń, borgmästare i Słupsk med 11,4 %, visar en färsk opinionsundersökning som genomförts av opinionsinstitutet Ibris för tidningen Rzeczpospolita.
Jämfört med förra året har Duda tappat 3 %, Tusk har fått 12 % mer och Biedroń har förlorat knappt 5 %.
Att Duda tappar stöd förklaras delvis av att han stoppade Degraderingslagen, som skulle beröva gamla kommunistpampar som Wojciech Jaruzelski och Czesław Kiszczak deras generalstitel. Det triggade politiska bedömare att än en gång misstänka att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inte vill ha Duda som sin presidentkandidat i valet 2020. Förra året stoppade han ju – om än tillfälligt – de nya domstolslagarna, och relationerna med PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har tidvis varit synnerligen frostiga.
I den aktuella opinionsundersökningen ombads deltagarna tala om vem de ansåg skulle bli PiS kandidat i valet – 32 % kryssade för Duda och 20 % för premiärminister Mateusz Morawiecki. Nästan hälften av de svarande hade ingen åsikt.
Just nu finns inga särskilda tecken på att Kaczyński skulle föredra en annan presidentkandidat. Det beror delvis på att året innan presidentvalet är det parlamentsval i Polen, och utgången av det kan bli avgörande för hur PiS ställer sig i presidentvalet, skriver Rzeczpospolita.
Frågan är då om Tusk ställer upp i presidentvalet. Han har nyligen påpekat att han kommer att befinna sig i Polen i slutet av 2019 eftersom hans mandat i Europeiska rådet går ut då. Han har också sagt att han inte kommer att sitta och glo på tv när han kommer tillbaka.
Varje undersökning med positiva siffror för Tusk ökar chanserna för att han ska återvända till politiken i Polen. Varje angrepp från PiS har samma effekt, säger en Tusk närstående källa.
I en annan opinionsundersökning som gjorts av Ibris för nyhetssajten onet.pl framgår det att Tusk med 43 % av rösterna skåpar ut både Duda och Morawiecki.
Det minskade stödet för Duda kan också bero på bonusskandalen – regeringen delade ut fem miljoner złoty (tretton miljoner svenska kronor) i extrapengar till ministrar och andra anställda på departementen. Kaczyński kontrade med att beordra återbetalning av pengarna och aviserar dessutom en sänkning av ministrars och förtroendevaldas löner med 20 %. Det har å andra sidan utlöst en våg av missnöje bland parlamentariker, borgmästare och andra förtroendevalda i tunga positioner – även bland dem som tillhör PiS. (Rzeczpospolita 9 april 18)
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 37,1 % av rösterna. Det är 2,6 % färre röster än förra månaden och det innebär att PiS minskar för andra månaden i rad, visar en färsk opinionsundersökning som gjorts av opinionsinstitutet Ibris för nyhetsportalen onet.pl.
Oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) skulle få 24 % (+ 4,4 %), och populistiska Kukiz’15 8,3 % (+2,8 %).
Även Vänsteralliansen (SLD) skulle komma in i parlamentet med 7,6 % och Moderna 6,3 %. Övriga partier nådde inte upp till 5 %-spärren.
Våren är ofta en besvärlig tid för regeringspartier, säger Marcin Duma på Ibris. PiS tappar stöd för andra månaden i rad men ligger fortfarande klart över oppositionen. Regeringens bonusar har sannolikt påverkat resultatet, tror Duma, som spår att förbudet mot söndagsöppet i affärerna sannolikt påverkar PiS siffror i kommande mätningar.
Valdeltagandet skulle bli minst 53,6 % och kanske ytterligare 10 %. Valdeltagandet i Polen ligger ofta runt 50 %. (onet.pl 18 mars 18)
Beata Szydło och Anna Lewandowska är Polens två mest inflytelserika kvinnor enligt en färsk opinionsundersökning inför den 8 mars.
Szydło, som ju varit premiärminister, toppar listan med 9 % och flerfaldiga karatemedaljören Lewandowska kommer på andra plats med 5,6 %. Trea blev Polens Första Dam Agata Duda med 5,2 %, rapporterar tidningen Rzeczpospolita.
På listan finns sammanlagt 20 kvinnor, journalister, ett par politiker, idrottskvinnor och artister med mellan 5 och 0,5 %. Många av de senare är kända för att de ofta förekommer i olika tv-program.
Låga siffror alltså, inte ens den förra regeringschefen Szydło med det generösa barnbidraget 500+ på sin meritlista kom upp i 10 %.
Av dem som röstade på Szydło var de flesta över 50 år, och det fanns fler män än kvinnor. Anna Lewandowska däremot tillmättes stort inflytande av personer under 24 år.
Man får en känsla av att kvinnornas ställning inte är så framträdande i Polen. Hela 40 % av de tillfrågade kunde inte komma på någon enda kvinna som var inflytelserik.
Tidningen nämner att polska kvinnor förekommer på internationella listor. För ett halvår sedan utsågs Beata Szydło till en av världens 100 mest inflytelserika kvinnor av tidskriften Forbes. Listan toppades av Tysklands kansler Angela Merkel.
När New York Times rankar inflytelserika personer i kulturvärlden tar de med konstnären Paulina Ołowska. Andra på listan är Michelle Obama, Lady Gaga och Donatella Versace. Läraren Barbara Anna Zielonka finns med på en lista över världens främsta pedagoger. (Rzeczpospolita 7 april 18)
Avslöjandet att förra premiärministern Beata Szydło öste bonusar över ministrar och departement har orsakat stort missnöje bland väljarna. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) med sina två små stödpartier har tappat 3,3 % av väljarstödet i den senaste opinionsundersökningen som gjordes 1–2 mars.
Förenade högern, dvs. PiS och stödpartierna tillsammans, ligger nu på 39,4 %, vilket är en minskning med 3,3 % sedan i februari, skriver tidningen Rzeczpospolita. Utan stödpartierna har PiS drygt 38 %.
Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) ökar med 2,5 % och landar på 22,5 %. Även Vänsteralliansen (SLD), som i valet 2015 inte kom över 5 %-spärren, ökar och skulle om det vore val idag bli tredje största parti med 9,7 % av rösterna.
Runt 10 % av de svarande vet inte vilket parti de skulle rösta, rapporterar opinionsinstitutet Ibris, som genomfört undersökningen.
Premiärminister Mateusz Morawieckis utspel om stopp för bonusar och neddragningar i departementen var naturligtvis ett försök till damage control.
Undersökningen bekräftar att PiS fortsätter tappa stöd bland väljarna, skriver nyhetsportalen Natemat.pl och påminner liksom flera olika medier om att Szydło, som tidigare haft så stark folklig förankring, förra året beviljade sig själv 65 000 złoty extra i bonus – en hel årslön för många polacker.
Morawiecki själv tackade inte nej till 70 000 złoty förra året, men störst bonus gick till inrikesminister Mariusz Błaszczak som fick över 80 000 złoty. Även kreditkortshanteringen – där anställda på försvarsdepartementet shoppade loss för 15 miljoner złoty – har upprört väljarna. Det har också framkommit att parlamentariker som också har en post i något departement får betalt från två håll. (Rzeczpospolita, natemat.pl och wB 6 mars 18)
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) faller nu i opinionen – om det vore val idag skulle PiS få 37 % mot 42 % för en månad sedan. Det visar en opinionsundersökning från opinionsinstitutet Kantar Public.
Oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) ökar med 6 % och landar på 20 %, och det liberala Moderna på 6 %. Regeringen har alltså fortfarande en betryggande majoritet jämfört med de partier som är att betrakta som huvudoppositionen.
Populistiska Kukiz’15 stöds av 7 %, och såväl Bondepartiet (PSL) som Vänsteralliansen (SLD) klarar 5 %-spärren. Det lilla vänsterpartiet Tillsammans (Razem) får 2 % av rösterna i den mätning som gjordes i mitten av februari. Bara 67 % skulle ha gått till valurnorna om det vore val idag och hela 17 % vet inte vilket parti de skulle rösta på. Det innebär alltså att siffrorna är osäkra om än inte mer osäkra än vid andra opinionsundersökningar. Men en undersökning från statliga Cbos i början av månaden tyder också på att PiS tappar stöd.
När de båda mätningarna gjordes dominerades debatten av reaktionerna på den nya IPN-lagen, som gör det straffbart dels att säga/skriva att Polen som stat var medansvarigt i Förintelsen under andra världskriget, dels att förneka att den nationalistiska Ukrainska Upprorsarméns (UPA) massaker i Volhynien 1943–44 var folkmord.
Den första delen av lagen har mötts av protester från Israel och USA, men också från organisationer och privatpersoner. Även i Ukraina har reaktionerna varit skarpa. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 27 feb 18)
President Andrzej Duda och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Montage: wB.
Runt 72 % av polackerna har förtroende för president Andrzej Duda, som därmed ligger i topp på popularitetslistan. Igen.
Det visar en färsk opinionsundersökning som gjorts av statliga Cbos.
17 % har misstror presidenten, och 9 % har ingen åsikt.
På andra plats kommer premiärminister Mateusz Morawiecki med 64 %, en minskning med 4 % sedan förra månaden. Och efter honom finner man den sparkade Beata Szydło, numera vice premiärminister.
Intressant är Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som väcker starka känslor. Trots att han formellt bara är en vanlig parlamentariker utan offentlig ställning är det han som leder Polen. Han bestämmer politiken, han granskar ministrarna, han avgör vilka som får sitta kvar och vilka som ska bytas ut. Att han inte själv är regeringschef beror i första hand på att han alltid haft höga impopularitetssiffror – i den aktuella undersökningen är det två politiker som har lågt förtroende: Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) är impopulär hos 48 % av de svarande och Kaczyński kommer näst med 45 %.
Men man ska inte glömma att han också är mycket uppskattad – på förtroendelistan är han nummer 7 med 42 %. Många av de mest synliga politikerna i Polen har avsevärt sämre siffror än så.
Studien gjorde 1–8 februari och debatten om ändringen av IPN-lagen var redan igång då – lagen antogs av parlamentet i slutet av januari. Presidenten lär förstå att det inte var självklart att han skulle underteckna lagen. Kaczyński lät förstå att det skulle han visst. Den 6 februari skrev han under men skickade med en brasklapp – han skickade den vidare till Konstitutionsdomstolen för bedömning.
Ett annat ämne som rörde upp många känslor under perioden var tv-dokumentären om polska nynazister som firade Hitlers födelsedag. (Rzeczpospolita och wB 20 feb 18)
Då och då görs opinionsundersökningar som ska visa hur uppskattade och respektive misstrodda de polska politikerna är. Ser man till den senaste mätningen av vilka som just nu ligger bra till hos folket blir det uppenbart att den som vill vara populär ska inte välja den politiska banan.
Hälften av de tillfrågade kunde inte komma på någon politiker som skulle förtjäna den titeln. En fjärdedel kunde inte erinra sig en enda politiker i landet som gjort något som var värt att notera. Polackernas tilltro till sina politiker har traditionellt ansetts vara mycket låg, vilket väl får anses bekräftat av den här mätningen, som gjordes av det statliga opinionsinstitutet Cbos.
Med 13 % av rösterna tilldelades president Andrzej Duda därmed titeln Årets politiker 2017. På andra plats kom förra premiärministern Beata Szydło med 11 % och därefter nuvarande regeringschefen Mateusz Morawiecki med 8 %.
Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fick 5 % av rösterna och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk 3 %
För Duda är 13 % extremt låga siffror. När han i somras satte sig upp mot PiS-ledaren Kaczyński och inlade sitt veto mot domstolsreformerna tog hans popularitet ett skutt från 55 till 65 %. Men nu har han accepterat reformpaketet efter förhandlingar om omstruktureringen av den nya regeringen och mot löften om utökat inflytande på viktiga områden. Resultatet av den aktuella opinionsundersökningen kan vara ett kvitto på medborgarnas missnöje med hans agerande. Hans tidigare kaxighet tycks ha fallit medborgarna mer på läppen än den nuvarande följsamheten. Missnöjet har uppenbarligen även drabbat Szydło, som också haft höga förtroendesiffror. Morawiecki har just tillträtt och har bara hunnit hylla PiS flyktingpolitik än så länge.
Opinionsundersökningen omfattade även internationella politiker. Flest beundrare – 12 % av de tillfrågade – har den amerikanske presidenten Donald Trump.
Mätningen gjordes av det statliga opinionsinstitutet Cbos. (Polskie Radio och wB 2 jan 18)
Premiärminister Mateusz Morawiecki ökar stödet för regeringspartiet PiS. Foto: flickr.
Om det vore val idag skulle 45,7 % av polackerna rösta på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den nya regeringschefen Mateusz Morawiecki. Det innebär en ökning med 2,9 % sedan en motsvarande mätning i oktober och det skulle ge 265 platser i sejmen. För att kunna genomföra ändringar i konstitutionen krävs 307 röster.
Det visar en opinionsundersökning som beställts av statskontrollerade TVP och den regimnära portalen DoReczy.pl som genomförts av opinionsinstitutet Estymator.
Även oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) har gått upp och ligger nu på 23,4 %. På tredje plats kommer populistiska Kukiz’15 som tappat 0,8 % och landar på 8,3 %. Fyra blir det liberala partiet Moderna med 6,9 % (-1,5 %.
Med 5,5 % skulle även PSL (Bondepartiet) ta sig in i parlamentet om det vore val idag, liksom Vänsteralliansen (SLD) med 5,4 %.
De oppositionspartier som nu för samtal om ett samarbete i kommunalvalet nästa år, Medborgarplattformen, Moderna, PSL och Vänsteralliansen skulle med dagens resultat få 41 % och 159 platser i parlamentet.
Övriga partier skulle inte nå upp till 5 %-tröskeln.
Inga uppgifter ges om hur många av de tillfrågade som var osäkra. (TVP och wB 30 dec 17)
Konflikten mellan regeringen och EU eskalerar och EU-kommissionen uppdrog i veckan åt medlemsländerna att avgöra om artikel 7 i Lissabonfördraget, det som kallas atombomben, ska aktiveras mot Polen.
Svaret från Warszawa blev att president Andrzej Duda undertecknade de kontroversiella lagar om Högsta domstolen och Nationella Domstolsrådet (KRS) som är anledningen till EUs oro för rättssäkerheten i Polen. Lagarna har av Venedigkommissionen bedömts som sovjetlika.
Såväl president Duda som premiärminister Mateusz Morawiecki och andra av regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) topprofiler försäkrar att de omstridda domstolsreformerna är av nöden eftersom det nuvarande systemet är korrupt.
Utöver det ligger regeringen i fejd med EU även vad gäller flyktingkvotsystemet, pressfriheten och kampanjen mot frivilligorganisationerna. Polen röstade också som enda medlemsland mot att Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skulle bli omvald i våras. Striden om avverkningen i Europas sista urskog, Białowieża, tycks vara över sedan miljöminister Jan Szyszko skickat hem skogsmaskinerna.
En ganska bitter fejd alltså. Och vem anser polackerna bär ansvaret för krisen med EU?
De flesta, 38 %, anser att konflikten är regeringens fel, visar en färsk opinionsundersökning som redovisas i icke-statliga TVN. Bara 8 % menar att EU-kommissionen bär det huvudsakliga ansvaret.
25 % tycker att parterna får dela på den bördan, 19 % att skulden vilar på oppositionen. 10 % har ingen uppfattning i frågan. (TVN och wB 22 dec 17)
Polens nye premiärminister Mateusz Morawiecki. Foto: Regeringskansliet.
Lag och Rättvisa (PiS) slår nu rekord i opinionsmätningarna – hela 50 % av de tillfrågade skulle rösta på regeringspartiet om det vore val idag. Det är en ökning med 5 % sedan i november, visar en färsk mätning från opinionsinstitutet Kantar Public som redovisas i tidningen Fakt.
På andra plats kommer oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) med låga 17 % (-6). Därefter kommer Kukiz’15 med 11 % (+3), liberala Moderna med 9 % och Vänsteralliansen (SLD) 5 %. För att överhuvudtaget få någon plats i parlamentet krävs 5 %, vilket Bondepartiet, PSL, i den här mätningen inte nådde upp till.
Enligt en annan undersökning av samma opinionsinstitut blev nästan 60 % överraskade av att förra premiärministern Beata Szydło byttes ut mot den nuvarande, Mateusz Morawiecki. 41 % tror att han kommer att vara bra för landet – bland PiS egna väljare är 74 % övertygade om att han kommer att göra ett bra jobb.
En god start för den nya regeringschefen alltså. (Fakt 13 dec 17)
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har fortfarande brett stöd i opinionen. Om det vore val idag skulle 36,4 % av väljarna rösta på PiS, men det är en rejäl minskning om man jämför med mätningen i början av oktober då PiS stöddes av rekordhöga 39,8 %. På två månader har PiS alltså tappat 3,4 % av väljarna.
Det visar en färsk opinionsmätning från opinionsinstitutet Ibris, som beställts av tidningen Rzeczpospolita.
Bondepartiet, PSL, har ökat från 5 % till 6,4 % vilket kan vara en del av förklaringen till att PiS har tappat röster, säger Ibris analytiker Marcin Duma. Den afrikanska svinpestens snabba frammarsch oroar många på landsbygden, och det är där PiS har sina flesta väljare. 40 % av befolkningen bor på landsbygden.
Flerbarnsbidraget 500+ ger fortfarande PiS många röster, säger Duma, men i kommunalvalen nästa år kan man rösta på oppositionen utan att riskera att bidraget ändras.
PiS har ju analyserat vallagen och lagt fram förslag till förändringar för att få så bra röstsiffror som möjligt. Valförrättarna ska dela in valdistrikten i kretsar med två eller tre mandat. Om oppositionen går samman räcker det i valkretsar med tre mandat med en rösts övervikt för att ta det tredje mandatet, säger Ibris analytiker.
PiS har naturligtvis analyserat detta för att se var gränserna för valkretsarna ska gå för att ge PiS bästa möjliga valresultat.
Vad gäller de övriga partierna visar den nya opinionsundersökningen att stödet för Medborgarplattformen (PO) ligger kvar på runt 20 %. Moderna ligger nu på 10 %, en ökning med 3,6 % sedan Katarzyna Lubnauer blev partiledare efter Ryszard Petru. Sedan vet man ju inte hur länge Lubnauer-effekten håller i sig. Men det ger Moderna en starkare förhandlingsposition i förhandlingarna om gemensamma vallistor.
Kukiz’15 får 6,8 % av rösterna, SLD 6,6 % och PSL 6,4 %. (Rzeczpospolita 4 dec 17)
I dessa dagar då alla undrar över vem som ska får gå när PiS-ledaren Jarosław Kaczyński möblerar om i regeringen kommer en färsk opinionsundersökning där de svarande får redogöra för sin syn på maktens företrädare i landet.
President Andrzej Duda, i långvarig juridisk fejd med Kaczyński, fortsätter att vara den politiker som åtnjuter flest väljares förtroende. Stödet har sjunkit något, men med stöd av 69 % av de tillfrågade kan han gå rak i ryggen till mötena med Kaczyński, som försöker få honom att ta tillbaka sitt veto mot två av de domstolsreformer som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) försökte driva igenom i somras. Kaczyńskis förhandlingsbud anses i hög grad vara avgörande för regeringsombildningen – vad kan man erbjuda Duda för att han ska säga ja till de nya lagarna?
Själv säger presidenten att han är beredd att lägg in sitt veto igen om det behövs.
Ett förslag är att presidenten ska vara den som representerar Polen på EUs toppmöten. En nackdel med det förslaget är att Duda inte är lika följsam som tidigare.
Många tror att Kaczyński vill sparka premiärminister Beata Szydło och själv ta över posten som regeringschef. Men Szydło är mycket populär – 56 % av väljarna har förtroende för henne. Mot det ska ställas att Kaczyński och försvarsminister Antoni Macierewicz toppar listan över de politiker som väljarna har minst förtroende för. När Szydło och Kaczyński i förra veckan stämde av vallöftena mot regeringens resultat under de två första åren tittade de så vänligt på varandra och prisade varandras genialitet och duglighet. Ryszard Terlecki, som är gruppledare för PiS-ledamöterna i parlamentet, har flera gånger sagt att Szydło kommer att sitta kvar – men även de som är med i den innersta kretsen kan naturligtvis ha fel.
På tredje plats kommer missnöjespolitikern Paweł Kukiz som gillas av drygt 50 %. Finansminister Mateusz Morawiecki inger också högt förtroende.
Varken utrikesminister Witold Waszczykowski, inrikesminister Mariusz Błaszczak eller kulturminister Piotr Gliński är däremot särskilt uppskattade av väljarna.
Vad gäller de som polackerna inte tycker om ligger försvarsminister Antoni Macierewicz och Kaczyński i topp. Efter dem kommer Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), Moderna-ledaren Ryszard Petru och miljöminister Jan Szyszko.
Undersökningen var beställd av tidningen Dziennik Gazeta Prawna och genomfördes av opinionsinstitutet Cbos. (Dziennik Gazeta Prawna 20 nov 17)
Premiärminister Beata Szydło och president Andrzej Duda. Montage: wB.
För första gången sedan i mars tappar president Andrzej Duda nu stöd i opinionen. Enligt en undersökning av opinionsinstitutet Ibris är det färre som tycker att han sköter sig bra och fler som tycker att han sköter sig dåligt. Det skriver tidningen Rzeczpospolita.
När Duda lade in sitt veto mot två kontroversiella domstolslagar som skulle ha gett justitieministern/riksåklagaren mycket stor makt över domstolsväsendets högsta organ gick opinionssiffrorna upp, men nu när han själv lagt fram nya förslag som flyttar över en del av inflytandet till presidenten faller de igen.
Premiärminister Beata Szydło är i samma situation, en tidigare ökad popularitet har minskat igen. Troligen eftersom hon inte deltar särskilt mycket i den offentliga debatten, analyserar Ibris.
För regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) går det emellertid fortsatt uppåt. Enligt den senaste opinionsundersökningen ökar partiet till 40 % (+2). I gengäld minskar Kukiz’15, som ofta backar upp PiS, till 7 % (-1).
Att Kukiz’15 tappar röster kan bero på att partiledaren Paweł Kukiz varit sjuk en tid och inte befunnit sig i det politiska rampljuset.
Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) ökar till 21 % (+1), Moderna ligger kvar på 9 % och Medborgarplattformens tidigare koalitionsparti Bondepartiet (PSL) på 5 % – inte ens tillsammans skulle de få mer än 35 % om det vore val idag. Anledningen tros vara att partierna inte har någon tydlig linje mot regeringspartiet. Goda dagar för PiS alltså.
Vänstern gör inte mycket väsen av sig – Vänsteralliansen (SLD) klarar sig precis över gränsen till parlamentet med sina 5,3 % och det unga Tillsammans landar på 3,6 %.
Under hösten utser partierna sina kandidater för de kommande kommunalvalen, vilket sannolikt kommer att påverka siffrorna. (Rzeczpospolita 8 okt 17)
Nästan 66,4 % av polackerna gillar att pensionsåldern är sänkt till den nivå som gällde före 2013 – 60 år för kvinnor och 65 år för män.
Det visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet SW Research. 22,7 % tycker att det är fel att sänka pensionsåldern, och 11 % har ingen åsikt. Reformen trädde i kraft den 1 oktober, alltså för en vecka sedan.
Stödet för sänkt pensionsålder är starkast bland kvinnor, bland unga och bland hantverkare bland dem som bor i mellanstora städer. De som har en inkomst under 1000 złoty i månaden (2385 svenska kronor) – lika mycket som minimipensionen – tycker också att det är en bra reform.
Vid årsskiftet 2012–2013 höjdes pensionsåldern i Polen till 67 år för alla i stället för 60 år för kvinnor och 65 år för män. Höjningen skedde gradvis och skulle vara genomförd 2020.
Skälet var den negativa befolkningsutvecklingen – det föddes allt färre barn, allt fler unga gav sig iväg för att arbeta utomlands och allt fler friska äldre gick i pension i stället för att stanna kvar i arbetslivet. Kort sagt: den del av befolkningen som skulle betala in till pensionsfonderna blev allt mindre, och den del som tog ut pension blev allt större.
Det var en mycket impopulär reform, och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som då var i opposition lovade genast att återställa pensionsåldern till samma nivå som tidigare. Det blev ett av partiets viktigaste vallöften, såväl i presidentvalet som i parlamentsvalet 2015.
För att pensionsfonderna inte ska utarmas helt har regeringen satsat på att höja nativiteten med bidrag till barnfamiljerna – vilket också ser ut att lyckas.
Samtidigt är det ett dilemma att antalet arbetstagare minskar eftersom många företag redan idag har svårt att hitta personal. (Rzeczpospolita och wB 6 okt 17)
Premiärminister Beata Szydło och president Andrzej Duda. Montage: wB.
President Andrzej Dudas popularitet bara ökar. Idag stöds han av 75 % av väljarna, vilket gör honom till landets populäraste politiker, visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet Cbos. Bara 15 % av de svarande litar inte på presidenten.
Näst mest förtroendeingivande är premiärminister Beata Szydło med 57 % och populistledaren Paweł Kukiz med 51 %.
Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki tillhör också dem som polackerna litar på – 46 % tror på hans förmåga att sköta rikets finanser.
Minst förtroende har polackerna för försvarsminister Antoni Macierewicz, 54 % misstror honom. Macierewicz brukar tillsammans med Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), toppa listan över politiker som väljarna har lågt förtroende för. Misstron mot Kaczyński uppgår idag till 49 % – lika många har inget förtroende för Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Som god fyra i det här loppet kommer Ryszard Petru, partiledare i det liberala Moderna. 45 % av de svarande är skeptiska till honom.
Justitieminister Zbigniew Ziobro är man mer splittrad inför – 46 % tror på honom och 37 % gör det inte. (Onet.pl 22 sept 17)
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 33,4 % av rösterna, vilket är en ökning med 1,1 % sedan förra mätningen.
Det tycks inte som att den splittring i partiet som kom i dagen när president Andrzej Duda inte undertecknade två av de tre kontroversiella lagarna om domstolsväsendet, skriver tidningen Rzeczpospolita. Inte heller tycks de omfattande protesterna mot domstolslagarna i slutet av juli ha påverkat regeringens popularitet eller konflikten mellan presidenten och försvarsminister Antoni Macierewicz.
Oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), som får 22,8 %, kan räkna hem en ökning med 2,2 %. Även det liberala partiet Moderna går framåt och får 10,6 % (+0,4). De två tillsammans får lika många röster som PiS.
Populistiska Kukiz’15 tappar drygt 4 % och landar på 7,8. Vänsteralliansen (SLD) får 5,3 % (-0,9), Bondepartiet PSL som ligger och vacklar på 5 %-spärren har förlorat 0,2 % och hamnar under gränsen den här månaden.
Undersökningen gjordes efter PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis utspel om krigsskadestånd från Tyskland med anledning av andra världskriget. Enligt opinionsmätningarna anser en stor del av polackerna tycker att det inte är mer än rätt att tyskarna betalar för den skada nazisterna åsamkade Polen under kriget. De förfärliga stormarna som drabbat stora delar av Polen, och som lett till mycket kritik mot regeringen, pågick efter undersökningen och har alltså inte påverkat resultatet.
Nästan 11 % av väljarna är osäkra på vilket parti de vill stödja. (Rzeczpospolita 17 aug 17)
En dryg tredjedel av polackerna, 36 %, skulle rösta på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) om det vore val idag. Det visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet Instytut Badań Pollster som publicerats i kvällstidningen SuperExpress. Partiet fick i valet 2015 tillsammans med sina koalitionspartner knappt 38 % men var nyligen uppe i 40 % i en annan opinionsundersökning.
Oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) kommer på andra plats med 22 % och det liberala Moderna på fjärde plats med 11 % – tillsammans 33 %.
Nummer tre är populistiska Kukiz’15 med 12 %, Vänsteralliansen (SLD) som inte lyckades ta sig in i parlamentet vid det senaste valet får idag 7 % och Bondepartiet (PSL) håller sig kvar över 5 %-spärren. (Polskie Radio 20 aug 17)
Den utbredda uppfattningen att polska ungdomar politiskt är kraftigt högerorienterade är inte helt korrekt. Det framgår av en undersökning från opinionsinstitutet Cbos.
Bara 26 % av de svarande i åldersgruppen 18–24 år säger att deras politiska åsikter hör hemma på högerkanten. 28 % hör hemma i den politiska centern och 16 % ser sig som vänstermänniskor.
Man ska komma ihåg att höger och vänster – och center – definitivt inte är detsamma i Polen som i Sverige. Polackerna är överlag betydligt mer konservativa än svenskarna. Katolska kyrkan som är stark i Polen påverkar befolkningen kraftigt i inställningen till aborter, skilsmässor, sexuella minoriteter och jämställdhet.
Polska centerpolitiker kan eventuellt jämföras med svenska kristdemokrater. Polsk vänster ligger en bra bit till höger om svenska centerpartister, polska högerpartier ligger bortom Sverigedemokraterna.
Hela 32 %, alltså nästan var tredje svarande, har inte tagit politisk ställning.
I oktober 2015 – inför det polska parlamentsvalet som gav det konservativa och religiösa Lag och Rättvisa (PiS) makten – gjorde Cbos en sammanställning av flera års opinionsundersökningar och fann att allt fler ungdomar sedan flera år dragit sig längre högerut än tidigare.
Tidigare hade polska ungdomar förklarat sig mindre intresserade av politik, de var inte benägna att ange någon politisk beteckning som de tyckte passade på dem själva, möjligen sade de att de var neutrala eller höll på den politiska mitten (som svenska KD alltså). Denna trend kunde man också notera bland gymnasieungdomar.
Men sedan 2016 sjunker antalet igen, och de i åldern 18–24 år som identifierar sig som höger är nu betydligt färre än i övriga åldersgrupper. Det är fortfarande vanligare att de unga håller sig åt höger än åt vänster, en utveckling som inleddes 2002, då intresset för vänsterpartier började avta. (TVN och wB 11 aug 17)
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) skulle få 40 % av rösterna om det vore val idag. Det visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet Ibris. Det är till och med högre än i valet 2015, då partiet fick 38 %. På landsbygden och bland lågutbildade ligger PiS på över 50 %, rapporterar nyhetsportalen OKO.press.
Trots de stora demonstrationerna i juli skulle oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och det liberala partiet Moderna inte få mer än 27 % av rösterna tillsammans – 21 % + 6 %. Populistiska Kukiz’15 har ett stabilt stöd och landar på 11 %, men varken Bondepartiet (PLS) eller Vänsteralliansen (SLD) skulle ta sig över 5 %-spärren. 8 % av de tillfrågade hade inte bestämt sig för vilket parti de skulle rösta på.
Många studier visar att PiS-väljarna är skeptiska till delar av partiets politik. En stor majoritet – även PiS-are – stödde president Dudas veto mot lagarna om Högsta domstolen och om Domstolsrådet. Många ogillar också miljöminister Jan Szyszkos avverkning av urskogen Białowieża, som är en nationell stolthet. Även konflikterna med EU och den utvecklade nepotismen ogillas av många PiS-väljare.
Att stödet för partiet ökar måste bero på den förbättrade ekonomin, det goda läget på arbetsmarknaden och det generösa flerbarnsbidraget, resonerar OKO.press. Även motståndet mot att ta emot flyktingar uppskattas av befolkningen som upplever att Polen är ett säkrare land utan invandrare.
PiS har lyckats få ut budskapet att regeringen tar hand om de vanliga polackernas öden och alla problem som har betydelse. Kampanjerna om goda polacker som patriotiska nationalister ger en symbolisk tillfredställelse. (OKO.press 8 aug 17)
President Andrzej Duda, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och borgmästaren i Slupsk Robert Biedron.
Om det vore presidentval idag skulle president Andrzej Duda få 36,2 % av rösterna – alltså drygt en tredjedel.
En femtedel, 20,5 % skulle lägga sin röst på förre premiärministern Donald Tusk, numera ordförande i Europeiska rådet. Robert Biedroń, en gång Polens första homosexuella parlamentariker och idag borgmästare i Słupsk, skulle få 16,3 %.
Övriga tänkbara kandidater får betydligt färre röster – 7,7 % för populistledaren Paweł Kukiz, 4,2 % för Bondepartiets ordförande Wladyslaw Kosiniak-Kamysz och 2,6 % för monarkisten Janusz Korwin-Mikke.
Ryszard Petru, ordförande i liberala Moderna, ligger ännu sämre till – bara 1,5 % kan tänka sig honom som president. Och ultranationalisten Marian Kowalski skulle dra till sig 1,2 %. Nästan 10 % är emellertid osäkra, vilket alltså även resultatet är.
Undersökningen gjordes av opinionsinstitutet Ibris dagarna efter president Dudas veto mot två av de kontroversiella lagarna om domstolsväsendet.
I andra opinionsmätningar som gjordes kort före vetot låg president Duda också bäst till – opinionsinstitutet Kantar Brown rapporterade till exempel i mitten av juli att Duda skulle få 52 % i ett presidentval, mot 44 % för Donald Tusk. Den mätningen gjordes kort efter Tusks vittnesmål i en annan rättegång, där företaget Amber Gold som misstänks ha lurat sparpengarna från 18 000 polacker. Tusk kallades att vittna eftersom hans som arbetat i ett företag med kontakter med Amber Gold. Sonen frikändes emellertid i maj i år, efter fem års utredande.
Även en Ibris-undersökning för nyhetsportalen onet.pl som publicerades i förra veckan visar att Duda kan räkna med en tredjedel av rösterna i en första valomgång.
Intressant är Robert Biedroń får så många röster – han ses som vänsterpolitiker men har betydligt mer stöd än de två vänsterpartierna Vänsteralliansen (SLD) och Tillsammans. (Rzeczpospolita 2 augusti 17)
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tillsammans med de två småpartierna Polen tillsammans och Förenade Polen få 32 % av rösterna, visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet SA Millward Brown. Det är en minskning med 4 % jämfört med den förra mätningen.
Oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) kommer på andra plats med 23 % (+1), Det liberala partiet Moderna skulle få 10 % (+2).
Och lägger man ihop de båda kommer man upp i 33 % – något fler röster än PiS.
I valet 2015 gick PiS, Förenade Polen och Polen till val med sina kandidater på en gemensam vallista – formellt som ett parti alltså. Om de två oppositionspartierna gör på samma sätt i valet 2018 kan PiS inte vara säkert på att vinna, skriver den regimkritiska nyhetsportalen fakt.pl.
Opinionsundersökningen gjordes när parlamentet antagit den kontroversiella lagen om Högsta domstolen, den 21 juli – efter dagar av omfattande protester, som fortfarande pågår.
Populistpartiet Kukiz’15 ligger kvar på 8 %.
Vänsteralliansen (SLD) får 4 % (-2) liksom Bondepartiet PSL (±0) – ingen av dem skulle med dagens resultat klara 5 %-spärren.
12 % ville eller kunde inte svara – ett stort bortfall alltså. (fakt.pl 21 juli 17)
Drygt en tredjedel av polackerna, 37 %, stöder regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i opinionsinstitutet Ibris julimätning. Trots alla protester och demonstrationer den senaste tiden har regeringspartiet ökat med 3 % sedan förra månaden, skriver tidningen Rzeczpospolita.
Samtidigt är resultatet – oavsett generösa barnbidrag och löften om sänkt pensionsålder – 1 % lägre än i valet 2015.
Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), som förlorade makten för snart två år, sedan landar på 21 %, 2 % lägre än i juni och 4 % lägre än i valet.
Det tredje största partiet, liberala Moderna (Nowoczesna), ligger på 9 %, mot 7,6 % valet. Moderna grundades våren 2015 inför parlamentsvalet i oktober men är nu helt etablerat och har också sina egna skandaler.
Kukiz’15 får 8 % och Bondepartiet PSL 5 %.
Ibris har också undersökt polackernas inställning till regeringen, men för nyhetsportalen onet.pl.
Enligt den opinionsmätningen säger över hälften, 52,6 %, av de svarande tydligt att de är motståndare till Beata Szydłos regering. Den visar också att PiS-regeringen har lågt stöd bland ungdomar, bara 5 % i åldrarna 18–25 år är positiv till regeringen. Sedan ökar stödet högre upp i åldrarna, bland dem som är över 70 år gillar nästan hälften, 47 %, Szydłos regering.
Lite mer spekulativ är frågan om vilken regering de svarande skulle föredra idag – PiS eller den förra regeringen som var en koalition mellan den förra regeringen, som var en koalition mellan Medborgarplattformen och Bondepartiet. 37 % föredrar PiS-regeringen, och 38 % Medborgarplattformen-Bondepartiet. Resten, 34 %, ville inte ta ställning i frågan, och skillnaden i antalet röster är liten. Men just nu föredrar en liten majoritet den regering som i sju år företräddes av Donald Tusk. (Rzeczpospolita, onet.pl och wB 21 juli 17)
Kampen mot korruption, sociala frågor och flyktingfrågan – det är väljarnas viktigaste frågor. Till det kommer sjukvården och utrikespolitiken, visar en undersökning från opinionsinstitutet Ariadna som tidningen Dziennik Gazeta Prawna redovisar.
Den gemensamma faktorn är olika former av säkerhet, och det visar att premiärminister Beata Szydło gör rätt, kommenterar Paweł Szefernaker på regeringskansliet.
Undersökningen visar att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har goda chanser att bli omvalda 2019, säger Rafał Chwedoruk, politisk analytiker. Kombinationen av en socialistisk socialpolitik med en stark stat som bryr sig om tryggheten och den traditionella kampen mot korruptionen utgör en acceptabel mix för väljarna.
Längst ner på listan kommer utbildning, ekonomisk politik och reformer inom rättsväsendet.
Det visar att PiS har gjort en korrekt bedömning av läget, inte bara just nu utan för hela decenniet, säger Chwedoruk.
En av regeringens svaga punkter är hälsovårdspolitiken, utrikespolitiken och skolpolitiken. Och det är de områden som är svårast att reformera, säger Szefernaker, men vi skapar ju nu ett nätverk för sjukhusen. Och det kommer snart större förändringar, bland annat ska Nationella Hälsofonden avvecklas. Den nya skolreformen träder i kraft i september, och det kommer att ta något år att utvärdera den.
En stor del av väljarna ogillar emellertid regeringens försvarspolitik och omstöpningen av domstolsväsendet, och om PiS vill vinna mittenväljarna på sin sida måste man ta itu med de områdena. (Gazeta Prawna 29 juni 17)
Władysław Kosiniak-Kamysz har störst förtroende. Foto: wikipedia.
I opinionsinstitutet Ibris senaste undersökning av allmänhetens sympatier för landets ledande politiker toppas listan av Bondepartiets (PSL) ledare Władysław Kosiniak-Kamysz. På andra plats kommer populistledaren Paweł Kukiz. President Andrzej Duda, som länge lega på första plats får oväntat finna sig i att komma trea.
36 % har högt eller mycket högt förtroende för Kosiniak-Kamysz, 35,4 % har högt eller mycket högt förtroende för Kukiz. Siffran för Duda ligger på 35,3.
Strax under Duda kommer finansminister Mateusz Morawiecki med 35,2 %, premiärminister Beata Szydło – tidigare på tredje plats – med 34,9 %.
De som väljarna har minst förtroende för är i vanlig ordning PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, försvarsminister Antoni Macierewicz och justitieminister Zbigniew Ziobro.
Kosiniak-Kamysz har vunnit på sin mindre konfrontativa stil, menar statsvetaren Marcin Duma på Ibris. Annars litar folk oftast på sin partiledare. Intressant är också att Morawiecki har gått om Szydło och är i hälarna på presidenten. (Onet.pl 26 juni 17)
Hälften av polackerna är positiva till president Andrzej Dudas förslag om folkomröstning i grundlagsfrågan. Det framgår av en färsk undersökning från det statliga opinionsinstitutet Cbos.
Undersökningen visar också att 47 % av de svarande inte vill att grundlagen ska ändras, medan 37 % är positiva till att grundlagen förändras.
Presidenten menar att medborgarna en folkomröstning ska ta ställning till ett tiotal frågor, som till exempel vilken ställning presidenten ska ha och om den sänkta pensionsåldern ska säkras i grundlagen. På det sättet kan medborgarna avgöra vilka samhälleliga fri- och rättigheter som ska stärkas.
Presidenten ser Självständighetsdagen den 11 november 2018 som lämplig valdag. (Polskie Radio 20 juni 17)
Regeringen har flyt just nu. Från maj till juni ökade regeringens anhängare till 42 % (+3) och antalet motståndare sjönk till 30 % (-4). Skillnaden i antal mellan regeringens anhängare och motståndare har aldrig varit så stor, visar en färsk undersökning som genomförts av opinionsinstitutet Cbos.
Stödet på premiärminister Beata Szydło själv ökade också, från 47 till 49 % och gapet mellan dem som uppskattar Szydło och dem som inte gör det (36 %) är också större än tidigare.
Hälften av polackerna är också mycket nöjda med regeringens ekonomiska politik.
Partiernas popularitet i juni fördelar sig som följer:
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) 33,3 %
oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) 25,1 %
det liberala partiet Moderna 8,5 %
populistiska Kukiz’15 7,9 %
Övriga partier skulle inte ta sig över 5 %-spärren.
Intressantast är siffrorna för Medborgarplattformen och Moderna som förklarat sig vilja samarbeta och tillsammans kommer upp i 33,6 % mot 33,3 för PiS. Läget är alltså mycket jämnt just nu.
De flesta av dem som gillar regeringen är de som skulle rösta på PiS om det vore val idag, och de flesta som ogillar regeringen skulle lägga sin röst på oppositionen, framhåller Cbos.
Opinionsinstitutet Ibris har i sin tur undersökt de individuella ministrarnas popularitet. Här får premiärminister Szydło stöd av hela 51 % av de tillfrågade. Därefter kommer arbetsminister Elżbieta Rafalska (412,8 %), finansminister Mateusz Morawiecki (39,6 %) och digitaliseringsminister Anna Streżyńska (39,3 %).
Miljöminister Jan Szyszko, som blivit mest omtalad för sin önskan att fälla träd såväl i städerna som i urskogen Białowieża, ogillas av 59,4 %. Det innebär att han är nästan lika impopulär som försvarsminister Antoni Macierewicz. (Onet.pl och Warsaw Voice 14 juni 17)
Om det vore val idag skulle 32 % (+3 %) av väljarna rösta på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och småpartierna Polen Tillsammans och Solidariska Polen. Oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) skulle få 27 % (-4 %). Det visar en färsk undersökning som opinionsinstitutet Kantar SA Millward Brown gjort åt TVN.
På tredje plats kommer populistiska Kukiz’15 med 9 % (-1 %). Det liberala partiet Moderna som legat farligt nära femprocentsspärren i flera mätningar i vår skulle få 8 % (+3 %) av rösterna. Även Vänsteralliansen (SLD) som idag inte sitter i parlamentet skulle ta sig över spärren med 6 %.
Bondepartiet PSL får bara 4 % (+1 %) och skulle inte komma in om det vore parlamentsval idag. Inte heller övriga småpartier.
Den största överraskningen står Moderna för – partiet har tagit tillbaka hela 3 % av de väljare som flydde till huvudsakligen Medborgarplattformen efter julens protester i parlamentet. Skälet till den ökade populariteten tillskrivs partiets två nya förslag – enligt det ena ska lägre skatter ersätta det nya flerbarnsbidraget 500+ och enligt det andra ska Polen acceptera att ta emot flyktingar.
Att Medborgarplattformens ordförande Grzegorz Schetyna svävat på målet vad gäller såväl barnbidrag som flyktingar anses ligga partiet i fatet när väljarna ska ange vem de vill ska styra landet.
Det verkar nu mindre troligt att Medborgarplattformen och Moderna skulle kunna vinna valet om de ställde upp på samma vallistor som man tidigare spekulerat i.
Att stödet för PiS nu stiger gör det också mindre troligt att det blir någon mer omfattande regeringsombildning på kongressen i slutet av juni. (TVN 24 6 juni 17)
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 33,5 %. De liberala oppositionspartierna Medborgarplattformen (PO) och Moderna skulle få drygt 26 % respektive knappt 8 % – tillsammans 34 %.
Det visar en undersökning som opinionsinstitutet Ibris gjort för tidningen Rzeczpospolita.
Populistiska Kukiz’15 skulle få 14 % och står sig resultatet i parlamentsvalet 2019 får partiet en nyckelroll.
Vänsteralliansen (SLD), som dag står utanför parlamentet, skulle med 6 % komma in. Bondepartiet PSL däremot skulle hamna under femprocents-spärren, liksom alla övriga partier.
PiS har tappat lite sedan förra mätningen, säger sociologen Robert Sobiech, men har klarat sig bra trots misstroendevotum mot försvarsminister Antoni Macierewicz, polisbrutalitet i Wrocław och det just införda recepttvånget för dagen efter-piller. Väljarsympatierna tycks vara stabila där.
Under flera månader har vi sett hur väljare har gått över från Moderna till Medborgarplattformen, men den trenden tycks ha mattats av nu. Medborgarplattformen har lite problem med att det inte finns en enhetlig inställning i flyktingfrågan. (Rzeczpospolita 28 maj 17)
Om det vore val på söndag skulle 30 % rösta på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och 28 % på oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Det visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet Instytut Badań Pollster, som redovisas i tidningen SuperExpress.
På tredje plats kommer populistiska Kukiz’15 med 13 % och på fjärde plats Vänsteralliansen (SLD) med 10 %. Vänsteralliansen åkte ut ur parlamentet i valet 2015, och tycks alltså ha hämtat upp sig i opinionen. Även det liberala partiet Moderna skulle ta sig in i parlamentet med 8 % av rösterna.
Bondeförbundet PSL och det lilla vänsterpartiet Tillsammans skulle emellertid hamna under 5 %-spärren, likaså Janusz Korwin-Mikkes parti, som numera heter Frihet.
Att avståndet mellan PiS och Medborgarplattformen minskar beror främst på regeringspartiets stora nederlag i försöken att hindra förre premiärministern Donald Tusk att bli omvald som ordförande i Europeiska rådet, säger statsvetaren Rafał Chwedoruk. Men PO tar också många röster från Moderna, vars partiledare Ryszard Petru tappat förtroende. (Rzeczpospolita 15 maj 17)
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 28 % av rösterna och det ledande oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) 27 %. Det visar en undersökning från opinionsinstitutet Public Kantar som redovisas i tidningen Gazeta Wyborcza. Skillnaden mellan de två rivaliserande partierna är alltså bara 1 % – tidigare i veckan visade en annan undersökning ett gap på hela 8 % till PiS fördel.
Bara två av de övriga politiska partierna skulle få över 5 % och därmed komma in i riksdagen, nämligen populistiska Kukiz’15 (10 %) och Moderna, som ligger precis på gränsen (5 %).
Hela 15 % är osäkra.
Tittar man bakåt på Kantar Publics undersökningar i år ser man tydligt att det forna regeringspartiet Medborgarplattformen håller på att återta förtroendet. Stödet för PiS går lite upp och ner – efter striden om Donald Tusk i Europeiska rådet var regeringspartiet nere på 27 %. Man kan också se att liberala Moderna inte längre tilltalar väljarna, partiet har gått kräftgång hela våren och ligger farligt nära gränsen i flera olika mätningar. (Natemat.pl och wB 10 maj 17)
Beata Kempa, chef för premiärminister Beata Szydłos kansli. Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.
Om det vore val idag skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 35 % av rösterna och oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) 27 %. Det visar en färsk undersökning som statliga TVP beställt av opinionsinstitutet Ipsos.
Valdeltagandet skulle i bästa fall komma upp i 79 % – i siffran räknas både de som definitivt skulle ta sig till vallokalen och de som kanske skulle göra det.
Populistiska Kukiz’15 skulle få 12 % och Moderna ligger kvar på 5 %, precis där gränsen går för att ett parti ska kunna ta sig in i parlamentet.
Under 5 % får Bondepartiet PSL, ultrakonservativa Frihet (Korwin-Mikkes parti), Vänsteralliansen (SLD) och det unga vänsterpartiet Tillsammans.
Osäkra var 8 %.
Opinionssiffrorna har ju gått upp och ner, beroende på de dagsaktuella händelserna i Polen. Under ett par veckor har PiS legat lägre än idag, till och med lägre än oppositionsledande Medborgarplattformen. PiS har nu alltså hämtat upp sig vilket Beata Kempa, kanslichef hos premiärminister Beata Szydło, förklarar med att medborgarna uppskattar barnbidraget 500+ och bostadsprogrammet Lägenhet+.
Frihetsmarschen som genomfördes i Warszawa i helgen har inte hjälpt Medborgarplattformen, säger hon till TVP. (TVP 8/9 maj 17)
Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen. Foto: PO, FB.
Flera undersökningar som genomförts under den senaste tiden pekar på att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tappar popularitet.
I en mätning från opinionsinstitutet Kantar Public i slutet av april får PiS 27 % medan oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) får något mer, 28 %. En annan undersökning från Millward Brown vid samma tid visar att Medborgarplattformen (PO) får 31 % mot 29 % för PiS.
I båda mätningarna intar populistiska Kukiz’15 tredjeplatsen med 12 respektive 10 %. Liberala Moderna, som tidigare utmanat Medborgarplattformen om titeln oppositionsledare, får i båda mätningarna bekräftat att partiet är på tillbakamarsch. I slutet av april får partiet 4 respektive 5 %. Moderna har redan i tidigare opinionsmätningar legat farligt nära de 5 % som krävs för att komma in i parlamentet – och i en av de senaste mätningarna ligger partiet nu alltså under spärren.
Vänsteralliansen (SLD) som idag inte har plats i parlamentet skulle däremot ta sig över spärren med 5 respektive 6 % av rösterna i de senaste mätningarna.
Bondeförbundet PSL, som idag sitter med i parlamentet får inte tillräckligt mycket stöd i någon av de två aktuella undersökningarna. (Warsaw Voice, gazeta.pl och wB 26 april och 4 maj
Om det vore val idag skulle 31 % av väljarna rösta på oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Det är 4 % mer än för en månad sedan, visar en undersökning från opinionsinstitutet Kantar SA Millward Brown.
Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och de små högerpartierna Polen tillsammans och Solidariska Polen (vars respektive partiledare, högskoleminister Jarosław Gowin och justitieminister Zbigniew Ziobro som tack för samarbetet fick var sin ministerpost) skulle tillsammans få 29 % av rösterna – lika många som för en månad sedan.
På tredje plats kommer populistiska Kukiz’15 med 10 %, också där ±0 jämfört med i mars.
Om det vore val idag skulle Vänsteralliansen (SLD) komma in i parlamentet– partiet får idag 6 % (- 2 %). Likaså det liberala Moderna med 5 % (- 3 %). Bondeförbundet PSL med 3 % (- 1 %) hamnar alltså under 5 %-spärren.
Runt 10 % av de tillfrågade har inte bestämt sig.
Över hälften, 52 %, uppger att de skulle gå och rösta om det vore val idag. (TVN 26 april 17)
Om det varit val i första halvan av april skulle regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) få 38 % av rösterna, rapporterar opinionsinstitutet Kantar Public, f.d. TNS Polska.
Jämfört med för en månad sedan, då regeringspartiet hade gått ner till 27 % har PiS nu fått tillbaka samma antal som i valet 2015.
Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) skulle få 19 % om det vore val idag – mot 27 % för en månad sedan.
Det ser ut som att de som ogillade PiS enträgna försök att stoppa omvalet av Donald Tusk som ordförande i Europeiska rådet nu har kommit tillbaka och som att skandalerna kring i första hand försvarsminister Antoni Macierewicz inte har spelat så stor roll.
På tredje plats kommer populistiska Kukiz’15 som ligger kvar på 11 %, medan liberala Moderna fortsätter sin kräftgång och landar precis på 5-%–spärren.
Bondepartiet PSL skulle inte komma in i parlamentet om det vore val idag, och inte heller Vänsteralliansen (SLD), vänsterpartiet Tillsammans, Högerextrema Frihet eller Janusz Palikots Din Rörelse.
Valdeltagandet skulle enligt undersökningen kunna bli 69 % vilket är högt i ett land där det brukar ligga runt 50 %. (onet.pl och wB 20 april 17)
President Andrzej Duda. Foto: Michał Józefaciuk, wikipedia.
Den politiska våren har varit händelserik i Polen, och händelser som kampen mot att Donald Tusk skulle väljas om som EU-ordförande, Bartłomiej Misiewicz raska karriär på försvarsdepartementet och Smolenskkommissionens teori om en termobarisk explosion ombord på president Lech Kaczyńskis störtade flygplan 2010 tillhör de faktorer som påverkat väljarnas uppfattning om ledande politiker.
En färsk undersökning från opinionsinstitutet Ibris visar att president Andrzej Duda inger förtroende hos 34,6 % av polackerna. Man kan i det sammanhanget påminna om den förre presidenten Bronisław Komorowski, som brukade få runt 70 % av rösterna i liknande mätningar.
Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna från oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) har tagit ett stort kliv uppåt och ligger nu på andra plats med 32 %. Därefter kommer populistledaren Paweł Kukiz med 30,7 % och Władysław Kosiniak-Kamysz från partiet PSL (Bondeförbundet) med 28,6 %.
Premiärminister Beata Szydło landar först på femte plats med 27,5 % med finansminister Mateusz Morawiecki tätt i hälarna, 27,3 %. Szydło anses ha tappat mycket stöd i samband med valet av nu ordförande i Europeiska rådet, då hon blev den som tvingades försöka stoppa omvalet av partiledaren Jarosław Kaczyńskis ärkerival Donald Tusk, och de låga siffrorna kan vara anledning till oro för henne.
Förtroendet för Moderna-ledaren Ryszard Petru själv är lägre än för partiets talesperson Katarzyna Lubnauer, och troligen är det hans oväntade Portugalresa till nyår som har sänkt tilliten till honom. På plats nr 9 kommer justitieminister Zbigniew Ziobro.
Man mäter också vilka politiker som inger minst förtroende, och där hamnar PiS-ledaren Jarosław Kaczyński på 22,6 %, högskoleminister Jarosław Gowin på 20,2 % och talmannen i sejmen Marek Kuchciński på 20 %.
Absolut lägst förtroende har försvarsminister Antoni Macierewicz – nästan 80 % litar inte på honom. (Onet.pl och wB 18 april 17)