Rafał Trzaskowski, borgmästare i Warszawa, toppar med drygt 40% av rösterna listan över politiker som polackerna har förtroende för. 

Det är första gången på flera år som en oppositionspolitiker ligger överst på listan, visar en opinionsundersökning som gjorts för nyhetsportalen Onet av opinionsinstitutet Ibris.

På andra plats kommer president Andrzej Duda som med sina 37% backar 4% sedan förra månaden och hela 14% sedan i september förra året. Strax efter Duda kommer premiärminister Mateusz Morawiecki, som även han sjunkit rejält på listan sedan hösten. Förklaringen är missnöjet med hur regeringen hanterat coronapandemin. 

Trzaskowski förlorade med knapp marginal mot Duda i förra sommarens presidentval. Med nästan 50% av rösterna bakom sig grundade han en egen politisk rörelse Ruch Wspólna Polska (Hela Polen-rörelsen).

Det faktum att Trzaskowski är den politiker som får flest röster i förtroendemätningen innebär dock inte att han är okontroversiell, Polen är ett politiskt mycket splittrat land och hela 43% av de svarande misstror honom.

Rafał Trzaskowski tillhör det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), vars ganska färska ledare Borys Budka inte har gjort något större intryck på väljarna. Bara 18% av de svarande har högt förtroende för Budka. Många vet inte ens vem han är.

Polska opinionsundersökningar frågar inte bara efter vilka politiker som de svarande har störst förtroende för utan också vilka man man finner minst förtroendeingivande.

Där tävlar sedan länge justitieminister justitieminister Zbigniew Ziobro och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński om att ligga i topp. De har båda runt 66% av rösterna, Ziobro – som för tillfället ligger något över – är alltså landets mest impopulära politiker. Som nummer 3 återfinns vice premiärminister Jacek Sasin.

Vad gäller Ziobro så anser alltfler polacker nu att de kontroversiella domstolsreformerna undergräver rättssäkerheten. Även EU är mycket kritiskt till nya lagar som ställer domstolarna under direkt politisk kontroll – åklagare och domare som är motståndare till regeringens politik bestraffas på – olika sätt, med uppsägning, snabb tvångsförflyttning till en annan del av landet osv. 

(Notes from Poland och Polen-Bulletinen 13 April 2021)

Etnisk sammanhållning är viktigare än ekonomisk tillväxt. Om arbetskraften inte räcker till för företagen får man vänta med att skapa nya jobb tills det har fötts fler barn.

Det säger Robert Winnicki och Krzysztof Bosak, parlamentariker med hemvist i högerextrema Konfederacja (Konfederationen), som numera finns med i sejmen. Det skriver nyhetssajten Notes from Poland.

Kulturell, etnisk och religiös sammanhållning är mycket viktigare än att det finns tillräckligt med arbetskraft, Polen får inte bli en näringslivsdiktatur. Regeringen tog visserligen inte emot EUs flyktingkvot 2015, men sedan har man släppt in tio gånger så många immigranter, menar de.

Polen har faktiskt en ganska stor arbetskraftsinvandring. I första hand kommer de från Ukraina och Vitryssland, men många är också asiater som anses ha jämförelsevis lätt att anpassa sig till ett liv i Polen. Enligt EUs statistikbyrå Eurostat visar att Polen i år för andra året i rad utfärdat fler uppehållstillstånd för invandrare utanför EU än något annat medlemsland. Närmare en miljon av dem är ukrainare. (Notes from Poland och wB 27 nov 19)

Parlamentsvalet är över och det börjar bli dags att tänka på presidentvalet i vår.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fortsätter sannolikt att satsa på den sittande presidenten Andrzej Duda, som numera inte gör några egna utspel.

Hans stöd bland befolkningen ökar också – över 60 % är nöjda med hans presidentskap. Det PiS-dominerade parlamentet har däremot tappat lite förtroende bland väljarna.

Så vem blir då oppositionens presidentkandidat? En gissning är Małgorzata Kidawa-Błońska är Medborgarkoalitionens (KO) statsministerkandidat inför det nyss hållna parlamentsvalet. Kidawa-Błońska är ett av oppositionspartiet Medborgarplattformens (PO) toppnamn, 2015 var hon talman i sejmen. Hon blev Koalitionens frontnamn inför valet sedan man insett att Grzegorz Schetyna, ordförande i Koalitionens största parti Medborgarplattformen (PO), inte var särskilt magnetisk.

Det var samma taktik som PiS använde inför förra valet – partiledaren Jarosław Kaczyński låg högt på listorna över landets minst uppskattade politiker. Beata Szydło, som lyckosamt lagt upp Dudas valkampanj, lockade däremot många väljare till PiS och hon var länge landets mest populära politiker.

Małgorzata Kidawa-Błońska ses alltså som en trolig presidentkandidat för oppositionen, och nyhetsportalen Wirtualna Polska har låtit opinionsinstitutet Ibris genomföra en opinionsundersökning för att ta reda på hur polackerna ställer sig till henne.

Resultatet visar att Duda skulle vara en klar vinnare om presidentvalet hölls idag. Med över 50 % skulle han klart vinna över Kidawa-Błońska, som enligt undersökningen skulle få drygt 38 %.

Dudas flesta väljare bor på landsbygden och tillhör åldersgrupperna 50–60 och 70+ och Kidawa-Błońska har mest stöd bland dem som är 25–29 år och bor i stora städer. Väljarstödet följer i princip samma fördelning som partisympatierna.

Majoriteten av dem som deltog i studien får en stor del av sin information via regeringstrogna TVP men kompletterar med andra kanaler, konstaterar Ibris.

Nästan 60 % av de svarande skulle gå och rösta om valet vore idag, men 25 % skulle definitivt inte det. (wp.pl och wB 20 okt 19)

Som intresserad av vad som händer i grannlandet Polen följer jag självfallet Bulletinen. Jag är dock något besviken över att ni nästan alltid när det handlar om polsk politik negligerar PSL, det polska folkrörelsepartiet eller bondepartiet. Det är synd eftersom det är ett högst intressant parti.
Det skriver Håkan Larsson, journalist och regionfullmäktigeledamot (c) i Krokom, Jämtland.
wB vill naturligtvis råda bot på denna brist, och bad Håkan Larsson berätta mer om PSL. Läs vidare >>

Idag, på den symboliska dagen 4 juni, tillkännagav premiärminister Mateusz Morawiecki sin aviserade regeringsombildning. Åtta ledamöter har gått till Bryssel, och behöver alltså ersättas.

Förra premiärministern Beata Szydło ersätts som vice regeringschef av Jacek Sasin, inrikesminister blir Elżbieta Witek, minister för familje- arbets- och sociala frågor blir Bożena Borys-Szopie, utbildningsdepartementet tas över av Dariusz Piontkowski, och chef för finansdepartementet blir Marian Banaś. Michał Dworczyk och Michał Woś kommer också att ingå i regeringen. (onet.pl 4 juni 19)

Vanligen anser man att högerpopulismens framgångar beror på att lågutbildade människor i arbetarklassen känner sig förbisedda, de har inte haft någon glädje av de ekonomiska framgångar som globalismen och liberalismen fört med sig. Enligt den teorin är de kritiska mot ”eliterna” och upplever att populisterna är de enda som bryr sig om deras problem.

Men så är det inte, säger den polske sociologen Maciej Gdula. Förra året genomförde han en studie i en anonym polsk landsortsstad som visade en ganska annorlunda bild.

Läs vidare >>

Detta är början till slutet på Kaczyński-eran. Vi har ju precis startat vår verksamhet, men man talar redan mer om frågor som rör människors vardag: löner, pensioner, bostäder, luftföroreningar, jämställdhet mellan könen och lika rättigheter för alla grupper i samhället. En del av detta ser regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som depraverat.

Det säger Rober Biedroń, som efter tiden som borgmästare i Słupsk räknar med att ta plats i rikspolitiken med hjälp av sitt nybildade parti Wiosna (Våren), till den politiska sajten International Politics and Society, IPS.

I tre år har regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) legat högt i opinionsundersökningarna, men nu har man snärjt in sig i några korruptionsskandaler och förtroendet har minskat. Vårt parti har dykt upp och människor känner att det går att besegra Jarosław Kaczyńskis parti, säger Biedroń. I alla opinionsundersökningar ligger vi runt 12 %, vilket inte är lite för polska förhållanden. Vi kämpar för social rättvisa, mänskliga rättigheter, civilt partnerskap – PiS anser sådant vara degenerade företeelser från EU. Men vill vi ha demokrati måste vi ta hela paketet, för allt hör ihop.

De som dras till oss är ofta unga framstegsvänliga storstadsbor som har tröttnat på de gamla partierna – sådana som inte brytt sig om att rösta tidigare. Vi får alltså fler väljare att gå och rösta, konstaterar Wiosna-ledaren. Och om vi gick med i Europeiska Koalitionen (där de flesta större oppositionspartierna ingår) skulle de väljarna strunta i att rösta, för de tror inte på de gamla politikerna längre. Dessutom är Europeiska Koalitionen alltför bred, partierna har motstridiga intressen och kommer aldrig att kunna enas om ett gemensamt program.

Wiosnas första test blir i EU-valet i maj: Biedroń hoppas på ett starkt EU som också sysslar med vardagsfrågor – sjukvård, utbildning osv. Han understryker också att den i EU mångomtalade solidariteten mellan medlemsländerna ska gälla alla och i alla frågor – så är inte fallet med den tysk-ryska gasledningen Nord Stream II.

Den nuvarande regeringen försöker försvaga EUs strukturer och i stället Donald Trumps favoritbaby i Europa, men så kommer det naturligtvis aldrig att bli, säger han. Vi måste långsiktigt arbeta för större europeisk säkerhet och försvarsförmåga. (ips-journal.eu 9 april 19)

Det polska samhället är betydligt mer antikyrkligt än vad politikerna tycks förstå. Det säger Robert Biedroń, grundaren av det nya partiet Våren (Wiosna) som snabbt dragit till sig många sympatisörer.

Jag menar att alla präster bör ha ett kassaregister för att registrera sitt kontantflöde, säger Biedroń i en intervju med den konservativa veckotidningen Wprost.

De troende betalar prästerna för olika former av kyrklig service, det är pengar som ingen har koll på och som det inte betalas skatt för. Idag har präster en schablonskatt på ett par hundra złoty – och den som har en liten firma, en bilverkstad eller en frisersalong, betalar många gånger mer. Det är inte rättvist, och folk ser det.

Biedroń fortsätter alltså sitt korståg mot katolska kyrkan och dess envisa motstånd mot mänskliga rättigheter för homosexuella och jämställdhet mellan könen. Hans partiprogram är radikalt för att vara i Polen: på programmet står fullständig separation mellan stat och kyrka, kyrkan ska betala skatt på samma sätt som alla andra, religionsundervisningen i skolan ska ersättas med engelska.

Utöver det arbetar han för kvinnors rättigheter där rätten till abort ingår.

Biedroń anklagar regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) för att beröva polackerna Europas frihet och solidaritet. Och trots alla vallöften blir köerna till sjukvården och domstolarna bara längre, säger han. Av de tre miljoner nya bostäder som utlovades för fyra år sedan ser man inte heller mycket.

Men Biedroń är skeptisk till den nya politiska organisationen Europeiska Koalitionen (som består av nästan hela oppositionen).

Vi vet för lite om vad de vill, säger han. Hur ställer de sig till jämställdhet mellan män och kvinnor? till att skilja staten från kyrkan? civilt partnerskap för enkönade par? Det har de inte sagt något om!

Därför behövs vi i vårt parti som en garant för större jämställdhet, säger Biedroń. För även oppositionen har alltid stått på knä inför biskoparna. År 2011 lovade Donald Tusk att avveckla kyrkofonden – i dag har vi 2019 och fonden finns fortfarande kvar. (Wprost och wB 1 april 19)

Polens Nationella stiftelse PFN, med uppgift att främja bilden av Polen utomlands, har beslutat att dra igång en rad studiebesök för utländska journalister och opinionsbildare för att informera om polsk historia, polsk kultur och polska värderingar, samt om de händelser som format Europas historia.

Efter uttalanden från Israels premiärminister Benjamin Netanjahu och utrikesminister Israel Katz om polsk antisemitism ska den första inbjudan gå till Israel.

Vi vill visa Polen som ett modernt land, dynamiskt och lyhört för förändringar, som vill stödja och delta i utvecklingen av Europa och världen under 2000-talet, skriver PFN i ett pressmeddelande. I programmet ingår samtal med historiker, journalister och levande vittnen från historien.

PFN, som finansieras av statliga företag, har tidigare haft kampanjer för att informera om regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kontroversiella domstolsreformer samt under bussturnéer runtomkring i Europa försökt få omvärlden att förstå att de nazistiska dödslägren i det ockuperade Polen under andra världskriget inte tillkom på polskt initiativ eller drevs av polackerna.

Stiftelsen, som grundades 2016 av förra  premiärministern Beata Szydło, har fått kritik för att använda skattebetalarnas pengar till att främja för PiS-regeringens politik. (PFN och wB feb 19)

Inför de lokala valen 2014 misstänks nationalistiska Młodzież Wszechpolska (Allpolsk ungdom) ha förfalskat runt 400 namnunderskrifter på vallistor för Ruch Narodowy (Nationella rörelsen). Chef för organisationen var då Adam Andruszkiewicz, som idag är biträdande IT-minister i premiärminister Mateusz Morawieckis regering. Andruszkiewicz uppges själv ha deltagit i förfalskningarna.

Det rapporterar tv-kanalen TVN24.

Adam Andruszkiewicz kom in i parlamentet 2015 genom populistiska Kukiz’15. Efter en schism lämnade han partiet och bildade tillsammans med premiärministerns far, Kornel Morawiecki, den parlamentariska klubben Wolni i Solidarni (Fria och solidariska). 2016 ertappades han med att ha tagit ut 40 000 złoty (ca 110 000 kronor) i milersättning från parlamentet, trots att han varken har bil eller körkort.

Andruszkiewicz har varit en av dem som högljutt protesterat mot parlamentarikernas privilegier. Han har även gjort sig känd för att kräva straff för negativa uttalanden om de s.k. fördömda soldaterna*. Däremot tycks han inte ha något emot att skymfa homosexuella eller vänstern. Och så lyfter han Lukasjenkos Vitryssland till skyarna.

I december utnämndes Adam Andruszkiewicz till biträdande IT-minister trots att han inte tillhör regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Nu visar det sig att åklagarmyndigheten i Białystok i hela fem år har utrett Andruszkiewicz roll i förfalskningen av namnunderskrifterna. Riksåklagaren, som konstaterat obefogade förseningar i såväl utredningen som insamlandet av bevismaterial, är kritisk till hur undersökningen har genomförts. Enskilda åklagare har faktiskt försökt ställa Andruszkiewicz inför rätta för förfalskning, men myndighetens chef fann ingen anledning att häva hans parlamentariska immunitet. Bevismaterialet, som enligt TVN är graverande för Andruszkiewicz, togs omhand och lades i en låda.

Myndighetschefen har tidigare arbetat för Antikorruptionsbyrån (CBA) och varit en nära medarbetare till Mariusz Kamiński, säkerhetstjänstens koordinator.

Detta är ytterligare en suspekt historia om regeringspartiets dunkla affärer, ett nät av beroenden och ömsesidiga intressen. För varför blir en ökänd ultranationalist, homofob och rasist plötsligt minister i PiS-regeringen? Varför bryr sig Lag och Rättvisa inte om att han tycks ha begått ett grovt brott? Varför undrar regeringspartiet inte hur det kommer sig att säkerhetstjänsten skyddar honom?

Dorota Tubielewicz Mattsson

* De fördömda soldaterna kallas tusentals motståndskämpar som efter andra världskriget fortsatte kämpa – nu mot kommunistregimen. De jagades av Röda Armén, många kastades i fängelse, dödades och grävdes ner i anonyma massgravar.

Läs mer om de fördömda soldaterna>>

Jan Olszewski, premiärminister i Polen 1991–92, avled sent på torsdagskvällen.

Olszewski föddes 1930 i Warszawa i en familj med socialdemokratiska traditioner, och deltog som tonåring i Warszawaupproret 1944. Senare kom han att bli guru för nationalistiska högerpartier.

Han utbildade sig till jurist och var under kommunisttiden försvarare i en lång rad kända politiska rättegångar. Bland dem han ställde upp för var oppositionsaktivister som Jacek Kuron och Karol Modzelewski. Han var också biträdande åklagare i rättegången mot dem som mördade prästen Jerzy Popiełuszko.

Som jurist samarbetade Jan Olszewski med Kommittén för arbetarnas försvar (KOR) och 1976 försvarade han flera strejkande arbetare från fabrikerna Radom och Ursus. Han var också en av dem som undertecknade det s.k. List 59 (De 59:s brev) i protest mot att kommunistpartiet och alliansen med Sovjet skulle befästas i grundlagen.

I början av 1980-talet var han rådgivare åt Solidaritetsledaren Lech Wałęsa, och han var med under Rundabordssamtalen i februari 1989 som ledde fram till de första delvis fria valen och kommunismens fall i Polen.

Hans regering föll den berömda natten den 4 juni 1994 när dåvarande inrikesministern Antoni Macierewicz (idag PiS) avslöjade en lista med namn på polacker som samarbetat med säkerhetstjänsten under kommunisttiden. På listan fanns 64 politiker som uppgavs ha varit hemliga agenter (många av dem rentvåddes senare i de s.k. lustrationsrättegångarna*). En andra version av listan, med namn som Lech Wałęsa (då president) och Wiesław Chrzanowski (talman), hamnade hos presidenten, premiärministern, talmännen i parlamentet och senaten, Konstitutionsdomstolen och Högsta domstolen. Då krävde dåvarande Wałęsa att parlamentet skulle avsätta Olszewski som premiärminister. Olszewski höll då ett improviserat tal i tv.

Min regering var den första som ville avslöja de forna hemliga banden mellan människor som de sista åren ingått i de nya maktstrukturerna, sade han. Det polska folket bör känna att det bland dem som styr inte finns personer som hjälpt den kommunistiska säkerhetspolisen att hålla medborgarna i ofrihet. Jag anser att säkerhetstjänstens forna medarbetare kan utgöra ett hot för det demokratiska fria Polen. Nationen bör få veta att det inte är någon tillfällighet att regeringen avsätts nu, just när vi definitivt kan bryta med de kommunistiska banden.

Efter det uttalandet blev Olszewski en guru och förgrundsgestalt för den polska högern. Man ville se hans regering som en ”genombrottets regering” som föll därför att den kommunistiska säkerhetstjänstens gamla agenter ville det, och att hela operationen accepterades på ett hemligt möte i Lech Walesas närvaro. Så hävdar högern.

Jan Olszewski var onekligen en hederlig man som vigde sitt liv åt det fria och demokratiska Polen. Han belönades med Polens finaste orden Den vita örnen. Han blev 88 år gammal.

Dorota Tubielewicz Mattsson

* Lustrationen handlade om att göra upp med kommunismen. Personer med höga poster i den offentliga förvaltningen, som domare, professorer mm. måste avge en deklaration om sina eventuella relationer med kommunistregimen – forna medlöpare skulle inte sitta på viktiga poster i den nya demokratin. I domstolen avgjordes sedan om de hade dolt något.

Under 2018 var Polen mindre demokratiskt än under 2017. Det skriver amerikanska Freedom House i en rapport. Organisationen är politiskt obunden och har sedan 1940-talet bedömt den demokratiska friheten i världens länder. Polen hamnar i år på 85 poäng av 100 möjliga, ett tapp på 4 poäng.

Anledningen till att Polen inte har 100 poäng är både nya och gamla. Här listas några av dem.

1. Ändringarna i vallagen har ökat den politiska kontrollen över Valkommissionen.

2. Det är Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som avgör politiken, inte regeringschefen eller presidenten.

3. Korruptionen: Nepotismen har ökat vid tillsättning av tjänster i den offentliga förvaltningen; regeringen tilldelar sig bonusar som är tolv gånger så höga som under tidigare regeringar samt mutaffären på Finansinspektionen.

4. Offentlighetsprincipen fungerar inte fullt ut, och regeringen tenderar att snabbt genomföra nya lagar utan debatt.

5. Polen har en rad egna inskränkningar i yttrandefriheten – det är t.ex. förbjudet att såra någons religiösa känslor. Förintelselagen nämns också – men den skrevs ju om efter internationella påtryckningar.

6. Begränsad mediefrihet: medierna är pluralistiska och de flesta är privatägda. Men PiS har rensat public service på avvikande röster, TVP följer regeringens linje i frågor med politisk anknytning – regeringskritiska protester rapporteras som kuppförsök, frivilligorganisationer betraktas som utsända av oppositionen eller utländska krafter. Inför kommunalvalet 2018 stödde TVP öppet regeringspartiet och kritiserade oppositionens kandidater.

Oberoende medier angrips, deras undersökande journalistik betecknas av regeringen som förfalskningar och provokationer – exemplet här är TVNs reportage om polska nynazister.

7. Forskare utsätts för påtryckningar, det är viktigt att man instämmer i regeringens bild av den polska historien.

8. Föreningsfriheten respekteras i lagen, men demonstranter får räkna med hot och angrepp från motdemonstranter, liksom ingripande av polis, arrestering och åtal.

9. Politiseringen av rättsväsendet sedan regeringsskiftet 2015 finner rapportens författare oroande. Dels att justitieministern har rätt att avskeda och tillsätta ledamöterna i domstolarna. Det gäller också Konstitutionsdomstolen och Högsta domstolen, som ska granska regeringens maktutövning. Dels att parlamentet, där PiS har egen majoritet, ska nominera ledamöterna till det råd som i sin tur ska nominera landets högsta domare. Tvångspensioneringen av domare syftade till att frigöra lediga platser i de högsta domstolarna, som regeringspartiet sedan kunde besätta. Den lag som gör det möjligt att överklaga gamla fall upp till tjugo år efter att dom fallit nämns också som oroväckande.

10. HBTQ-personer blir fortfarande diskriminerade – civila partnerskap, äktenskap och adoption är inte tillåtna för samkönade par. Hatbrott mot personer som tros vara muslimer har ökat.

11. Regeringens politik undergräver den reproduktiva hälsan. Man nämner försöken att begränsa aborträtten och receptbeläggningen av p-piller.

12. Kvinnor och barn utsätts ofta för sexuellt utnyttjande, och migranter är ofta utsatta för tvångsarbete. (Freedom House 2019)

I Polen har det alltför länge varit kall vinter, och nu efter flera år måste det äntligen ta slut. Därför kallar jag mitt nya parti Våren (Wiosna) och vi ska föra in en ny friskhet i den polska politiken. 

Det säger Robert Biedroń, borgmästare i Słupsk, som nu bildar det nya parti som många länge väntat på.

Biedroń var en gång Polens första öppet homosexuella parlamentariker och möttes av hånskratt när han klev upp i kammarens talarstol. Sedan valdes han till borgmästare i hemstaden Słupsk och blev som sådan mycket uppskattad. Konflikter uppstod naturligtvis – hans första strid gällde ett påveporträtt som han ville flytta ut ur sitt arbetsrum. Då drogs han inför rätta för att ha sårat religiösa känslor.

Men det mesta har gått Biedrońs väg, och under det senaste året har det blivit alltmer tydligt att han både vill tillbaka till rikspolitiken och att många stöder honom i det.

Hans program är radikalt för att vara i Polen: fullständig separation mellan stat och kyrka, kyrkan ska betala skatt på samma sätt som alla andra, religionsundervisningen i skolan ska ersättas med engelska. Utöver arbetar han för HBTQ-personers och kvinnors rättigheter, rätt till abort ingår förstås i det.

Biedroń anser att det nationalistiska och religiösa regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) förstör den polska demokratin. Därmed inte sagt att han skulle vilja samarbeta med det förra regeringspartiet Medborgarplattformen (PO).

Dess politik ledde till en flykt från landsbygden till storstäderna, och nu är de enda som bor kvar där äldre och arbetslösa, menar han.

Därför måste de rika städerna dela med sig av sitt överflöd till den fattigare landsbygden, anser borgmästaren i Słupsk. Han vill också införa en medborgarpension/lön på minst 1600 złoty i månaden (knappt 4200 svenska kronor).

Det är alltså tydlig vänsterpolitik, vilket är känsligt i Polen där många fortfarande har kommunisttiden i färskt minne. Biedroń tycks därför huvudsakligen väcka entusiasm hos unga välutbildade stadsbor som reagerat mot den nationalistiska och bakåtsträvande politik som bedrivs i landet idag.

Biedrońs parti Våren får ekonomiskt stöd av en av Polens excentriska miljonärer – Janusz Palikot, som själv för drygt tio år sedan startade det populistiska partiet Palikotrörelsen. Det blev Biedrońs debut i rikspolitiken och hans mål var att arbeta för homosexuellas rättigheter. Partiet bytte namn ett par gånger, tappade väljare och försvann. (wp.pl, wnp.pl, politico.eu och wB 4 feb 19)

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ägnar sig åtpolitisk marketing. Under ett akut sammankallat konvent i Szeligi utanförWarszawa talades det om Polen som Europas hjärta och PiS som ”våra drömmarsparti”. Och partitopparnas främsta budskap är hur starkt, enigt och fantastisktpartiet är.

Först ut var partiledaren Jarosław Kaczyński som manade till kamp.

Energi är vad som behövs för att vinna det kommande valet. Segern är inom räckhåll men handen måste sträckas ut och det måste vara en mycket stark hand, sa han.

Våra politiska motståndare kan inte regera, det har de bevisat flera gånger om, hävdade Kaczyński. De tolererar ondska, även storskalig ondska, och denna sanning måste förmedlas till det polska folket.

Som andre talare kom premiärminister Mateusz Morawiecki. Han talade mycket och väl om sig själv och sin regering, men också om Europa.

Polen är Europas bultande hjärta, underströk han, och någon polexit kommer inte på frågan, för PiS sätter Europa på första plats. Polen inspirerar idag Europa genom sina framgångar, effektivitet, mod, bestämdhet, hederlighet, trovärdighet.

Som framtidsmål ställde Morawiecki upp Europa, högre löner och modernisering. Den riktiga europeiseringen av Polen är högre lön och inte världsåskådningsmässiga experiment. Menade han.

Bland talarna fanns även förra premiärministern Beata Szydło, som på sin tid tog bort EU-flaggan från sitt tjänsterum. Nu talade hon sig hes om att Polens framtid ligger i Europa.

Med konkreta förslag kom biträdande premiärminister Jarosław Gowin som lovade att bygga ut Energia Plus-programmet. Förnybara biobränslen ska förse fem miljoner hushåll med elektricitet. Även justitieminister Zbigniew Ziobro utlovade något konkret – en förnyelse av den polska straffrätten.

Ett parti som mår bra och leder i opinionsundersökningarna skulle kunna tala på ett annat sätt. Att försäkra de sina om att partiet är starkt, enigt och fantastiskt – och det var huvudbudskapet – är ett tecken på att verkligheten är den motsatta. Politiska motståndare som är svaga behöver man inte bry sig om, men PiS ägnar väldigt mycket uppmärksamhet åt oppositionen. Szydłos försäkringar om att Polen alltid var, är och kommer att vara i Europa tyder också på att man befarar att EU-valet inte får det för partiet önskade resultatet. Redan nu vet man att fader Rydzyks nya parti ska ställa upp i EU-valet. Det finns alltså en stor risk för att väljarna kommer att välja andra politiska grupperingar än PiS. Därför vill man säkra den redan existerande och trogna väljarkretsen.

Insikten om att PiS kan komma att förlora valet nästa höst är nu allmän. Kaczyński vet att allt som partiet vann förra valet på – transparens, måttlighet och förnöjsamhet – är en fiktion. Skandalerna avlöser varandra och det som Lag och Rättvisa anklagade sina företrädare för har blivit deras egen vardag. Kaczyński har insett att polackerna inte lät sig duperas av hans retorik om korruptionsskandalen på Finansinspektionen samt att det inte går att skyffla över ansvaret för den på Medborgarplattformen (PO).

Konventet blev till en propagandistisk konferens där man överskred gränsen för det sunda förnuftet och för anständigheten. Talen visade hur PiS-politiker manipulerar med fakta och siffror. Partiledningen stoltserar med sina framgångar (främst på det sociala området) men hur länge kommer man att kunna leva på det? Dessutom börjar pengarna ta slut och det sociala programmet måste strypas. Det är ett problem för PiS för det är föga populistiskt att ta bort något man redan gett, och valet är runt hörnet.

Lag och Rättvisa som ”våra drömmars parti” är därmed Jarosław Kaczyńskis önsketänkande och propagandistiska knep som få kommer att tro på.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Vi försvarar det polska rättsväsendet mot oppositionen, sade han och upprepade partiets version av allt hemskt som hänt underMedborgarplattformens och Bondepartiets regeringstid – skumma affärer, brott mot lagen, författningen och de mänskliga rättigheterna.

Det är oppositionen som bryter mot grundlagen och sätter likhetstecken mellan det nuvarande demokratiska regeringspartiet Lag ochRättvisa (PiS) och den korrupta Medborgarplattformen (PO) som tidigare hade regeringsmakten. Det sade PiS-ledaren Jarosław Kaczyński i sitt tal när partiets parlamentariska klubb samlades i fredags.

Oppositionen, som har stöd av de flesta medierna och hjälp av EU, ljuger och förvränger allting, menade PiS-ledaren.

Kaczyńskis budskap var emellertid lätt att genomskåda. Talet syftade till att lugna och mobilisera partifunktionärer och väljare. Det var partiledarens starka reaktion mot att moralen och lydnaden i partileden hotas av den senaste tidens politiska utveckling. Ytterst handlade det om att förklara både de korruptionshärvor som partiet skakas av och varför partiet tvingats att backa inför Europadomstolens beslut om att återinsätta de tvångspensionerade domarna i Högsta domstolen.

Kaczyński vill övertyga sina väljare om att PiS fortfarande ska ses som den ädle sheriffen som räddat Polen undan de korrupta liberalerna. Tesen att regeringspartiet moraliskt står högre än oppositionen måste försvaras i de egna leden. Korruptionshärvan och kapitulationen inför Bryssels krav på att ge upp utrensningarna inom HD har med stor sannolikhet undergrävt väljarnas tillit till partiets politik och ideologi.

PiS-ledaren förnekar sanningen om sitt eget parti och skapar en post-sanning enligt konstens alla regler. Samtidigt försöker han skrämma väljare och medarbetare med att oppositionen ”öppet lovar att avstå från de demokratiska spelreglerna”.

Kaczyński talade som en partiledare från kommunisttiden och använde sig av samma retorik.

Svarta får finns också inom vårt läger, men vi reagerar i överensstämmelse med lagen, hårt och principfast” sade han. (Kalla kårar får alla de som minns kommunisttidens språk.) Men han undvek taktfullt konkreta händelser och namn. Han talade i presens för att ge sken av att den förra regeringens förehavande utspelar sig i nuet och inte före 2015. Han försökte också påvisa skillnaden i skalan: ”deras” affärer var större än ”våra”. Här fick medierna på pälsen. Kaczyński menade att många polacker inte har tillgång till regeringsvänliga medier (tillgången till den statliga polska televisionen är i själva verket helt obegränsad). Kontentan av det hela var att regeringspartiet kämpar mot olika oegentligheter och även om de ibland inträffar utgör de en promille av de oegentligheter som pågick under den förra liberala regeringen.

PiS har ingalunda några problem med författningen och lagen, hävdade PiS-ledaren. Tvärtom, det var dagens opposition som under flera år försökte störta det demokratiska systemet i Polen.

Men polackernas öde är viktigast. Polackerna vill uppnå samma levnadsstandard som människor i Västeuropa, sade han. Det är så Kaczyński vill att medborgarna ska uppfatta ordet frihet – som ”frihet i ordets dagliga betydelse, när en människa är fri då hon har medel för att på olika sätt utnyttja de möjligheter som erbjuds av den moderna världen”. Friheten reduceras alltså till en tjockare plånbok.

Det är tveksamt om partiledaren lyckas övertyga väljare och partifunktionärer med sitt hårt ideologiserade men förvirrade tal. För om regeringspartiets ”reformer” var så demokratiska – varför drog man sig ur dem? Om PiS var så hederligt – varför uppdagades den enorma korruptionsskandalen med förgreningar till de högsta funktionärerna inom partiet, regeringen, senaten och Centralbanken?

Han försökte inte ens sammanfatta partiets tre år vid makten. Han talade inte om vad man har gjort eller inte gjort. Det hårt ideologiserade talet syftade till att hålla ihop det parti där medlemmarna inte vet vad de ska tro, parlamentarikerna har svårt att hålla samma ideologiska linje och där verkligheten raserar den bild av PiS som man vill upprätthålla.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Parlamentarikern Marek Jakubiak.
Foro: Adrian Grycuk.

Parlamentarikern Marek Jakubiak kallar sig nationalist och försvarar den extrema högern, National-Radikala Lägret (ONR) och Allpolsk Ungdom (Młodzież Wszechpolska).

Man förtalar dessa ädla organisationer, säger han och vill nu bilda ett nytt nationalistiskt parti.

Jakubiak kom in i parlamentet med missnöjespartiet Kukiz’15. När partiledaren Paweł Kukiz började be om ursäkt för att fört in nationalisterna i det polska parlamentet lämnade Jakubiak sin forne partivän. Nu bildar han Federation för Republiken Polen (Federacja dla Rzeczypospolitej).

Jag älskar denna miljö, säger Jakubiak. Jag vill skapa en gemensam vallista och bygga ett politiskt imperium.

Idén har funnits där länge men nu efter Självständighetsmarschen med en kvart miljon deltagare har han stärkts i övertygelsen att det finns behov av ett parti som ska ena alla polska nationalister.

Det är dags att förena våra krafter, säger Jakubiak.

Jakubiak försäkrar att sådana nationalistaktivister som Robert Winnicki och Adam Andruszkiewicz är intresserade av ett samarbete. Likaså Nationella rörelsen (Ruch Narodowy).

Efter Självständighetsmarschen tillsammans med regeringspartiet lag och Rättvisa (PiS) under firandet av Polens självständighet den 11 november har nationalisterna plötsligt blivit en samtalspartner att räkna med. Dessa marginella grupperingar har oväntat blivit en jämställd part för överläggningar med presidenten, premiärministern och regeringen.

VI ska inte bli ett satellitparti till regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), säger den nationalistiske aktivisten Krzysztof Bosak men erkänner att ett samarbete med regeringspartiet kan vara frestande.

Man räknar med att ungefär 7-8 procent av väljarna är beredda att lägga sin röst på ett extremt antieuropeiskt, homofobiskt, antisemitiskt och nationalistiskt missnöjesparti. Än så länge har de högerextrema grupperingarna en mycket låg politisk potential samtidigt som de är högljudda och synliga.

Att samla den extrema högern under ett partipolitiskt paraply är en bra idé inför EU-valet i maj, menar Bosak. Euroskeptiker behövs i EU-parlamentet för att motverka det som pågår i Bryssel. Den polska nationella idén räcker dock inte till för att komma in i EU-parlamentet. Vilka andra budskap, idéer och förslag nationalisterna kan komma med är oklart.

Om partiet verkligen bildas innebär det att den extrema högern hamnar i politikens mainstream. Det ökar också möjligheten för andra extrema grupperingar att påverka den politiska utvecklingen i Polen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Ryszard Petru och Joanna Scheuring-Wielgus har bildat ett nytt parti, Nu! Bild från partiets hemsida.

Ryszard Petru, som kort före parlamentsvalet 2015 startade ett eget parti (Moderna) och fick över 7 % av rösterna och 22 platser i sejmen, har gjort om samma bravad nu.

Det nya partiet ska heta Teraz! (Nu!) och med sig ur sitt forna parti har han vapendragarna Joanna Schmidt och Joanna Scheuring-Wielgus.

Polen står inför stora utmaningar NU, sade Petru på den presskonferens han kallat till för att informera om sitt nya parti.

NU är det dags att visa upp ett nytt alternativ, fyllde Scheuring-Wielgus i. Ordet NU är väldigt dynamiskt och tvingar en att agera. Och vi gillar att agera.

Det blir ett parti som bygger på två pelare: ekonomi och samhälle, sade Petru. Vi kommer inte att ingå i Medborgarkoalitionen (Medborgarplattformen + Moderna) men vi hoppas att vi ska kunna samarbeta.

Ny hemsida har man också satt upp >>.

Alla möter inte det nya partiet med förtjusning.

Det handlar bara om att tillfredsställa Petrus stora ego, säger Paweł Rabiej, vice ordförande i Moderna, det parti som Petru i våras lämnade. Nya partier inom oppositionen spelar bara regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i händerna!

Petrus första parti hajpades rejält under den första tiden i parlamentet, och han själv var ung, liberal och karismatisk. Men när sittstrejken i parlamentet bröt ut i december 2016 och Modernas ledamöter turades om att inte lämna sina platser väckte det uppmärksamhet att Petru reste på solsemester över nyår.

Hans popularitet dalade snabbt, lika illa gick det för partiet som utsåg en ny (mindre karismatisk) ordförande och hamnade i det politiska bakvattnet.

Men nu är han på gång igen – kanske ska han hinna bygga upp ett politiskt kapital inför parlamentsvalet nästa år. Kanske också inför presidentvalet. (Wirtualna Polska och wB 17 nov 18)

Ett vitt Europa fanns bland nationalisternas krav under Självständighetsmarschen den 11 november 2917.
Foto: twitter

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) drar sig ur Självständighetsmarschen den 11 november, den dag då Polen firar 100-årsdagen av sin självständighet. Det meddelar partiets presschef Beata Mazurek.

Vi ville göra marschen till en manifestation utan politiska inslag, säger Mazurek. Vi vill att deltagarna endast ska ha med sig vitröda polska flaggor och inga flaggor som tillhör olika partier eller politiska rörelser, men det vill arrangörerna inte gå med på. Alltså hoppar vi av.

Det är inte sant, svarar ordföranden för den nationalistiska rörelsen Allpolsk Ungdom, Ziemowit Przebitkowski. PiS krävde att få vara ensam arrangör och det har inte varit tal om några förhandlingar. Vi har gjort en rad eftergifter, men det är tydligt att PiS inte vill gå i samma tåg som polackerna.

Häromdagen meddelades att president Andrzej Duda inte skulle delta i marschen. I början hävdades att det berodde på tidsbrist men senare tillstod presidentkansliet att det var just flaggorna det handlade om.

De högerextrema rörelserna Allpolsk ungdom, National-Radikala lägret och Nationella rörelsen  har i många år arrangerat ett nationalistiskt demonstrationståg den 11 november. Liberala och antirasistiska grupper har arrangerat motdemonstrationer och våldsamt tumult har utbrutit när grupperna har mötts.

Förra året väckte det internationell uppmärksamhet när runt 60 000 personer varav många barnfamiljer marscherade genom centrala Warszawa och krävde ett vitt katolskt Europa och rent blod.

Dåvarande inrikesministern Mariusz Błaszczak uttryckte sin förtjusning över denna ”vackra patriotisk handling”. (wp.pl och wB 30 okt 18)

Polens nye utrikesminister Jacek Czaputowicz.
Foto: regeringskansliet

Polen är det land som växer snabbast i EU, vi lyfter nivån för alla och vi drar de andra medlemsländerna med oss. Mot oss står de ineffektiva staterna, de som inte utvecklas. De som inför protektionism i stället för att själva utvecklas, det är de som drar ner hela unionen.

Det sade utrikesminister Jacek Czaputowicz på fredagen under en debatt i Warszawa.

Han utvecklade också regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) syn på demokrati: Vi är emot den liberala demokratin, men vi är för demokrati i traditionell mening, demokrati i betydelsen av folkstyre, där samhället styrs av valda representanter i parlamentet.

Visst är vi för den ekonomiska liberalismen men vi motsätter oss andra medlemsländers protektionism, sade utrikesministern.

EU-domstolen ska bedöma vår domstolsreform men det är för tidigt att säga hur vi ska ta emot utslaget, fortsatte utrikesministern. Hittills har vi följt alla EU-domstolens domslut, vilket inte alla andra länder har gjort. Polen är faktiskt ledande på att följa EUs lagar. (Fakty.interia.pl 5 okt 18)

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: KPRM.

I Polen kan en politiker dras inför domstol för att ha förtalat motståndarsidan i en valkampanj. Detta kan komma att drabba premiärminister Mateusz Morawiecki – nu drar oppositionen honom inför rätta för osanna uttalanden i valkampanjen.

Som exempel nämns det hyfsat harmlösa: ”Kommer ni ihåg hur våra företrädare sa att de inte byggde politik utan vägar och broar? Det finns inga vägar eller broar”.

Detta har fått oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) att gå i taket och anmäla Morawiecki till åklagare. Uppenbara lögner, menar Medborgarplattformen.

I jämförelse med den amerikanska eller svenska valkampanjen är det här inte särskilt allvarligt, men i Polen smäller det högt. Lite ironiskt är naturligtvis att den lag som PiS införde var avsedd att användas mot oppositionen – inte tvärtom!

Den första domstolen ansåg att man inte kan stämma premiärministern (!). Men en högre instans ogiltigförklarade utslaget av tekniska skäl – processen skedde inför stängda dörrar, utan att målsäganden var närvarande.

Premiärministern deltar i valkampanjen, anser domstolen, eftersom han ingår i regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) politiska kommitté, som enligt den nya vallagen är en valkommitté. Därmed agiterar han för sitt parti, och de som deltar i valkampanjen kan ställas till svars i domstol för sina argument i valdebatten.

Domstolen får alltså ta upp frågan på nytt, ta ställning till om ifall Morawieckis uttalanden i valkampanjen är att anse som lögner som ska skada Medborgarplattformen och misskreditera det i väljarnas ögon. Blir han fälld får det juridiska konsekvenser.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Medborgerlig koalition (Koalicja obywatelska) blev resultatet av oppositionens samtal inför kommunalvalet i oktober. På lördagen samlades oppositionspartierna Medborgarplattformen (PO), Moderna (Nowoczesna) och Barbara Nowacka Polskt initiativ till en gemensam valkongress där presenterade sin nya koalition och dess program inför valet.
Det har spekulerats friskt kring Nowackas samtal med PO och Moderna. Många ser det som ett svek för den polska vänstern (man menar att en koalition med liberala partier berövar vänstern dess ideologiska identitet). Men Nowacka hävdar – och det är mycket som talar för det – att den aktuella politiska situationen i Polen kräver en gemensam front mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) destruktiva politik och om man väntar för länge blir det för sent.
Koalitionen är nu ett faktum. Förutom att man vill ha ett ”öppet, europeiskt och självständigt Polen”, att de kommande valen blir avgörande för om ”Polen hamnar i Väst eller i Öst” presenterade man ett gemensamt program med sex viktiga punkter.
Fokus ligger på utbildning –  med kvalitativa statliga skolor över hela landet, fria skolmåltider, tillgång till idrottsaktiviteter och läxor som görs i skolan under lärarnas översyn samt höjda lärarlöner för att öka läraryrkets prestige.
Vidare lovar man fria biljetter i kollektivtrafiken för alla barn och skolungdomar.
Hjälp till de äldre ska bli ett obligatoriskt inslag i kommunernas arbete, varje stad och kommun ska bygga ut äldrevården.
Klimatfrågan är också med i programmet. Koalitionen avser att förbjuda import av sopor och giftigt avfall till Polen, man vill bekämpa smogen och tvinga fram klimatåtgärder.
Man vill även avsluta det under PO-regeringens tid påbörjade bygget av små vägar samt fortsatt satsning på så kallade ”orliki”, det vill säga fler fotbollsplaner.
Koalitionen vill också reformera den lokala administrationen – man tänker införa en regional institution som ska ansvara för vad som händer i regionen istället för dagens två.
Nowackas hjärtefrågor gäller kvinnors rättigheter i samhället. Därmed kan man hoppas på att Koalitionen kommer att arbeta för abortmottagningar fria från samvetsklausulen, fri tillgång till preventivmedel, IVF-behandlingar samt utbyggnad av förskolorna.  
Det är ett konkret och jordnära program som visar att man vill satsa på sociala frågor som utbildning och hjälp till de svagaste i samhället. Samtidigt vill man visa respekt för polackernas rätt till de medborgerliga friheter som Lag och Rättvisa (PiS) så ihärdigt försöker beröva dem.
Programmet tycks vara tänkt inte bara för kommunvalet i höst utan även för parlamentsvalet nästa år – klimatfrågan kan ju inte lösas på kommunal nivå.
Barbara Nowackas deltagande i Medborgerlig koalition pekar på att oppositionen nu svänger till vänster och försöker visa upp ett mänskligare ansikte. Det kan bero på att man insett att PiS snor de väljare vars sympatier ligger mer åt höger än åt vänster. Man har dessutom insett att PiS sociala politik ger resultat – för många väljare är plånboken ofta viktigare än demokratiska idéer.
Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Magnus Manske, wikipedia.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) avhöll på söndagen ett partikonvent, syftet var att inför kommunalvalet i höst göra partiet och dess politiker mer ”folkliga” och jordnära. Det var de amerikanska förebilderna som gällde – konventet skulle väcka varma känslor och tala direkt till väljarnas hjärtan. Därför mobiliserades också politikernas familjer och vänner. En politiker är ju också en människa – med fru, barn (ibland ett handikappat barn), systrar och väninnor. Fruarna, systrarna och väninnorna höjde sina makar och närstående till skyarna som pålitliga och kärleksfulla. Vissa politiker var klädda i de nationella färgerna och man bad självklart till Gud.

Läs vidare >>

Skärmdump från FB.

Yttrandefriheten i Polen är på intet sätt absolut – det finns sedan länge en rad lagar som sätter gränser för vad man får säga eller uttrycka med bilder och symboler.

I kampanjen mot regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) domstolsreform har många offentliga skulpturer klätts i kampanjtröjan med texten Konstitucja – Konstitutionen. När en staty över framlidne presidenten Lech Kaczyński ikläddes samma tröja innebar det en kränkning av ett nationellt monument.

Under Prideparaden i Warszawa visade några deltagare upp en regnbågsflagga med den polska örnen på.

En kränkning av det statliga emblemet, konstaterade åklagaren och drog igång en utredning.

En poet som bytte ut några ord i nationalsången befanns skyldig till förakt för nationen, skriver webbplatsen Notes from Poland.

Detta är som sagt inget nytt fenomen – för runt sex år sedan hade en ung man ett spel på sin webbplats där besökarna skulle skjuta till måls på en bild av dåvarande presidenten Bronisław Komorowski.

Mannen åtalades, men Komorowski blev bestört:

Jag har i hela mitt vuxna liv kämpar för yttrandefriheten, sade han.

Men åklagaren vidhöll att det var ett lagbrott.

Flera kända artister har åtalats för att de kränkt andras religiösa känslor genom att svära eller skämta om religion på scenen.

För ett par år sedan lade Organisationen för Fred och Säkerhet i Europa, OSSE, fram en studie där man konstaterade att liknande förbud finns i många länder. Man Polen är det land som hade flest och störst förbud som inskränker yttrandefriheten.

Även om lagarna inte används så ofta, så har blotta vetskapen om att de finns en dämpande effekt, skriver Notes from Poland.

Trots den återhållande lagstiftningen hävdar PiS-ledaren Jarosław Kaczyński att Polen är och kommer att förbli en ö av frihet även om den begränsas i många andra länder och han avvisar tanken på att hatiska uttalanden från nationalistiska grupper skulle förbjudas.

Då glömmer han att hatiska uttalanden mot nationella, etniska, eller religiösa grupper redan nu är belagt med upp till två års fängelse. Det tyckte Kaczyński för övrigt var utmärkt för ett tiotal år sedan när en hemlös alkoholist lallade runt och sjöng förargliga sånger om dåvarande presidenten Lech Kaczyński. Han eftersöktes av polisen i hela landet.

De nationella och religiösa symbolerna har ovanligt stor betydelse i Polen, som under så många år varit ockuperade av andra regimer. Men lagstiftningen kan vara ett farligt verktyg i händerna på ett allt mer politiserat rättssystem, skriver Notes from Poland. (21 aug 18)