Många ogillar Sekielskis film om prästpedofiler

Skärmdump ur Tomasz Sekielskis dokumentär Tylko nie mów nikomu (Berätta det bara inte för någon).

Tomasz och Marek Sekielskis dokumentär Tylko nie mów nikomy (Berätta det bara inte för någon) om pedofilin inom katolska kyrkan är det stora samtalsämnet i Polen idag. Alla har en åsikt och många delar gärna med sig av den till medierna.

Inledningsvis gick en rad prominenta politiker ut och anklagade bröderna Sekielski för att vilja baktala kyrkan och prästerskapet. De fick omedelbart stöd av flera välkända präster, som t.ex. den famöse Tadeusz Rydzyk, nära knuten till toppskiktet i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Enligt hans åsikt är det den allt mer förslappade moralen i väst som bär skulden. Den tankegången var vanlig inom prästerskapet redan för fem år sedan. Då hävdade ärkebiskop Józef Michalik att genusvetenskap, pornografi och skilsmässor var orsaken till att prästerna föll för barnens locktoner.

Det har gjort barnen vilsna, de längtar efter kärlek, tyr sig till prästerna och drar dem med sig i fallet, dundrade Michalik från predikstolen.

En del präster som kommenterat filmen hävdar att de kvinnliga offren huvudsakligen är prostituerade. Men ärkebiskop Stanisław Gądecki har å kyrkans vägnar bett offren om ursäkt och säger att filmen understryker behovet av att man följer de rutiner som nu finns inom katolska kyrkan för att upptäcka och stoppa pedofila präster.

Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och Polens starke man, utlovade en kraftig höjning av straffen för sexuella övergrepp mot barn – upp till 30 års fängelse, och aldrig villkorligt som idag. Han ser dock en konspiration från oppositionen i den här frågan.

En av Kaczyńskis tidigare närmaste anhängare, förre försvarsministern Antoni Macierewicz, säger i den religiösa radiokanalen Radio Maryja att dagens 4-åringar demoraliseras eftersom de får lära sig sexualteknik – det är skolans sexualundervisning han lite omotiverat syftar på här.

Angreppen på kyrkan, säger Macierewicz, kommer ofta från människor som än idag försvarar pedofilerna.

Kaczyńskis husfilosof Ryszard Legutko, som är en av partiets EU-parlamentariker, försöker blanda bort korten med att pedofili bland präster är synnerligen ovanligt. Här finns det en och annan som höjer på ögonbrynen, men det är homosexualiteten som är det egentliga problemet, menar Legutko. Här handlar det inte om pedofili (utnyttjande av barn för sexuella ändamål) utan om pederasti (kärlek mellan en vuxen man och en ung gosse).

Och det känns ju lugnande.

Eller?

Så går alltså tongångarna i ledande politiska och kyrkliga kretsar. 

Men nu har ju påven skickat sin egen pedofilexpert för att försöka lösa krisen.

Gunilla Lindberg

Polsk film är på frammarsch igen

Ur Paweł Pawlikowskis nya film Cold War (Kalla kriget).

Det blev ingen Oscar för Pawlikowskis film Wojna zimna (Kalla kriget), men EUs filmakademi gav den pris för Bästa europeiska film, Bästa regi, Bästa europeiska skådespelerska, Bästa montage och Bästa Scenografi förra året. Filmen var dessutom nominerad i kategorin Bästa europeiska skådespelare, men priset gick till någon annan.

Brittiska filmakademin gjorde liknande bedömningar: Bästa regi, Bästa manus och Bästa foto. I Cannes blev det pris för Bästa regi, och på filmfestivalen i Gdynia fick Kalla kriget dels specialpriset Gyllene Kängurun, dels pris för Bästa ljud och Bästa montage.

En uppskattad film alltså, även om den inte gick riktigt hem i USA.

Det är inte Paweł Pawlikowskis första succé – 2013 kom Ida som förutom en lika imponerande rad priser också fick en Oscar.

Även filmen Kler (Prästerskap) väckte uppmärksamhet under hösten. Pawlikowskis filmer handlar om relationer mellan människor och mellan nu och då; Wojciech Szmarowski ger sig på det katolska prästerskapet. Filmen kom påpassligt när det nu visar sig att kyrkans tjänare runt om i världen i decennier har begått sexuella övergrepp på barn och unga, vars aningslösa föräldrar anförtrott sina telningar åt kyrkans famn.

Journalisten Tomasz Sekielskis nyligen publicerade dokumentär Tylko nie mów nikomu (Berätta det bara inte för någon) om samma ämne har väckt enorm uppmärksamhet även internationellt, och har på på mindre än en vecka setts 18 miljoner gånger på Youtube.

Agnieszka Hollands film Pokot (Villebråd) efter Olga Tokarczuks uppmärksammade bok har väckt uppskattning ute i världen och fick bland annat pris på filmfestivalen i Cannes.

Den första polska film som fick en Oscar var Roman Polańskis Nóż w wodzie (Kniven i vattnet) från 1963. Därefter kom Faraon av Jerzy Kawalerowicz 1966, Potop (Syndafloden – om den svenska invasionen på 1600-talet) av Jerzy Hoffman 1974, Ziemia obiecana (Det förlovade landet) 1975 av Andrzej Wajda, Noce i dnie (Dagar och nätter) av Jerzy Antczak 1976, Panny z Wilka (Fröknarna från Wilko) av Andrzej Wajda 1979 och Człowiek z żelaza (Järnmannen) av Andrzej Wajda 1981.

Krzysztof Kieśłowski, 1980- och 90-talets mest berömde polska filmare tillhör dock inte pristagarskaran, men var nominerad 1994 för Dekalogen: Den röda filmen.

I ett par decennier nådde framstående polska filmregissörer inte ända fram till Los Angeles. Men nu är återväxten efter de stora god.

Gunilla Lindberg

Polska filmer på kvinnofestival i Malmö

Regissören Małgorzata Szumowska. Foto: Oliver Abels, wikipedia.

Polen står i fokus på årets IFEMA, International Female Festival i Malmö, som pågår 3–7 april. Polen är en stor filmnation och ett land i alarmerande förändring, ett land som just firat sitt 100-årsjubileum, ett splittrat firande där extremhögern med rasistiska och nazistiska budskap tagit allt större plats.

Festivalen visar dels verk av några av landets främsta kvinnliga regissörer, men också debutfilmer och kortfilmer av unga, ännu oetablerade filmskapare.

Årets vinjettfilm är ett samarbete mellan tolv kvinnliga polska animatörer, som alla går eller just har gått ut den berömda filmskolan i Łódź.

Den 4 april kommer alla regissörerna att vara på plats och visa sina senaste kortfilmer på biograf Hypnos.

Lördag 6 april visas Jagoda Szelc Wieża. Jasny dzień (Tornet. En ljus dag), Biograf Hypnos 21.30; söndag 7 april Anna Jadowskas Dzikie róże (Vildrosor), Panora 14.00; söndag 7 april flerfaldigt prisbelönta Małgorzata Szumowskas Twarz (Ansikte) Panora 18.00. (IFEMA april 19)

Mer om IFEMA >>

Pawlikowskis Kalla kriget Oscarsnominerad

Ur Paweł Pawlikowskis nya film Cold War (Kalla kriget).

Paweł Pawlikowskis film Cold War (Kalla kriget) har fått tre Oscarsnomineringar i år: i kategorin Bästa icke engelskspråkiga film, bästa regi till Pawlikowski själv samt Bästa foto till Łukasz Żal.

Nomineringarna offentliggjordes tisdagen den 22 januari och den stora Oscarsgalan äger rum i Hollywood den 24 februari.

Paweł Pawlikowski fick redan för fyra år sedan en Oscarstatyett för filmen Ida, men det är första gången han nomineras i kategorin Bästa regi.

Fotografen Lukasz Żals Oscarsnominerades för andra gången. 2015 tävlade han om priset med sina svart-vita bilder till Ida. Han förlorade men i år fick han en ny chans med Kalla kriget. Bara det faktum att nomineringarna regnar tätt över Pawlikowski och Żal säger något om på deras mästerliga filmhantverk.

Filmen Roma av den mexikanske regissören Alfonso Cuaron är Kalla krigets största konkurrent till Oscarstatyetten. Roma firar triumfer över hela världen (liksom Kalla kriget) och har fått hela tio nomineringar.

En viss besvikelse väcker bristen på en nominering för bästa kvinnliga huvudroll som Joanna Kulig tycks ha förlorat till Romas Yalitza Aparicio.

Pawlikowskis film har redan kammat hem flera internationella priser för sina filmer där han med ett universellt filmspråk lyckats berätta om Polen, om polackernas historia och den polska historien. Det är vad många andra regissörer velat och strävat efter – Wajda, Kieślowski, Holland, Kawalerowicz. Alla har varit Oscarsnominerade utan att ha nått ända fram.

Pawlikowski lyckas skildra sin egen familjehistoria som får en tidlös och gränslös dimension – den blir en Europas efterkrigslegend. Den melodramatiska historien om kärlek, svek och livet i det delade Europa tar formen av en europeisk myt. Pawlikowski lyckas skriva in den privata myten i den internationella filmens mytologi. Det är en film som är både lätt och svår, raffinerad och populär, tillgänglig för masspubliken.

Det Paweł Pawlikowski åstadkommit på filmduken är stort och vi får hoppas att Amerikanska filmakademin uppskattar det lika mycket som den internationella publiken och recensenterna.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Wajdas film om Wałęsa på svensk TV

Wajdas film är ute ur Oscarskonkurrensen.

Wałęsa, hoppets man blev namnet på en av Andrzej Wajdas sista filmer. Den handlar förstås om Solidaritetsikonen Lech Wałęsa och protesterna under 1980-talet som vid decenniets slut ledde till kommunismens fall i Polen.

Filmen hade premiär i Polen hösten 2013 blev en stor succé, visas på torsdagskvällen i TV2 kl 22.20. Wałęsa, hoppets man, recenserades i webb-Bulletinen av Jan Axel Stoltz.

Wajdas film om Wałęsa på polska biografer >>

Filmregissören Kazimierz Kutz avliden

Filmregissören Kazimierz Kutz.
Foto: Tomasz Kropowski, wikipedia.

En av Polens mest hyllade filmregissörer, Kazimierz Kutz, har avlidit på ett sjukhus i Warszawa i en ålder av 89 år.

Redan under utbildningen på Filmskolan i Łódź började han arbeta tillsammans med en annan av giganterna, Andrzej Wajda.

Han har gjort ett tjugotal filmer med motiv ur Polens moderna historia som utspelar sig i Śląsk (Schlesien), bland dem Sól ziemi czarne (Den svarta jordens salt) 1969, Perla w koronie (Juvelen i kronan) 1971, Perła w koronie (Pärla i ett radband) och Śmierć jak kromka chleba, (Död som en bit bröd) 1994.

Kutz har flera gånger fått priser på internationella filmfestivaler.

Kazimierz Kutz var också politiskt engagerad och valdes tillsenator under åren 1997–2007. Han var då ledamot av utrikesutskottet samt vetenskaps- och utbildningsutskottet. 2014 valdes han in i EU-parlamentet som representant för vänsterpopulistiska Twój Ruch (Din rörelse). (Dziennik.pl 18 dec 18)

Polska filmframgångar vid EFA i Sevilla

Ur Paweł Pawlikowskis nya film Cold War (Kalla kriget).

Årets bästa film, bästa regissör och manusförfattare, bästaskådespelerska, bästa klippning – i alla dessa kategorier vann Paweł Pawlikowskis film Zimna wojna (ColdWar) vid årets European Film Awards som delades ut i Sevilla underlördagskvällen.

Med hela fem statyetter belönades alltså filmen och dess skapare. Pawlikowski blev årets regissör och när han tog emot priset för bästa manusförfattare skämtade han: ”Jag känner mig som en bedragare här för det blev ungefär 193 olika versioner av manuset, jag älskar att skriva och jag gör det hela tiden”. Manuset kom till i samarbete med framlidne författaren Janusz Głowacki.

Pawlikowski tog emot priset för Bästa skådespelare iställetför huvudrollsinnehavaren Joanna Kuligsom inte kunde närvara vid ceremonin. Priset för bästa klippning fick Jarosław Kamiński. Den ende som fick gå utan något pris var huvudrollsinnehavaren Tomasz Kot som nominerades till priset för bästa skådespelare men alltså inte fick det.

Det är andra gången Pawlikowskis film belönas med så mångapriser. Förra gången var det för fyra år sedan för den senare Oscarsbelönade filmen Ida.

Det blev fler polska inslag under galan. Priset för bästa animerade långfilm fick filmen Jeszczedzień życja (Ännu en dag av livet) som handlar om reportern och författaren Ryszard Kapuściński. Filmen regisserades av Taul de la Fuente och polacken Damian Nenow.

Vad vi har lärt oss av Ryszard Kapuściński? Att vi borde hålla ihop och sluta upp med att betrakta världen från Väst till Öst eller från Syd till Nord, meningen med livet är att överskrida gränser, sa regissörerna när de tog emot priset.

Filmen Cold War är nominerad till Oscarpriset för bästa icke engelskspråkiga film. Den spelas för närvarande på svenska biografer.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Pawlikowskis film Cold War fick en europeisk Oscar

Ur filmen Cold War av den polske regissören Paweł Pawlikowski.

Paweł Pawlikowskis nya film Cold War har tilldelats det Europeiska filmpriset. De första åtta pristagarna offentliggjordes på torsdagen, och Cold War fick sitt första pris för klippningen. Den har gjorts av Jarosław Kamiński som klippte Pawlikowskis Oscarsbelönade film Ida för några år sedan och flera andra kritikerrosade filmer.

I motiveringen skrev juryn att övergångarna i filmen är ”meningsfyllda och emotionella, nästan som i poesin”. Vidare står det: ”Detta poetiska sätt att klippa ihop scenerna understryker historiens sensualism, leder sina protagonister genom tiden och understryker deras rumsliga isolering från varandra, det fragmentariska i deras relation och oförmågan att vara tillsammans”.

Cold War har nominerats till inte mindre än åtta priser, och Pawlikowski och hans film har nu chansen att vinna ytterligare fem priser: för bästa film, för bästa skådespelerska (Joanna Kulig), bästa skådespelare (Tomasz Kot) samt för bästa regissör och bästa manus (författare är Paweł Pawlikowski själv). Resultatet får vi veta den 15 december i Sevilla där priserna delas ut i år.

Pawlikowskis film är också Polens kandidat till Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film. Tidigare i år har filmen fått Guldpalmen för bästa regi vid filmfestivalen i Cannes och Guldlejonet på filmfestivalen i Gdynia.

Cold War handlar om kärleken mellan Zula och Wiktor och utspelar sig under 1950-talets kalla krig i Europa. Den kritikerrosade filmen spelas just nu på biograferna runt om i Sverige.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Vem är rädd för Smarzowskis film?

Scen ur Wojciech Smarzowskis nya film Kler (Prästerskapet).

Närmare en miljon polacker har sett Wojciech Smarzowskis film Kler (Prästerskapet) under de första tre dagarna. Intresset är enormt, så är också högerns och regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) panikartade reaktioner. Till och med den polska katolska kyrkan är än så länge mer återhållsam.

Medan biskoparna inte talar så mycket om filmens innehåll utan i stället – åtminstone officiellt – försöker rensa upp inom kyrkan, tycks PiS tro att filmen utgör ett hot både mot partiet som sådant och mot utgången i det kommande kommunvalet. Filmen jämförs med nazistiska propagandafilmer, den är ”skadlig” och festivalen i Gdynia (där den fick tre priser) ”visar förakt och hat mot den polska identiteten, Polen och polackerna”. Och så försöker man stoppa visningen i flera polska städer. Varför är det så?

Krönika:
Dorota Tubielewicz Mattsson

Kler avslöjar mekanismerna bakom den politisk-kyrkliga alliansen i Polen. Patologiska företeelser inom kyrkan visas i all sin avskyvärda prakt och kopplas direkt till regeringspartiet som ju likt inget annat parti tidigare lever i en märklig symbios med kyrkan. Det är klart att det måste oroa PiS om de destruktiva krafterna inom kyrkan med sin direkta koppling till det politiska livet hotar att påverka valresultaten. För det är inte svårt att identifiera höga kyrkliga potentater med starka band till regeringspartiet. Såväl fader Rydzyk med sitt enorma penning- och maktbegär som ärkebiskopen Sławoj Leszek Głódź, nyligen avslöjad som medarbetare till kommunistregimens säkerhetspolis, kan lätt kännas igen som filmens huvudpersoner.

En av PiS mest synliga gestalter Stanisław Piotrowicz, åklagare från kommunist-Polen som under krigstillståndet dömde oppositionella, har på sitt samvete även ett fall med en pedofil i prästkappa som friades från sina brott år 2001. Piotrowicz har gjort sig känd för sin totala brist för empati för offren och för sin vokabulär – beröring av intima kroppsdelar kallade han ”ett uttryck för bioenergo-terapeutiska färdigheter”. Även ärkebiskopen Józef Michalik försvarade prästen-pedofilen och uttalade de berömda orden: Offren får skylla sig själva, de suktar efter kärlek och frestar prästen. Avskyvärda ord som han aldrig bett om ursäkt för och som ordagrant citeras i Kler.

Smarzowski skildrar patologin inom både polska katolska kyrkan och regeringspartiet. Båda har gjort allt för att sopa rubbet under mattan, båda skapar ett nät av ömsesidiga beroenden och intressen som till varje pris måste försvaras. Filmen Kler kommer förhoppningsvis att starta den nödvändiga diskussionen om tillståndet inom den polska katolska kyrkan. Många frågar sig vad som hänt med den kyrka som i århundraden var en symbol för frihet, bevarande av den polska identiteten och hopp inför framtiden och som nu blivit en korrupt politiserad institution där man tillåter och döljer diverse patologiska beteenden.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Katolska kyrkan på film

Scen ur Wojciech Smarzowskis nya film Kler (Prästerskapet).

Wojciech Smarzowskis nya verk Kler (Prästerskapet) väckte uppståndelse redan före premiären på filmfestivalen i Gdynia. Filmen visar den polska katolska kyrkans mörka sida: kyrkan är märkt av pedofili, brott mot celibatet, girighet, maktlystnad och penningbegär. Kler bryter mot ett seglivat tabu och berör ett brännande aktuellt ämne.

Filmen fick festivalens publikpris, journalistpris samt juryns specialpris för att ”ha tagit upp ett viktigt samhällsämne”, men statliga TVPs rapportering från Gdynia formade sig till ett angrepp. Regissörens tal under prisgalan sändes inte och allmänheten fick veta att ” självutnämnda eliter attackerar katolska kyrkan”.

Under det fem minuters långa nyhetsinslaget slår man fast en lång rad ”fakta”. För det första är det tyskarna som står bakom filmen då den uppmärksammas på omslaget till polska versionen av Newsweek (som ju gest ut av en tysk koncern). Sedan har djävulen inspirerat till filmen och samarbetat med regissören (enligt en i inslaget intervjuad präst finns det inom kyrkan en djävulens femte kolonn som gör allt för att skada kyrkan). Vidare slår man fast att det som visas i filmen utgör en marginell företeelse och dessutom är en lögn eftersom katolska kyrkan inte accepterar patologiska beteenden. Joanna Scheuring-Wielgus från det liberala partiet Moderna (Nowoczesna) pekas ut som en av de djävulska politiker som bekämpar kyrkan, när hon försvarar kvinnors rättigheter, tar sig friheten att stämma den antisemitiska f.d. prästen Jacek Międlar och i parlamentet organiserar konferenser om pedofilin i den polska kyrkan.

Det viktigaste är dock enligt regim-TV att filmen ogillas av ”vanliga polacker” och att ” troende anklagar regissören för att kränka deras religiösa känslor”. Man hänvisar till två förbipasserande personer som inte sett filmen.

TVP-chefen Jacek Kurski tycker att Kler är en ”primitiv och billig provokation”.

Högermedierna rasar och några PiS-styrda kommuner försöker förbjuda sina lokala biografer att visa filmen. Regimvänliga medier uttalar sitt bifall, medan oberoende medier slår larm om censur. Kyrkan tar naturligtvis också avstånd och uppmanar till bojkott av filmen, samtidigt som man ändå börjat visa en antydan till vilja att reda ut pedofili bland präster.

Regissören Smarzowski berättar att han under arbetets gång konsulterat präster som velat bidra till att kyrkan i dess nuvarande form reformeras. Inspelningarna måste göras utomlands eftersom ingen kyrka i Polen ville (eller fick) vara med. Av oro för att kyrkan kommer att försöka stämma honom har Smarzowski låtit jurister noga granska alla scener.

Vid premiären den 28 september köade tusentals människor utanför biograferna, salongerna har varit fyllda till brädden och det är goda tider för dem som säljer biljetter på svarta börsen. Man kan misstänka att kyrkans och de styrandes massiva kritik av filmen bidragit till det enorma intresset.

De som sett Kler beskriver den som ”stark”, ”sann”, ”viktig” och ”mycket bra”, och säger att filmen berört och skakat om dem.

Smarzowskis film rör onekligen om och öppnar upp för diskussion om den polska katolska kyrkans tillstånd. Ett i Polen stort tabu är brutet, trots det politiska och klerikala motståndet. Men kommer filmen att förändra den polska katolska kyrkans anlete?

Dorota Tubielewicz Mattsson

Szumowska i juryn på filmfestivalen i Venedig

Regissören Małgorzata Szumowska.
Foto: Oliver Abels, wikipedia.Välkända polska regissören Małgorzata Szumowska har blivit inbjuden att sitta i juryn på filmfestivalen i Venedig, som inleds den 29 augusti. Juryordförande blir den mexikanske regissören Guillermo del Toro.

Szumowska är född 1973 i Kraków och har fått sin utbildning på den berömda Filmskolan i Łódź.

Hon har fått en rad priser för sina filmer, särskilt uppmärksammade har filmen Ciało (Kropp) blivit. 2015 tilldelades den Silverbjörnen i Berlin för bästa regi 2015, Grand Prix på filmfestivalen i Gdynia och Europeiska filmpriset. Tidigare i år fick hon Juryns stora pris för filmen Twarz (Ansikte) i Berlin. (Polskie Radio och wB 4 aug 18)

Kuriren från Warszawa blir film

Jan Nowak-Jeziorański talar i Radio Free Europe på 1950-talet.
Foto: wikipedia.

Regissören Władysław Pasikowski har påbörjat inspelningen av den verklighetsbaserade historien om det berömda sändebudet Jan Nowak-Jeziorański – Kuriren från Warszawa. Från 1940 arbetade Nowak-Jeziorański för den underjordiska polska armén och var förbindelseofficer för den polska exilregeringen i London under andra världskriget.

År 1943 anmälde han sig som kurir och sändes först till den polska beskickningen i Stockholm för att överlämna hemliga dokument. Därefter for han som sändebud till London där han informerade exilregeringen och de brittiska myndigheterna och i mars 1944 även premiärministern Winston Churchill om situationen i det ockuperade Polen.

Filmen ska bli ett spiondrama som utspelar sig under några dagar före Warszawaupprorets utbrott i augusti 1944. Hemmaarméns utsände Jeziorański fick i uppdrag att lämna det ockuperade Polen och ta sig till London med ett stort antal bilder och dokument. Det blev en halsbrytande resa då han förföljdes av samtliga fientliga underrättelsetjänster, men filmen visar också möten med människor som för alltid skulle förändra hans liv. Pasikowski vill snarare göra en thriller än en historisk eller politisk film. Tanken är förmodligen att skapa intresse för den polska historien genom att göra en bra film med allmängiltigt tema istället för att återigen väcka politiska debatter och kontroverser som utomstående sällan kan följa med i och förstå. Men om filmen slår utomlands blir den det bästa sättet att sprida kunskap om Polens historia.

Boken Kurier z Warszawy som redan 1986 översattes till svenska (Kurir från Warszawa) passerade obemärkt i Sverige. En bra filmatisering skulle kunna ändra på saken.

Inspelningarna pågår för närvarande i Łódź och filmen kommer upp på biodukarna nästa år.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Guldpalm till Pawlikowski för Cold War

Ur Paweł Pawlikowskis nya film Cold War (Kalla kriget).

Paweł Pawlikowski, regissören som fick en Oscar för filmen Ida, har belönats med Guldpalmen för filmen Cold War (Kalla kriget) i kategorin Bästa regi på filmfestivalen i Cannes.

Ända sedan filmfestivalen började har det ryktats om att Pawlikowski och hans film är storfavorit till priset. Recensenterna är saliga och festivalpubliken belönade filmen med stående ovationer. Guldpalmen för Bästa film gick visserligen till den japanska filmen Shoplifters men priset för Bästa regi tar Pawlikowski till den polska filmhistorien.

Cold War är en svart-vit kärlekshistoria om två älskande som ständigt skiljs år, och det inte bara av järnridån. Den tilldrar sig under 1950- och 60-talen i Polen. De älskandes kärlek utspelas mot bakgrund av det kommunistiska systemet och dess förljugenhet som återspeglas i människors lögner och bedrägerier. För kärleken åtföljs här av bedrägeri, den blandas med skuldkänslor som man inte kan undfly. Trots kommunismen, järnridån och kalla kriget skildrar Pawlikowski polacker som vanliga, normala och syndiga varelser. Han visar polacker som människor av kött och blod och inte som politiska, heroiska hjältar; och han når fram till sin publik, även i väst. Han förför med sin melodramatiska film samtidigt som han väcker publikens nostalgi efter klassisk film med dess internationella filmspråk, ett språk som förenar och inte delar publiken.

Pawlikowski har tillägnat filmen Janusz Głowacki, en av manusförfattarna som avled förra året.

Han hade inom sig mycket av det som jag älskar i Polen: sinnet för humor, modet, öppenheten för resten av världen. Janusz Głowackis anda måste leva kvar i Polen, sa Pawlikowski.

Cold War är den första polska film som fått pris i Cannes sedan Roman Polanskis Pianisten år 2002.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Filmen om det som förenar och delar

Scen ut filmen Cicha noc.

Piotr Domalewskis film ”Cicha noc” (Stilla natt) blev den stora vinnaren vid årets filmgala i Warszawa där Polska filmakademin delar ut Örnar för bästa prestationer. Filmen kammade hem sammanlagt nio utmärkelser. Priset för bästa film den senaste 20 åren fick Roman Polanski som för femton år sedan belönades med en Oscar för filmen Pianisten.

Filmen ”Cicha noc” som är Domalewskis debutfilm fick pris för bland annat bästa film och bästa manus och regi, bästa manliga huvudroll och bästa manliga biroll.

Filmen handlar om en julafton i en familj som försörjs av äldste sonen som arbetar i Holland. Han har en plan för framtiden men, utan att avslöja för mycket, planen och familjen splittras genom oväntade omständigheter. Det är ett Polen som skildras vid julaftonbordet, ett Polen där erfarenheterna av utlandsjobb definierar många polackers syn på sig själva. Det är ett Polen långt borta från Warszawa och mediernas bild av landet. Publiken slås av en känsla av självdestruktivitet och den sköra sammanhållningen. För julaftonsbordet förenar polacker som inget annat samtidigt som det påminner om hur främmande de är för varandra.

Julaftonen filmas av huvudpersonen som spelar in det gråa glåmiga landskap han färdas genom. Senare filmar han själva julaftonen – förberedelserna och själva firandet som stundtals verkar vara en sorglig och vulgär vision.

En helt annan bild av samma julafton växer fram i den film som familjens yngsta dotter gör. Hennes perspektiv är helt annat – där ser man glädjen och traditionerna som familjen trots allt tycks ha behållit. Detta andra perspektiv blir till en kontrapunkt till huvudpersonens skildring.

Det finns alltså olika bilder av verkligheten och Polen, och dessa bilder är oss inte givna en gång för alla utan omprövas och relativiseras hela tiden. Allt beror på vem som skildrar verkligheten och vad hen väljer att se.

”Cicha noc” (Stilla natt) är inte politisk film; den är en syntes av polackernas skörhet och paradoxer som kanske just under julaftonen kommer fram som tydligast. Och den är väl värd att se.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Ny framgång för Szumowska på festivalen i Berlin

Małgorzata Szumowska tackar för utmärkelsen på festivalen i Berlin. Foto: Berlinale 2018.

Małgorzata Szumowska och hennes film Twarz (Ansiktet) har belönats med juryns Stora pris vid årets filmfestival i Berlin. Filmens mottogs med stort intresse och entusiasm och kan bli en kommersiell framgång.

Den glada regissören tackade för priset och sa att det är särskilt viktigt eftersom filmen handlar om de växande problemen som är tydliga inte bara i Polen utan i hela världen. Och allra gladast är jag för att jag är kvinna och regissör, sa hon.

Filmen handlar om en man vid namn Jacek som drömmer om att lämna Polen. Hans närmaste stödjer hans beslut förutom fadern som menar att polackernas plats är i Polen. Det handlar dock mindre om att sonen ska lämna landet. I själva verket handlar det om rädsla – rädsla för det okända och för förändringen.

I den lilla sydpolska staden tycks tiden ha stannat men samtidigt är ingenting givet och bestående. Jacek kallas för Jesus för sitt långa hårs skull och så småningom utsätts för exorcism. Efter en olycka återkommer han hem med ett nytt ansikte och blir därmed en främling.

Ett mirakel, säger den lokala prästen men i verkligheten vill ingen ha ett mirakel – varken hans familj eller flickvän och ännu mindre försäkringskassan som bestämmer om hans sjukpension.

Det är en till synes realistisk film som samtidigt kastar omkull den skenbara realismen. Det är en saga, ibland rolig och ibland mycket grym, om en värld som sitter fast i sina föreställningar och fördomar.

Frågan är hur filmen kommer att mottas av de filmkritiker och tittare som representerar den humorbefriade ”goda förändringen”. För filmen skrattar åt och driver med den polska provinsiella mentaliteten. Men den är en hyperbol av den mänskliga naturen, inte bara den polska, den svenska, den tyska, den amerikanska. Den visar alla våra värsta karaktärsdrag som vaknar till liv i krissituationer eller vid förändring.

Szumowska kommer med stor sannolikhet att röra om i det polska kulturlivet som idag står inför ett vägskäl: nationalism eller konstnärlig frihet. Szumowska väljer definitivt den andra vägen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Antoni Krauze är död

Filmregissören Antoni Krauze.
Foto: wikipedia.

Filmregissören Antoni Krauze har avlidit, 78 år gammal.

Han har skrivit manus till och regisserat ett femtiotal filmer under sin livstid. Han gick ut den berömda Filmskolan i Łódź och inledde sin karriär som assistent hos Krzysztof Zanussi. Han gjorde först en rad dokumentärfilmer, och började arbeta med långfilmer 1972. På 1990-talet återgick han till dokumentärerna och specialiserade sig på filmer om konstnärer som Nobelpristagaren Wislawa Szymborska och filmregissören Stanisław Różewicz.

Hans senaste film, Smolensk, som kom 2016 handlar om en polsk journalist som undersöker Smolenskolyckan 201 då president Lech Kaczyński och 95 andra ur den militära och politiska maktapparaten omkom.

Han har också gjort flera andra spelfilmer om tragiska händelser i Polen, som till exempel Czarny Czwartek (Den svarta torsdagen 2011) om hungerkravallerna i Gdynia 1970, som slogs ner brutalt av kommunistregimen. 42 personer misshandlades till döds av 27 000 utskickade poliser. (Polskie Radio 15 feb 18)

Kungakrona utan glans

Ur den nya tv-serien Korona Królówa (Kungarnas krona).

När kulturminister Piotr Gliński tillträdde 2015 talade han sig varm för gestaltningen av Polens historia på film. Han ville gärna se Hollywood ta sig an ärorika händelser i landets förflutna. Det skulle lära polackerna att uppskatta sitt land på ett bättre sätt, menade Gliński. I hans vision om kulturens framtid i det polska samhället ingick alltså att filmare och tv-producenter skulle ägna sig åt patriotiska ämnen.

Av den anledningen har han engagerat sig i vilka filmer som borde visas på Filmfestivalen i Gdynia – ämnen ur den polska historien har varit viktigare än filmernas konstnärliga kvalitet.

Som ett inslag i historiepolitiken har nu statskontrollerade TVP spelat in en ny historisk och uppbygglig tv-serie, Korona Królów (Kungarnas krona), en berättelse från 1300-talet då Polen regerades av ätten Piast. En spännande och händelserik period med konflikter och intriger, som gjord för att hålla tittarna kvar vid apparaterna. Polens svar på Game of Thrones, helt enkelt.

Ett par pilotavsnitt har sänts i veckan, men kritiken är inte nådig.

Taffligt agerande, usel dialog och full av sakfel, skriver sajten wirtualnemedia.pl, som ändå tycker att det är bra att serien sänds. Det ger polackerna en uppfattning om hur det var i Polen under medeltiden.

Mest en såpopera i medeltida dräkt, recenserar tidskriften Newsweek Polska. Den bringar ingen klarhet om de politiska konflikterna under perioden, det finns ingen dramatisk spänning mellan huvudpersonerna. En glanslös historia helt enkelt.

Tidningen utgår ifrån att produktionen har haft för liten budget, men anser att ett konstnärligt verk kan bli bra även under blygsamma förhållanden.

Tummen ner, kort sagt.

Å andra sidan har de hittills sända avsnitten haft över 4 miljoner tittare vardera. (wB 3 jan 18)

Polsk musiker i USA blir film

Jack Black spelar den polske musikern Jan Lewan.
Foto: Netflix.

Jan Lewan – eller Lewandowski som han hette i Polen – var musikern som emigrerade till USA, slet hund men gjorde karriär och nominerades till en Grammy. Han turnerade med sin orkester och framträdde bland annat för USAs nuvarande president Donald Trump.

En solskenshistoria alltså.

Men han bedrev också affärsverksamhet som inte gick så bra och efter konkursen fick han flera års fängelse för att ha lurat pengar av 4 000 personer runt om i landet.

När han kom ut ur fängelset återvände han till musiken och blandade sina gamla polka-takter med rap.

Berättelsen om den polsk-amerikanske Jan Lewan har filmats och visas i januari på streamingbolaget Netflix. Huvudrollen spelas av komikern Jack Black. (natemat.pl 18 dec 17)

 

Hédi Fried – Min oro

Hédi Fried 93 år.
Bild till dokumentären Hédi Fried – Min oro av Håkan Pieniowski och Birgitta Öhman.

Hédi Fried, 93 år, är en av de få överlevande som idag fortfarande kan berätta om Förintelsen under andra världskriget. Om henne har filmarna Håkan Pieniowski och Birgitta Öhman gjort en dokumentär som visas i SVT den 25 januari.

Hédi fördes i boskapsvagn till Auschwitz. Vid ankomsten skildes hon från sina båda föräldrar och lämnades ensam kvar med sin mindre syster Livia.

Hédi Fried håller sin familjebild. Både mor och far gasades och brändes i Auschwitz.
Bild ur dokumentären Hédi Fried – Min oro av Håkan Pieniowski och Birgitta Öhman.

Hédi hann aldrig säga adjö till sina föräldrar. Både mor och far gasades och brändes. I filmen vänder sig Hédi till oss alla och ber oss att en sista gång noga lyssna till hennes berättelse. Filmens form understryker allvaret i hennes ord och blick rakt in i kameran. Osentimentalt väver hon sin starka berättelse runt några få brev och fotografier från tiden då hon fortfarande svävade i okunskap om vad som väntade henne och hennes familj. I filmen vädjar hon till oss att inte glömma det som hon idag oroar sig för, och som kan komma att hända igen. Hédi vet att framtiden beror på oss.

Håkan Pieniowskis och Birgitta Öhmans film om Hédi Fried som sänds i SVT 2 den 25 januari 2018 kl. 20.00.

Filmen ligger på SVT Play fram till november 2018.

 

Łódź är nu en av Unescos kreativa städer

Filmskolan i Łódź . Foto: wikimedia commons.

Staden Łódź har tillsammans med 64 andra städer i världen anslutits till Unescos nätverk Creative Cities och anledningen till det är inte oväntat Filmskolan, där så många berömda regissörer både fått sin utbildning och själva undervisat nya elever. I Łódź finns också filmstudior och ett filmmuseum.

Creative Cities är ett initiativ som ska främja innovation och kreativitet som viktiga drivkrafter för en mer hållbar och inkluderande stadsutveckling på sju områden: hantverk och folk konst, design, film, gastronomi, litteratur, mediekonst och musik. Det räknar nu sammanlagt 180 städer i 72 länder. Städerna i nätverket förbinder sig att utveckla och utbyta de bästa metoderna för att främja kreativa industrier, stärka deltagandet i kulturlivet och integrera kulturen i hållbar stadsutvecklingspolitik, skriver Unesco på sin webbplats.

Nästa år håller Creative Cities Network rum i Kraków och Katowice, som båda ingår i nätverket – Kraków som litteraturstad och Katowice som musikstad.

Filmskolan i Łódź grundades 1948 i avsikt att utbilda människor för den då ganska nya filmkonsten, men också för att tillgodose de polska teatrarnas behov av skådespelare, regissörer, fotografer, producenter, manusförfattare o.s.v.

Polack regisserar Don Carlos i Paris

Regissören Krzysztof Warlikowski.
Foto: Daniel Kruczynski, wikipedia.

När Parisoperan öppnar för säsongen står Verdis Don Carlos på repertoaren. Regissören är polack och heter Krzysztof Warlikowski, och bland sångarna återfinns i några mindre roller Krzysztof Bączyk, Michał Partyka, Tomasz Kumięga och Andrzej Filończyk.

Scenografin har gjorts av Małgorzata Szczęśniak, som är en av Polens främsta på området.

Warlikowski har regisserat fyra andra produktioner på operan i Paris, bland annat King Roger av Karol Szymanowski 2009.

I Warszawa har han verkat på Nowy Teatr (Nya teatern). Han har regisserat på Berliner Staatsoper, Bayerische Staatsoper i München och på Holländska nationaloperan. (Polskie Radio 11 okt 17)

– Pokot får inte vara Polens Oscarsbidrag

Ur filmen Pokot (Villebråd).
Pressbild.

Polska filminstitutet utsåg härförleden Agnieszka Hollands film Pokot (Villebråd) till Polens bidrag inför Oscarsgalan. Filmen, som bygger på Olga Tokarczuks bok Styr din plog över de dödas ben, handlar om hur naturen slår tillbaka mot människan och villebråden mot jägarna.

Nu kräver två organisationer på högerkanten att utnämningen av Pokot ska stoppas eftersom den är både antipolsk och antikatolsk. Den får inte representera Polen på prestigefyllda filmfestivaler ute i världen och särskilt inte inför Oscarsutdelningen, resonerar man. Bland initiativtagarna till protesten finns den famösa organisationen Det goda namnets beskydd (Alltså beskyddet av Polens goda namn).

Pokot har fått mycket goda recensioner, inte minst i USA, och renderade regissören Agnieszka Holland en silverbjörn på filmfestivalen i Berlin i februari.

Samma organisation agerade för ett par år sedan mot Paweł Pawlikowskis Oscarsbelönade film Ida, som inte heller föll styrelsen på läppen. Den ansågs inte betona den polska ståndpunkten i den polsk-judiska frågan under kommunisttiden.

De kräver också att kulturminister Piotr Glińskis beslut att sparka Filminstitutets chef Magdalena Sroka – ett beslut som redan tycks vara taget.(wirtualna polska och wB 5 okt 17)

Kulturministern sparkar Polska filminstitutets chef

Magdalena Sroka. Foto: Marcin Kułakowski, PISF.

Chefen för Polska filminstitutet Magdalena Sroka har avskedats av kulturminister Piotr Gliński. Hennes mandatperiod går inte ut förrän om tre år, men kulturdepartementet har inte lämnat någon motivering till hennes avskedande, skriver tidningen Gazeta Wyborcza.

Enligt stadgarna kan kulturministern avsätta Filminstitutets chef efter samråd med institutets råd. Godtagbara skäl är då om personen blivit dömd för brott eller har drabbats av sjukdom, om rådet inte godkänner budgeten eller om rådet inkommer med ett negativt utlåtande. Ingen av dessa situationer tycks ha inträffat.

Det nuvarande rådets mandatperiod går ut i november, och nya ledamöter kommer att utses av kulturministern. Beslutet kommer naturligtvis att fattas på politiska grunder.

Magdalena Sroka ses som en bra chef, bestämd och engagerad. Filmregissören Agnieszka Holland har beskrivit henne som en person med ledaregenskaper som har en stark känsla för att hennes funktion är att tjäna den polska kinematografin. Hon har en gedigen bakgrund som projektledare och kulturarbetare, och har karaktäriserats som ”rätt person för svåra tider”.

Man kan naturligtvis bara spekulera om anledningen till hennes avskedande. Ett av de möjliga skälen kan vara det faktum att hon utsett Agnieszka Hollands senaste film Pokot (Villebråd) till Polens kandidat till Oscarpriset. Valet har kritiserats av regimtrogna medier och av den polska katolska kyrkan.

Den goda förändringen i Polen fortsätter.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Agnieszka Holland gör spionthriller åt Netflix

Regisören Agnieszka Holland.
Foto: Martin J. Kraft, wikipedia.

Streamingbolaget Netflix har beslutat sig för att nästa år producera en originalserie på polska. Det rapporterar nätportalen wirtualnemedia.pl.

Regissörer blir Oscarsnominerade Agnieszka Holland och hennes dotter Kasia Adamik.

Det blir en spionthriller som utspelar sig 2002 och utgångspunkten är att kalla kriget aldrig tog slut. En idealistisk juridikstudent och en misslyckad polisutredare avslöjar en konspiration som innebär att järnridån aldrig försvann och att Polen är en repressiv polisstat. Regimen har en hemlig plan om att förändra Polen i grunden, och ledarna är beredda till vad som helst för att hemlighålla denna plan.

Manusförfattare är Joshua Long, regissör blir Agnieszka Holland och dottern Kasia Adamik. Holland har regisserat flera episoder av Netflix-serien House of Cards, och Adamik regisserade HBO-serien The Border, också den på polska. Serien får till en början åtta delar, i rollerna ska vi se polska skådespelare och den kommer att spelas in på olika håll i Polen. Nästa år kommer den ut till tittarna.

Netflix kommer också att göra en serie av Andrzej Sapkowskis böcker om Wiedźmin, som är underlaget till det berömda videospelet The Witcher. (Witualne media 14 sept 17)

Hollands Villebråd blir Polens Oscarskandidat

Scen ur Agnieszka Hollands film Pokot (Spår).

Polska filminstitutet har meddelat att filmen Pokot (Villebråd) i regi av Agnieszka Holland blir Polens kandidat till Oscarpriset i kategorin Icke engelskspråkiga filmer.

Juryn övervägde flera filmer men beslöt att Hollands film har ”flest fördelar som kan hjälpa den under reklamkampanjen och följaktligen öka dess chanser att bli nominerad till Oscarstatyetten”.

Pokot (Villebråd) bygger på Olga Tokarczuks bok Styr din plog över de dödas ben från 2009 och handlar om en pensionerad lärarinna som bor i Sudeterna och som är en engagerad djurrättskämpe som bekämpar jägare. När flera av dem plötsligt omkommer under mystiska omständigheter påbörjar hon en egen undersökning.

Filmen hade världspremiär under filmfestivalen i Berlin i år. Där fick filmen en silverbjörn.

Agnieszka Holland har tidigare nominerats till Oscar för filmen W ciemności (I mörkret).

Dorota Tubielewicz Mattsson

Internationell dockteaterfestival i Białystok

En av festivalens föreställningar – massakern på spindeldemonen. Foto: Tomasz Budzyński

I helgen invigdes andra upplagan av Białystoks internationella dockteaterfestival för vuxna. Årets tema är Dockornas metamorfoser, och avsikten är att bryta mot de stereotyper som finns för dockteater, skriver festivalarrangörerna på sin hemsida.

Festivalen kommer att presentera de mest värdiga företeelserna, originella konstnärliga uttryck samt trender i en modern dockteater för vuxna.

Man vill visa ett brett spektrum av dockteaterprojekt av kända professionella konstnärer från den unga generationen i Polen och andra länder, däribland Frankrike, Spanien, Ungern och Litauen.

Festivalen finansieras av Stadskansliet av Białystok och kulturdepartementet.

Festivalen pågår till och med den24 juni. (Polskie Radio 17 juni 17)

Aleksandra Terpińska fick pris i Cannes

Ur Aleksandra Terpińskas prisade film The Best Fireworks ever.

Filmaren Aleksandra Terpińska vann Canal+-priset på filmfestivalen i Cannes. Filmen, The Best Fireworks Ever eller på polska Najpiękniejsze fajerwerki ever, är trettio minuter lång och handlar om tre vänner som måste ändra sina framtidsplaner inför en militär konflikt i landet.

Terpińska har studerat psykologi på universitetet i Wrocław och filmregi på Schlesiens universitet i Katowice. Hon skrev sitt manus inspirerad av den store polske filmregissören Krzysztof Kieśłowski och Maidanupproret i Kiev 2013-14.

Hennes tidigare filmer All Souls Day (Święto zmarłych) och Amerika har fått flera priser på både polska och internationella festivaler. (Polskie Radio 27 maj 17)

Filmfestival med judiskt tema i Warszawa

Wojciech Pszoniak spelade Janusz Korczak i Andrzej Wajdas film från 1990.

Den 13 internationella filmfestivalen med judiska motiv sparkar i helgen igång i Warszawa. På Kino Muranów visas 30 filmer med judiska teman från hela världen. Det blir också samtal med regissörerna, rapporterar nyhetsbyrån IAR.

Bland de polska bidragen märks Andrzej Wajdas Det förlovade landet och Korczak – den judiske läkaren som under den nazistiska ockupationen 19-39–45 vägra överge sitt barnhem för judiska barn.

Eventet innebär ett tillfälle att få en inblick i den judiska kulturen och blir en påminnelse om judars och polackers gemensamma förflutna, säger festivalarrangören Aleksandra Grażyńska. Vi vill också arbeta för tolerans och kulturell öppenhet med filmens språk. (Polskie Radio 24 maj 17)

Ung polsk filmare tävlar i Cannes

Time to Go (Koniec Widzenia) av Grzegorz Mołda.

I årets filmfestival i Cannes representeras Polen av den 24-årige kortfilmsregissören Grzegorz Mołda från Polen. Hans film Time to go (Koniec Widzenia) är en av de nio filmer som tävlar om Guldpalmen i kortfilmsklassen.

Filmen handlar om unga Marta som arbetar i sin fars bilaffär. Hon kommer i kläm när hennes pojkvän grips av polisen och hon tvingas välja mellan honom och fadern.

Grzegorz Mołda gick i år ut filmskolan i Gdynia och Time to Go är hans examensarbete. Den valdes ut bland nästan 5 000 insända bidrag. (Polskie Radio 16 maj 17)

Ryssland stoppar film om tsarens romans

Lars Eidinger som Nikolai II och Michalina Olszańska som den polska dansösen i Alexej Utjitels film Matylda.

Hon hette Matylda Krzesinska och var primaballerina vid St. Petersburgs teater. Han var tronarvinge och sedermera tsar över Ryssland, Nikolaj II. De hade en het romans. Den ryske regissören Alexei Utjitel har skildrat detta i sin film ”Matylda”, en film som nu stoppas av ryska myndigheter.

Anledningen till denna drastiska åtgärd tycks vara att den år 1918 mördade tsaren har blivit helgonförklarad inom den rysk-ortodoxa kyrkan. Därför blev konservativa kretsar i Ryssland ytterst upprörda – ett helgon hade omöjligt kunnat ha några romanser vare sig före eller under sin tid som envåldshärskare. Och i synnerhet inte med någon polsk dansös.

En rad ålderstigna professor i psykologi, juridik och teologi har författat ett mångsidigt utlåtande som fastslår att filmen Matylda förolämpar ryssarnas religiösa känslor samt minnet av den siste tsaren. Filmen, som inte riktigt är klar ännu, bedömdes enbart på grundval av manuskriptet. Slutsatserna blev icke desto mindre drastiska och absurda – den polska skådespelerska som spelar Matylda, Michalina Olszanska är vulgär och uppför sig som en porrstjärna. Dessutom är hon alldeles för vacker. Att ge rollen till en vacker skådespelerska är ett sätt att förödmjuka tsaren, tycker experterna. Följaktligen har man vänt sig till den ryska åklagarmyndigheten med krav på förbud.

Historien om tsaren Nikolaj II och Matylda delar det ryska folket. Den liberala oppositionen har lovat att försvara biografer som visar filmen från extremisterna. De konservativa vill att filmen ska bannlysas. Det är en strid mellan människor som tror på demokratin och maktens mänskliga ansikte och människor som är mentala slavar beredda att knäböja inför varje makt.

Om vi nu ger efter kommer vi att förbjudas att tala sanning inte bara om tsar Nikolai II utan även om Stalin, Putin och andra, och makten kommer att bli helig och oberörbar, säger Ilja Jasjin, en av ledarna för den utomparlamentariska liberala oppositionen till tidskriften Newsweek.

Oppositionen menar att Matylda-affären bröt ut för tidigt för att Putin skulle kunna utnyttja den i politiskt syfte. Därför har man, enligt inofficiella uppgifter, förbjudit att åklagarmyndigheten att uttala sig. Till vidare vill Putin följa striden mellan den liberala intelligentsian och de konservativa för att i rätt ögonblick ställa sig på de senares sida och visa att han står nära de ”riktiga” ryssarnas känslor och värderingar.

Myndigheterna tiger, så även den rysk-ortodoxa kyrkan. Analytikerna tror emellertid att huvudtemat i den kommande valkampanjen blir identitetsfrågor, ”den ryska själen”, stoltheten över att ha tagit över Krim samt motståndet mot Västvärldens sanktioner. Och då kommer försvararna av den siste ryska tsaren Putin väl till pass. Den hittills för de allra flesta ryssar fullständigt okända Matylda Krzesinka blir symbolen för det polska, västeuropeiska fördärvet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS korståg mot den konstnärliga friheten

Skådespelerskan Julia Wyszyńska. Foto: flickr.com.

Skådespelerskan Julia Wyszyńska, som har en framträdande roll i skandalpjäsen Förbannelsen, får inte längre medverka i serien Na Dobre i Na Złe (På gott och på ont).

Orsaken är att hennes rollfigur i Förbannelsen utövar oralsex med en staty av den polskfödde påven Johannes Paulus II på Teatr Powszechny i Warszawa.

Beslutet att stänga av Wyszyńska togs av Jacek Kurski, som för ett år sedan handplockades av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till uppdraget som chef för statliga TVP.

Genom sitt agerande har hon själv avbrutit samarbetet med TVP, säger Kurski till den konservativa sajten wpolityce.pl Vi kan inte acceptera att man skändar Johannes Paulus II.

För drygt ett år sedan reagerade kulturminister Piotr Gliński på en uppsättning i Wrocław, som han fann pornografisk. Det var Nobelpristagaren Elfriede Jelineks pjäs Flickan och döden och Gliński slog fast att den konstnärliga friheten måste begränsas. För att nå detta mål avsåg han att dra in det statliga stödet till teatern.

Teatern ska lära ut god moral och smak, sade kulturministern.

Även Krystyna Janda, internationellt känd skådespelare – Wajdas Järnmannen och Marmormannen – och teaterdirektör har fått de statliga bidragen indragna.

Privata teatrars mål sammanfaller ofta inte med samhällets, sade Gliński då. (wpolityce.pl och wB 23 feb 17)

Provocerande pjäs utreds av åklagare

Teatre Powszechnys uppsättning av Wyspiańskis pjäs Förbannelsen (Klątwa). Skärmdump från teaterns hemsida.

En av helgens teaterpremiärer är nu en skandal på allas läppar. Det är Teatr Powszechny (Allmänna Teatern) i Warszawa som satt upp en modern version av Stanisław Wyspiańskis pjäs Förbannelsen (Klątwa) från 1899, som behandlar katolska kyrkans relation till staten.

Enligt teatern och regissören Oliver Frljić tycks det vara omöjligt att slita banden mellan kyrka och stat i Polen, kyrkans inflytande är stort och påverkar sekulära institutioners och individers beslut. Avsikten är också att utmana självcensuren. Men den konstnärliga friheten ingår i de rättigheter som garanteras i den polska grundlagen, och kritikerna är upprörda över vissa scener som tagits ur sitt sammanhang. Det finns scener med sexuellt innehåll och scener med våld, liksom scener med religiösa teman och som på grund av den satiriska tonen kan uppfattas som kontroversiella, skriver regissören på teaterns hemsida. Scenerna i pjäsen speglar vår konstnärliga vision.

Bland det som upprört kyrkoledare, politiker och andra åskådare nämns en staty i naturlig storlek av den polskfödde påven Johannes Paulus II. Han är försedd med en skylt med texten Pedofilförsvarare och i en scen utövar en skådespelerska oralsex på honom. Kristna kors används som vapen, kvinnor i salongen pressas att erkänna att de har gjort abort, och på slutet ställs frågor om insamling av pengar till ett mord på Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Uppsättningen har recenserats och diskuterats i alla medier och delar av en scen har visats i statliga TVP. Efter att ha sett detta har åklagarmyndigheten i huvudstaden känt sig föranledd att utreda om föreställningen innebär en offentlig kränkning av heliga föremål och uppvigling till mord.

I originalet från 1899 handlar Förbannelsen om en liten landsortsstad som drabbas av torka. Prästen hävdar att torkan är Guds straff för bybornas synder, medan byborna skyller torkan på att prästen lever ihop med en kvinna som han har två barn med. Pjäsen var kontroversiell redan för 100 år sedan. (Polskie Radio och Rzeczpospolita 21 feb 17)

Danuta Szaflarska har avlidit, 102 år gammal

Danuta Szaflarska, polsk films Grand Old Lady, har avlidit.

Den polska skådespelarkonstens Grand Old Lady, Danuta Szaflarska, avled på söndagen, 102 år gammal.

Hon föddes 1915, fick sin teaterutbildning i Warszawa och debuterade 1939. Under kriget arbetade hon på underjordiska teatrar, och när Warszawaupproret bröt ut agerade hon kurir.

Efter att ha framträtt på teatrar i Kraków och Łódż gick hon till flera olika av huvudstadens teatrar. Hon har också medverkat i en lång rad filmer – den senaste förra året, där hon spelade en äldre dam.

Danuta Szaflarska har fått många priser både för scenframträdanden och för filmroller, bland annat för filmen Pora Umierać (Dags att dö) där hon 93 år gammal spelade huvudrollen. För den tilldelades Szaflarska utmärkelsen Bästa kvinnliga huvudroll vid festivalen i Gdynia 2008. (Polskie Radio och wB 19 feb 17)

Silverbjörnen till Agnieszka Holland för Pokot

Scen ur Agnieszka Hollands film Pokot (Spår).

Filmen Pokot (Spår) av Agnieszka Holland, en av Polens internationellt mest kända filmskapare, fick inte bara ett entusiastiskt mottagande vid filmfestivalen Berlinare 2017 utan även en Silverbjörn. Filmen bygger på Olga Tokarczuks bok Prowadź swój pług przez kości umarłych (Styr din plog över de dödas ben).

Holland påpekade i sitt tacktal att filmen är ett kollektivt verk.

Att min film får ett så viktigt pris är även mina fantastiska medarbetares förtjänst, sade Holland.

Hon avslutade sitt tal mycket emotionellt och sa att ”det är svåra tider vi lever i. Vi behöver därför nya perspektiv. Vi behöver modiga och viktiga filmer som berör ämnen som är avgörande för vår planet”.

Pokot är en blodig saga om kampen mellan gott och ont, en thriller men också ett psykologiskt drama och en komedi.

Huvudpersonen är den pensionerade lärarinnan Janina Duszejko. Hon ägnar sig åt astrologi och har sin egen teori om varför ett antal djurplågare oväntat dödats i närheten. Spåren tyder på att det är djuren som tar hämnd på människorna för deras grymhet.

Det ekologiska temat är dock bara en täckmantel för en bredare problematik. Hennes film är en uppmaning till hela världen; en uppmaning om att låta alla vara jämlika. Människors medvetande och känslighet utökas hela tiden. En gång i tiden ansågs barnen vara mindre värda än vuxna, så också färgade människor och homosexuella. Nu omfattas även djuren av den nya medvetenheten. Men innan den stora massan förändrar sitt synsätt finns det enstaka individer som ser saker som andra inte ser och dessutom ser dem på ett övertydligt och intensivt sätt. Det är genom dem vi kan se världens problem.

Min film är i allra högsta grad politisk, säger Holland till Gazeta Wyborcza. I synnerhet med tanke på dagens politiska klimat i Polen då man ignorerar och bryter mot minoriteters, kvinnors och även djurens konstitutionella och mänskliga rättigheter, då man fördöms för att man ser deras behov och kämpar för dem. Det är en politisk kamp som pågår i Polen just nu och dess symbol är just naturen och djurens rättigheter.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Iwona – en fascistisk komedi

Li Molnar Kronlid och Karin Bergstrand. Foto: Henrik Dahl

Iwona – Burgunderprinsessa skrevs av Witold Gombrowicz 1938 i skuggan av fascismens framfart. Det är en pjäs om makt och underkastelse i en komisk och absurdistisk form. Iwona väcker tankar om hur alla har potential att begå fruktansvärda övergrepp. Ni trodde clowner var läskiga. Det här är skrämmande på riktigt.

Dotterbolagets tolkning av Iwona är en modern clownföreställning, med elva clowner på scenen i regi av Henrik Dahl. Det blir en rå men lekfull maning till beredskap och till klarsyn om våra egna mörka sidor, i en tid då politiska rörelser med enkla svar på svåra frågor vinner allt mer mark.

Trojkan Bergstrand, Åström och Persson är Dotterbolagets konstnärliga råd och initiativtagare till projektet. Regissören Henrik Dahl har valts med stor omsorg då han är en av Sveriges få erfarna clownregissörer – dessutom har Dahl alltid en politisk hållning i sina projekt.

Till sin hjälp har Dotterbolaget ett helt gäng med studenter från StDH/Stockholms konstnärliga högskola, såsom mimskådespeleristudenter och studenter från scenkonstinstitutionen. Detta gör det möjligt att som frigrupp bjuda på något alldeles extra: en stor ensemble och fantastisk kostymdesign, scenografi och mask. En teaterfest helt enkelt. (Teater Tribunalen, jan 17)

Mer info från Teater Tribunalen >>

Stanislav Brosowski fick specialpris i mimgestaltning

Stanislav Brosowski, professor i mimgestaltning på Stockholms konstnärliga högskola. Foto: Jonas Jörneberg.

Den internationella mimorganisationen World Mime Organisation har valt att tilldela Stanislav Brosowski, professor i mimgestaltning på Stockholms konstnärliga högskola, ”Special WMO Award” för hans enastående bidrag till mimkonsten.

Stanislav Brosowski har i snart 45 års tid undervisat på utbildningen i mimskådespeleri (tidigare mimlinjen) och har varit dess huvudlärare under många år. Han har sina rötter i polsk mimtradition och har utvecklat en egen pedagogik som han kallar Den kroppsligt tänkande skådespelaren.

Genom sin gedigna kunskap, målmedvetenhet och noggrannhet, har Stanislav Brosowski gett Sverige och världen många scenkonstnärer som rör sig fritt inom hela scenkonsten. (World Mime Organisation 27 jan 17)

World Mime Organisation bildades av den serbiske skådespelaren Marko Stojanovic och den israeliske mimaren Ofer Blum, båda studenter till Marcel Marceau. Föreningen arbetar för att utveckla och främja mimkonsten.

Guldbagge till Ita Zbroniec-Zajt

Filmfotografen Ita Zbroniec-Zajt. Foto: Guldbaggegalan.

Årets Guldbagge i kategorin Bästa Foto tilldelades på måndagskvällen Ita Zbroniec-Zajt för fotot i filmen Yarden. Det är första gången en kvinna vinner en Guldbagge i denna kategori, meddelar arrangörerna på sin Facebooksida. Hon har också fått pris för fotot i Yarden vid filmfestivalen i Valetta.

Ita Zbroniec-Zajt är född 1983 i Kraków och har studerat filmfotografi vid Filmskolan i Łódź. Hon kom till Sverige för drygt fyra år sedan och är bosatt i Malmö. Hon har gjort film sedan 2008 och fick stipendium vid Budapest Cinematography Masterclass 2011. 2016 fick hon Bo Widerbergstipendiet.

Ita Zbroniec-Zajt var för övrigt nominerad även för fotot till Min faster i Sarajevo. (Guldbaggegalan 23 jan 17)

Ingen Oscar för Wajdas sista film

Powidoki – Wajdas senaste film får ingen Oscar.

Sedan Oscarskommittén nu gått igenom alla bidrag som kommit in till kategorin Bästa utländska film står det klart att Andrzej Wajdas sista film Efterbilder (Powidoki) inte kommit med i finalen, rapporterar nyhetsbyrån PAP.

Wajda, som är en av Polens mest berömda filmregissörer avled i oktober, 90 år gammal. Hans sista film, Powidoki, handlar om den avantgardistiske konstnären Władysław Strzemiński (1893-1952), som vägrade ställa upp på kommunistpartiets linje under den stalinistiska perioden vilket fick dramatiska konsekvenser. Filmen går upp på biograferna i januari men blev mycket uppskattad på filmfestivalen i Gdynia i september.

Wajda fick år 2000 en Oscar för sitt filmiska livsverk, och har tidigare nominerats flera gånger: 1975 för Det förlovade landet, 1979 för Fröknarna från Wilko, 1981 för Järnmannen och 2007 för Katyń.

I februari i år blev Paweł Pawlikowskis uppmärksammade film Ida bästa utländska film. (Polskie Radio 16 dec 16)

Missa inte Pawlikowskis Ida i SVT idag

Agata Trzebuchowska spelade huvudrollen i filmen Ida.

Agata Trzebuchowska spelade huvudrollen i filmen Ida.

I kväll visa SVT2 den omdiskuterade polska filmen Ida i SVT2.

Polsk film bearbetar ofta landets traumatiska förflutna, och Ida utspelar sig i 1960-talets kommuniststyrda Polen. För att hitta sin identitet reser huvudpersonen Ida tillsammans med sin enda släkting, faster Wanda, genom Gomulkaland för att hitta föräldrarnas grav och sin egen identitet. Det handlar om spänningarna mellan judar och polacker, kommunister och katoliker.

Ida har fått alla tänkbara priser, inklusive förra årets Oscar i kategorin Bästa utländska film.

Polska TVP visade filmen i februari och den ansågs så laddad att den inför visningen behövde förklaringar av polska filmvetare. Att Ida fått en Oscar i klassen Bästa utländska film förklarades med att den ”står på judarnas sida”! Utöver det man lagt in skyltar i filmen med upplysningar som Inte med sanningen överensstämmande.

TVPs presentation av den Oscarsbelönade filmen är ett exempel på den nya kulturpolitiken som går ut på att medborgarna ska känna stolthet över sitt land. Om det inte går får man inte dra sig för manipulation.

Så missa inte STV2 kl. 21.45 (wB 2 dec 16)

Läs också Oscarsfilmen Ida måste förklaras innan den visades i tv >>

Alla nyanser av oro – Polish Film Feast i Göteborg

Polish Film Feast i Göteborg.

Polish Film Feast i Göteborg.

Den 3 december kl 16–22 hålls Polish Film Feast på Frilagret i Göteborg. Första upplagan gick av stapeln på Värmlands Filmfestival i Arvika i somras, där publiken fick se en rad prisbelönta polska kortfilmer.

Polsk film upplever en renässans just nu. Vi har oerhört många unga lovande filmskapare som verkligen förtjänar mer uppmärksamhet, säger Diana Hasooni, en av initiativtagarna.

Frågan som Polish Film Feast vill försöka besvara är om svenska problem skiljer sig från polska.

Projektet blev väl mottaget av den svenska publiken och får nu en fortsättning. Majoriteten av filmerna skildrar problem som alla kan relatera till. Vi får se en studie av ett äktenskap i upplösning, ett porträtt av en far och son-relation och en berättelse om en ung person från landet som strävar efter att uppfylla sina drömmar.

De unga filmskaparna har vitt skilda sätt att se på sin verklighet och vi vill dela med oss av deras skildringar till den svenska publiken. Genom urvalet av filmer vill vi bredda den stereotypa bilden av Polen, – säger Kinga Kozaczka, Polish Film Feasts organisatör.

Men även en klassiker av mästaren Andrzej Wajda som har format den moderna polska filmen visas. Allt kryddas med ett samtal med filmvetaren Kaja Klimek om den unga polska filmvärlden och Wajdas ovärderliga inflytande på den uppväxande filmgenerationen.

Evenemanget anordnas av den polska filmfestivalen Szwedzki Stół Filmowy i samarbete med Polska institutet Stockholm, culture.pl och Frilagret i Göteborg.

Inträde till alla filmer och samtalet är gratis. (Polska institutet 28 nov 16)

Mer info om programmet och de medverkande >>

Hollywood upptäcker Polen

Jessica Chastain. Foto: Gage Skidmore, wikipedia.

Jessica Chastain spelar Antonina Żabińska. 
Foto: Gage Skidmore, wikipedia.

I Hollywood spelas det just nu en film som heter The Zookeeper’s Wife. Den handlar om Antonina Żabińska, författare och hustru till Warszawas djurparks första föreståndare. I deras villa på djurparkens område fann många judiska flyktingar skydd under andra världskriget. Hennes make Jan blev chef för djurparken 1929 och under kriget smugglade han judar från gettot över till den ”ariska” sidan. Många av dem – främst barn och sjuka – hamnade i källaren till parets villa samt i utrymmen där man tidigare haft djur. Tack vare paret Żabiński överlevde många av dem kriget. Yad Vashem-museet i Jerusalem tilldelade Antonina och Jan Żabiński titeln Rättfärdiga bland folken 1965.

Historien blev uppmärksammad ute i världen sedan den amerikanska författaren Diane Ackerman 2007 gett ut boken The Zookeeper’s Wife: A War Story. Den blev en bästsäljare och fick priset Orion Book Award och på så sätt fick Hollywood upp ögonen för denna ovanliga historia.

I huvudrollen som Antonina Żabińska kommer vi att se Jessica Chastain, och hennes make spelas av den belgiske skådespelaren Johan Heldenbergh. Regissör är Niki Caro från Nya Zeeland och trailern går redan nu att beskåda på internet. Filmen beräknas ha premiär i mars 2017.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Visningen av Wołyń i Kiev skjuts upp

Wołyń - Wojciech Smarzowskis nya film.

Wołyń – Wojciech Smarzowskis nya film.

Polska institutet i Kiev har skjutit upp en visning av filmen Wołyń av Wojciech Szmarowski efter en stark rekommendation från det ukrainska utrikesdepartementet.

Filmen handlar om ukrainska nationalisters massaker på polacker under andra världskriget, som är en öm punkt i relationerna mellan de två länderna. Såväl president Porosjenko som premiärminister Volodymyr Hrojsman och en rad parlamentariker var inbjudna till visningen, där även regissören Wojciech Szmarowski skulle närvara.

Men i ett brev från UD rekommenderas Polska institutet att för den allmänna ordningens skull avblåsa visningen.

Huvudpersonen är en ung polsk flicka i Volhynien, gränsområdet mellan Polen och Ukraina, som blir förälskad i en ukrainsk pojke, och båda dödas sedan i den etniska rensning som pågick 1943.

I sin önskan att se regionen som rent ukrainsk mördade Ukrainska Upprorsarmén (UPA) upp till 100 000 polacker i Volhynien och östra Galicien. Polackerna svarade med att döda över 10 000 ukrainare, och känslorna på båda sidor är fortfarande bittra, trots att man gjort försök att dämpa hatet. Idag ser Polen massakern som folkmord, och att döma av den inställda visningen skulle filmen kunna orsaka oroligheter på Kievs gator. (Polskie Radio och wB 17 okt 16)

Wajdas Powidoki blir Polens Oscarsbidrag

Powidoki – Wajdas senaste film blir Polens bidrag till Oscar.

Powidoki – Wajdas senaste film blir Polens bidrag till Oscar.

Andrzej Wajdas senaste film, Powidoki (Efterbilder), blir årets polska Oscarskandidat i kategorin Bästa utländska film.

Andrzej Wajdas senaste film är en berörande universell berättelse om en individ i ett totalitärt system. Regissören har visat oss en värld, där man förföljer skönhet, konst och konstnärlig integritet, skriver Oscarskommittén i ett pressmeddelande.

Filmen handlar om den avantgardistiske konstnären Władysław Strzemiński (1893-1952), som vägrade ställa upp på kommunistpartiets linje under den stalinistiska perioden vilket fick dramatiska konsekvenser.

Strzemiński, som spelas av Bogusław Linda, föddes 1893 i Minsk och utbildade sig till ingenjör. Han sårades i första världskriget – förlorade en arm, ett ben och synen på ett öga – och sökte sig i stället till Konsthögskolan i Moskva. I Vitebsk blev han Kazimir Malevitjs assistent och stod inom några år i spetsen för det ryska avantgardet. 1922 flyttade han till den polska landsbygden och tog kontakt med det framväxande polska avantgardet. Han utarbetade en egen konstteori som fick namnet unism.

1931 bosatte sig Strzemiński i Łódź, där han 1945 blev lärare vid Konsthögskolan. Men eftersom han vägrade anpassa sig till tidens påbjudna socialrealism fick han sparken 1950. Han dog i stor fattigdom 1952. (Polskie Radio och wB 28 sept 16)

Den sista familjen blev festivalens stora vinnare

Filmen Den sista familjen av Jan P. Matuszyński.

Filmen Den sista familjen av Jan P. Matuszyński.

Första priset vid den 41:a Filmfestivalen i Gdynia, Guldlejonet, gick till debutanten Jan P. Matuszyński och hans film Ostatnia Rodzina (Den sista familjen).

In i det sista stod det mellan Wojciech Smarzowskis film Wołyń och Matuszyński Den sista familjen. Juryn visade stort mod och valde debutanten Matuszynski och hans fantastiska film som handlar om konstnärsfamiljen Beksinski – en normal, något sjuk och något toxisk familj. Det är med andra ord en allmängiltig historia om en helt vanlig men samtidigt helt ovanlig familj. Det är en historia som berör för det är en historia om våra egna långtifrån perfekta familjer. Känslor och tragiska händelser till trots är de dock tillsammans, på gott och ont.

Läs vidare >>

Wołyń – en film om ondskans anatomi

Wołyń - Wojciech Smarzowskis nya film.

Wołyń – Wojciech Smarzowskis nya film.

Det går inte att försonas om man sopar sanningen under mattan. Det säger Wojciech Smarzowski om sin nya film som handlar om Volhynien-massakern år 1943 premiärvisades vid årets filmfestival i Gdynia.

Smarzowski vill att filmen ska rensa de infekterade relationerna mellan polacker och ukrainare, att den ska ”bygga broar snarare än murar”. Filmen kommer att väcka starka känslor, men när känslorna lägger sig kan både polska och ukrainska historiker ånyo ta upp ämnet, menar han.

Av kritikerna höjs Wołyń till skyarna, från den politiska vänstern såväl som från högern.

Läs vidare >>

Kaczyński: Smolenskfilmen berättar sanningen

Filmen om Smolenskkatastrofen har nu haft premiär.

Filmen om Smolenskkatastrofen har nu haft premiär.

Detta är en film som visar sanningen. Det är en påhittad handling, men den berättar sanningen om Smolensk, och det är mycket viktigt. Det säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Han är tvillingbror till förre presidenten Lech Kaczyński, som tillsammans med 95 andra omkom när presidentens plan 2010 störtade utanför den ryska staden Smolensk.

Varje polack som vill veta sanningen bör se den här filmen, säger Kaczyński. Smolenskfilmen ska visas över hela världen.

Filmen hade galapremiär på måndagen, och hela det politiska toppgarnityret var där, president Andrzej Duda, premiärminister Beata Szydło, kulturminister Piotr Gliński, försvarsminister Antoni Macierewicz och flera andra regeringsledamöter, samt anhöriga till olycksoffren.

Även om filmen är en tragedi är jag glad över bemötandet, säger regissören Antoni Krauze, som anser att den officiella versionen av orsakerna till flygolyckan är lögn.

I hans film undersöker en grävande tv-journalist vad som hände och kommer fram till att presidentplanet sprängts i luften.

Samma slutsats har försvarsminister Antoni Macierewicz dragit – han leder sedan flera år regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) egen utredning av olyckan.

Smolenskolyckan är den största tragedi som hänt i tredje republiken (sedan kommunismens fall), menar Krauze, och jag ser det som en medborgerlig plikt att undersöka orsaken till flygkraschen. Det är en spelfilm, men allt om kraschen är baserat på fakta.

De kritiker som den statliga tv-stationen TVP talat med är mycket förtjusta. Det är också utbildningsminister Anna Zalewska, som anser att filmen bör ses av alla polska studenter.

Filmen går upp på polska biografer den 9 oktober. (TVP, Rzeczpospolita 6 sept 16)

Krauzes Smolensk visas utom tävlan i Gdynia

Scen ur Krauzes film om Smolenskkatastrofen. Foto: Facebook

Scen ur Krauzes film om Smolenskkatastrofen. Foto: Facebook

Filmen Smolensk av Antoni Krauze kommer att få en särskild visning på filmfestivalen i Gdynia den 21 september, mindre än två veckor efter premiären på polska biografer. Den är dock inget tävlingsbidrag eftersom producenten aldrig lämnade in den till urvalskommittén, uppger festivalarrangörerna.

Jag fattade det beslutet när det visade sig att filmen skulle ha premiär den 9 september, säger festivalgeneralen Michał Oleszczyk. Det har inte hänt någonting lika traumatiskt som Smolenskolyckan under det senaste halvseklet, och därför tror jag att det blir en av festivalens viktigaste filmer. Jag hoppas att festivalen ska hjälpa oss att diskutera olyckan på ett realistiskt sätt – den är fortfarande en utmaning för polackerna.

Filmen Smolensk handlar om flygolyckan vid Smolensk 2010, då 96 personer inklusive president Lech Kaczyński omkom. Huvudpersonen är en grävande tv-reporter som undersöker omständigheterna kring olyckan och landar i den slutsats som också regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kommit fram till – att planet sprängdes i luften, sannolikt på order av Kreml.

Förra veckan blev kulturminister Piotr Gliński upprörd över att filmen Historien om Rój, som handlar om de fördömda soldaterna under och efter andra världskriget, inte kom med bland de tävlande filmerna. Han antydde att den bedömts efter andra kriterier än andra filmer. Kritiken har dock varit ganska negativ efter premiären, vilket ger en antydan om varför den inte fann nåd inför urvalskommitténs ögon. (TVN24 29 aug 16)

Seweryn bästa skådespelare i Locarno

Skådespelaren och regissören Andrzej Seweryn. Foto: Jarosław Roland Kruk

Skådespelaren och regissören Andrzej Seweryn.
Foto: Jarosław Roland Kruk

Andrzej Seweryn tilldelades vid filmfestivalen i Locarno utmärkelsen Bästa manliga skådespelare för sin roll som den excentriska surrealisten Zdzisław Beksiński i filmen Ostatnia Rodzina (Den sista familjen) av Jan P. Matyszyński.

Seweryn (född 1946) var som student aktiv i motståndet mot kommunistregimen och tillhörde dem som stod under bevakning av säkerhetspolisen. Som skådespelare har han arbetat med regissörer som Andrzej Wajda, Agnieszka Holland och Steven Spielberg.

1980 reste Seweryn till Frankrike och stannade kvar sedan landets kommunistiska regim infört krigstillstånd i december 1981.

Andrzej Seweryn har varit lärare på teaterhögskolor i Frankrike och Polen. 2010 flyttade han tillbaka till Polen och är numera bosatt i Warszawa och chef för Polska Teatern. (Newsweek Polska och wB 13 aug 16)

 

Foto: Jarosław Roland Kruk

Smolensk-filmen får premiär i september

Scen ur Krauzes film om Smolenskkatastrofen. Foto: Facebook

Scen ur Krauzes film om Smolenskkatastrofen.
Foto: Facebook

Den 9 september går Antoni Krauzes film Smolensk efter flera förseningar upp på biograferna. Filmen handlar om flygolyckan den 10 april 2010. Planet var på väg till Katyń i västra Ryssland för att delta i en ceremoni till minne av offren för Katyńmassakern 1940. Ombord fanns dåvarande presidenten Lech Kaczyński i spetsen för en officiell delegation och besättningen.

En ledande roll i filmen är tv-journalisten Nina, spelad av Beata Fido, som försöker ta reda på orsakerna till olyckan. Spåren leder till Lech Kaczyńskis resa det krigshärjade Georgien i augusti 2008 för att försöka förhindra en rysk invasion av huvudstaden Tbilisi.

Många polacker tror att olyckan berodde på ett attentat, och en intensiv debatt har delat nationen i två delar. Försvarsminister Antoni Macierewicz anser att den ryske presidenten Vladimir Putin låg bakom flygkraschen – just för att Lech Kaczynski så tydligt stödde Georgien när regionerna Abchazien och Sydossetien med ryskt stöd ville bryta sig loss. De ryskstödda regionerna motsatte sig det närmande till EU och Nato som planerades av Georgiens dåvarande ledning. Filmen stöder alltså den teorin. Krauze har tidigare sagt att det kändes som en medborgerlig plikt att göra en film om Smolenskolyckan.

Antoni Krauze är en välkänd regissör med många filmer bakom sig. Förra året kom hans Czarny Czwartek (Den svarta torsdagen) om arbetarprotesterna i Gdynia i december 1970 och hur fyrtiotvå personer dog under kommunistregimens blodiga repressalier. (Polskie Radio och wB 2 aug 16)