Lundapoeten Barbara Kobos Kamińska har i dagarna gett ut sin elfte diktsamling, Jag finns ju någonstans/Gdzieś przecież jestem (Heterogenesis förlag). Hennes teman är naturen, tiden, havet, det förflutna och ibland känslor av främlingskap.
Barbara Kobos Kamińska växte upp i polska Oleśnica. Till Sverige och Lund kom hon 1975, där hon utbildade sig till förskollärare.
I Lund har hon framträtt många gånger med uppläsning av sina dikter, inte minst under Kulturnatten.
De flesta av hennes diktsamlingar har både svensk och polsk text, i den nya boken har översättningen gjorts av Terho Paulsson och Maria Płoszewska Paulsson i Lund.
Hon har också översatt andras dikter till polska respektive svenska.
Barbara Kobos Kamińskas verk:
Krople życia/Livets droppar (2003)
Czas idzie…czas biegnie…/Tiden går…tiden flyr… (2004)
Krakowski Kazimierz powraca/Cracows Kazimierz Returns (2004)
Oddech Ziemi/Jordens andning (2005)
Ziemia przepełniona popiołami/Jorden överfylld med aska/The Land Overfilled With Ashes (2009)
Skrawek Ziemi(2013)
Po drugiej stronie migawek życia/På andra sidan om livets små händelser (2017)
Vandrande poesi/Poesia peregrina (2018)
Mój pejzaż w ciszy/Mitt landskap i tystnaden (2020)
Gdzieś przecież jestem/Jag finns ju någonstans (2021)
Sveriges hållning i coronapandemin har väckt uppseende över hela världen – inget masktvång och ingen lockdown. Hur har svenskarna det egentligen – är de lyckliga i sina röda hus med vita knutar, frågade man sig. I början av hösten skickade Gazeta Wyborczas redaktion ut en reporter för att ta reda på detta.
Polens nya ambassadör i Sverige Joanna Hofman och Peter Eklund, Svensk-Polska Samfundets ordförande.
– Tänk om mina anfäder kunde se mig när jag träffar den svenske kungen i samband med min ackreditering!
Det säger Joanna Hofman, Polens nya ambassadör i Sverige. Hennes anfäder var högre befäl och allierade med Napoleon på den tiden det begav sig.
– De kanske träffade kungens anfader, general Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan av Sverige, inom den franska armén?
Svensk-Polska samfundets ordförande Peter Eklund träffade en måndageftermiddag i juli den nya ambassadören på polska ambassaden i Stockholm.
Ambassadör Hofman har varit i Sverige sedan början av mars.
Hon presenteras närmare i höstens nummer av Samfundets medlemstidning Svensk-Polsk Bulletin. Förutom att ha tjänstgjort som diplomat i Helsingfors, Jerusalem och Washington har hon varit anställd av finska energiföretaget Fortum i Turkiet. På visitkortet kan hon även skriva skådespelerska då hon filmat och medverkat i TV serier.
Namnet Bukowski är välkänt för svenskarna, särskilt för dem som tycker om auktioner. Vad alla kanske inte vet är att Auktionsfirman Bukowskis grundades 1873 av Henryk Bukowski, en invandrare från Polen. En annan polsk invandrare i Sverige, Michał Haykowski, gav nyligen ut en biografi över Bukowski, Imię żyje nadal (Namnet lever kvar). Sigge Fedyk har läst den.
Henryk Bukowski föddes 1839 som ett av många barn i en fattig adelsfamilj i Litauen. Han studerade juridik i Moskva och efter januariupproret 1863 flydde han tillsammans med två kamrater till Sverige. Han hade tur och fick anställning på Kungliga Biblioteket i Stockholm, där han katalogiserade polska handlingar och böcker som kommit till Sverige som krigsbyte. Sedan fick han i uppgift att katalogisera hovjuveleraren Christian Hammers konstsamlingar.
1870 öppnade han sin första konst- och antikvitetsaffär på Jakobsgatan i Stockholm där han började med konstauktioner.
Henryk Bukowski gifte sig och fick fyra barn, varav tre dog tidigt och äktenskapet slutade i skilsmässa. Han engagerade sig i sitt arbete och hans namn blev snart en garant för kunskap och hederlighet. När han senare flyttade till Arsenalsgatan kom hovet att bli hans största kund. Han gjorde flera gånger stora klipp – som när han köpte Anders Zorns teckning Barnhuvud för 8 kronor och 5 öre.
När Christian Hammers stora samling såldes i Köln lyckades Bukowski köpa upp flera svenska konstskatter. Han hjälpte Artur Hazelius vid grundandet av Nordiska museet och sponsrade slavisten Alfred Jensen som översatte Adam Mickiewicz nationalepos Pan Tadeusz.
År 1900 dog Bukowski. Han var då ensam i Sverige sedan hans enda dotter flyttat till Kraków. Han begravdes i Stockholm, men efter ett par månader flyttades kistan efter hans sista önskan till Schweiz. Efter sig lämnade han ett företag som var det bästa i sin bransch i Norden.
Karin
Maltestam, ordförande i Svensk-Polska Föreningen Blekinge, håller
en föreläsning om hur Polen blivit en demokrati och hur dagsläget
i Polen ser ut.
Adam Michnik, chefredaktör för Gazeta Wyborcza i Warszawa, deltog i ett panelsamtal om hoten mot journalistiken i Helsingborg. Här i samtal med professor Dorota Tubielewicz Mattsson. Foto: Gunilla Lindberg.
Hur hotad är egentligen den fria journalistiken? Det var
ämnet för ett panelsamtal på Helsingborgs stadsbibliotek på lördagen. Frågan
gällde både internationellt, europeiskt, nationellt och lokalt.
Adam Michnik, chefredaktör för tidningen Gazeta Wyborcza,
talade om läget i Polen, hur den nuvarande regeringen ockuperat de statliga
medierna och bytt ut journalister på alla nivåer för att få en regimpositiv
rapportering om inrikespolitiken.
Det finns många oberoende medier som på olika sätt försöker
hålla fanan högt, sade Michnik. Men även de är hotade, eftersom de ofta ägs av
mediehus med utländskt kapital. Regeringen vill nu att polska investerare ska
ta över för att få en Polen-vänlig rapportering.
Regimen har tagit över de statliga medierna, sade han, och
även andra institutioner i den offentliga förvaltningen. Det är inte statens
institutioner längre, det är partiets.
På scenen fanns också Expressens kulturchef Karin Olsson som
stod för det nationella perspektivet – hon talade om de påtryckningar som
svenska medier utsätts för av t.ex. Kinas ambassadör. Kina agerar med ett aggressivt
språkbruk och hot för att få svenska medier att rapportera på rätt sätt om
förläggaren Gui Ming Hai. Ett annat exempel var protesterna mot Jyllands-Posten
som publicerat en satirbild där stjärnorna i den kinesiska flaggan ersatts med Corona-virus.
Andra hot är de ekonomiska, Google och FB övertar allt mer
av annonsintäkterna, konstaterade Karin Olsson. Det är också ett problem att så
många inte har förtroende för de etablerade medierna utan söker sig till de
s.k. alternativa medierna – sajter på nätet som ger sin egen, ofta populistiska
beskrivning av vad som sker i landet.
Michnik var lite road av diskussionerna om alternativa
medier.
I Polen tror alla att mediesituationen är perfekt, alla
journalister och medier är oberoende – ingen har hört talas om
Sverigedemokraterna och deras sajter, sa han.
För det internationella perspektivet stod DNs
Warszawa-korrespondent, Michael Winiarski som varit korrespondent i många
länder, bl.a. Moskva och New York.
Han konstaterade att det ofta är svårt att skriva om nyheter
från Polen eftersom svenskar i gemen vet så lite om landet.
Domstolsreformen är så komplicerad att den nästan är
omöjligt att förklara, sade han.
Winiarski talade också en del om de ryska medierna, som har
det ännu besvärligare än de polska.
Polen är ju ingen diktatur, sade Winiarski.
Helsingborgs Dagblads chefredaktör Jonas Kanje är engagerad
i yttrandefrihetsfrågor och talade om farorna med att den seriösa
journalistiken får det svårare. De som på alternativsajterna skriver om läget i
Sverige och världen ger sin egen syn på händelser och politik, medan utbildade
journalister vet att alla frågor har två aspekter som måste belysas lika väl.
Moderator var Gabriel Stille, själv journalist men också
lektor i svenska på universitetet i Warszawa.
Hur hotad är egentligen den fria journalistiken? Den 8 februari kl 14.00 kommer den legendariske chefredaktören för Gazeta Wyborcza, Adam Michnik, till Helsingborgs stadsbibliotek där han tillsammans med chefredaktören för Helsingborgs Dagblad, Jonas Kanje, Expressens Kulturchef Karin Olsson och journalisten Michael Winiarski från Dagens Nyheter samtalar om hoten mot det fria ordet i Europa och i Sverige.
Samtalet modereras av journalisten Gabriel Stille. ”Democracy dies in Darkness” är The Washington Posts devis som används sedan 2016 då Donald Trump vann presidentvalet. ”Fake news” och ”alternativa fakta” är begrepp de flesta har hört sedan USA:s president förklarat öppet krig mot den fria pressen. Även i Europa hårdnar klimatet för journalister som värnar det fria ordet. Chefredaktören Adam Michnik vet vad det innebär när statsmakten försöker begränsa möjligheterna för redaktionell bevakning och granskning. Men hur ser utvecklingen ut i Sverige? Inte kan väl det fria ordet vara hotat? Missa inte detta brännande aktuella samtal! — hemsida här: https://www.kulturwknd.se/programfb-event här: https://www.facebook.com/events/1546989382118808/
En scen i Purimszpil – Gwidon Jakowlew som Esters farbror framför delar av kören: Marysia Tencer, Ewa Oher, Jan Axel Stoltz.
Foto: Stanisław Godula
I drygt tio år har den funnits, teaterensemblen som ibland kallats för Lundavänner men oftast inte har något namn alls. Med kabareter och musikskådespel på polska har den roat sin publik inte bara hemma i Lund och Malmö utan också i bl.a. i Köpenhamn, Göteborg, Paris, New York, Israel och Warszawa, där den judiska kulturfestivalen Singers Warszawa fem gånger utgjort ramen för framträdandena.
Liliana Komorowska Lindqvist och Herman Lindqvist presenterar sin nya bok, Sverige–Polen 1000 år av krig och kärlek på ett möte med Polsk-Svenska Föreningen i Warszawa.
Den 6 november presenterade författaren och journalisten Herman Lindqvist, välkänd och uppskattad i Polsk-Svenska Föreningen i Warszawa, sin nya historiska bok Sverige – Polen, 1000 år av krig och kärlek för medlemmarna på Senatorska den 6 november.
Hermans intressanta berättelser om de ofta okända svensk-polska relationerna genom hela historien har översatts av Liliana Komorowska Lindqvist.
Författaren bekräftade att arbete med en översättning till
polska pågår.
På sin fritid reser Herman och Liliana med stor entusiasm runt i Polen och har besökt många av de platser där Sveriges och Polens gemensamma historia har utspelat sig.
Peter Johnsson besöker Polsk-svenska föreningen i Warszawa. Samtalet leds av Piotr Kiszkiel. Foto: Stanisław Godula.
Vid ett möte med Polsk-svenska föreningen i Warszawa den 18 oktober berättade Peter Johnsson, utrikeskorrespondent, historiker och författare, om hur historia skrevs förr och hur den tolkas idag beroende på forskningen men även beroende på hur mycket politiken blandas in.
Peter Johnsson har skrivit flera böcker om Polens historia och alltid från ett svenskt perspektiv.
Ett trettiotal personer var närvarande och samtalet var en
del av Samfundets utökad verksamhet den sista tiden.
I november kommer Herman Lindquist med sin nya bok ”Sverige-Polen.
1000 år av krig och kärlek” till Föreningens lokal på Senatorska i Warszawa.
Den svensk-polske filmregissören Magnus von Horn. Foto: Stanisław Godula.
Det är i år hundra år sedan Polen och Sverige återupprättade
sina diplomatiska förbindelser. 1918 blev Polen åter en självständig nation
efter att i över hundra år ha varit utraderat från kartan, ockuperat och
uppdelat mellan de tre stormakterna Ryssland, Preussen och Österrike-Ungern.
Med anledning av jubileet har Polens största veckotidning
Polityka publicerat en artikel om Sverige där man avhandlar våra gemensamma
relationer i nutid.
140 000 polacker är fast bosatta i Sverige, medan bara
3 000 svenskar bor i Polen, skriver Polityka, som talat med några av dem.
Den första är Magnus von Horn från Göteborg som kom till den
berömda Filmhögskolan i Łódź och fastnade där som filmregissör och akademisk
lärare.
Ett viktigt skäl till att våra länder är olika är att svenskarna
inte har drabbats av krig på det sätt som polackerna har gjort, säger han.
Magnus von Horn har liksom Lotta Eliasson från Uppsala och
Tobias Asplund från Stockholm gift sig i Polen, och barnen i alla tre
familjerna är tvåspråkiga.
Det blev förstås en kulturkrock i början, konstaterar de.
Svenskarna överraskades av att medborgarna i Polen får göra så mycket själv,
sådant som staten tar hand om i Sverige.
I Uppsala har tidningen träffat Małgorzata Packalén Parkman,
polsk professor som bor i Sverige sedan 1978.
Det är lättare för en svensk att komma till Polen, hävdar
hon. En polack som kommer till Sverige måste hela tiden bevisa sitt värde.
Det funkar inte i Sverige att man berättar mycket om sig
själv, som polacker ofta gör, och att man visar att man tjänar pengar, skriver
Polityka.
Man har också olika uppfattning om till exempel ord som frihet. Unga svenskar förknippar frihet
med naturen (Sol, vind och vatten, som Ted Gärdestad sjunger), men för
polackerna är frihet detsamma som
demokrati, självständighet, kamp och brist på censur.
Svenska ambassaden i Warszawa har också en utställning med
anledning av 100-årsminnet, Chleb i
kanelbulle (Bröd och kanelbulle) som illustrerar de svensk-polska relationerna
under det gångna seklet.
Idag finns en hel del information om Polen att tillgå på
svenska, och därmed har behovet av webb-Bulletinen minskat. Därför har vi
trappat ner vår egen verksamhet och lyfter i stället fram andra journalisters artiklar
på vår Facebook-sida. Vi lägger inte av, men våra inlägg kommer sedan en tid
mera sparsamt. Håll alltså koll på wBs och PolenPoddens FB-sida, där finns
mycket att hämta i form av länkar till artiklar, tips om evenemang och
liknande.
När jag för snart femton år sedan startade webb-Bulletinen förekom
sällan nyheter från Polen i svenska medier, bortsett ifrån sporttabellerna.
Intresset för demokratins utveckling i Polen efter kommunismens fall 1989 hade
avtagit. Under Solidaritetstiden engagerade sig många svenskar i polackernas
kamp mot en orättfärdig regim, som inte bara höll befolkningen i intellektuell
fångenskap utan också ofta på svältgränsen. Vi såg Andrzej Wajdas filmer, vi följde
Lech Wałęsa i spetsen för strejkande varvsarbetare fram till Solidaritets jordskredsseger,
vi hurrade för den nu fria staten som skulle gå över från sovjetisk planekonomi
till marknadsekonomi.
Sedan var det nästan som att Polen slutade existera.
Den 1 maj 2004 gick Polen med i EU, polackerna fick tillgång till EUs stora fonder, till nya arbetsmarknader i unionen där företagsamma polacker slet för ett bättre liv och skickade stora summor till familjen hemma för att barnen skulle kunna gå i skolan osv.
Men hur det fungerade i Polen fick svenska mediekonsumenter
inte veta mycket. Ändå kom många polacker till just Sverige för att bygga upp
ett bättre liv för sig och de sina.
För den som inte kunde tillgodogöra sig polska tidningar,
radio och TV var det ganska svårt att få fram nyheter om Polen. Men efterhand som
polska medier drog igång egna nyhetsportaler på internet har det blivit lättare
att följa utvecklingen. En del har också en speciell avdelning med sammandrag
på engelska.
wBs nyhetsförmedling har uppmärksammats både av svenska
medier och av den polska representationen i Sverige. Redan från början har vi
samarbetat med Svensk-Polska Samfundet, och från 2015 också med alltid hörvärda
PolenPodden, som leds av Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka.
Idag följer svenska medier på ett annat sätt vad som sker i
Polen. Det styrande regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) gör betydligt mera
väsen av sig än tidigare regeringar, både med sin socialpolitik och med sina
ofta förekommande konflikter med EU. Konflikterna påverkar naturligtvis arbetet
inom unionen, vilket även berör oss i Sverige. Ett exempel är flyktingkrisen
hösten 2015, då regeringen bröt ett löfte till EU att ta emot några tusen av de
hundratusentals flyktingar som tog sig till Europa. Ett annat exempel är den
pågående maktkampen efter EU-valet, då Polen och en rad andra länder satt stopp
för Frans Timmermans som ordförande i EU-kommissionen och nu diskuterar
villkoren för att acceptera Ursula von der Leyen.
På vår Facebooksida länkar vi dels till alla våra egna
artiklar, dels till artiklar i andra företrädesvis svenska medier och till PolenPodden.
Det handlar om politik, kultur, turism och kor som rymt hemifrån – områden som wB
bevakat sedan starten 2004. Vi länkar också till Polska institutet, som har
många och intressanta aktiviteter.
Håll alltså koll på vår och på PolenPoddens FB-sida, där
finns mycket att hämta. Där uppstår ibland också debatter som kan vara
intressanta att följa eller delta i.
Gabriel Stille, välkänd för wBs läsare och PolenPoddens lyssnare, är en en av deltagarna i utställningen Bröd och kanelbulle som visas i Ystad från och med måndagen. Bild: Adam Tuchliński.
Bröd och kanelbulle kallas en utställning som på tisdagen visas på färjeterminalen i Ystad. Utställningen ingår i det jubileum som firas med anledning av att det i år är 100 år sedan Sverige och Polen återupprättade sina diplomatiska förbindelser efter första världskrigets slut. Bröd och kanelbulle utgörs av en serie bilder och berättelser om svenskar i Polen och polacker i Sverige. Intressanta porträtt av människor – svenskar och polacker – som i sina liv och arbete bestämt sig för att dra full nytta av båda ländernas kultur. Originalutställningen visas fram till den 18 augusti framför svenska ambassadens byggnad i Warszawa.
Men eftersom Unity Line är samarbetspartner i
projektet finns en tvillingutställning som nu flyttas till Ystads färjeterminal
från färjeterminalen i Świnoujście. Här kan den ses fram till 31 juli.
Sverige och Polen förenas av en lång och rik historia, år fyllda av vänskap men också av rivalitet. Under århundraden av en gemensam, ofta turbulent historia har det dock aldrig varit brist på människor – svenskar och polacker – som framgångsrikt byggt broar mellan sina länder genom kulturellt utbyte, migration, giftermål, flykt eller resor. Svenskar och polacker är nära grannar och lär av varandra trots de olikheter som finns. Huvudpersonerna i utställningen är det bästa beviset. De utgörs av arbetare, affärsmän, forskare, skådespelare och konstnärer. Vanliga människor med ovanliga livsöden.
Varför dricker svenskarna så mycket kaffe? Är
polackerna spontana? Vad är frihet? Natur, semester och hav eller ingen censur,
självständighet och kamp? Hur överlever man den svenska vintern? Är det möjligt
att ha två hushåll i två länder samtidigt? Kan svensken skilja på
”Kasia” och ”kasza”? Vad lockar svenskar till Polen och
polacker till Sverige? Svar på dessa och många andra intressanta frågor finns i
huvudpersonernas berättelser. Människor som har vågat komma ut ur sina
komfortzoner och tack vare detta fått nya erfarenheter, värdefulla kunskaper,
kärlek och förståelse. Är det verkligen så mycket som skiljer svenskar och
polacker åt? Övertyga dig själv.
En av dem som berättar är Gabriel Stille,
journalist och svensk lektor på Skandinaviska Institutionen vid universitetet i
Warszawa, välkänd för webb-Bulletinens läsare och PolenPoddens lyssnare.
Text: Krystyna Romanowska. Bild: Adam Tuchliński.
Tid och plats: 5 juni – 18 augusti: framför Svenska Ambassadens byggnad, ul. Bagatela 3, Warszawa. 3 – 15 juli: Färjeterminal Świnoujście, ul. Dworcowa 1. 16 – 31 juli: Färjeterminalen Ystad, Bornholmsgatan 8 C.
Katarzyna Tubylewicz, f.d. chef för Polska institutet har skrivit en bok om Stockholm. En fantastisk bok, skriver Bulletinens korrespondent i Wrocław, Sigge Fedyk. Fantastisk och annorlunda, och med fakta som är nya även för den som känner till Sverige lika bra som Sigge.
Sztokholm. Miasto, które tętni ciszą (Stockholm. Staden där tystnaden ljuder) heter Katarzyna Tubylewicz nya bok från Sverige. Det är en fantastisk bok om Stockholm som inte bara tar upp centrum och Gamla stan, utan också best of hela Stor-Stockholm. Fina bilder av Daniel Tubylewicz och webbadresser till alla ställen som beskrivs är ett plus. Ett litet minus är att det inte finns en karta på insidan av omslaget.
De flesta guideböcker beskriver Stockholm på ett opersonligt och schematiskt sätt, men så inte Katarzyna Tubylewicz. Hon döljer inte att hon älskar Stockholm och stortrivs där.
Hon skriver inte bara om platser och objekt utan också om sådant som är viktigt för stockholmare och andra svenskar. Och hon karaktäriserar svenskarna på sitt eget sätt. Det är viktigt var man bor – gärna i Djursholm, man får inte tala högt så att man stör andra eller avbryta någon som redan pratar, som man ofta gör i Polen. En politisk debatt i polsk TV ser ut som italiensk opera, där alla pratar eller sjunger på en gång.
Patriotism och
nationalism är två ord som inte är politisk korrekta i Sverige, men i hög grad
aktuella i Polen. I Stockholm är det kod, distans, skandinavisk ensamhet och oegennytta
som gäller. Svenskarna är solidariska och hjälpsamma, även mot främlingar. Svenskarna
söker hjälp hos staten och polackerna hos släkten. Polacker är spontana och
temperamentsfulla och de Ingmar Bergman-influerade svenskarna behärskade.
Svenskar har också en annan attityd till sina kroppar än vi polacker – de skäms
inte att visa sig nakna. Det märkte jag själv när jag som ung student var på
badhuset i Kalmar och fick massage av en kvinna. Jag försökte gömma kroppen
under en frottéhandduk. Sådant bekymrar inte en svensk.
Jag tycker mig känna till
Sverige ganska bra, men även för mig finns en del nyheter i Tubylewicz bok. Att Carl Miles var en stor bildhuggare, det
visste jag, men att han beundrade nazisterna kände jag inte till.
Av museerna har Fotografiska
den bästa restaurangen och där har en polska, Wiktoria Michalkiewicz, gjort karriär.
Annars är det sällan man träffar på invandrare som jobbar på en kulturell
institution i Sverige, vill man träffa folk från hela världen ska man ta sig
till närmaste sjukhus.
Katarzyna Tubylewicz går
naturligtvis också igenom olika museer och mest imponerad är hon av nya
Nationalmuseum. Det får ett BIG WOW! Fri entré dessutom! Polskt krigsbyte som
svenskarna tagit med sig efter krigen med Polen under främst 1600-talet kan man
se på Livrustkammaren på slottet, Armémuseet, Gripsholm slott, Uppsala domkyrka
och Skokloster.
En innehållsrik bok!
Rekommenderas!
Sigge Fedyk
Sztokholm. Miasto, które tętni ciszą. Katarzyna Tubylewicz & Daniel Tubylewicz (foto) Förlag: Wielka Litera 2019
Victoria Enefors i Katarina Jagellonicas gestalt. Foto: Vasaborgen.se
Till minne av 450-årsjubileet av Katarina Jagellonicas
kröning till Sveriges Drottning i Uppsala domkyrka erbjuder Vasaborgen en unik
historisk visning. Victoria Enefors har rest i Katarina Jagellonicas fotspår,
samtidigt som hon sytt en kopia av den klänning Katarina har på sig på sitt
porträtt. Victoria berättar om Katarina Jagellonicas liv under vandringen genom
Vasaborgen.
Polska Katarina Jagellonica var drottning av Sverige genom
sitt äktenskap med kung Johan III av Sverige samt mor till kung Sigismund I. Hon
beskrivs som politiskt aktiv och anses, i egenskap av katolik, ha utövat
inflytande över Johans värderingar och politik, särskilt i religionsfrågor.
Victoria Enefors är själv född i Polen och uppväxt i
Sverige. Hon har stor kunskap om Katarina Jagellonica och har konsulterat
experter vid tillverkningen av klänningen. Den är ritad och tillskuren i
Krakow, men sedan har Victoria sytt den själv och broderat dit alla pärlor.
Totalt består klädseln av tio olika delar.
Samtidigt som Victoria färdigställt klänningsprojektet har
hon rest i Katarina Jagellonicas fotspår och suttit och sytt på platser där
Katarina bott eller besökt. Alla klänningens pärlor är inköpta på platser
Katarina varit på 450 år tidigare.
Katarina Jagellonica och Johan III av Sverige vigdes i
Vilnius 4 oktober 1562. Victorias klänning blev klar på årsdagen av deras
bröllopsdag 2018. Den allra sista pärlan Victoria sydde fast på klänningen
kommer från en butik i Krakow, Katarina Jagellonicas födelsestad.
Katarina Jagellonica ligger, precis som hennes make Johan III och svärfar Gustav Vasa, begravd i Uppsala domkyrka. (Vasaborgen.se, maj 19)
Den unga polska dirigenten Magdalena Pawlisz får praktisera på Göteborgsoperan tack vare Rotary. Foto: Mirus.
En ung polsk dirigent blir en av de första som kommer ifråga
för Rotarys senaste projekt i den internationella verksamheten New Generations Service Exchange. I höst
får hon auskultera på Göteborgsoperan.
Samfundets ordförande Peter Eklund, hängiven rotarian och
District Governor 2017–2018, berättar om projektet.
Magdalena Pawlisz heter en ung dirigent från Gdańsk, som via
Rotary får möjligheten att auskultera på Göteborgsoperan i höst. På programmet
står både Bizets Carmen och Wagners Nibelungen Ring. Det innebär en stor
möjlighet för en ung dirigent att få praktisera under dessa förhållanden.
Trots sina unga år har Magdalena Pawlisz en lång meritlista.
Hon spelar fiol, piano, pukor och klarinett och hon har vunnit ett antal
dirigenttävlingar. Genom sin stora internationella erfarenhet har hon lärt sig
att hantera många språk och talar förutom polska också engelska, tyska,
italienska och franska. Hon har studerat på Musikakademierna i Gdańsk och
Kraków, på Universität der Künste i
Berlin och varit biträdande dirigent på Mainfranken
Theater i Wurzburg. Förra året påbörjade hon sina doktorandstudier i
dirigering vid Musikakademin i Kraków.
Hur kunde Magdalena få möjligheten att komma till
Göteborgsoperan? Det handlar om nätverk och kontakter. Som rotarian har jag
samarbetat med hennes mamma Barbara Pawlisz, Rotaryguvernör i Polen. I mitt
eget distrikt har jag lärt känna Suzanne Brenning som tidigare varit verksam
vid Göteborgsoperan. Det hela bygger alltså på kontakter och goda relationer
och människor som vill hjälpa. Det är något som vi kan använda som argument då
vi rekryterar nya medlemmar till våra svensk-polska lokalföreningar. Genom
exempel som detta kanske vi kan locka flera till att vara aktiva!
Vad är då kostnaderna för de som får möjlighet att
praktisera? Det är rotaryklubben/distriktet som svarar för alla de kostnader
som uppstår. Men man försöker alltid hitta billigt eller allra helst sponsrat
boende på den plats själva praktiken ska genomföras.
Rotary är en internationell organisation för män och kvinnor som genomför serviceprojekt lokalt och globalt. Medlemmarna är organiserade i autonoma klubbar. Rörelsen har 1,2 miljoner medlemmar i mer än 32 000 klubbar i 200 länder. I Sverige är vi idag ca 22 000 medlemmar och i Polen ca 1 800. Under kommunisttiden var rotaryklubbar inte tillåtna.
Rotary är indelat i olika distrikt över hela världen och
Polen utgör distrikt nr 2231. I Sverige har vi 10 distrikt och klubbarna i
Uppland tillhör distrikt 2350. Mellan dessa två distrikt finns en
överenskommelse om samverkan bl a inom utbildning i ledarskap för unga
människor. För något år sedan fanns en artikel i Bulletinen om denna
verksamhet. Nu utökar vi vår samverkan med det som kallas New Generations
Service Exchange, NGSE, som är ett kort program för studenter och
yrkesverksamma upp till 30 år. Det innebär att unga personer kan komma till ett
annat land för att praktisera eller studera några veckor upp till sex månader.
Man behöver inte ha någon anknytning till Rotary för att komma i åtnjutande av
denna typ av stipendium.
Regissören Małgorzata Szumowska.
Foto: Oliver Abels, wikipedia.
Polen står i fokus på årets IFEMA, International Female
Festival i Malmö, som pågår 3–7 april. Polen är en stor filmnation och ett land
i alarmerande förändring, ett land som just firat sitt 100-årsjubileum, ett
splittrat firande där extremhögern med rasistiska och nazistiska budskap tagit
allt större plats.
Festivalen visar dels verk av några av landets främsta
kvinnliga regissörer, men också debutfilmer och kortfilmer av unga, ännu
oetablerade filmskapare.
Årets vinjettfilm är ett samarbete mellan tolv kvinnliga
polska animatörer, som alla går eller just har gått ut den berömda filmskolan i
Łódź.
Den 4 april kommer alla regissörerna att vara på plats och
visa sina senaste kortfilmer på biograf Hypnos.
Lördag 6 april visas Jagoda SzelcWieża. Jasny dzień (Tornet. En ljus dag), Biograf Hypnos 21.30; söndag 7 april Anna Jadowskas Dzikie róże (Vildrosor), Panora 14.00; söndag 7 april flerfaldigt prisbelönta Małgorzata Szumowskas Twarz (Ansikte) Panora 18.00. (IFEMA april 19)
Dagmar Falk läste slaviska språk inklusive polska i Uppsala och fick sedan arbete på Svensk-Polska handelskammaren i Gdynia. Blivande maken Knut-Olof Falk träffade hon på ett möte med Svensk-Polska Föreningen i Stockholm, och när han fick sin professur i slaviska språk i Lund 1945 gifte de sig.
När koncentrationslägerfångarna efter kriget kom med de vita bussarna till Sverige var Dagmar med, hon tolkade och tog hand om dem ända fram till repatrieringen.
Hon var också den som jämsides med forskningsarbetet skötte det praktiska i Svenska Jatvingiska Expeditionen under alla år.
Cyklisten vänder sig om vid anblicken av Victoria Enefors i sin magnifika Jagellonika-dräkt. Foto: G. Lindberg.
Den polska kungadottern Katarzyna Jagellonika har uppstått på 2000-talet. Först med hjälp av kulturvetaren Eva Mattsson i Uppsala och nu också i Lund där drottningen gestaltas av Viktoria Enefors.
Om man promenerar i Stadsparken i Lund och möter 1500-talsdrottningen Katarina Jagellonika ska man inte bli förvånad. Det är Victoria Enefors som luftar den magnifika dräkt som hon skapat efter en målning av den polska prinsessan, som 1562 gifte sig med den blivande svenske kungen Johan III.
Pianisten Carl Petersson berättade om Chopins musik inför konserten på Halmstads slott den 21 november 2018. Foto: G. Lindberg.
Musik är det bästa sättet att fira Polens 100 år som fri nation. Det sade pianisten Carl Petersson i början av en bejublad konsert som med anledning av hundraårsjubileet den 11 november 2018 på onsdagen hölls på Halmstads slott.
En väsentlig del av konserten utgjordes inte oväntat av polsk musik, och Carl Petersson inledde med att ge en bild av Polens största tonsättare genom tiderna Frédéric Chopin, som efter novemberupproret flydde Polen och bosatte sig i Paris. Han bodde också en kort tid tillsammans med den franska författaren George Sand på Mallorca, där han satt och komponerade och längtade hem till sitt ockuperade hemland.
Tillsammans med gitarristen Anna Pietrzak framförde Petersson också några stycken baserade på typisk polsk folkmusik.
Pianisten Carl Petersson (nr 2 fr.v.) tillsammans med gitarristen Anna Pietrzak. Till höger landshövding Lena Sommestad, generalkonsulparet Bo och Anna Chronier och Polens chargé d’affaires Łukasz Zieliński. Foto: G. Lindberg
Kvällen avslutades med mingel. Värd för evenemanget var landshövding Lena Sommestad, och honorära generalkonsulparet Anna och Bo Chronier var med och arrangerade. Närvarande från Polens Ambassad i Stockholm var chargé d’affaires Łukasz Zieliński.
Skärmdump från Polska Kongressens i Sverige hemsida.
Polska Kongressen (Kongres Polaków) i Sverige har flörtat med den extrema högern i Sverige samt stöttat främlingsfientligheten i Sverige och får därför nu inga statliga bidrag.
Den svenska regeringen anser att kongressens verksamhet strider mot de demokratiska principerna – men för det polska utrikesdepartementet är Kongressen en ”stöttepelare för den polska traditionen”.
Polska Kongressen är den största och äldsta polska organisationen i Sverige och har under sitt paraply 25 olika föreningar. I början finansierades den med hjälp av statliga pengar.
Men redan för flera år sedan rekommenderade regeringen att Polska Kongressen skulle ta avstånd från de högerradikala grupperna, dock utan synbart resultat, skriver portalen OKO.press. Nu fryser man bidragen då man anser att Kongressen bedriver en farlig och odemokratisk verksamhet. Som exempel citerar man tidskrifterna Katolsk kurir (Goniec Katolicki) och Ord från Kongressen (Słowo Kongresu) som skriver att ”islam är något man bör bekämpa och inte förhandla med”. Här finns också en märklig användning av ord som ”ras” och ”neger”.
Polska Kongressens ordförande Janusz Górczyński slår tillbaka och hävdar att regeringen utövar repressalier gentemot Kongressen för dess åsikter. Kongressen är sedan två år tillbaka kontrollerad, utfrågad om antalet medlemmar och nu drar man in bidragen, säger han.
Redan i februari 2016 uppmärksammades Polska Kongressen eftersom den polska patriotiska organisationen Semper Fidelis hade band till den extrema högern i Sverige och framför allt till den nynazistiska organisationen Nordisk Ungdom. Semper Fidelis är institutionellt knuten till Polska Kongressen och fyra av dess medlemmar finns med bland de 14 polacker som stod anklagade* för att ha planerat ett attentat mot en flyktingförläggning i Nynäshamn. Organisationen Semper Fidelis jämställdes i svenska medier med Sveriges Förenade Muslimer som ansågs stödja IS.
Polska Utrikesdepartementet har enligt OKO.press anslagit 165 000 złoty (ca 500 000 kronor) till polska organisationer i Sverige. Huvudparten av summan går till Polska Kongressen som den största organisationen. Utrikesdepartementet höjer dess verksamhet till skyarna och ser den som ”en stöttepelare för den polska traditionen och frihetstanke” samt en väktare av sanningen om den polska nationens historia”.
Dorota Tubielewicz Mattsson
*Rättelse och förtydligande:
Förundersökningen mot männen lades ner i brist på bevis. Polisen hade hittat påkar, knivar, järnrör och yxor i deras bilar och de misstänktes för förberedelse till grov misshandel.
Forskaren Jenny Ingridsdotter på Södertörns högskola gör en studie om barn till polska migranter i Sverige. Hon vill gärna i kontakt med unga vuxna i tjugo-trettio årsåldern, uppvuxna i Stockholmsområdet och har föräldrar som är födda i Polen (företrädesvis föräldrar med katolsk bakgrund) för att intervjua.
Söndagen den 16 juni arrangerar Polska ambassaden en Polish Science Picnic! I Kungsträdgården i Stockholm.
Polish Science Picnic är en interaktiv tillställning utomhus, utformad för både barn och vuxna. Dess huvudsakliga mål är att främja vetenskap genom workshops, föreläsningar, vetenskapsdemonstrationer och experiment. De deltagande institutionerna kommer att presentera sina bedrifter och senaste forskningsprojekt, delandes sin kunskap och entusiasm tillsammans med besökarna.
Fri entré!
Deltagande institutioner:
COPERNICUS SCIENCE CENTER: Ett vetenskapsmuseum som står på stranden av Wisla-floden i Warszawa; den största institutionen av sin typ i Polen och en av de mest avancerade i Europa; Centret organiserar Science Picnic i Warszawa – det största utomhusevenemanget för främjande av vetenskap i Europa, samt workshops, shower, festivaler och speciella nattshower för vuxna.
EXPERYMENT SCIENCE CENTRE: baserat i Gdynia, centret var ett av de första vetenskapscentrumen i Polen; en modern vetenskaplig och pedagogisk lekplats för amatörforskare med en ”lära genom lek” filosofi för entusiasterna i alla åldrar.
THE NENCKI INSTITUTE OF EXPERIMENTAL BIOLOGY: En polsk vetenskaplig forskningsorganisation och en del av den polska vetenskapsakademin med huvudkontor i Warszawa. Institutet grundades 1918 och är en ledande institution i landet inom neurobiologi, molekylärbiologi och biokemi.
KAZIMIERZ WIELKI UNIVERSITY IN BYDGOSZCZ: En dynamiskt utvecklande skola för högre utbildning, i Kujawsko-Pomorskieprovinsen.
I Szczecin arrangeras den 10–13 maj den femte upplagan av Skandinavien-dagarna. På agendan står en rad föreläsningar, och den 11 maj kl 14 invigs av Lilla Skandinavien-biblioteket på Stadsbiblioteket (Książnica Pomorska) i Zbigniew Herbert-salen.
Den 12 maj kl 18 ger kammarkören Kairos under ledning av Charlotte Blom konsert i Stora salen (Sala Kominkowa) i Kulturhuset Muz 13. Fri entré.
Arrangörer är Föreningen Center för skandinavisk Kultur, Nordic Culture House, Kziążnica Pomorska i Szczecin och Filologiska fakulteten vid universitetet i Szczecin.
När man i Skåne ska utbringa leverop och hurra för någon, blir det fortfarande ibland gärna ett trefaldigt, ”lundensiskt” eller ”skånskt” leve. Och tidigare var hurraropen i övriga Sverige också oftast trefaldiga eller tvåfaldiga, men det fyrfaldiga levet är numera det vanligaste för både hög och låg. Åtminstone sedan 1700-talet finns ”fyrfaldigt hurra” skriftligt dokumenterat.
Detta till en början huvudsakligen kungliga leve kan kanske ha sitt ursprung i dubbel svensk lösen, det vill säga 2×2 kanonskott i följd, alltså en dubbelsalva. Det fyrfaldiga hurrandet ska ha uppmuntrats av Uppsalastudenterna och sedermera spritts över landet.
Det har dock också förtäljts att skåningarna började byta ut sitt trefaldiga leve mot ett fyrfaldigt år 1863. Lunds universitet hade då besök från Polen, och man beslöt att för det tillfället ta till det fyrfaldiga levet, alltså dubbel svensk lösen. Man ville undvika att polackerna skulle uppfatta ett trefaldigt lundensiskt hurrande som rysk lösen, som var tre kanonskott. Men dansk lösen är också tre skott.
Trefalden har hållit i sig länge i Skåne, kanske bland annat för att Danmark fortfarande har samma bruk med tre hurra efter sin lösen. Tretalet är dessutom ett heligt tal. Danskarna är förresten generösa mot kungahuset med 3×3 hurra.
Poeten Tomas Tranströmer. Foto: Pia Nordlander, wikipedia.
Tomas Tranströmer är en älskad poet i det kulturella Polen och nu i april hålls en litteraturfestival till hans ära i Kraków och Katowice. Från Sverige kommer hustrun Monica Tranströmer, författaren Kjell Espmark och journalisten Maciej Zaremba.
Bland deltagarna kommer också poeten Adam Zagajewski som år 2000 fick Tranströmerpriset. En av arrangörerna kommer också från Sverige – professor Leonard Neuger vid slaviska institutionen i Stockholm som översatt Tranströmer till polska.
På kvällen blir det en konsert med musik från Nobelprisceremonin 2011, då Tranströmer fick ta emot Litteraturpriset.
I förra veckan invigdes en Tranströmerbänk i Planty-parken i Kraków, nära ul. Wislna.
Tranströmer besökte Kraków år 2012 och två år senare blev han hedersdoktor vid Jagiellonska universitetet. (karnet.krakow.pl, krakow.tv.pl april 18)
Den 16 december samlades medlemmarna från Polsk-svenska föreningen i Warszawa, Samfundet ”Polska Gemenskapen” (Stowarzyszenie ”Wspólnota Polska”) och Centrum för Internationell debatt (Ośrodek Debaty Międzynarodowej) för ett traditionellt Luciafirande, som tilldrog sig i Dom Polonii på Krakowskie Przedmieściegatan 64 i Warszawa.
Småtärnor och pepparkaksgubbar fanns också på plats.
Lucia var Agata Kotlicka, som tillsammans med Kören Amici Canentes från Warszawa Universitet (dirigent Dorota Krzemińska) sjöng lucia- och julsånger inför de församlade gästerna.
Kören Amici Canentes från Warszawas universitet gav ett mäktigt vokalt stöd.
Carl Michael Bellman. Efter en målning av Per Krafft d.ä..
Vad rör dig Polens affärer är ett citat som hörs ibland, inte minst i svensk-polska kretsar. Det används för att visa att Bellman och svenskarna på 1700-talet var ointresserade av eller rentav negativa till Polen.
Men hur var det egentligen med det?
Den 5 augusti 1772 kapade stormakterna Ryssland, Preussen och Österrike åt sig var sin stor bit av Polen. Denna Polens första delning inspirerade Carl Michael Bellman att några år senare skriva Fredmans epistel nr 45, med titeln Till fader Mollberg rörande hans harpa och tillika ett slags ad notitiam att Mollberg led oskyldigt på krogen Rostock.
Bellman skildrar hur dansmästaren och musikanten Mollberg blir slagen gul och blå och hans harpa förstörd av några medgäster på krogen Rostock på Västerlånggatan 45 i Stockholm.
Illustration till Fredmans epistel nr 45: Den stackars Mollberg misshandlas för att han talat positivt om Polen. (Konstnär: Elis Chiewitz, Stockholmskällan.)
Han satt nämligen och spelade drottningens pålska i Pålen (= den polska drottningens polska), varvid en skoflickare högg honom på truten och en annan kroggäst vredgat utbrast: Hvad fan angå dej Pålens affärer? Affärer betyder här ’politiska angelägenheter, statssaker’.
Mollberg gjorde sedan saken värre genom att helt högt tala om och kommentera Pål’ns conjunctur (belägenhet och politiska situation). Då slog en ”vindögd madam” med flaskor och glas hans harpa i kras, och skoflickaren högg honom i nacken. Mollberg uppfattades som ett slags propagandist för Polen. Stämningen bland de aggressiva kroggästerna kan ha varit representativ för ryskt inflytande på den sena frihetstidens politik. Han som fällde orden om Polens affärer angick Mollberg var sannolikt en ryssvän. Ryssland var länge kraftigt inblandat i polsk politik.
Stämningen på Rostock var antipolsk, och några gäster utropade: Pålen är straffadt, des öde utmätt! Och de fick ju rätt: Polen återuppstod inte förrän 1918.
Mollberg klagar och frågar: Led jag ej orätt? Harpan är sönder och näsan är sår”. Han antyder att han kan tänka sig att fly till något annat land, där han kan spela för Bacchus och Venus och ”bland virtuoser ta stämma och rang”. Detta har setts som en av de första appellerna för yttrandefrihet i den svenska litteraturen.
Apropå de bevingade orden ”Hvad fan angå dej Pålens affärer?” kan man erinra om att Polens affärer i århundraden angått Sverige, bland annat i flera krig, från mitten av 1500-talet till en bit in på 1700-talet.
De här epistelorden har uppfattats och citerats på olika sätt. De har felaktigt tillskrivits Mollberg och Fredman, och de har kallats ”det gamla ordspråket, en utnött fras, den gamla strofen”. Någon har sett dem som Bellmans ”likgiltiga stäv om Polens affärer” och rent av tolkat dem som ”Bellmans avvisande av Polens affärer”.
Man har också använt dem med den ändrade formen Vad angår oss/mig Polens affärer? som en formel för svenskt lättsinne och som ett uttryck för att man inte ska lägga sin näsa i blöt och att vi inte kan eller ska engagera oss i något som händer långt bort i världen.
Under de senaste åren har många känt ett behov att begrunda de bevingade orden. För visst angår oss Polens affärer och ”conjunctur”!
Non omnis moriar eller Icke helt och hållet ska jag dö är namnet på ett evenemang om den polsk-judiska poeten Zuzanna Ginczanka (1917-1944), en av de mest lovande kvinnliga poeterna i mellankrigs-Polen.
Ginczanka arresterades och mördades vid slutet av andra världskriget. Nu är intresset för Ginczanka återuppväckt och hennes poesi ska för första gången presenteras för svensk publik i Irena Grönbergs och Tomas Håkansons översättningar.
Författaren Agneta Pleijel och den polske poeten och kulturskribenten Jarosław Mikołajewski samtalar om Ginczankas liv och poesi. Ginczankas barndomsvän Ludwika Stauber berättar i ett bildspel, sammanställt av Maria Stauber, om den gemensamma uppväxten i östra Polen, mellankrigsperioden i Warszawa och de tragiska krigsåren. Konstnären Krystyna Piotrowska visar Ginczankas porträtt i suggestiva tolkningar. Och hennes poesi ljuder både på svenska och polska i en performance ”Ginczankas rum” med skådespelerskorna Marall Nasiri från Dramaten och Maria Dębska i Tomasz Cyz regi.
NON OMNIS MORIAR
Datum: torsdagen den 30 november, kl. 18.00
Plats: Beckmans Designhögskola, Brahegatan 10, Stockholm
Fri entré
Arrangör: Vänföreningen för Museet de polska judarnas historia POLIN med stöd av Stockholms stad och i samarbete med Beckmans Designhögskola, Slaviska språk SU, Judiska församlingen och Polska Institutet.
Biljettkassan öppen från kl 13, första konserten startar kl 14. Entré 150 kr, vid förköp t.o.m. 6 nov 125 kr, ungdomar och studenter t.o.m. 25 år (mot uppvisande av studentleg) 80 kr.
Magle Konserthus är fullt tillgängligt för funktionshindrade och/eller rullstolsburna. Entrén ligger i markplan, rullstolsanpassade ramper finns tillgängliga vid behov. Handikapptoalett finns.
Den 9 september infaller Kulturnatten i Uppsala, och som vanligt arrangerar Svensk-Polska Föreningen flera polska inslag.
15.30 framför den polska dansgruppen Piastowie polska danser utanför Katedralkaféet. Som avslutning bjuds publiken upp till dans.
Inne på Katedralkaféet bjuds mellan kl. 16 och 17 på Chopinmusik, kåserande och diktläsning. Rubriken är Kraków – i ord och musik. Medverkande: Peter Eklund, Radovan Hudecek och Lennart Ilke.
Magda Domeradzka och Ted Bergdahl småpratar om Warszawa i PolenPodden.
I det senaste avsnittet av PolenPodden talar Ted Bergdahl och Magdalena Domeradzka om Warszawa – det Warszawa som man inte hittar i guideböckerna. Här handlar det om det mesta – från jordgubbar till politik.
Ted och Magda diskuterar om det är sant att Warszawa är det nya Berlin. De pratar om gator och kvarter, små restauranger och butiker – okänt och spännande. Kulturpalatset och andra måsten nämns över huvud taget inte.
Även Ida Kymmer har smultronställen i den polska huvudstaden och fyller på med tips om vackra gamla kvarter och favoritglasskiosken.
Magda reflekterar också över en aktuell lista över vad de polska väljarna tycker är viktigt – eller är det egentligen ”eliten” som för över sina synpunkter till allmänheten?
PolenPodden är faktiskt ganska oumbärlig för den som är det minsta intresserad av vårt sydöstra grannland, den platsar överallt – i hängmattan, på badstranden och på vägarna. Missa inte den! (5 juli 17)
Folkdans-och musikgruppen Sierakowice från Kaszubien. Foto: Jan Maltestam
Folkdans-och musikgruppen Sierakowice från Kaszubien i norra Polen uppträder på Östersjöfestivalen i Karlshamn torsdag den 20 kl 13.00 och fredag den 21 juli kl 13.00 vid Mieån, gräsmattan vid kulturkvarteren. De deltar dessutom i festivalparaden på torsdagskvällen kl.19.00.
Lördagen den 22 juli kl.14.00 uppträder Sierakowice i Sölvesborg på Museigården. Det blir en färgsprakande och fartfylld föreställning med traditionell folkdans och musik från Kaszubien. Fri entré.
Arrangör: Svensk-Polska Föreningen i Blekinge och Region Blekinge.
Aleksandra Kucharska vid ett av sina verk. Foto: Malmö Konsthall.
Aleksandra Kucharska har i år tilldelats Malmö Konsthalls stipendium på 100 000 kronor.
Kucharskas mjuka grå bilder behöver tid för att skönjas. Med stor skicklighet tecknar hon upp en stilla och laddad värld, som kräver att vi stannar upp för att kunna se. Denna utmaning, att se igenom och bakom, är idag mycket viktig att anta, skriver juryn i sin motivering.
Aleksandra Kucharska är född 1981 i Gdańsk. Efter utbildning på Malmö Konsthögskola 2002-07 har hon ställt ut runt om i Sverige/Norden, både med skulptur och installation, men framförallt har hon utvecklat teckningen på ett mycket personligt sätt. Hennes bilder framkallas inför betraktaren, hon lockar in ögat i det till synes tomma.
Stipendiet delas ut onsdagen den 24 maj kl 18 i C-salen på Malmö Konsthall, då Kucharska också presenterar sig och berättar om sitt arbete.
Lucia, här gestaltad av Olivia Palle, och kören Young Cathedral Voices från Uppsala inledde julfirandet i Warszawa. Foto: Stanisław Godula
Lucia, här gestaltad av Olivia Palle, och kören Young Cathedral Voices från Uppsala inledde julfirandet i Warszawa.
Foto: Stanisław Godula
På tisdagen den 8 december arrangerade Svenska ambassaden i Warszawa sitt traditionella Luciafirande tillsammans med Kościół Ewangelicko-Augsburski Świętej Trójcy (Evangelisk-Augsburgska Treenighetskyrkan). Ambassadör Inga Eriksson Fogh var kvällens värd.
Ambassadör Inga Eriksson Fogh var kvällens värd. Foto: Stanisław Godula
Inledningsvis sjöng församlingens kör Vox Gaudii (Glädjens röst) under ledning av dirigenten Zuzanna Kuźniak.
Zuzanna Kuźniak dirigerade kören Vox Gaudii. Foto: Stanisław Godula
Därefter sjöng en kör från Uppsala, Young Cathedral Voices (Unga katedralröster från Uppsala) under ledning av dirigenten Margareta Raab, tillsammans med Lucia, Olivia Palle, lucia- och julsånger inför de församlade gästerna i kyrkan. (9 dec 16)
Kulturpristagaren Karin Maltestam och Mats Svensson, ledamot i Kulturpriskommittén och ordförande i fritid och Kultur i Sölvesborg. Foto: Jan Maltestam.
Karin Maltestam, som personifierar svensk-Polska Föreningen i Blekinge har tilldelats Sölvesborgs kommuns kulturpris 2016.
”… för hennes stora engagemang i att utveckla och tillgängliggöra konsten i Sölvesborg. För sin lyhördhet och kunskap om konst som bidrar till en bredd som tilltalar en stor publik. Med Sölvesborgs konstförening och Svensk-Polska Föreningen som utgångspunkt har Karin Maltestam genom alla år erbjudit kulturupplevelser som väckt uppmärksamhet i hela länet.” lyder motiveringen.
Lidia Woś och hennes dansare framträder på Inkonst i Malmö.
Because The Day Was Sunny heter en dansföreställning av koreografen Lidia Woś som ges på Inkonst i Malmö i två dagar till. Gå och se den! Den är riktigt bra!
Premiären på torsdagen inleddes av den legendariske översättaren Anders Bodegård, som berättade om Nobelpristagaren Wisława Szymborska och hennes dikter, som ligger till grund för Lidia Woś föreställning. Dikterna gestaltades på scenen av koreografen själv i Szymborskaliknande klädsel, eller av hennes två dansare, Javier Perez och Jernej Brizjak.
Sonja Lindblom läste Szymborskas dikter på ett utomordentligt sätt, och dansarna förkroppsligade dem på ett både realistiskt och surrealistiskt sätt – gränsen kan vara svår att dra.
Särskilt förtjust blev jag i dikten Katt i tom våning och – ja, det är bara att ila iväg till Inkonst på Bergsgatan och avnjuta föreställningen.
Så här inleds dikten:
Dö – så gör man inte mot en katt.
För vad ska katten ta sig till
i den tomma våningen.
Klättra på väggarna.
Gnida sig mot möblerna. /—/
Inledningen till Agnieszka Polskas bildspel på Tensta konsthalls onlineplattform.
Den 28 oktober presenterar konstnären Agnieszka Polska (Lublin/Berlin) sitt bildspel The Wrong Side of Me på Tensta konsthalls onlineplattform Space. Bildspelet inleds med bilden av ett champagneglas fyllt med en vätska som skimrar i olika färger – bensin. Men ytan är inte horisontell utan sluttar nedåt, som om tyngdlagen satts ur spel.
De stiliserade bilderna är drömlika, lånade från internet och bearbetade digitalt av konstnären, och det beskrivs ibland som “post-internetkonst”. Det finns även paralleller till den s.k. Pictures Generation i USA på 1980-talet då konstnärer som Cindy Sherman, Richard Prince och Barbara Kruger tillägnade sig populärkulturens bilder, särskilt från reklamens värld med det digitala tillståndet som resonansbotten.
Senare i vinter gör Agnieszka Polska en presentation på Tensta konsthall.
Bildspelet ligger kvar till den 15 januari 2017.
Agnieszka Polska, född 1985 i Lublin, nu baserad i Berlin och Warszawa, har studerat på Academy of Fine Arts i Krakow och the Universitaet der Künste i Berlin. Hon arbetar med film, animation, videoinstallationer och performance. Hennes arbete har presenterats på: ”Suspended Animation”, Hirshhorn Museum, Washington, D.C. (2016), You Imagine What You Desire, 19:e Sydneybiennalen (2014); Mom, Am I Barbarian?, 13:e Istanbulbiennalen (2013); Future Generation Art Prize, Pinchuk Art Centre, Kiev (2012); Early Years, Kunst-Werke Institute for Contemporary Art, Berlin (2010). Soloutställningar inkluderar I Am the Mouth, Nottingham Contemporary (2014), Pseudoword Hazards, Salzburger Kunstverein (2013); Aurorite, CCA Ujazdowski Castle, Warsaw (2012). (Tensta konsthall sept 16)
Kjell Albin Abrahamson på besök i Lund 2015. Foto: Gunilla Lindberg
Sveriges Radios mest pregnanta radioröst har tystnat. Den ständige Östeuropakorrespondenten Kjell Albin Abrahamson avled i natt omgiven av sina närmaste, på ett sjukhus i Gdynia efter en stroke för tolv dagar sedan, skriver familjen i ett mail.
Kjell Albin föddes 1945 i Östersund, studerade vid Stockholms universitet och var dramaturg på Sveriges Television. Efter en kort tid på Svenska institutet blev han kulturchef på Sveriges Radio, men hann dessemellan med ett par år som redaktör på Polskie Radio.
1987 blev Kjell Albin korrespondent i Östeuropa, stationerad i Moskva, Warszawa och Wien, och det är därifrån vi har hört de många rapporterna om läget bakom järnridån. De tog inte slut med Sovjetunionens fall, tvärtom har han rapporterat mycket om utvecklingen i de forna satellitstaterna därefter. Många av hans reflexioner har också getts ut i bokform, som webb-Bulletinen har uppmärksammat.
Kjell Albin var också engagerad i födelselänet Jämtland, var utrikesminister i Republiken Jämtland och skrev regelbundet krönikor i Länstidningen. Hans sista bok kom att handla om världsreportern Viktor Hugo Wickström, en jämtländsk och vresig pionjär – en benämning som även kan gälla författaren
Kjell Albin var registrerad som medarbetare i östtyska Stasi, vilket han själv avslöjade och bestämt dementerade. Hans tydliga antikommunistiska hållning framgick inte minst i boken Låt mig få städa klart, där han betecknade sig som en sten i vänsterns sko.
Som journalist fick Kjell Albin Abrahamson många utmärkelser, och blev hedersdoktor vid Uppsala universitet för ett par år sedan.
Han har drabbats av infarkt flera gånger – kort före vårt första möte i Warszawa ringde han och berättade att han låg på sjukhuset. Men vi har hållit kontakten, och han var ett ovärderligt stöd för mig som webb-Bulletinens redaktör.
Svensk-Polska Föreningen i Uppsala välkomnar alla till de polska inslagen i Uppsalas Kulturnatt den 10 september.
Kl 16:00-17:00
Peter Eklund kåserar om äventyrligheter i den polsk-svenska historien. Foto: Lennart Ilke.
Kraków – legender, halvsanningar och sanningar. Föredrag och musik i Katedralkaféet (bredvid Domkyrkan). Föreningens ordförande Peter Eklund kåserar vidare om äventyrligheter i den polsk-svenska historien. Radovan Hudecek underhåller med musik för piano av bl.a. Frédéric/Fryderyk Chopin
Kl 18:15-18:30
Polonäs i Uppsala. Foto: Lennart Ilke.
Polonäs på Drabanten, Bangårdsgatan 13. Uppvisning i elegant polonäsdans – med möjlighet för alla att prova på efter uppvisningen. Under ledning av Joanna Backman, Studio Pivot.
Kl 19:30-20:00 Polonäs i Centralpassagen, Resecentrum. Uppvisning i elegant polonäsdans – med möjlighet för alla att prova på efter uppvisningen. Under ledning av Joanna Backman, Studio Pivot
Skådespelaren Basia Frydman avled på söndagen, 70 år gammal.
Hon föddes 1946 i Świebodzin, tio mil väster om Poznań och kom till Uppsala vid två års ålder tillsammans med sin familj. Redan som barn läste hon dikter på jiddisch för judiska församlingen och spelade barn- och studentteater.
Efter examen på Teaterhögskolan fick Basia Frydman anställning vid Stockholms Stadsteater. 1977-78 arbetade hon på Skånska Teatern i Landskrona men återvände sedan till Stockholm där hon först var på Pistolteatern och sedan på stadsteatern igen. Från 1982 tillhörde hon den fasta ensemblen på Dramaten, som hon lämnade för tre år sedan. Därefter arbetade hon som frilans.
1991 grundade Basia Frydman Judiska teatern tillsammans med Tomas Laustiola och Pierre Fränckel.
Basia Frydman har medverkat i en rad filmer, där hon ofta fick spela invandrarkvinna. Hon nominerades till en Guldbagge för sin roll som mamman i filmen Kådisbellan 1994. Som Syster Yster i Staffan Westerbergs TV-program på 1980-talet blev hon bekant med den tidens yngsta generation. Hon medverkade också i många dramatiska produktioner i Sveriges Radio.
Frydman har gjort flera kabaréer med sånger på jiddisch och romani och gett ut två cd-skivor med sånger på framför allt jiddisch. (Sveriges Radio och wB 25 aug 16)
På Form/Design Center i Malmö öppnas den 22 juni en unik internationell designutställning, Roundabout Baltic från Regionmuseet i Stałowa Wola i sydöstra Polen. Här presenteras formgivare från Östersjöområdet i ett slags berättelse där design, bruksföremål och dekorativa föremål används för att visa på den visuella förbindelsen mellan formgivare, verk och kustlandskap som har påverkat designerns medvetande. Landskapet, sanddynerna, stranden och vattnet, växtligheten, stenarna och undervattenslivet, dagarnas och årstidernas växlingar – det är varpen i berättelsens mångskiftande väv. Väften utgörs av hantverksprodukter tillverkade i Östersjöländerna.
Roundabout Baltic. Design med utsikt mot havet, 22 juni–11 september 2016.
En fantastisk bok, skriver gamle Sverigevännen Sigge Fedyk om Katarzyna Molędas bok Szwedzi. Ciepło na Północy (Svenskar. Värme i norr).
Katarzyna Molęda är polska men bor i Sverige, 2007–2011 var hon konsul på polska ambassaden och idag pluggar hon sociologi i Stockholm. I boken har hon samlat ihop sina intryck av Sverige och svenskarna – och hon är betydligt mer positiv än Jacek Kubicki var 1980, då han skrev sin kritiska Szwecja od środka (Sverige inifrån), konstaterar Sigge Fedyk.
Sveriges ambassadör Inga Eriksson Fogh i samtal med regissören Magnus von Horn. Foto: Stanisław Godula
Sveriges ambassadör Inga Eriksson Fogh deltog när ambassaden i Warszawa i slutet av februari arrangerade ett möte med den svenska-polska regissören Magnus von Horn.
von Horn, som fått sin utbildning på Filmskolan i Łódź, fick 2016 års guldbagge för bästa regi för sin film Efterskalv. Tidigare har han nominerats till guldbagge i kategorin Bästa kortfilm för filmen Utansnö.
Mötet inleddes med en visning av tre av hans kortfilmer, Radek, Echo och Utansnö. Därefter vidtog en diskussion under ledning av filmkritikern Kuba Mikurda.
Magnus von Horn berättade också varför han kommit till Polen, om sin tid i Łódź, om arbetet med långfilmen ”Intruder” och om sina planer för framtiden. (swedenabroad.com/pl-PL/ 1 mars 16)
Joanna Gawałkiewicz och hennes tärnor firade Lucia med Polsk-svenska föreningen i Warszawa. Foto: Stanisław Godula.
Joanna Gawałkiewicz och hennes tärnor från Socialhögskolan i Warszawa när Polsk-svenska föreningen i helgen firade Lucia i de gamla lokalerna på Senatorska 11.
Tillsammans men kören Amici Canentes från universitetet sjöng de lucia- och julsånger för de församlade gästerna. Dirigent var Ilina Sawicka.
Margareta Raab dirigerade Young Cathedrals Voices från Uppsala.
Den 03.12.2015 arrangerade Svenska ambassaden i Warszawa tillsammans med Swedish Business Club ett traditionellt Luciafirande, som tilldrog sig på Radisson Blu Hotel.
Ambassadör Inga Eriksson Fogh hälsar gästerna välkomna.
Ambassadör Inga Eriksson Fogh var kvällens värd. Lucia var Irja Nilsson Nyberg som tillsammans med Young Cathedral Voices, Uppsala (dirigent Margareta Raab) sjöng lucia- och julsånger inför de församlade gästerna på Radisson Blu.
Peter Eklund, ordförande i Svensk-Polska Samfundet.
Vi har bokat Vasasalen på Uppsala slott till lördagen den 16 april för en jubileumsfest. Det kommer att bli högtidstal och underhållning tillsammans med en välsmakande buffé. Vi hoppas att många av medlemmarna ska ha möjlighet att delta då priset för festen kommer att subventioneras.
Festen blir på kvällen och tidigare på dagen har vi klarat ut årsmötet och en guidad visning av Domkyrkan. Där har vi ju Katarina Jagellonska koret och målningen över Krakow.
Det blir en heldag i Uppsala för att fira våra anrika 90 år.
Och egentligen är det ju inte länge sedan vi hade 80 årsfesten på Ljunglöfs slott. Samtidigt startade återigen Uppsalaföreningen så här kommer vi att bli 10 år.
Hur har Samfundet kunnat bli så gammalt?
Orsaken till att vi lyckats bli så gamla är alla de eldsjälar som lägger ned så mycket ideellt arbete på de olika lokalföreningarna. Utan dem inget samfund!
Vad har hänt sedan 2006 när Samfundet fyllde 80?
Vi har fått flera nya medlemsföreningar – 2006 bildades Svensk-Polska Föreningen på Gotland och i Uppsala. Året därpå kom också Göteborg igång.
Två föreningar har jubilerat – det är Skåneföreningen som fyller 50 år i år och Blekingeföreningen som fyller 40. Nästa år är det Gotlandsföreningens och Uppsalaföreningens tur – de har nu funnits i tio år vardera och jubilerar samtidigt som Samfundet, som bildades 1926.
Samfundets uppgift är att sprida kunskap om Polen, och det gör vi via medlemsmöten, föreläsningar, utställningar, konserter och inte minst resor. Vi har många kontakter i Polen, och utbytet över gränsen är givande för både oss och polackerna.
Oppositionsledaren Jarosław Kaczyński sade nyligen i parlamentet att i Sverige gäller sharialag i 54 områden. Både svenska ambassaden och svenska medier reagerade: i Sverige gäller svensk lag. Och så är det. Polackerna är oroliga för att det ska komma invandrare, men det är inte så farligt som man tror, skriver tidningen Politykas korrespondent i Sverige, Tomasz Walat.
Sverige ligger främst i världen när det gäller integration, 80 % av svenskarna anser att invandrareska ha samma rättigheter som svenskar. De övriga tjugoprocenten tycker som Sverigedemokraterna.
Det finns problem – invandrare från Syrien, Irak och Libyen kan hasina gamla värderingarmed sig i bagaget. Det har hänt att unga invandrarflickor velat leva som svenska ungdomar och mördats av sina konservativa familjer. I vissa områden ser man en radikalisering bland muslimerna, och en orsak äratt unga araber inte tycker att de har någon framtid. Oroligheterna i Husby för ett par år sedanvar en reaktion på arbetslöshet, svårigheter att få utbildning och polisens brutalitet, sadeJerzy Sarnecki, kriminolog med polska rötter.
Men Sverige tjänar miljarder på invandrarna, hävdar Walat. Utan invandring hade Sveriges befolkning varit 25 % mindre, hela ekonomin skulle ha varit 20 % mindre, kommunikationerna skulle fungera betydligt sämre och armén skulle vara svagare. Sverige behöver fler invandrare!
Idag kommer 80 000 invandrare varje år till Sverige, men på 1800- och 1900-talen utvandrade 25 % av befolkningen, främst till USA.
Det första stora invandringen till Sverige ägde rum efter andra världskriget. Först kom finländare, sedan balter och även polacker. För sjuttio år sedan evakuerade de Vita Bussarna fångar från koncentrationslägren till Sverige, och efter kriget kom tiotusentals arbetare från södra Europa och Finland till svenska fabriker.
Kommunernahar ansvaret för invandrarnaoch det tar lång tid att få asyl, varje fall granskas noggrant av Migrationsverket.
Men varje medalj har två sidor. Lysande exempel på invandrare som gjort karriär i Sverige är Zlatan Ibrahimovic, Katarina Sandström och Aleksander Wolodarski. Han lämnade Polen 1968 och blev stadsarkitekt i Stockholm. Hans son Peter Wolodarski är född i Sverige och chefredaktör på Dagens Nyheter, tidningen som alltid försvarar invandrare.
Många gator i Sverige har blivit mer färgrika tack vare invandrarna, och om det blir så i Polen om 20 eller 30 år behöver man inte vara orolig.
När vi studerar spår ur historien ser vi att olika kulturer överlappar varandra, något som visar att världen varit en smältdegel sedan urminnes tider. Det här blev utgångspunkten för ett samtida kulturellt utbytesprojekt – ”Irrational Times” – mellan svenska Petra Lilja Design Studio och Polska designstudion Kosmos Project.
Resultatet är en utställning av samtida design som tagit sin utgångspunkt i likheterna mellan slavisk och skandinavisk kultur – både vad gäller den materiella kultur som bevarats och de legender och myter man känner till från 500-talet och 900-talet. Utställningsföremålen har skapats av Petra Lilja Design studio, baserad i Sverige, och Kosmos Project studio i Polen.
Kuratorteamet, som utgörs av de medverkande i utställningen och den polska kuratorn Magdalena Popławska, har arbetat fram projektet i dialog med varandra. Den första visningen äger rum på Kalmar Konstmuseum (22.10-22 .11.2015), och den andra på Form/Design Center i Malmö (26.11.2015-10.01.2016).
