Steinbach: Polen mobiliserade redan i mars 1939

Erika Steinbach, ordförande i Organisationen för tyska fördrivna, hävdar att Polen förberedde sig för andra världskriget redan i mars 1939. Det rapporterar den polska nyhetsbyrån PAP.

– Polackerna började mobilisera först, sade hon på torsdagen under ett möte med de kristdemokratiska partierna i Berlin. Det var samma argument som Hitler använde när tyska krigsfartyg gick till attack mot Westerplatte den 1 september 1939.

Tysklands utrikesminister Guido Westerwelle gick omedelbart ut och sade att Steinbachs yttrande förstör bilden av det moderna Tyskland utomlands.

– Uttalanden som ifrågasätter Tysklands tunga ansvar för andra världskrigets utbrott är inte acceptabla, sade Westerwelle till nyhetsbyrån DPA.

Biträdande utrikesministern Cornelia Piper, som är ansvarig för relationerna med Polen, betecknade Steinbachs uttalanden som mycket farliga och illa genomtänkta.
Steinbach har varit kontroversiell i både Polen och Tyskland sedan 1998 då hon blev ordförande för Tyska fördrivna. Organisationen representerar tyskar som efter andra världskriget tvingades lämna sina hem eftersom delar av dåvarande östra Tyskland i fredsuppgörelsen 1945 tillföll Polen.

För två år sedan utsågs hon till chef för Center för tyska fördrivna som byggs i Berlin. Då sade hon att de fördrivna tyskarna var lika mycket offer som judar, polacker och andra ockuperade länder, vilket väckte stor uppmärksamhet i Polen. (Polskie Radio 10 sept 19)

Tidigare notiser om tyska fördrivna >>

PiS kräver att PO lämnar sin partigrupp i EU-parlamentet

– Om PO (Medborgarplattformen) är ett polskt parti, så vill vi höra dem säga att de inte tänker vara kvar i EPP. Det säger PiS-ledaren Jaroslaw Kaczynski. EPP, Europeiska Folkpartiet, är den partigrupp i EU-parlamentet där också CDU/CSU ingår. Anledningen är att CDU/CSU, som leds av kanslern Angela Merkel, uttalat sitt stöd för tyska fördrivna i EU-parlamentet.
Sejmens talman Bronislaw Komorowski (PO) och flera andra politiker avfärdar kraven som ett utspel för att plocka röster i EU-valet den 7 juni; och premiärminister Donald Tusk säger att PO stannar i EPP för att försvara Polens intressen.
Även president Kaczynski ifrågasätter uttalandet från det tyska partiet och begär en förklaring: Är avsikten att säkra en tysk återkomst till de områden som ockuperades av Tredje Riket fram till andra världskrigets slut, eller vill man ifrågasätta Polens rätt till den egendom som befinner sig i dessa områden?
Vid andra världskrigets slut fördrevs cirka femton miljoner tyskar från områden som i och med freden blev polska. De fick gå från hus och hem och drevs västerut av polackerna som fått gränsen flyttad tio mil västerut.
Så småningom bildade de fördrivna ett eget förbund för att hävda sina rättigheter och erkännas som offer för kriget. En del av dem har krävt ersättning för egendomar de tvingades lämna, och på initiativ av Tyska Fördrivnas förbund uppförs nu ett forskningscenter till minne av fördrivna i alla krig under 1900-talet.
Polackerna, som led svåra förluster under kriget, har svårt att se medborgare i ockupationsmakten Tredje Riket som krigsoffer med rätt till skadestånd. (Polskie Radio och Warsaw Business Journal 28 maj 09)

Läs mer om Tyska Fördrivnas förbund och Polen >>

Så tycker tyskarna – vad tycker polackerna?

Därför rapporterar jag om Polen, skriver webb-Bulletinens redaktör Gunilla Lindberg. För att Polen inte verkar vara särskilt intressant i svenska medier. När Sveriges Radio ska skildra ”de kärvande relationerna mellan Polen och Tyskland” väljer man att sända ett samtal mellan professor Robert Behn från Flensburg och svenskan Barbro Eberan i Tyskland, som har EU:s uppdrag att arbeta med frågorna. Var det ingen som tänkte på Kjell Albin Abrahamson?
Läs mer >>

De fördrivnas museum i radion

Idag, fredagen den 6 mars kl 12.10, diskuteras relationerna mellan Polen och Tyskland i Historiska klubben, Vetandets värld. Samtalet gäller det nya museum och forskningscentrum som byggs i Berlin till minne av den våldsamma och brutala folkfördrivningen under 1900-talets krig i Europa. Polen har protesterat mot att ordföranden i De fördrivnas förbund, Erika Steinbach, får en plats i styrelsen. Medverkande i programmet är Robert Behn professor vid universitetet i Flensburg, och Barbro Eberan, som arbetat med de här frågorna på uppdrag av Europarådet. (SR 6 mars)

Polsk protest påverkar museistyrelse

Efter hårda protester från Polen är Erika Steinbach inte längre påtänkt som styrelseledamot för det museum som ska byggas i Berlin till minne av människor, som i samband med andra världskriget fördrevs från sina hem.
Som stridbar ordförande för Tyska fördrivnas förbund har Steinbach i många år drivit frågan om ett museum för de sex miljoner tyskar som fördrevs från Polen i samband med andra världskriget. Det har varit politiskt otänkbart, i stället har man beslutat om ett museum för alla som fördrevs under kriget – även av de tyska nazisterna.
Förbundet söker också på alla sätt hjälpa efterlevande att resa skadeståndskrav mot Polen för egendom som släkten förlorade när delar av det gamla Tyskland kom på den polska sidan av gränsen.
Steinbach har vägrat acceptera den nuvarande gränsen mellan de två länderna, och polackerna upplever henne som en rabiat motståndare. Förslaget att hon skulle ingå i styrelsen för det nya museet har väckt uppståndelse i Polen, och premiärminister Donald Tusk har försökt påverka Tysklands kansler Angela Merkel att hålla Steinbach utanför styrelsen. De tyska socialdemokraterna och De Gröna har samma åsikt.
Protesterna har alltså haft effekt. På onsdagen drog De fördrivnas förbund tillbaka Steinbachs kandidatur. Polackerna är belåtna – men det finns en oro för att hon i alla fall ska vara den som styr, om än i det fördolda. (SR Ekot och Polskie Radio 4 mars 09)

Inget skadestånd till tyska fördrivna

Polen behöver inte betala skadestånd till tyskar som fördrevs från landet efter andra världskriget. Det fastslår Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, skriver TT. Tjugotvå olika fall har prövats, där efterlevande till tyska fördrivna begärt kompensation för förlorad egendom när Europakartan ritades om 1945. Många polacker har blivit mycket upprörda över skadeståndskraven, som för två år sedan lämnades in av Preussiska Stiftelsen. Domstolen konstaterar att ingen skadeståndsrätt föreligger – när fördrivningarna skedde hade Polen inte kontroll över de områden i väster som vid krigsslutet blev polska i stället för tyska. Man kan inte heller säga att Polen brutit mot Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter eftersom det dröjde nästan sextio år innan Polen, efter kommunismens fall, undertecknade konventionen, menar domstolen. De tyska regeringen har inte stött tyska fördrivna s kompensationskrav, men frågan har försämrat relationerna mellan de två länderna. Polen har kontrat med argumentet att den nazistiska ockupationen och förödelsen av Warszawa bör vara värt ett skadestånd på trehundra miljarder kronor. (UNT 9 okt 08)

Genombrott i samtalen om de tyska fördrivna

Konflikten om de tyska fördrivna verkar nu vara på väg mot en lösning, skriver Gazeta Wyborcza. De två förhandlarna, Wladyslaw Bartoszewski, ansvarig för de polsk-tyska relationerna hos premiärminister Donald Tusk, och Bernd Neumann, en av Angela Merkels nära medarbetare, har nått en överenskommelse. Polen har inga invändningar mot att Berlin får ett minnesmärke över tyskar som fördrevs från polskt territorium efter andra världskriget. I gengäld ska de båda länderna samarbeta om ett museum för krig och fred i Gdansk. Tyskland ska också medverka till renoveringen av infrastrukturen på halvön Westerplatte inför 70-årsminnet av andra världskrigets utbrott nästa år. Dessutom åtar sig Tyskland att bekosta ett polskt historiskt museum som huvudsakligen ska gälla Solidaritet. Samtalen fortsätter. (MSZ Supplement 6 feb 08)

Ingen enighet om uttalande mot tyskar krav på Polen

Ingen enighet uppnåddes vid det första gemensamma mötet mellan den tyske talmannen Norbert Lammert och den polske Marek Jurek på onsdagen. Frågan gällde de krav som fördrivna tyska grupper ställer på Polen. Polens inställning är att de båda länderna ska göra ett gemensamt uttalande om att kraven inte har något berättigande, medan Tyskland inte anser att det behövs. (Radio Polonia 7 mars 07)

Avstå från ersättningskraven, manar Kaczynski

Premiärminister Jaroslaw Kaczynski har uppmanat Tyskland att en gång för alla avstå från kompensationskrav mot Polen. Uttalandet, som gjordes i en intervju i den tyska tidningen Bild inför Kacsynskis besök i Tyskland i morgon, syftade på tyska organisationer för fördrivna folkgrupper, som ställer krav på ersättning för den egendom som blev kvar i Polen efter andra världskriget.
— Det är en fråga om politisk vilja, sade premiärministern. Det är hög tid att lägga både oficiella och inofficiella ersättningskrav åt sidan. (Radio Polonia 061029)

Talman klandrar Steinbach

Marek Jusek, talman i Sejmen, kritiserar Erica Steinbach, ordförande i den tyska Organisationen för fördrivna folkgrupper, för att försämra relationerna mellan Polen och Tyskland. Polen har erbjudit sig att hjälpa till vid upprättandet av Steinbachs centrum för fördrivna folkgrupper i Tyskland. Steinbach svarade i en radiointervju att tyskarna då kunde vara rådgivande vid upprättandet av ett monument över Warszawaupproret. (Radio Polonia 060906)

Polska protester mot utställning om fördrivna

En uställning över fördrivna folkgrupper i Europa har öppnats i Kronprinspalatset på Under den Luinden i Berlin. Där visas många exempel på civila på flykt – också tyskar som fördrevs från Polen och Östeuropa efter andra världskriget. Premiärminister Jaroslaw Kaczynski har dömt ut utställningen, och f d premiärministern Kazimierz har inställt en resa till Berln med anledning av uställningen. (BBC 060813)

6 miljoner namn ska samlas in

I samband med högtidlighållandet av minnet av krigsutbrottet 1939 tillkännagav tvillingbröderna Kaczynski, presidenten och premiärministern, att man ska samla in namnen på de 6 miljoner polacker som dödades under andra världskriget — eller i alla fall på så många som möjligt. Projektet är en reaktion på utställningen om fördrivna folk i Berlin, som man ser som ett försök att skriva om historien. (Guardian 060904)