Förolämpning av en president

PResident Andrzej Duda under valvakan. Foto JA Stoltz.

Just nu står författaren Jakub Żulczyk inför rätta för att ha förolämpat president Andrzej Duda. Żulczyk har sagt att Duda var en idiot som inte gratulerade USAs nyvalde president Joe Biden direkt efter valet. Duda gratulerade till en väl genomförd kampanj, men inte till valsegern. En privatperson anmälde brottet till åklagaren, enligt den regeringsvänliga tidningen wPolityce. Brottet kan ge upp till tre års fängelse men troligen blir straffet några månaders samhällstjänst.

Nu är Duda inte ensam om att ha utsatts för sådana kränkningar, många brottslingar har åtalats och dömts till olika straff.

En man i Toruń som ritade en penis på en affisch av president Duda och skrev ”Fem år av skam” bredvid anmäldes av en privatperson och fick några månaders samhällstjänst för sitt tilltag. Förra året greps en demonstrant som viftade med en banderoll med texten ”Vi har en idiot till president”. 

Det förra statsöverhuvudet Bronisław Komorowski utsattes också för förolämpningar. Först var det en ung man som lagt upp en hemsida på internet där besökarna kunde skjuta till måls på presidentens ansikte. Polisen jagade upphovsmannen och drog honom inför rätta. Komorowski själv vred sina händer: Jag vill inte att han ska åtalas, jag har kämpat för yttrandefrihet i hela mitt liv, sade presidenten. Det hjälpte inte, lag är lag.

En annan person, en arbetslös lärare, dömdes för vulgära kommentarer på nätet om Komorowski. 

2008 stod två personer inför rätta för att ha uttalat sig kränkande om numera avlidne presidenten Lech Kaczyński, tvillingbror till PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. Den ena var en hemlös alkoholist som hade uttalat sig kritiskt om Kaczyński. Polisen grep honom efter flera års letande. Den andre var ett ungt datasnille som hade manipulerat Google så att om man sökte på det polska ordet kutas (snopp) fick man presidentens hemsida överst på träfflistan.

Det är också olagligt att kränka någon annans religiösa känslor, och det finns en särskild organisation som bevakar medier för att kunna åtala de skyldiga. Kända exempel är hårdrockaren Nergal som upprepade gånger dömts för att ha gycklat med religionen på scenen, och popsångerskan Doda Rabczewska, som sa att de som skrev Bibeln förmodligen var berusade av vin och hasch. 

En pjäs som går i Warszawa just nu utreds för kränkning av religiösa känslor, och journalisten Jerzy Owsiak, som leder den uppskattade välgörenhetsinsamlingen Den stora Julorkestern har flera gånger åtalats för att ha svurit på scenen.  (Notes from Poland och PB mars 21)

Fem år till för Duda

Andrzej Duda under valvakan. Foto JA Stoltz.

President Andrzej Duda vann andra omgången i söndagens presidentval med 51 % – 10,4 miljoner röster. Han får därmed ytterligare fem år som Polens president.

Utmanaren Rafał Trzaskowski från oppositionella Medborgarkoalitionen fick 49 % – 10 miljoner röster.

Uppgifterna kommer från PKW, Valkommissionen, när 99,97 % osv rösterna räknats. Återstående röster räcker inte till för att rubba Dudas seger.

Valdeltagandet uppgick till 68,2 % – en hög siffra för polska förhållanden.

177 000 röster har förklarats ogiltiga.

Stort missnöje med inflationen i Polen

Lönen ökar i Polen. Foto: wikipedia.

Det kommer rapporter om att tillväxten i den polska ekonomin håller på att avta. Det är i och för sig inte så märkligt – när nu konjunkturen vänder blir det kärvare tider i de flesta länder.

Polen har ju ända sedan kommunismens fall haft en jämn och stadig tillväxt på 3-4 % varje år, till och med under den globala bankkrisen 2008 då de flesta andra ekonomier svajade till. Den prognos som hittills har gällt är att ekonomin ska växa med 5,2 %, men nu bedömer man att 4 % är mer realistiskt.

Ekonomin i landet vilar på den inhemska konsumtionen. Polen var efter andra världskriget ett inte bara fattigt utan också misskött land. Efter kommunismens fall har polackerna rest sig, höjt sin levnadsnivå, sin ekonomiska ställning.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har under sina år vid makten stimulerat ekonomin ordentligt genom de omfattande barnbidragen, genom höjningar av minimilöner, minimipensioner och löner i största allmänhet.

Särskilt barnfamiljerna har vallfärdat till butikerna för att köpa mat, kläder och annat man behövt. Konsumtionen har ökat rejält.

Ökad konsumtion betyder – förutom vinster för företagen – fler jobb i handeln och i produktionen. De som nu får jobb bidrar också till ekonomin, både genom att konsumera och genom att betala skatt.

Men när det är goda tider vill arbetstagarna ha högre löner. I december satte lönerna rekord enligt GUS (Statistiska centralbyrån). Genomsnittslönen för anställda i mindre och medelstora företag låg på 5 600 złoty (nästan 15 000 svenska kronor). Men högre löner betyder inte bara mer inkomster åt staten (skatter) utan också högre priser – alltså inflation.

Konsumtionen i Polen har sjunkit under en tid, det verkar som att behoven i barnfamiljerna är mättade. Man har börjat spara pengar i stället för att sätta sprätt på dem. Då går konsumtionen ner, och då förlorar folk jobben. Då skapar de höjda priserna ett missnöje, och det missnöjet går ut över politikerna som med sin politik åstadkommit det nya läget.

Det kan komma att få politisk betydelse eftersom Polen håller presidentval i vår. President Duda är regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat, och en avmattning i ekonomin kan få många väljare att rösta på någon annan kandidat.

Duda är visserligen populär, men hans förtroende har sjunkit på senare tid. Olika opinionsundersökningar visar att flera av de andra kandidaterna har lika stort stöd bland befolkningen som han.

Regeringspartiet vill naturligtvis att deras egen kandidat ska vinna – det är nödvändigt för att PiS ska kunna gå vidare med sin omdaning av det polska samhället. Därför har Duda fått gå ut och lova en extra pensionsutbetalning i samband med presidentvalet – det gjorde man inför parlamentsvalet i höstas också, och det funkade bra.

Hur som helst – att den ekonomiska tillväxten beräknas bli 4 % i stället för 5,2 % under 2020 är inte illa.

I Sverige ligger prognosen på 1 % och EU beräknas snitta på 1,4 %.

Gunilla Lindberg

Polackerna var stolta över Agata Duda under USA-besöket

Agata Duda t.v. i sin eleganta polska outfit och den två år äldre Melania Trump t.h. i vit byxdress. Skärmdump från natemat.pl.

President Andrzej Duda har varit i USA, ackompanjerad av sin hustru Agata-Kornhauser-Duda. Och oavsett vad Duda och Donald Trump kom överens om, så ägnade sig polackerna också åt att jämföra deras hustrur. Och jämförelsen utföll i Polen till Agata Dudas fördel.

Hon var inte bara överlägset elegant, i kreationer skapade av en polsk modedesigner, dessutom bytte hon kläder tre gånger på bara några timmar. Medan Melania Trump gick i samma vita byxdress hela tiden, konstaterar polska medier.

Agata Dudas outfits gick på 1500 złoty per styck (drygt 4 000 svenska kronor), läser vi.

Presidentens hustru syns mycket mer än vanliga kvinnor, och det gäller att göra henne tydlig för åskådarna, säger designern Dorota Goldpoint, stolt över uppdraget att få klä landets första dam inför besöket i Vita Huset. Och jag ser i medierna att hon såg strålande ut.

Det finns regler för hur presidentens hustru ska klä sig – måttlig urringning och kjolen får inte vara kortare än 6 cm över knät, konstaterar Goldpoint. Men Agata Duda vill inte ha så korta kjolar. Kläderna ska understryka hennes personlighet. Polska medier gläder sig också åt att paret Duda stod kärleksfullt vända mot varandra under en flyguppvisning med stridsflygplanen F-35, som Polen beställt. Donald och Melania Trump däremot stod med ryggen mot varandra. (natemat.pl juni 19)

Duda och Trump undertecknade en rad kontrakt

Presidenterna Duda och Trump efter undertecknandet av ett tidigare samarbetsavtal. Foto: KPRP

President Andrzej Duda är på besök i Vita Huset och resan har föregåtts av stora förväntningar på flera områden – i första hand vill Warszawa ha mer amerikanska trupper för att avskräcka Ryssland från eventuella planer på att angripa Polen, men man vill också äntligen befrias från visumtvånget och få ingå i USAs Visa Waiver Program.

Förhandlingar har pågått länge och avsikten med besöket har varit att underteckna flera avtal om samarbete. Viktigast för regeringen har varit en gemensam deklaration om försvarssamarbete, vilket innebär att ytterligare 1 000 amerikanska soldater ska placeras i Polen. Warszawa tar alla kostnader för truppen, och innan de kommer ska Polen bygga en flygbas, övningsområden, bostadsområden osv. Det är det som president Duda brukar kalla Fort Trump.

Dessutom köper Polen 35 30 F35 stridsflygplan från USA.

På en gemensam presskonferens förklarade sig den amerikanske presidenten Donald Trump nöjd med Polens försvarsanslag – enligt Natos regler ska de uppgå till minst 2 % av bnp, vilket Polen lever upp till med råge.

Det gör däremot inte Tyskland som bara avsätter 1 %, och det är inte rättvist mot USA, sade Trump.

Den amerikanske presidenten stöder också Polens motstånd mot den tysk-ryska gasledningen Nord Stream II utmed Östersjöns botten.

Den är ett stort misstag, sade Trump, och jag tror inte att de tyska medborgarna blir nöjda med att Tyskland gör sig beroende av Moskva.

Under Dudas besök har det gjorts en tilläggsbeställning av gasleveranser för ytterligare åtta miljarder dollar – tidigare finns kontrakt om köp av amerikansk gas till ett värde av 25 miljarder dollar.

Ett avtal om ett framtida kärnkraftsamarbete har också slutits.

När det gäller frågan om visumfrihet har man idag tagit ett steg på vägen. Dels ska de två länderna samarbeta om att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet, dels ska antalet avslagna visumansökningar inte överstiga 3 %, under den senaste perioden har den siffran legat på 4 %.

Just den här punkten har länge stått högt på Polens önskelista – det finns många polska migranter i USA och polackerna ser fram emot att kunna åka och hälsa på släkten utan att först behöva skaffa visum. Det kan de flesta andra européer och medborgare i många andra länder utanför Europa, som redan ingår i Visa Waiver-programmet*.

Beslut i den här frågan kan väntas inom de närmaste tre månaderna, sade Donald Trump.

Duda har också bjudit in Trump att besöka Polen den 1 september, dagen då andra världskriget för 80 år sedan bröt ut, och Trump påminde om hur hyllad han blev under sitt besök i Warszawa för två år sedan.

Alliansen med Polen är starkare än någonsin, sade Trump, men det är inte klart om och när jag kan komma. (Natemat.pl, dziennik.pl, onet.pl Rzeczpospolita och wB 12 juni 19)

Länk till USAs sajt om visum och Visa Waiver Program >>

Duda har bjudits in till Vita Huset

President Andrzej Duda. Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

Efter ett intensivt diplomatiskt arbete från polsk sida har president Andrzej Duda nu fått en inbjudan att tillsammans med sin fru Agata Kornhauser-Duda i juni besöka Vita Huset i början av sommaren.

Presidenten planerar ett ekonomiskt besök i USA i juni, och då är det praktiskt att kombinera det med ett besök i Vita Huset, säger presidentens kanslichef Krzysztof Szczerski.

Inbjudan kom trots en nyligen uppseglad skärmytsling mellan de två länderna. Den handlar om kompensation för förlorad egendom som ska ges till Förintelsens överlevare och andra judiska familjer som efter kriget fick egendom beslagtagen av kommunistregimerna.

År 2009 skrev 47 länder, bland dem Polen, under en deklaration i Terenzin, där man åtog sig att kompensera överlevare från Förintelsen och deras arvtagare. USA, som också var en av undertecknarna, har antagit en s.k. JUST Act, som ger amerikanska UD i uppdrag att hålla koll på hur de olika länderna fullgör sina åtaganden. Nu har det visat sig att Polen är det enda av de 47 länderna som inte på laglig väg reglerat frågan och premiärminister Mateusz Morawiecki sade nyligen att man inte tänker betala ut några skadestånd för de nazistiska ockupanternas illgärningar eftersom polackerna var det folk som drabbades hårdast under andra världskriget.

USAs särskilde envoyé för övervakning och bekämpning av antisemitism, Elen Carr, försöker nu mildra regeringens inställning.

Polen har undertecknat Terenzin-deklarationen och Warszawa avgör själv hur man ska fullgöra sitt åtagande, säger han. Men jag är övertygad om att polackerna vill hjälpa Förintelsens offer.

Inbjudningar till Trump ligger högt på regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) önskelista. Polen ser USA som en viktigare allierad än EU – amerikanska trupper i landet är det bästa sättet att avskräcka Ryssland från ett eventuellt angrepp på Polen.

Under sin valkampanj besökte Donald Trump exilpolacker i USA och utlovade inte bara att polacker snarast ska befrias från visumtvånget utan också hjälp med att få hem det förolyckade Smolenskplanet från Ryssland. Inget av löftena har verkställts än.

Presidentrådgivaren Krzysztof Szczerski tippar att Trehavsmötet kommer att finnas med på agendan vid presidenternas möte. Rimligen måste Duda ta upp frågan om visum för polacker som vill hälsa på släkten i USA som Warszawa har önskat sig så hett och så länge. Trots vänskapen mellan de två länderna är Polen ett av de få länder i EU vars medborgare fortfarande måste ha visum.

Gunilla Lindberg

Duda vill göra Europa mer kristet

President Andrzej Duda vid ett besök i Gorzów Wielki i april.
Foto: wikipedia.

Vi måste förmedla kraften i våra traditioner, vår tro och övertygelse till Europa. När Europa vilar på de judisk-kristna rötterna blir det tryggt för våra barn och barnbarn, då kommer ingen att tvinga i dem sådant som fördärvar moralen.

Det sade president Andrzej Duda på ett möte i Gorzów Wielkopolski på söndagen.

De judisk-kristna rötterna som den helige fadern Johannes Paulus II talar om finns i oss, polacker, men vi måste klart och tydligt tala om för Europa att vi väntar oss att det ska vara viktigt för alla. Det gör Europa tryggt, inte bara för oss utan också för dem som kommer efter oss, sade presidenten och uppmanade alla att sjunga en patriotisk sång.

Han tackade sina åhörare för att de byggt upp sin stad igen efter andra världskrigets förödelse.

Jag tackar er för att ni inte har låtit er krossas, för att tron och de polska traditionerna har överlevt trots att både nazister och kommunister ville utrota dem, sade Duda.

Presidenten besökte också ett par lokala kyrkor, och påminde om att framlidne presidenten Lech Kaczyński för tio år sedan gjort samma besök. (PAP 1 april 19)

Duda: Ingen får mörda den polska kolindustrin

President Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki.
Montage: wB.

Det polska kolet är nödvändigt och naturligt, vi har den största tillgången i Europa och det är en stor resurs för landet. Så länge jag är president kommer jag inte att tillåta att man mördar den polska gruvindustrin.

Det sade president Andrzej Duda på tisdagen vid ett möte med gruvarbetare i staden Brzeszcze, söder om Katowice där FNs stora klimatkonferens nu pågår.

Gruvorna är en av grundvalarna för vår ekonomi och de utgör vår energisäkerhet, sade Duda, och kritiken mot kolet är huvudsakligen en mediekampanj.

Vi arrangerar den här klimatkonferensen för att berätta sanningen om kolet utan den politiska korrekthet som ofta dikteras av utländska – icke-polska – intressen. Vi vill naturligtvis förverkliga principen om hållbar utveckling så mycket som möjligt, inte minst med tanke på kommande generationer.

Samtidigt höll premiärminister Mateusz Morawiecki ett anförande på klimatkonferensen där han stolt framhöll att Polen är ett av de ledande länderna när det gäller att vidta åtgärder för att stoppa den globala uppvärmningen.

Det framgår av våra resultat när det gäller att minska utsläppen, särskilt när det gäller skogen, och genom vårt stöd till de internationella klimatförhandlingarna, sade Morawiecki. Polen har i jämförelse med andra länder gjort mycket för att i enlighet med Kyotoprotokollet minska utsläppen, sade Morawiecki. Vad gäller energieffektivitet har vi gjort stora framsteg under de senaste 25 åren. Vi har satt igång ett av Europas mest omfattande program för utveckling av ekovänlig och innovativ kollektivtrafik.

Under invigningen av klimatkonferensen på måndagen sade Duda att Polen är redo att ta sin del av ansvaret för internationell säkerhet  vad gäller miljön. (Polskie Radio och Radio Tok FM 4 dec 18)

Duda hoppar av Självständighetsmarschen

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Andrzej Duda kommer inte att delta i Självständighetsmarschen den 11 november, meddelar presidentkansliet.

Det stora demonstrationståg som enligt planerna ska gå genom Warszawa för att fira den nu 100-åriga friheten kommer mot traditionen inte att ledas av presidenten.

Nationaldagen har omgetts av spekulationer – för det första planeras ett påkostat firande, och för det andra har tidigare presidenter fått sina inbjudningar till evenemanget dröjt häpnadsväckande länge. Högprofilerade politiker som Solidaritetslegendaren Lech Wałęsa och de tidigare presidenterna Bronisław Komorowski och Aleksander Kwaśniewski har fått besked om att inbjudningar kommer tids nog, vilket har fått dem att känna sig måttligt välkomna.

Man har också påmint om att Självständighetsmarscherna som sedan länge arrangerat av ultranationalistiska grupper också sedan länge omgetts av mycket bråk och stök – motståndare längs gatorna har provocerat marschdeltagarna och slagsmål har uppkommit. Förra årets enorma marsch blev en orgie i fascistiska och främlingsfientliga slagord och väckte internationell uppmärksamhet.

Nu tillkommer ytterligare en fråga inför nationaldagen: vad ska den patriotiske president Duda syssla med den 11 november? (Natemat.pl och wB 29 okt 18)

Duda utnämnde nya domare trots tvist med EU

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

President Andrzej Duda utnämnde på onsdagen 27 domare i Högsta domstolen som ska ersätta dem som tvångspensionerades i juli.

Detta trots att EU dragit Polen inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter – flera ministrar har påpekat att det inte är självklart att Polen tar hänsyn till Europadomstolens utslag när det kommer.

Enligt lagen, som ingår i regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) stora rättsreform, ska ledamöterna gå i pension vid 65 års ålder även om deras förordnande inte är slut. De som speciellt anhåller hos presidenten kan emellertid få förlängt, vilket riskerar att göra domarna beroende av presidentens välvilja.

Det faktum att poster inom de högsta juridiska instanserna som tidigare tillsatts av landets främsta jurister i fortsättningen även de ska tillsättas av politiker kan också hota domarnas oberoende.

Av de här skälen stängde Europeiska nätverket för Domstolsadministration, ENCJ, i mitten av september av Polska domarrådet, KRS, så att ENCJ ska kunna garantera sitt eget oberoende.

PiS motiverar reformerna med att domstolarna är ineffektiva och delvis korrupta eftersom det sitter kvar ledamöter som var med under kommunisttiden.

Utnämningarna har gjorts i allmänhetens intresse, säger Paweł Mucha på presidentkansliet. Med tanke på presidentens befogenheter finns det ingen anledning att invänta ett beslut från något annat organ som t.ex. Europadomstolen. (parlamentarny.pl och wB 10 okt 18)

Nättrollen hjälpte Duda att bli president

President Andrzej Duda.
Foto: presidentkansliet.

Inför presidentvalet 2015 anlitade Andrzej Dudas kampanjorganisation en firma som skapade falska konton på internet. Därifrån flödade näthatet mot konkurrenten Bronisław Komorowski. På så sätt byggde man upp ett massivt internetstöd åt presidentkandidaten Duda

Det rapporterar tidningen Gazeta Wyborcza och Radio Zet.

Att anlita PR-firmor är inget ovanligt. Det som väckte journalisternas intresse var ett litet tillägg i avtalet som stipulerade att firman ELCHUPACABRA varje månad under valkampanjen skulle ta upp ett tusen ämnen för 20 złoty (ca 60 kr) per styck. Vidare skulle man säkra att det kom fem tusen ”automatiska inlägg” varje månad för 2 złoty (ca 6 kr) per styck.

”Automatiska inlägg” är falska konton som tillhör fiktiva personer (webb-Bulletinen drabbas också av sådana) och genererar massor av aktivitet på Facebook och Twitter. Syftet är att sprida falsk information, förtal och hat.

Aktiviteter pågick under hela valkampanjen – trots att Dudas stab efter ett tag sa upp avtalet. Kanske för att mörklägga det hela och sopa undan spåren av sådant som i framtiden kunde kompromettera Duda och hans stab.

Intressant är också att ägarna till Polskie Radio-firman var assistenter till senator Adam Bielan, tidigare en av Lag och Rättvisas (PiS) främsta ideologer och PR-män.

Det är svårt att uppskatta hur mycket skada en sådan aktivitet kan åstadkomma, men man vet ju att falsk information och förtal av demokraternas kandidat Hillary Clinton hjälpte Donald Trump till makten i USA.

Experter som analyserat avtalet och Dudas valkampanj pekar på att det gällde mars och april 2015. Det var just då som Duda började öka i popularitet medan hans motkandidat Bronisław Komorowski tvingades tampas med näthat och förtalskampanjer på nätet. Sociologen Anna Mierzyńska hänvisar till vetenskapliga undersökningar av politiska inlägg på internet i Polen som genomförts i Oxford. Man har kommit fram till att vart tredje inlägg med högersympatier kommer från ett troll som fått betalt för sina tjänster. Mierzyńska menar att huvuddelen av kommentarerna till de främsta politikernas inlägg har mer att göra med klassisk desinformation än med verkliga åsikter och stämningar bland väljarna. Detta gäller såväl regeringspartiet som oppositionen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Duda mötte trumpen Trump

Presidenterna Duda och Trump efter undertecknandet av samarbetsavtalet. Foto: KPRP

President Andrzej Duda avlade på tisdagen sitt länge emotsedda besök i Vita Huset där han efter samtal med den amerikanske presidenten Donald Trump undertecknade en partnerskapsdeklaration om samarbete på områden som säkerhet och försvar, energi, handel och forskning.

Det är en polsk-amerikansk partnerskapsdeklaration som styr det polsk-amerikanska samarbetet för flera år framåt, sade utrikesminister Jacek Czaputowicz till reportrar efteråt.

Med besöket vill de två länderna gemensamt markera att Polen i år firar 100-årsjudileum som självständig stat, att det i det närmaste är 30 år sedan kommunismen föll – först i Polen 1989 och sedan i resten av Europa – och att det är 20 år sedan Polen gick med i Nato, skriver presidentens sajt på nätet.

Det har varit angeläget för den polska regeringen att få till ett presidentmöte under jubileumsåret. Planen höll på att gå i stöpet när parlamentet i våras införde den s.k. Förintelselagen som gör det straffbart att offentligt hävda att Polen hade något som helst ansvar för Förintelsen. Lagen väckte starkt ogillande i Israel, där man undrade om judar som berättade om trakasserier i Polen skulle ses som brottslingar. Även Washington reagerade och regeringen fick veta att det inte skulle bli några toppmöten mellan de två länderna förrän lagen hyfsats till.

I många polska medier visas bilder från den amerikanske presidentens berömda twitterkonto där man dels kan se att Duda inte ens fick en stol att sitta på vid undertecknandet och att Trump verkade sur och oengagerad. Den gamle dissidenten Lech Wałęsa i sin tur visar bilder på Facebook där Trump och hans sällskap tittar uppmärksamt och intresserat på Solidaritetsikonen. (prezydent.pl, Polskie Radio, natemat.pl och wB 19 sept 18)

Inte självklart att Duda ställer upp för omval 2020

 

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

President Andrzej Duda har inte bestämt sig för om han ska ställa upp för omval eller inte år 2020. Det hävdar presidentens nya presschef Błażej Spychalski.

Duda själv är på ett länge emotsett besök i Washington och diskuterar säkerhet, energi och investeringar med den amerikanske presidenten Donald Trump.

Det är två år till presidentvalet, säger Spychalski till statliga TVP. Han måste inte bestämma sig nu.

Uttalandet har förstås gett upphov till spekulationer. Det är inte mer än ett par månader sedan som Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) pekade ut Duda som partiets kandidat – han vill dra nytta av Dudas popularitet i såväl kommunalvalet i höst som parlamentsvalet nästa år. När de valen är överstökade finns emellertid ingenting som hindrar Kaczyński från att ändra sig.

Men många i PiS-toppen har inte förlåtit Duda hans veto mot lagen om Högsta domstolen, vilket försenade Lag och Rättvisas kontroversiella domstolsreform och gjorde den än mer uppmärksammad i omvärlden.

Många PiS-politiker skulle föredra förra premiärministern Beata Szydło, som vid årsskiftet fick stiga åt sidan när regeringens konflikter med EU blev för påtagliga. Hon ersattes då av dåvarande finansministern Morawiecki, som med sin mer verserade stil skulle lugna ner protesterna ute i Europa. Såväl Szydło som Morawiecki ligger högt på popularitetslistorna och det är inte otänkbart att de skulle kunna matcha den inte helt följsamme Duda. Som det ser ut idag är Kaczyński fortfarande nöjd med Morawiecki och vill ha kvar honom som regeringschef. Planerna för Szydło har däremot gått ut på att hon skulle ställa upp i EU-valet och bli ledare för den polska PiS-gruppen i parlamentet. Szydło, som inte sätter sig emot order från PiS-ledaren, är uppskattad av många och skulle sannolikt få många röster i ett presidentval. (Natemat.pl och wB 18 sept 18)

Presidentens nya talesman

President Andrzej har fått en ny presstalesman, Błażej Spychalski. Helt okänd för allmänheten presenterades han av presidenten som ”ny som minister men gammal och beprövad kollega och vän”. Duda underströk att Spychalski, till skillnad från sin företrädare Krzysztof Łapiński, inte blir hans presstalesman i ordets egentliga betydelse – hans medarbetare kommer att ansvara för kontakterna med medierna.
Spychalski är 33 år gammal och är utbildad jurist. Han har varit biträdande ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ungdomsförbund. De sista åren gjorde han en lukrativ karriär inom de statliga företagen, som han nu lämnat för att träda fram i det politiska strålkastarljuset.
Men innan han hann börja sitt nya jobb kom rapporter om tidigare uttalanden och kommentarer på nätet där han grävt i kända (och av PiS avskydda) journalisters familjers förflutna. Vad deras fäder eller förfäder ägnade sig åt under kommunisttiden är viktiga saker för presidentens nya talesman.
Idag skulle han inte göra något sådant, säger han. Men han ångrar ingenting. Om jag ångrade det skulle jag idag inte vara där jag är. Det är min politiska väg och jag skäms inte för det, säger Spychalski.
Kommentarerna till hans uttalande är onödiga. Men en sak är säker – han kommer inte att ha det lätt som presidentens talesman. Och det åt båda hållen.
Dorota Tubielewicz Mattsson

Solidaritet – fast tvärtom

Den 30 augusti 1980 undertecknade den dåvarande kommunistregimen i Polen ett avtal som gav arbetarna rätt att bilda en politiskt obunden fackförening. Därmed blev Solidaritetsrörelsen laglig och arbetarna fick strejkrätt. Dagen är en bemärkelsedag i Polens moderna historia och firas varje år med blomsternedläggelser och tal.

Förre solidaritetsledaren Lech Wałęsa lämnade kyrkan i samband med president Dudas anförande i kyrkan.
Skärmdump från Polsat.pl.

Separat och utan en gnutta solidaritet firades i veckan 38-årsdagen av augustiöverenskommelsen i Gdańsk 1980 då den kommunistiska regeringen och Solidaritetsrörelsen skrev under det avtal som ledde till bildandet av den första fria fackföreningen i det kommunistiska blocket.

Sin vana trogen lade Solidaritetsledaren och förre presidenten Lech Wałęsa ner blommor vid ingången till varvet i Gdańsk. Han åtföljdes av sin son, EU-parlamentarikern Jarosław Wałęsa, oppositionspartiet Medborgarplattformens (PO) ledare Grzegorz Schetyna, Modernas (Nowoczesna) ledare Katarzyna Lubnauer samt staden Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz. På det legendariska staketet utanför varvet hängde bilder på ledarna för den två veckor långa strejken i augusti 1980.

Bara några timmar senare anlände de nuvarande makthavarna – president Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki. Då hade man tagit bort bilderna på de mest framstående oppositionella och strejkledarna under kommunisttiden (Bogdan Borusewicz, Adam Michnik, Jacek Kuroń och framför allt Lech Wałęsa) – personer som PiS-regimen försöker radera ut ur polackernas historiska medvetande. När Duda och Morawiecki lade ner sina blommor skanderade en grupp medlemmar från Kommittén för Demokratins försvar (KOD) ordet ”Grundlagen” (”Konstytucja”). De avskärmades av polisen.

Läs vidare >>

Duda till Vita huset i september

President Duda i telefon med den amerikanske presidenten efter valsegern.
Foto: Andrzej Hrechorowicz, prezydent.pl

Det faktum att polackerna inte kan resa till USA utan visum är huvudsakligen ett problem för USA. Därmed går man miste om alla polacker med idéer, kapital och kompetens som skulle kunna komma dit.

Det säger Krzysztof Szczerski, kanslichef hos president Andrzej Duda.

Frågan om visum har länge varit viktig för polackerna och redan Lech Wałęsa gjorde under sin tid som president på 1990-talet framstötar hos den amerikanska administrationen i frågan. Alla följande regeringar gjort detsamma, dock utan resultat hittills.

Tio miljoner amerikaner har polska rötter och under sin valkampanj lovade Trump polska kongressen i USA att ta itu med frågan så snart han blivit installerad.

Nu ska presidentparet i september göra ett officiellt besök i Vita huset, Duda ska ha ett samtal på tu man hand med den amerikanske presidenten och därefter träffa amerikanska politiker i senaten.

Besöket har samband med att Polen i år firar 100 år som fri och oberoende stat, och avsikten är att stärka partnerskapet för säkerhet och den fortsatta utvecklingen av handelskontakter.

Duda har tidigare varit i USA utan att få träffa presidenten så länge den kontroversiella Förintelselagen inte formulerades om. Lagen, som gjorde det straffbart att offentligt säga eller skriva att Polen hade någon form av ansvar för Förintelsen, väckte stor upprördhet i både Israel och USA. Man uppfattade det som ett förbud från överlevande att berätta om pogromer och antisemitism i Polen under andra världskriget och tiden däromkring. (Gazeta Prawna 28 aug 18)

Vallagen kritiseras av oppositionen, kyrkan och presidenten

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

Parlamentet antog i juli en lag som förändrar valdistrikten inför nästa EU-val. Vart och ett av de tretton valdistrikten ska välja minst tre parlamentariker och därför måste distrikten ombildas så att det finns tillräckligt många väljare i varje distrikt.

Den första kritiken kom från oppositionen som i parlamentet befarade att den nya indelningen skulle komma att gynna de stora partierna, främst regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Därefter gick katolska kyrkan ut med samma budskap:

Vallagen måste garantera att de som väljs faktiskt representerar befolkningen proportionellt, sade biskopskonferensens presskontakt Paweł Rytel-Andrianik nyligen. Vallagen borde tjäna allmänheten och agera för det gemensamma bästa, inte bara för de största politiska partierna.

Även president Andrzej Duda är skeptisk och har efter en del funderingar kommit fram till att han måste lägga in sitt veto. Den nya lagen skulle innebära att det krävs 10–11 procent av rösterna för att bli vald – en höjning jämfört med idag.

Duda har redan vidarebefordrat sina betänkligheter till PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, säger källor i regeringspartiet till nyhetsportalen Onet.pl, och partitoppen ska i helgen diskutera Dudas beslut.

Presidenten sätter alltså återigen en käpp i hjulet för PiS.

Förmodligen resulterar det i försämrade relationer ett tag, säger en PiS-politiker till Onet. Men partiet står fortfarande helhjärtat bakom den goda förändringen.

Presidenten har flera gånger under sin mandatperiod satt sig emot Kaczyńskis och partiets vilja, och relationerna har periodvis varit mycket spända. Men Duda är PiS mest populära politiker (även om han formellt lämnade partiet efter valsegern 2015 för att bli hela folkets president) och den populariteten vill Kaczyński utnyttja i parlamentsvalet nästa år. Därför har han erbjudit Duda att bli PiS kandidat i presidentvalet 2020. Det löftet kan han naturligtvis ta under omprövning när parlamentsvalet väl är i hamn. Även förra premiärministern Beata Szydło har ju höga opinionssiffror och många väljare har beklagat att hon sattes på undantag när Mateusz Morawiecki tog över premiärministerposten. (Onet.pl och wB 15 aug 18)

Duda kan stoppa ny vallag

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

Parlamentet har antagit en ny vallag som bland annat går ut på att förändra valkretsindelningen i EU-valet. Den nya indelningen skulle ge regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tre mandat mer än den nuvarande lagen. Samtidigt finns det risk för att lagen kommer att marginalisera mindre partier, vilket oroar det populistiska partiet Kukiz’15. Partiet har därför talat med president Andrzej Duda, uppger en källa nära presidenten, och Duda överväger att inlägga sitt veto.

Men, skriver tidningen Gazeta Wyborcza, eftersom Duda är beroende av stöd från PiS och eftersom partiledaren Jarosław Kaczyński nyligen utsåg honom till partiets kandidat i presidentvalet 2020 är det inte troligt att han agerar med någon större kraft.

Kanske kan han skjuta upp lagen en kortare tid men något mer blir det knappast, säger en anonym källa från regeringspartiet till tidningen.

Samtidigt är Duda naturligtvis medveten om att hans möjligheter till påtryckningar på Kaczyński och partiet är störst fram till parlamentsvalet 2019, eftersom han förväntas stödja för PiS i valkampanjen. Om han efter valet inte följer partilinjen kan Kaczyński snabbt dra undan mattan under fötterna på honom och utse en annan presidentkandidat. Å andra sidan är Duda populär ute i landet, och förmodligen den enda som skulle kunna matcha Donald Tusk som förutsätts ställa upp i presidentvalet 2020, då hans mandatperiod som ordförande i Europeiska rådet går ut. (Warsaw Voice och wB 3 aug 18)

Debatten om grundlagsreformen går vidare

President Andrzej Duda.
Foto: KPRP.

President Andrzej Duda har i månader arbetat för en folkomröstning om hur grundlagen ska ändras, men regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och därmed parlamentet har sagt nej.

Enligt Dudas förslag skulle en ny grundlag vila på det kristna arvet i stället för att hålla stat och kyrka isär. Dessutom föreslår han mer makt åt presidenten, att medlemskapet i EU och Nato ska slås fast i grundlagen men att polsk lag då ska stå över EUs lag, att den sänkta pensionsåldern och det generösa flerbarnsbidraget ska garanteras osv. Ett antal kontroversiella förslag alltså.

I en färsk opinionsundersökning anser 37 % av de tillfrågade att senatens nej sänker presidentens ställning, medan 42 % inte tycker att avslaget spelar någon roll.

Däremot tycker nästan hälften att det kan vara dags att diskutera en förändring av konstitutionen och att presidenten ska fortsätta driva frågan. Tidigare opinionsundersökningar har gett samma resultat.

Många PiS-politiker anser att grundlagen måste omarbetas, men att reformförslaget ska utarbetas av partiet, inte av Duda, och efter omröstningen i senaten sade talmannen Stanisław Karczewski att detta är inledningen till debatten, inte slutet.

Däremot är det ett misstag att ha en folkomröstning, säger Karczewski, eftersom mycket få väljare brytt sig om att gå till röstlokalerna under de senaste folkomröstningarna.

De flesta polacker som tycker att debatten ska fortsätta röstar på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och populistiska Kukiz’15. Vänsteralliansens (SLD) som inte vill göra Polen mer religiöst än det redan är, vill inte ha några förändringar, och de som röstar på Medborgarplattformen (PO) och liberala Moderna är kluvna. (Rzeczpospolita 31 juni 18)

Duda jobbar för sin folkomröstning

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

Folkomröstningen om en ny grundlag bör äga rum den 10–11 november, så att den sammanfaller med 100-årsfirandet av Polen som självständig stat. Det säger president Andrzej Duda på fredagen i ett tal till nationen.

Avsikten med folkomröstningen är att ta reda på om medborgarna vill ändra den befintliga konstitutionen från 1997 eller ej och vad som i så fall ska förändras.

I femton punkter vill Duda genomföra ändringar på vitt skilda områden. Konstitutionen ska vila på det kristna arvet, presidentens makt ska öka, den sänkta pensionsåldern och det generösa barnbidraget ska garanteras, medlemskapet i Nato och EU ska fastställas i grundlagen och då ska polsk lag stå över EUs lag. Förslaget är uppe till behandling i parlamentet och senaten väntas rösta om det i nästa vecka.

Dudas förslag uppskattas varken av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) eller av oppositionen. Omröstningen ska visa om han har folket med sig.

När Duda för en dryg månad sedan publicerade sitt förslag inför folkomröstningen orsakade han panik i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Visst har partiet för avsikt att göra om grundlagen, men inte med hjälp av Duda och väljarna. Den ena efter den andra av partitopparna gick ut och poängterade att det bara var ett diskussionsunderlag.

Efter Dudas veto mot delar av domstolsreformen betraktas han som opålitlig och flera i partitoppen har öppet sagt att Duda inte kan räkna med att PiS stödjer honom i presidentvalet 2020.

Men när det stod klart att Kaczyńskis ärkerival Donald Tusk, tidigare premiärminister i Polen och idag ordförande i Europeiska rådet, kan tänkas ställa upp i samma val tänkte PiS-ledaren om. Duda är trots allt landets mest uppskattade politiker och är det någon som ska kunna vinna ett val mot Tusk så är det han, resonerade Kaczyński. Efter ett möte med presidenten offentliggjorde partiet att Duda är PiS kandidat.

Vad Duda å sin sida lovade är svårt att veta – det kan handla både om domstolarna och om grundlagen. PiS är noga med att tala om folkomröstningen som ett presidentprojekt, dvs. blir det fiasko så får han själv ta konsekvenserna. En folkomröstning som dåvarande presidenten Bronisław Komorowski i all hast drog igång inför valet 2015 blev valdeltagandet åtta procent, vilket anses ha bidragit till att den sittande regeringen förlorade.

Dudas omröstning ska hållas efter kommunalvalet i höst och är därför inte lika politiskt känslig. Frågan är om han får några andra partier med sig – PiS håller sig på avstånd, populistiska Kukiz’15 har tappat många väljare och oppositionen kommer sannolikt att bojkotta folkomröstningen.

Och då kan han stå där ensam, politiskt försvagad efter ett pinsamt nederlag. (Polskie Radio, tidningen Rzeczpospolita och wB 20 juli 18)

Mycket kritik mot Dudas grundlagsreform

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Dudas förslag till folkomröstning om förändringar i grundlagen har mötts av kritik från alla håll, både vad gäller antalet frågor som väljarna skulle ställas inför och innehållet i frågorna.

Grundorsaken till förslaget är att Duda vill bättra på presidentens ställning. Han anser att Polen, liksom USA, ska ha en stark president som driver en egen politik.

Men det är regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inte intresserat av. Den i början så lydige Duda har under de senaste två åren flera gånger tagit sig ton och stoppat lagar som PiS antagit i parlamentet. Relationerna mellan presidenten och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński ligger alltså strax under fryspunkten och därför föreslår den populäre presidenten att väljarna ska avgöra frågan.

Duda föreslår också att medlemskapet i EU och Nato ska tas med i grundlagen och att polsk lag kanske ska stå över EUs lag, vilket kan bli nog så kontroversiellt i Bryssel.

Väljarna förväntas uppskatta förslagen om garantier för den sänkta pensionsåldern och flerbarnsbidraget 500+. Presidenten betonar familjens roll i det polska samhället och smörjer därefter den inflytelserika katolska kyrkan med att grundlagen ska inledas med en utförlig hänvisning till Polens tusenåriga kristna traditioner.

Så mycket till så många. Ändå kommer det kritik från alla håll.

Małgorzata Gersdorf, ordförande i den nu hotade Högsta domstolen, säger att Polen har en mycket bra grundlag som definitivt inte behöver göras om. Juridikprofessorn Martin Matczak talar om ren manipulation av väljarna och det gör också förre presidenten Aleksander Kwaśniewski.

En annan tidigare president, Bogusław Komorowski som hör hemma i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), avfärdar hela idén med att Duda inte har någon konstitutionell trovärdighet, och förre utrikesministern och talmannen Radosław Sikorski undrar varför i hela världen polackerna ska ge Duda mer makt.

Det konservativa populistiska partiet Kukiz’15 tycker att om det ska hållas en folkomröstning så ska den handla om enmansvalkretsar, vilket är partiets hjärtefråga. Liberala partiet Moderna ser förslaget som ett utslag av ren demagogi.

Många menar också – med hänvisning till att Duda undertecknat ett antal lagar som enligt Konstitutionsdomstolen strider mot grundlagen – att man inte kan ge honom inflytande över en ny grundlag eftersom han redan flera gånger brutit mot den som gäller idag.

Utöver det har Dudas förslag utlöst en våg av satiriska kommentarer från politiker av olika schatteringar som betraktar Dudas folkomröstning som ett rent skämt. (Rzeczpospolita, PAP, natemat.pl, onet.pl, wp.pl och wB 13 juni 18)

Sval reaktion på Dudas 15 frågor från PiS

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Dudas 15 frågor som skulle kunna ingå i en folkomröstning om en eventuellt nu grundlag är bara förslag som ska diskuteras. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kommer att ta ställning till dem, och Jarosław Kaczyńskis inställning offentliggörs runt den 20 juli.

Det säger Beata Mazurek, partiets presschef. Hon påminde också om att förslaget måste godkännas av senaten – PiS har egen majoritet i parlamentets båda kamrar.

Senatens talman Stanisław Karczewski menar att femton frågor är alldeles för många att ställa i en folkomröstning.

Men det här är ju bara ett förslag och inte något slutgiltigt, vi kommer att fatta beslutet tillsammans, och då kommer många att rensas ut, säger han.

Men det är både viktigt och nödvändigt att börja diskutera förändringar i grundlagen. Vi kommer också att diskutera förslaget med presidenten och tar sedan ett gemensamt beslut, säger Karczewski.

Även premiärminister Mateusz Morawiecki understryker att förslaget ska behandlas på vanligt sätt i parlamentet.

Allt är bara på diskussionsstadiet än så länge, säger han.

PiS anser att den konstitution som antog efter kommunismens fall har präglats av postkommunister och därför bör omarbetas. Däremot är partiledningen inte så förtjust i att den bångstyrige president Duda är den som tar initiativet – hans relationer med partiledaren Jarosław Kaczyński är svajiga, och han har inte dragit sig för att sätta olika ministrar på pottkanten. Efter interna maktkamper med förre försvarsministern Antoni Macierewicz och förre utrikesministern Witold Waszczykowski vägrade Duda låta nya generaler respektive nya ambassadörer svära eden. Hans veto till delar av domstolsreformen sved också i skinnet på Kaczyński. Dudas förslag till folkomröstning om en ny grundlag öppnar också för en ökning av statschefens makt, vilket inte ligger i Kaczyńskis intresse.

Oppositionen anser att förslaget om folkomröstning är till för att avleda uppmärksamheten från att regeringen upprepade gånger brutit mot den nuvarande grundlagen. (onet.pl, wpolityce.pl och wB 12 juni 18)

Dudas 15 frågor

President Andrzej Duda.
Foto: presidentkansliet.

President Duda lade på tisdagen fram sitt förslag till folkomröstning om grundlagen, där väljarna ska ta ställning till femton mer eller mindre kontroversiella frågor.

Den första frågan är om konstitutionen ska ändras – den har varit i bruk sedan 1989, och Duda menar att det kan vara dags att se om den behöver ändras. Nästa punkt handlar om ifall man i inledningen ska tala om det tusenåriga kristna arvets betydelse för polsk kultur, tradition och identitet.

Den sänkta pensionsåldern, 60 år för kvinnor och 65 år för män, skulle kunna tas med i grundlagen, menar presidenten. Det skulle göra det avsevärt svårare för en annan regering att riva upp det beslut som pensionerat hundratusentals personer som den polska arbetsmarknaden idag så innerligt behöver.

Bör Polens medlemskap i Nato och EU slås fast i grundlagen, undrar Duda. Det kan vara kontroversiellt – majoriteten av de polska väljarna är mycket positiva till medlemskapet, men den nuvarande regeringen har under sin tid vid rodret haft många och krävande kontroverser med EU.

En annan fråga som kan väcka diskussion är om polsk lag bör stå över EUs lag – om det går igenom uppstår en ny och besvärande konflikt med unionen.

Duda vill också att folket ska ta ställning om ifall statschefen ska ha större inflytande över försvars- och utrikespolitiken. Där har presidenten inflytande enligt den nuvarande konstitutionen, men vad gäller försvaret har Duda haft en lång maktkamp med förre försvarsministern Antoni Macierewicz. Även konflikterna med förre utrikesministern Witold Waszczykowski var betydande. Båda har fått lämna regeringen. Även presidenten drabbades av PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis missnöje men Duda är vald i presidentval och kan inte sparkas ut.

Han föreslår att familjens ställning ska stärkas – och det är en riktig PiS-fråga som varje ledande partiprofil idag upprepar på varje politiskt möte. Gravida kvinnors, barns, funktionshindrades och äldres rätt bör också stärkas i en ny grundlag. Även flerbarnsbidraget på 500 zl i månaden per barn efter det första skulle kunna garanteras i grundlagen.

Folkomröstningen om den nya grundlagen är planerad till den 10-11 november i år. Valdeltagandet i Polen brukar inte bli så högt och kanske tänker sig presidenten att stämningen på Självständighetsdagen ska göra väljarna medvetna om vikten av en bra konstitution. Oavsett utfallet återstår sedan hur han ska få sitt parti, PiS, med sig på banan. (Rzeczpospolita och wB 12 juni 18)

Dudas förslag om folkomröstning väntas komma idag

President Andrzej Duda.
Foto: EU-parlamentet.

President Andrzej Duda väntas på tisdagen lägga fram sitt förslag om en folkomröstning om hur grundlagen ska vara utformad. Han vill att väljarna ska ta ställning till hur makten ska fördelas mellan presidenten, regeringen och parlamentet.

Det har ju förekommit en del maktstrider sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) trädde till efter parlamentsvalet hösten 2015 och den populäre presidenten ser fram emot ett mandat från väljarna där hans befogenheter stärks.

Men inom PiS är entusiasmen för en folkomröstning mycket liten, i praktiken har ingen uttryckt sitt stöd för en grundlag som förändras efter presidentens intentioner.

På tisdagen upprepade högskoleminister Jarosław Gowin, som ingår i regeringen som ordförande i det lilla koalitionspartiet Samförstånd (Porozumienie), regeringens uppfattning att det inte finns något intresse för en sådan folkomröstning.

Tänk på hur dyrt det skulle bli, sade Gowin, minst 100 miljoner złoty (257 miljoner svenska kronor), och frågan är hur stort valdeltagandet skulle bli. Det är sånt senatorerna måste de ta ställning till om förslaget kommer.

Presidenten har enligt grundlagen rätt att ta initiativ till en folkomröstning, och förslaget måste få stöd av en absolut majoritet av ledamöterna för att gå igenom.

Dudas tanke har varit att folkomröstningen skulle äga rum den 11 november, på 100-årsdagen av Polens återuppståndelse som suverän nation och då hela landet är på festhumör. (wnp.pl och wB 12 juni 18)

Duda i USA träffar Fulop men inte Trump

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Andrzej Duda besöker i dagarna USA i samband med ett möte i FNs säkerhetsråd där Polen har ordförandeskapet under maj månad.

På onsdagen passade han på att göra ett besök i Jersey City, där man avser att flytta ett polskt Katyńmonument från dess plats på ett torg som ska byggas om. Inledningsvis sades att monumentet skulle placeras i ett förvar under ombyggnaden, vilket väckte protester från amerikaner med polskt ursprung – och också i Polen.

Senatens talman Stanisław Karczewski kallade flyttplanerna mycket skandalösa och obehagliga, vilket fick Jersey Citys borgmästare att på twitter kalla Karczewski en ”känd antisemit, vit nationalist och Förintelseförnekare med noll trovärdighet”.

Samtidigt sade Fulop att monumentet i stället ska placeras på allmän plats, synligt för alla medan torget byggs om, vilket den polska diasporan i USA som samlat ihop till monumentet ska ha förklarat sig nöjd med.

Vid ett möte med borgmästare Fulop ska presidenten ha sagt att han förväntar sig att man respekterar Katyńmonumentet, och Fulop ska i sin tur ha överräckt en miniatyrreplik av monumentet i gåva till Duda.

I resan ingår också ett besök hos den stora polska gruppen i Chicago. Presidentens hustru Agata Kornhauser-Duda har besökt de Polska Veteranernas förening i Amerika och talat med judiska företrädare om de polsk-judiska relationerna. Den s.k. Förintelselagen, som gör det straffbart att påstå att Polen som nation bar något ansvar för Förintelsen, har väckt stora protester bland judiska grupper i USA. Den amerikanska administrationen har låtit förstå att det inte blir några polsk-amerikanska möten på toppnivå – mellan president Trump och president Duda till exempel – så länge lagen är i kraft. Därför får Duda inte träffa vare sig Trump eller någon i hans närmaste krets under USA-besöket. Den amerikanske presidenten har i stället ett möte med Uzbekistans president i Vita huset. (Polskie Radio och wB 117 maj)

Duda och PiS oense om folkomröstning

President Andrzej Duda.
Foto: KPRP.

Spänningarna mellan president Andrzej Duda och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ökar igen. Duda har i ett års tid talat om att anordna en folkomröstning om grundlagen. Även regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ordförande Jarosław Kaczyński har ofta talat om att grundlagen behöver göras om. Men inte av presidenten.

Trots bristen på intresse från partiet har Duda gått på i ullstrumporna. Det ska handla om vilken roll presidenten ska ha, om sejmens och senatens uppgifter, om likhet inför lagen och de mänskliga fri- och rättigheterna. Ett lämpligt datum för omröstningen vore den 11 november 2018, då Polen fyller 100 år som suverän stat, anser Duda.

Men trots ett otal informationsmöten ute i landet är det bara 40 % av väljarna som känner till planerna på en folkomröstning, och endast 32 % är intresserade av att rösta om en ny grundlag.

Duda väntas därför föreslå ett nytt datum i morgon, den 3 maj, så att väljarna hinner bekanta sig med de tio frågor som de väntas ta ställning till.

PiS har legat lågt och ingen av partitopparna har visat sig på informationsmötena. I stället vill man försöka förmå presidenten att inte gå vidare med detta. Ny grundlag i all ära – men PiS-ledaren Kaczyński vill själv vara den som utarbetar en ny författning, det kan inte överlåtas åt Duda, som flera gånger varit ohörsam mot partiledningen och närmast tycks vara inställd på att öka sin egen makt.

Det är alltså inte otänkbart att senatorerna får order om att rösta ner förslaget. Samtidigt är det olyckligt för både partiet och presidenten om det blir uppenbart att det än en gång finns en konflikt mellan dem. Därför ökar spekulationerna om vem som blir PiS presidentkandidat i valet 2020, vem som skulle kunna matcha Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om han ställer upp. Duda som har höga förtroendesiffror är inte riktigt i nåd efter att ha satt käppar i partihjulet ett par gånger. Många menar att det nu krävs att partiledaren Jarosław Kaczyński själv kandiderar. Men han är en av landets mest impopulära politiker och hans hälsa tycks inte vara den bästa.

Inte heller oppositionen är positiv. Man menar att en president som så ofta själv brutit mot författningen inte är rätt person att utarbeta en ny konstitution. Populistiska Kukiz’15 är ensamma om att gilla förslaget – mer makt åt folket genom fler folkomröstningar var en viktig punkt på deras valprogram. (Rzeczpospolita och wB 2 maj 18)

Duda utnämner kontroversiell rådgivare

President Andrzej Duda och hans nya säkerhetsrådgivare Bogusław Winid. Foto: KPRP.

President Andrzej Duda har utnämnt förre statssekreteraren och diplomaten Bogusław Winid till sin rådgivare i säkerhetsfrågor.

Beskedet som publicerades på presidentkansliets hemsida på måndagen har blivit mycket uppmärksammat, och i konservativa sajter som står regeringen nära hävdar man att Duda själv därmed slår en spik i sin politiska kista – nu kan han definitivt inte bli regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat i nästa presidentval!

Winid har ansetts vara en man med stora kvalifikationer av både PiS och det förra regeringspartiet Medborgarplattformen (PO). För att förstå varför utnämningen väcker sådan uppståndelse får man gå tillbaka till 2006. Det var då PiS satt vid makten förra gången och ordföranden Jarosław Kaczyński var själv premiärminister. Som försvarsminister hade han valt Radosław Sikorski, på den tiden PiS-are. 2007 utnämndes Winid till Polens Nato-ambassadör. Kaczyńskis regering föll samma år och ersattes efter ett parlamentsval av en koalitionsregering ledd av Donald Tusk. Sikorski hade bytt parti, han var nu en framstående profil i Medborgarplattformen och blev utrikesminister hos Tusk. 2011 kallade han hem Bogusław Winid och gjorde honom till statssekreterare med ansvar för säkerhetsfrågor. 2014 fick Sikorski lämna utrikesdepartementet efter ett par skandaler och han blev i stället talman i sejmen.

Winid utnämndes till FN-ambassadör och bedrev en framgångsrik kampanj för att Polen skulle få en plats som icke-permanent medlem av FNs säkerhetsråd. Därför fick han sitta kvar ända till förra året, och trots att han fick sparken prisade dåvarande utrikesministern Witold Waszczykowski (PiS) hans insatser.

Och nu väljer Duda Winid, som anses stå Sikorski nära, till sin säkerhetsrådgivare med uppgift att bland annat driva Polens linje i FNs säkerhetsråd. (Telewizja Republika, Natemat, wPolityce m fl polska medier 16 april 18)

Ifrågasatt Duda undertecknade nya lagar i påsk

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

Att president Andrzej Duda före påsk stoppade den nya Degraderingslagen väckte stor irritation inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Duda anser att lagen är felaktigt utformad och kan ge oförutsedda negativa effekter.

Lagen går ut på att generaler som var i tjänst under kommunisttiden ska berövas sin militära rang. Avsikten är i första hand att komma åt förre presidenten Wojciech Jaruzelski och förre inrikesministern Czesław Kiszczak, som anses ha det största ansvaret för krigstillståndet som inleddes i december 1981.

Men lagen skulle inte bara drabba Jaruzelski och Kiszczak utan också till exempel Miroslaw Hermaszewski, som var den förste polacken i rymden, vilket vore olyckligt, menar Duda.

Missnöjet inom partiet blev stort – lagen har förberetts länge och det har inte kommit några signaler från presidentpalatset om att Duda inte var med på noterna. Hans försök till självständighet väcker ingen anklang bland partitopparna – den innersta kärnan ser honom som en nykomling från Kraków som ska lyssna till dem som var med från början. I PIS högkvarter diskuteras det återigen om partiet inte ska ha en annan kandidat än Duda i presidentvalet 2020. Ett förslag sägs vara Beata Szydło som var mycket populär bland folket under sin tid som regeringschef. Avslöjandena om de generösa bonusarna som hon delade ut till sina ministrar och andra regeringstjänstemän har sänkt den populariteten avsevärt.

Men samtidigt som presidentens veto var det stora samtalsämnet passade han på långfredagen på att underteckna en del andra kontroversiella lagar, skriver nyhetssajten Natemat.pl

Dels handlar det om förvaltningen av statliga fastigheter, dels och kraven på styrelseledamöter i statliga bolag. Det faktum att flera av kraven på styrelseledamöterna nu tas bort – som kravet på akademisk utbildning i ekonomi och/eller juridik. Det innebär att en stor mängd okvalificerade PiS-anhängare nu kommer att fylla på i de offentliga förvaltningarna, spår sajten.

Duda undertecknade också den nya Jaktlagen som väckt stora protester bland landets jägare. (Natemat.pl och wB 2 april 18)

Duda stoppar degraderingslagen

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

Parlamentet har stiftat en ny lag som går ut på att generalerna i kommunistregimen, bland dem den förra presidenten general Wojciech Jaruzelski (död 2014) och förre inrikesministern general Czesław Kiszczak postumt ska berövas sin militära rang. De två anses ha det största ansvaret för krigstillståndet i Polen 1981, då över 90 personer dödades av säkerhetspolisen.

Nu ligger lagen på president Andrzej Dudas bord. Och han lägger in sitt veto.

Han menar att lagen innebär en kränkning av de militära normerna i en demokratisk stat, och protester har hörts både från aktiva militärer och från krigsveteranernas organisationer.

Men PiS anser att historisk rättvisa skapas när toppmilitärer som under åren 1943 1990 begick brott mot den polska nationen degraderas.

Motståndare till lagen menar att den är ett bevis på att PiS vill förvanska Polens historia och hämnas på människor som inte kan försvara sig längre.

PiS presschef Beata Mazurek säger att partiet är besviket över presidentens beslut, men att man inte avser att kommentera det.

Duda har en gång tidigare inlagt sitt veto mot en lag, det var för ett år sedan när villkoren för Högsta domstolen och Nationella Domstolsrådet ändrades. Då väckte det förvåning – dittills hade han snällt undertecknat allt som PiS i rasande fart beslutat ända sedan valet 2015. Förra våren var han emellertid i konflikt med en av PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis gamla vänner, dåvarande försvarsministern Antoni Macierewicz som struntade i att försvarsdepartementet och presidenten enligt grundlagen gemensamt ska besluta om de väpnade styrkorna. Duda vann så småningom den konflikten och Macierewicz fick avgå. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 30 mars 18)

Duda jämför EU med ockupationsmakterna på 1800-talet

President Andrzej Duda
Foto: Radosław Czarnecki, wikipedia.

Efter 123 år av delningar blev Polen för 100 år sedan åter en suverän stat. Idag har vi ett verkligt fritt och oberoende Polen, ett land där det blir allt bättre att leva. Det sade president Andrzej Duda i ett tal i Kaminenna Góra härförleden med anledning av just att Polen i år firar sina 100 år som självständig stat.

Man hör ofta folk fråga vad vi ska ha Polen till, att EU är det viktigaste, men låt oss då komma ihåg de 123 åren av ofrihet, sade presidenten. I slutet av 1700-talet förlorade Polen sitt oberoende och försvann från kartan. Även på den tiden fanns det människor som tyckte att det vore bättre att sluta med alla uppror och krig så att det äntligen blev fred. Men snart förstod man att upproren måste fortsätta, eftersom polackernas öde nu avgjordes i främmande länders huvudstäder, man tog beslut i våra frågor, man tog de pengar som vi har arbetat ihop och faktiskt satte in dem på andra konton.

Man måste få känna att man arbetar för sitt eget land, bygger sitt fosterland och sin framtid, att man har makten att avgöra vem som ska styra landet och vem som inte ska göra det.

Det är det som är själva kärnan i frihet, självständighet och suveränitet – att du själv bestämmer över dig och ditt land. Därför är det värt att försvara vårt oberoende och vår suveränitet till vilket pris som helst, underströk Duda och uppmanade åhörarna att påminna barnen om det.

Andra PiS-politiker har varit inne på samma linje som Duda och påpekat att det är dags att polackerna reser sig upp från sin knästående (dvs. underdåniga) ställning och att Polen behandlas som en andraklass-stat av EU.

Ledande EU-parlamentariker från oppositionen, Michał Boni, Julia Pitera och Róża Thun, har protesterat mot Dudas tal. De skriver i ett uttalande att EU inte har invaderat Polen och att den skandalösa jämförelsen strider mot miljoner polackers känslor.

Tvärtom gick Polen in i EU efter en riksomfattande folkomröstning, och som alla vet har Polen under åren 2004–2017 fått sammanlagt nästan 100 miljarder euro (1 057 miljarder svenska kronor) ur EUs fonder. Presidentens uttalande är vilseledande, oansvarigt och pinsamt okunnigt – eller ännu värre: en del av en avsiktlig desinformationskampanj som ska svärta ner EU i polackernas ögon, skriver de. (TVN, wPolityce 13 mars 18)

PiS tonar ner antisemitismen 1968

Åhörarna protesterade under president Dudas tal den 8 mars.
Skärmdump från TVN.

Den 8 mars var det 50 år sedan marshändelserna 1968 bröt ut, och både president Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki hade i sina uttalanden en annan vinkel än den vanliga.

President Duda deltog i en ceremoni vid Warszawas universitet och sade där att det inte var polacker utan kommunister som var skyldiga till den antisemitiska kampanj som drev ut de polska judarna ur Polen.

Min generation har alltså ingen anledning att be om ursäkt, sade han men gjorde det ändå.

Sedan hyllade han alla dem som kämpat för friheten både 1956 och 1968, för det var kampen för friheten som marshändelserna egentligen handlade om. Den antisemitiska kampanjen var regimens svar på studenternas protester mot ofrihet och censur, och den ledde till att Polens judar tvingades emigrera.

Men kampanjen har varit till nackdel för Polen, vi har gått miste om det som den judiska befolkningen kunde ha bidragit med, sade presidenten. Judarna är en intellektuell elit, framgångsrik och respekterad i andra länder.

Som president vill jag uttala min respekt för alla som kämpade för friheten 1956 och 1968, sade han, och dem som blev utvisade vill jag be om ursäkt.

Under talet hördes protester från delar av publiken, man anklagade presidenten för hyckleri och påminde om de kritiserade domstolsreformerna. Medborgarrörelsens vita ros syntes också bland åhörarna.

Även premiärminister Mateusz Morawiecki har uttalat sig på det sätt som nu tycks vara ett uttryck för regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) historiepolitik.

Vi hör ofta att vi bör skämmas över det som hände i mars -68, men jag tycker att vi främst ska vara stolta över de polacker som kämpade för friheten då, sade Morawiecki.

Man lyfter alltså fram studentprotesterna på bekostnad av de trakasserier som polackerna med stöd av regimen utsatte judarna för och som tvingade de flesta av dem att utan återvändo lämna Polen. Det är kampanjen som omvärlden minns. (Polskie Radio, natemat.pl 8 mars 18)

Duda utnämner generaler igen

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

Relationerna mellan president Andrzej Duda och försvarsdepartementet normaliseras allt mer. Departementet leds nu av Mariusz Błaszczak, och han har inte samma stil som den förre försvarsministern Antoni Macierewicz – han håller inte presidenten utanför diskussionerna om försvarets framtid.

Båda sidor bättrar på sin image gentemot motparten, skriver polska medier, och Duda som under det senaste året vägrat utnämna nya generaler åt Macierewicz har bekräftat att han nu återupptar generalsutnämnandet. Utnämning av nya generaler är vanligt inslag när Polen håller minnesceremonier av olika slag.

Presidenten säger nu att han kommer att utnämna 14 nya generaler den 1 mars, då Polen högtidlighåller minnet av de s.k. fördömda soldaterna. Det var patrioter som efter krigsslutet fortsatte att bekämpa den nya kommunistiska regimen. De jagades av Röda armén över hela landet, kastades i fängelse, dödades och grävdes ner i anonyma massgravar. En av dem som får personifiera de fördömda soldaterna är Inka – den 17-åriga sjukvårdaren Danuta Siedzikówna som avrättades av regimen 1946. (Warsaw Voice och wB 23 feb 18)

Presidenten är fortsatt mest uppskattad

President Andrzej Duda och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Montage: wB.

Runt 72 % av polackerna har förtroende för president Andrzej Duda, som därmed ligger i topp på popularitetslistan. Igen.

Det visar en färsk opinionsundersökning som gjorts av statliga Cbos.

17 % har misstror presidenten, och 9 % har ingen åsikt.

På andra plats kommer premiärminister Mateusz Morawiecki med 64 %, en minskning med 4 % sedan förra månaden. Och efter honom finner man den sparkade Beata Szydło, numera vice premiärminister.

Intressant är Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som väcker starka känslor. Trots att han formellt bara är en vanlig parlamentariker utan offentlig ställning är det han som leder Polen. Han bestämmer politiken, han granskar ministrarna, han avgör vilka som får sitta kvar och vilka som ska bytas ut. Att han inte själv är regeringschef beror i första hand på att han alltid haft höga impopularitetssiffror – i den aktuella undersökningen är det två politiker som har lågt förtroende: Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) är impopulär hos 48 % av de svarande och Kaczyński kommer näst med 45 %.

Men man ska inte glömma att han också är mycket uppskattad – på förtroendelistan är han nummer 7 med 42 %. Många av de mest synliga politikerna i Polen har avsevärt sämre siffror än så.

Studien gjorde 1–8 februari och debatten om ändringen av IPN-lagen var redan igång då – lagen antogs av parlamentet i slutet av januari. Presidenten lär förstå att det inte var självklart att han skulle underteckna lagen. Kaczyński lät förstå att det skulle han visst. Den 6 februari skrev han under men skickade med en brasklapp – han skickade den vidare till Konstitutionsdomstolen för bedömning.

Ett annat ämne som rörde upp många känslor under perioden var tv-dokumentären om polska nynazister som firade Hitlers födelsedag. (Rzeczpospolita och wB 20 feb 18)

Duda fortsatt populär bland väljarna

President Andrzej Duda. Foto: Lukasz Plewnia. wikipedia.

President Andrzej Duda håller ställningarna. Han stöds nu av 65 % av polackerna, visar den senaste opinionsundersökningen från statliga opinionsinstitutet Cbos. Det är 1 % färre än förra månaden. I gengäld är 1 % färre som är kritiska till honom också.

Den internationella kritiken mot ändringarna i IPN-lagen – som gör det straffbart att tala om polska dödsläger och att förneka Volhynienmassakern – tycks inte ha påverkat hans anseende.

De flesta som är positiva till presidentens sätt att sköta sitt arbete röstar inte oväntat på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och på Kukiz’15, som i många stycken stödjer regeringens politik.

Motståndarna kan man finna bland högre utbildade storstadsbor som röstar på oppositionen. (Polskie Radio och natemat.pl 14 feb 18)

Duda möter verkligheten 

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

President Andrzej Duda har som bekant besökt det ekonomiska toppmötet i Davos. Tillsammans med premiärminister Mateusz Morawiecki deltog han i flera panelmöten och diskussioner. Deras aktiviteter har beskrivits som framgångar i framför allt i regimtrogna medier. Men rapporteringen från Davos vittnar även om något annat.

Krönika
Dorota Tubielewicz Mattsson

Duda och Morawiecki körde med det vanliga snacket om regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) förträfflighet och oppositionens och Europas orättfärdiga kritik. Duda gick emellertid ännu längre. Han anklagade EU-kommissionen för att vara ”diktatorisk” gentemot Polen.

Fake news är ett av de viktigaste vapnen i den moderna krigsföringen, sade Duda, och desinformation är mycket farlig.

Den förvånade moderatorn reagerade snabbt: Menar ni att EU-kommissionen använder sig av desinformation?

EU-kommissionen är desinformerad av den nuvarande oppositionen, av dem som förlorade makten 2015, svarade Duda.

Så talar man kanske till Lag och Rättvisas trognaste väljare men ute i världen fungerar det inte. Finlands EU-kommissionär Jyrki Katainen rusade upp och svarade: Det var jag som tillsammans med Danmarks och Hollands representanter initierade procedurerna gällande Polens brott mot demokratin. Jag skulle vilja kommentera president Dudas ord om att det finns ett problem mellan Polen och EU-kommissionen.

Tillsammans med flertalet av medlemsländerna är vi är djupt oroade över den polska regeringens förändringar av det polska rättssystemet, sade Katainen.

Duda blev uppenbart överrumplad av Kaitanens reaktion och hade föga att tillägga. Det enda han förmådde var att flera gånger upprepa: jag håller inte med! Och bjöd in den finske kommissionären till Polen för att ”se med egna ögon”. Problemet är att EU-kommissionens representanter redan har besökt Polen flera gånger och försökt tala med den polska regeringen. Utan resultat.

Andrzej Duda och hans kollegor från PiS tror att det politiska livet i världen fungerar som i Polen. Att man kan skapa dimridåer och komma med halvsanningar. Att människor som är ens allierade kommer att köpa vad som helst man intalar dem, och de som inte är ens allierade kan man betrakta som fiender och förtala eller rent av förfölja. Men så fungerar det inte i den demokratiska världen. Det är något som PiS, dess ledare Jarosław Kaczyński och president Duda inte förstår och inte kan acceptera.

Det är därför Duda ser allting i ideologiska termer, det är därför Duda ”inte kan förstå varför Europakommissionen varit så partisk gentemot Polen” och det är därför som Duda råder EU att tänka om och undvika en ”kris”, för ”det är en kris, inte så allvarlig som Brexit men en allvarlig kris”.

Duda kommer med tillrättavisanden och hot om att splittra EU:s gemenskap. Men ligger det verkligen i Polens intresse?

Dorota Tubielewicz Mattsson

Vad gör Duda och Morawiecki i Davos?

Krönika
Dorota Tubielewicz Mattsson

President Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki vistas för närvarande på toppmötet i schweiziska Davos. Deras uppdrag är att skapa varmare relationer med omvärlden, övertyga den om att Polen under PiS styre inte är så odemokratiskt som oppositionen vill utmåla det som och i största allmänhet leta efter nya allierade i projektet ”det nya Europa”. Och allt detta försöker de göra utan att beröra det prekära ämnet – rättsstatens sönderfall.

Deras tal har inte väckt någon uppmärksamhet. De hade förvisso ingen chans mot Donald Trump som också försöker övertyga de ekonomiska och politiska eliterna om att USA redan efter ett år av hans presidentskap reser sig från förfallet.

Morawiecki har emellertid haft flera möten med bland annat Norges, Danmarks och Hollands premiärministrar. Om dessa samtal resulterar i några konkreta beslut som kanske kommer bidra till ett gemensamt europeiskt ställningstagande i frågor som energisäkerhet och Ukraina-krisen så kan vi tala om Polens bidrag till att stabilisera situationen i Europa. Än så länge är det dock bara samtal.

Den ekonomiska analysen av Morawieckis planer som presenterades i Davos måste lämnas åt experterna. Politiskt kan man säga att den nya polska premiärministern visar sin goda vilja: han eftersträvar samarbete inom EU samtidigt som han förespråkar ”det nya Europa”.

Samtidigt som Morawiecki målade upp sina visioner kunde han inte låta bli att komma med pikar mot sina politiska motståndare och företrädare. Enligt honom råkade Polen i några ”utvecklingsfällor” efter 1989 även om den generella utvecklingen ” inte var helt fel”. Polacker har i nästan 30 år arbetat hårt och under många år varit Europas ekonomiska tiger, något som idag är ett minne blott trots den ekonomiska högkonjunkturen (investeringarna minskar lavinartat, statsskulden ökar lika lavinartat etc.).

Även president Duda är öppen för samarbete med EU samtidigt som han talar varmt för den av omvärlden så hårt kritiserade PiS-politiken. Duda försöker också profilera sig som medlare och vill utvidga EU. Han antydde att han stödjer och vill medla mellan EU och Serbien angående dess eventuella medlemskap i Europeiska unionen.

Under mötet med Jordaniens kung meddelade han att den polska regeringen är villig att på ett aktivt sätt mildra flyktingkrisen (på plats förstås och inte genom att ändra den officiella ståndpunkten i frågan).

Det är naturligtvis berömvärt att presidenten och premiärministern så ivrigt letar efter allierade i Davos. Varför har de tidigare rättfärdigat PiS-regeringens agerande, något som gjort att det nu är så svårt att hitta partners som skulle ha tilltro till den polska regeringens trovärdighet?

Dorota Tubielewicz Mattsson

Det ska fan vara politiker i Polen!

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

Då och då görs opinionsundersökningar som ska visa hur uppskattade och respektive misstrodda de polska politikerna är. Ser man till den senaste mätningen av vilka som just nu ligger bra till hos folket blir det uppenbart att den som vill vara populär ska inte välja den politiska banan.

Hälften av de tillfrågade kunde inte komma på någon politiker som skulle förtjäna den titeln. En fjärdedel kunde inte erinra sig en enda politiker i landet som gjort något som var värt att notera. Polackernas tilltro till sina politiker har traditionellt ansetts vara mycket låg, vilket väl får anses bekräftat av den här mätningen, som gjordes av det statliga opinionsinstitutet Cbos.

Med 13 % av rösterna tilldelades president Andrzej Duda därmed titeln Årets politiker 2017. På andra plats kom förra premiärministern Beata Szydło med 11 % och därefter nuvarande regeringschefen Mateusz Morawiecki med 8 %.

Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fick 5 % av rösterna och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk 3 %

För Duda är 13 % extremt låga siffror. När han i somras satte sig upp mot PiS-ledaren Kaczyński och inlade sitt veto mot domstolsreformerna tog hans popularitet ett skutt från 55 till 65 %. Men nu har han accepterat reformpaketet efter förhandlingar om omstruktureringen av den nya regeringen och mot löften om utökat inflytande på viktiga områden. Resultatet av den aktuella opinionsundersökningen kan vara ett kvitto på medborgarnas missnöje med hans agerande. Hans tidigare kaxighet tycks ha fallit medborgarna mer på läppen än den nuvarande följsamheten. Missnöjet har uppenbarligen även drabbat Szydło, som också haft höga förtroendesiffror. Morawiecki har just tillträtt och har bara hunnit hylla PiS flyktingpolitik än så länge.

Opinionsundersökningen omfattade även internationella politiker. Flest beundrare – 12 % av de tillfrågade – har den amerikanske presidenten Donald Trump.

Mätningen gjordes av det statliga opinionsinstitutet Cbos. (Polskie Radio och wB 2 jan 18)

Dudas utrikestal tyder på ny enighet

Krzysztof Szczerski, president Dudas rådgivare i utrikesfrågor.
Foto: MZS

Premiärminister Mateusz Morawiecki väntas vara klar med sin regeringsombildning runt den 11 januari, och som av en händelse är det den dagen som president Andrzej Duda ska hålla ett stort och viktigt utrikespolitiskt tal.

Informationen om presidentens tal kommer från hans närmaste man och rådgivare i utrikesfrågor, Krzysztof Szczerski.

I talet ska presidenten tala om Polens ställning i EU och landets roll som icke-permanent medlem i FNs säkerhetsråd. Han kommer också att utveckla sitt internationella politiska mål för 2018, säger Szczerski.

I presidentens ansvarsområden ingår bland annat utrikesfrågor och försvarsfrågor – han är överbefälhavare för krigsmakten i fredstid. Det senare har emellertid försvarsminister Antoni Macierewicz struntat fullkomligt i, vilket i våras ledde till en inrikespolitisk kris. Presidenten skrev officiella brev till försvarsministern och konflikten blev allmänt känd. Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) blev misslynt över att konflikten fördes inför hela folket, men muttrade att det nog ändå var presidenten som hade rätt i frågan. Macierewicz borde alltså rätta in sig i ledet, men på det har man inte sett så många tecken.

Nu tog Duda strid mot Kaczyński, genom att oväntat vägra godkänna den nya lagstiftningen om landets högsta domstolsinstanser, Högsta Domstolen och Domstolsrådet. PiS-ledaren försökte med ringa framgång förhandla med presidenten, han talade om en regeringsombildning, en strukturförändring som skulle medföra att vissa ansvarsområden flyttades till andra departement. Premiärminister Beata Szydło fick sparken och ersattes med Morawiecki. Han i sin tur vill ha lite andra ministrar i sin regering, och flera av dem är redan klara.

När EU före jul beslöt att inleda sitt artikel 7-förfarande svarade Duda med att underteckna de kontroversiella domstolslagarna. Det tyder på att Kaczyński och han har kommit överens, och att Duda ska hålla ett viktigt utrikespolitiskt tal stärker det intrycket. Man kan anta att han i viss mån gett med sig i försvarsfrågan mot att i stället få mer inflytande på utrikespolitiken. Bland annat har det sagts att han ska representera Polen i EU i ministerrådet i framtiden. Det innebär att utrikesminister Witold Waszczykowski får avstå en del av utrikesfrågorna till presidenten.

Eller snarare Waszczykowskis efterträdare, som väntas bli just presidentens närmaste man Krzysztof Szczerski. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 31 dec 17)

Duda godkänner domstolsreformen

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

Jag har nu bestämt mig för att underteckna de två nya lagarna om Högsta domstolen och om Nationella Domstolsrådet (KRS). Det tillkännagav president Andrzej Duda på en presskonferens på onsdagseftermiddagen. Det är presidentförslag som tillkom sedan jag i somras inlade mitt veto mot de två lagar som antagits av parlamentet.

Jag hör med avsky hur högljudda röster talar om detta hemska system som ska politisera domstolarna, men se hur det fungerar i andra länder. I USA är det presidenten som utser ordföranden i Högsta domstolen. Jag tror att de lagar som nu införs är extremt demokratiska, underströk presidenten. De lösningar vi inför i Polen är enligt min uppfattning mycket bra och jag tror att alla människor kommer att återfå sin tro på domstolarna och rättvisan.

De två domstolslagar som nu alltså kommer att införas innebär att politiker bestämmer om tillsättning och avsättning av ledamöter i de högsta domstolsorganen. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att rättssystemet är korrupt och befolkat med postkommunister som ska förtidspensioneras och ersättas av andra som handplockas av justitieminister Zbigniew Ziobro och president Duda. Högsta domstolen kommer också att kunna granska domstolsutslag som vunnit laga kraft under de senaste 20 åren.

Enligt den nya lagen bör ledamöterna i Högsta domstolen inte få sitta längre än till 65 års ålder om inte presidenten förlänger deras mandattid.

En disciplinkammare ska också bildas inom Högsta domstolen med ledamöter som väljs av senaten (där PiS har majoritet)

Enligt de förordningar som Duda har påpekat på onsdagen kommer högsta domstolen att kunna göra ”extraordinära recensioner” av slutliga domar av lägre domstolar, inklusive de som utfärdats under de senaste 20 åren.

Oppositionen anser att de nya lagarna – liksom den nya lagen om Konstitutionsdomstolen som trädde i kraft för ett år sedan – strider mot grundlagen.

Det är domstolsreformerna som är anledningen till att EU-kommissionen tidigare på dagen aktiverat artikel 7 i Lissabonfördraget, som i slutändan kan innebära att Polen förlorar sin rösträtt i Europeiska rådet. Så lär emellertid inte bli fallet eftersom det kräver total enighet bland medlemsländerna och Ungern i god tid har aviserat sitt veto mot ett sådant förslag. (Polskie Radio, natemat.pl och wB 20 dec 17)

Duda kan tänka sig ett nytt veto

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

Det är inte omöjligt att regeringsombildningen skjuts ytterligare på framtiden.

De lagförslag om Högsta Domstolen och Nationella Domarrådet som president Andrzej Duda lagt fram har efter behandling i parlamentet och justitieutskottet genomgått en del förändringar. Enligt utskottets ordförande Stanisław Piotrowski har man stämt av med presidentens kansli under resans gång, men företrädare för Duda visar sig vara skeptiska.

Och nu säger presidenten, som just varit på en resa i Vietnam, att om ändringarna går utanför de gränser som han specificerat för PiS-ledaren Jarosław Kaczyński under höstens förhandlingar kommer han inte att dra sig för att lägga i sitt veto en gång till.

Kaczyński vill göra om Polen och för det behöver en rad lagar ändras. Inte minst domstolslagarna – såväl Konstitutionsdomstolen som Högsta Domstolen kan stoppa nya lagar som inte är förenliga med grundlagen. Det var därför det var så viktigt att oskadliggöra om Konstitutionsdomstolen 2016. Men när regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) i våras gick vidare med nya lagar om Högsta Domstolen och Nationella Domarrådet lade president Andrzej Duda oväntat in sitt veto. Han befarade att de inte skulle vara grundlagsenliga – och ville därför återkomma med ett eget lagutkast.

Kaczyński blev mycket bekymrad över presidentens uppstudsighet, men har ägnat en stor del av hösten åt samtal om hur man ska få presidentens lagförslag att stämma med hans eget.

Han tänker sig att via en omstrukturering i regeringen ge Duda ökat ansvar på andra områden om han bara lämnar det juridiska i fred. Alltså föreslog Kaczyński för ett par veckor sedan att presidenten i fortsättningen ska representera Polen vid EUs toppmöten, vilket skulle gå ut över premiärministern och utrikesministern.

Tydligen har det inte räckt, eftersom justitieutskottet ansåg sig behöva ändra i Dudas lagtext.

Frågan är vad Kaczyński då ska erbjuda Duda. Blir det den självsvåldige försvarsminister Antoni Macierewicz som får gå? Kanske har även PiS-ledaren insett att det inte går att mjölka ut så mycket mer ur Smolenskkatastrofen.

Samtidigt har framträdande PiS-are sagt att Duda inte blir partiets kandidat i nästa presidentval 2020. Har Kaczynski något att erbjuda där? Eller räknar han med att det blir han själv som representerar Polen på EUs toppmöten efter 2020? (onet.pl, natemat.pl och wB 30 nov 17)

Duda vill skärpa abortlagen

President Andrzej Duda. Foto: Radosław Czarnecki, wikipedia.

Kampen om rätten till abort fortsätter i Polen. De tongivande politikerna bearbetar debattklimatet för att kunna inskränka möjligheterna att abortera gravt missbildade foster.

När det gäller abort av svårt handikappade foster missbrukas abortlagen i Polen, säger president Andrzej Duda till prästägda TV Trwam. Bestämmelserna måste definitivt skärpas.

Förra hösten föreslog en grupp abortmotståndare att den stränga abortlagen i Polen skulle skärpas. Eftersom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) är positivt till totalförbud räknade man med att frågan nu snart skulle vara löst.

Så blev det inte – miljontals kvinnor och män protesterade och den stora demonstrationsdagen, 3 oktober, kallades den svarta måndagen. PiS-ledaren Jarosław Kaczyński konstaterade beklagande att man fick skrinlägga planerna. I stället infördes ekonomiskt stöd till familjer som låter gravt missbildade och ohjälpligt sjuka barn födas.

Enligt den nuvarande lagen är abort förbjudet utom i tre specificerade fall: om moderns liv är i fara, vid svåra fosterskador eller om graviditeten tillkommit under våldtäkt eller incest. Utöver det har vårdpersonal rätt att åberopa sitt samvete och vägra medverka vid avbrytandet av en graviditet. Efterhand som landets viktigaste politiska beslutsfattare tillkännager att de är emot abort blir det allt svårare att hitta vårdpersonal som vill förknippas med fosterundersökningar och avbrytande av graviditeter.

I september krävde abortmotståndarna än en gång att aborträtten ska inskränkas. De fick stöd av såväl högskoleminister Jarosław Gowin som vice justitieminister Patryk Jaki, och den 3 oktober återkom de omfattande demonstrationerna mot totalförbud.

Men det finns också grupper som arbetar för en uppluckring av abortlagen. Kampanjen Rädda Kvinnorna 2017 föreslår ökad aborträtt, subventionerade preventivmedel och möjlighet att köpa dagen efter-piller utan recept, vilket förbjöds tidigare i år. Skärpt abortlag innebär i allmänhet fler osäkra aborter med skador som sedan ska hanteras av sjukvården.

EU ifrågasätter ett totalförbud som riskerar att inskränka de mänskliga rättigheterna. Regeringen anser att det är ett utslag av klåfingrighet och menar att EU måste reformeras så att det bättre motsvarar vad medlemsländerna vill ha EU till. (Polskie Radio och wB 7 nov 17)

PiS ökar men Duda och Szydło tappar i popularitet

Premiärminister Beata Szydło och president Andrzej Duda.
Montage: wB.

För första gången sedan i mars tappar president Andrzej Duda nu stöd i opinionen. Enligt en undersökning av opinionsinstitutet Ibris är det färre som tycker att han sköter sig bra och fler som tycker att han sköter sig dåligt. Det skriver tidningen Rzeczpospolita.

När Duda lade in sitt veto mot två kontroversiella domstolslagar som skulle ha gett justitieministern/riksåklagaren mycket stor makt över domstolsväsendets högsta organ gick opinionssiffrorna upp, men nu när han själv lagt fram nya förslag som flyttar över en del av inflytandet till presidenten faller de igen.

Premiärminister Beata Szydło är i samma situation, en tidigare ökad popularitet har minskat igen. Troligen eftersom hon inte deltar särskilt mycket i den offentliga debatten, analyserar Ibris.

För regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) går det emellertid fortsatt uppåt. Enligt den senaste opinionsundersökningen ökar partiet till 40 % (+2). I gengäld minskar Kukiz’15, som ofta backar upp PiS, till 7 % (-1).

Att Kukiz’15 tappar röster kan bero på att partiledaren Paweł Kukiz varit sjuk en tid och inte befunnit sig i det politiska rampljuset.

Det största oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) ökar till 21 % (+1), Moderna ligger kvar på 9 % och Medborgarplattformens tidigare koalitionsparti Bondepartiet (PSL) på 5 % – inte ens tillsammans skulle de få mer än 35 % om det vore val idag. Anledningen tros vara att partierna inte har någon tydlig linje mot regeringspartiet. Goda dagar för PiS alltså.

Vänstern gör inte mycket väsen av sig – Vänsteralliansen (SLD) klarar sig precis över gränsen till parlamentet med sina 5,3 % och det unga Tillsammans landar på 3,6 %.

Under hösten utser partierna sina kandidater för de kommande kommunalvalen, vilket sannolikt kommer att påverka siffrorna. (Rzeczpospolita 8 okt 17)

Duda: Flyktingfrågan kan få EU att falla samman

President Andrzej Duda.
Foto: Michal Józefaciuk, wikipedia.

Splittringen inom EU i flyktingfrågan kan få EU att falla samman. Det sade president Andrzej Duda på en presskonferens efter ett möte med den bulgariske statschefen Rumen Radev i Warszawa på torsdagen.

Polen håller inte med om att EU ska kunna ge medlemsländerna order om att acceptera tvångsförflyttade migranter. EUs regler om enhällighet betyder att vi ska arbeta tillsammans, att vi inte ska försöka tvinga andra länder att agera mot sin egen och folkets vilja, sade Duda.

I september 2015 var den dåvarande polska regeringen med och fattade beslutet att EU skulle ta emot 160 000 asylsökande för att lätta på trycket i lägren i Italien och Grekland och fördela dem inbördes efter ett kvotsystem. Men efter valet i oktober kom det nationalistiska regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till makten. Man sade från början ifrån att Polen inte tänkte fylla sin del av överenskommelsen. Man kunde eventuellt tänka sig kristna asylsökande men inte muslimer, och inte migranter från Mellanöstern oh Nordafrika.

Konflikten med EU om flyktingarna har eskalerat och Bryssel har hotat med sanktioner.

Duda påpekade på presskonferensen att EUS framtid var den viktigaste punkten på agendan, inte minst som Bulgarien nästa år ska ta över ordförandeklubban.

Och vi har samma åsikt i flyktingfrågan, sade Duda. Båda våra länder vill skydda EUs gränser och skicka hjälp till flyktingar och potentiella invandrare där de är, så nära hemländerna som möjligt.

Warszawa har sedan oktober 2015 talat mycket om att EU måste reformeras och utrikesminister Witold Waszczykowski har erbjudit sig att leda det arbetet. (Polskie Radio och wB 5 okt 17)

EU: Dudas förslag bör granskas av Venedigkommissionen

President Andrzej Duda. Foto: EU-parlamentet.

På måndagen lade president Andrzej Duda fram sitt förslag till en ny lag om Högsta domstolen och en lag om Nationella domarrådet.

Enligt förslaget ska ledamöterna i Nationella Domarrådet väljas med 3/5 majoritet i sejmen, och om enighet inte kan nås kan presidenten utse ledamöterna. Enligt grundlagen ska dock Domarrådet själv utse sina ledamöter för att rådet ska vara politiskt oberoende.

För Högsta domstolen föreslår Duda att ledamöternas pensionsålder ska sänkas till 65 år från nuvarande 67. För att fortsätta till 72 år krävs en läkarundersökning och därefter avgör presidenten om ledamoten kan stanna kvar på sin post. Dudas förslag ger alltså presidenten stort inflytande över domstolsväsendet, medan den tidigare lagen skulle ha gett stor makt åt justitieministern, som samtidigt är riksåklagare.

Duda föreslår också ett nytt organ för överklagande av rättsliga utslag och en form av medborgarvittnen i domstolen.

Dudas förslag och den lag som togs av parlamentet skiljer sig inte så mycket åt, men PiS-ledaren Jarosław Kaczyński är sannolikt inte nöjd med förändringarna – i synnerhet inte som den ger mer makt åt presidenten.

Vid ett möte i Bryssel enades EU-ministrarna om att rekommendera Polen att låta Venedigkommissionen, som är Europarådets rådgivande organ i grundlagsfrågor, granska förslaget innan det tas upp i parlamentet.

Venedigkommissionen bildades efter kommunismens fall för att hjälpa de forna öststaterna att utforma demokratiska grundlagar, och varje medlemsland har en ledamot och en ersättare.

PiS-regeringen bytte ut sin ledamot efter striden om Konstitutionsdomstolen våren 2016 sedan även den polska ledamoten varit kritisk till regeringens agerande. (Rzeczpospolita, EUobserver och wB 26 sept 17)

Duda och Kaczyński i samtal om domstolarna

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński och president Andrzej Duda.

President Andrzej Duda och Jarosław Kaczyński, ordförande för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) träffades på fredagen i presidentpalatset för att diskutera reformeringen av rättsväsendet. Presidenten ska lägga fram sina förslag någon av de närmaste dagarna, rapporterar statliga TVP.

I somras antog parlamentet tre förslag som går ut på att justitieminister Zbigniew Ziobro ska kunna avsätta och tillsätta ledamöter i Högsta domstolen och Nationella Domarrådet samt ordföranden i de allmänna domstolarna på lägre nivå.

Lagen om de allmänna domstolarna accepterades av presidenten, men han inlade sitt veto mot lagen om Högsta domstolen och lagen om Nationella Domarrådet.

Men även den godkända lagen innebär en risk för rättssäkerheten i Polen, menar EU-kommissionen som redan tidigare – fast utan nämnvärt resultat – försökt få regeringen att normalisera lagen om Konstitutionsdomstolen (där nu tillräckligt många domare idag tillhör det regeringstrogna lägret).

Vetot väckte misstämning inom PiS, som vant sig vid att presidenten snabbt och villigt godkänt allt som partiet drivit igenom i parlamentet, och Dudas relationer med Kaczyński som redan tidigare var ganska svala blev nu närmast isiga.

Såväl premiärminister Beata Szydło som flera avdra topprofiler i partiet har försökt övertala Duda att ändra sig, och när hans utlovade förslag nu närmat sig tidsmässigt kommer Kaczyński till presidenten för diskussioner.

Beata Mazurek, talesperson för PiS, uppger att samtalen kommer till på presidentens initiativ – att Duda och Kaczyński träffats en gång tidigare och då enats om ett nytt möte som alltså sker idag.

I början av PiS maktinnehav gick samtal mellan Duda och Kaczyński normalt till så att PiS-ledaren kallade till sig presidenten för ett möte antingen i partihögkvarteret eller i Kaczyńskis bostad. (TVP och wB 22 sept 17)

Duda och Szydło allt mer uppskattade

Premiärminister Beata Szydło och president Andrzej Duda.
Montage: wB.

President Andrzej Dudas popularitet bara ökar. Idag stöds han av 75 % av väljarna, vilket gör honom till landets populäraste politiker, visar en färsk undersökning från opinionsinstitutet Cbos. Bara 15 % av de svarande litar inte på presidenten.

Näst mest förtroendeingivande är premiärminister Beata Szydło med 57 % och populistledaren Paweł Kukiz med 51 %.

Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki tillhör också dem som polackerna litar på – 46 % tror på hans förmåga att sköta rikets finanser.

Minst förtroende har polackerna för försvarsminister Antoni Macierewicz, 54 % misstror honom. Macierewicz brukar tillsammans med Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), toppa listan över politiker som väljarna har lågt förtroende för. Misstron mot Kaczyński uppgår idag till 49 % – lika många har inget förtroende för Grzegorz Schetyna, ordförande i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO). Som god fyra i det här loppet kommer Ryszard Petru, partiledare i det liberala Moderna. 45 % av de svarande är skeptiska till honom.

Justitieminister Zbigniew Ziobro är man mer splittrad inför – 46 % tror på honom och 37 % gör det inte. (Onet.pl 22 sept 17)

Duda har folkets stöd i allt högre grad

President Andrzej Duda.
Foto: presidentkansliet.

President Andrzej Dudas konflikter med försvarsminister Antoni Macierewicz och inte minst med Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), är allmänt kända. Och efter vårens och sommarens stridigheter, om dels vem som har att bestämma över krigsmakten i fredstid (presidenten, enligt grundlagen) och dels om de veton som Duda inlade mot två kontroversiella lagar om makten över domstolsväsendet, har han folket med sig, visar en undersökning från opinionsinstitutet Ibris.

Hela 75 % av de svarande, oavsett vilket parti de röstar på, anser att presidenten ska vara överbefälhavare, bara 15 % satsar på försvarsministern.

Men av dem som föredrar oppositionen är presidenten nationens ÖB i högre grad än bland PiS-väljarna, rapporterar tidningen Rzeczpospolita.

Den juridiskt skolade Dudas popularitet ökade också när han tog till orda i domstolsdebatten och utlovade snabba och bättre förslag till domstolslagar. Och just nu pågår möten bland partitopparna när man försöker komma fram till en lösning som alla kan acceptera.

Kaczyński, som motvilligt stödde Duda i ÖB-konflikten, återgick till sin iskalla attityd när domstolslagarna stoppades. Att Duda skulle vara PiS kandidat i presidentvalet om två år är knappast aktuellt. Enligt Kaczyńskis sätt att se inledde han på ett positivt sätt – medierna noterade roat att Duda tog instruktioner av Kaczyński i diverse situationer. Men sedan tycks han ha karskat upp sig och krävt att få ha och ge uttryck för egna åsikter.

Det finns olika falanger inom regeringspartiet – att försvarsministern som ingår i Kaczyńskis närmaste krets är illa sedd också av premiärminister Beata Szydło är heller ingen hemlighet. Vice premiärministern, högskoleminister Jarosław Gowin, har flera gånger sagt ifrån att han inte helhjärtat stödjer alla förslag som PiS driver igenom i parlamentet. Finans- och utvecklingsminister Mateusz Morawiecki har siktet inställt på att rädda den polska ekonomin och bli oumbärlig för Kaczyński. Den från början opolitiske bankmannen trivs i maktens korridorer.

Gott om starka och inte helt eniga viljor i partiet alltså. Vill Duda hålla sig kvar i det politiska toppskiktet måste han förvalta partiets splittring väl – trots stor personlig impopularitet är Kaczyński Polens verklige makthavare och en skicklig politiker som förutser det mesta. (wB 13 sept 17)

PiS gör PR för sin domstolsreform i massiv kampanj

President Andrzej Duda. Foto: wikipedia.

Under fredagen ska president Andrzej Duda träffa regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ordförande Jarosław Kaczyński för första gången på mycket länge. De ska prata om presidentens lagförslag till reformering av domstolarna.

Enligt statskontrollerade TVP blev presidentens veto i juli en stor och otrevlig överraskning för PiS. Partiet ska då ha påmint presidenten om att han gått till val på ett löfte om att reformera rättsväsendet.

I den polska rättsliga traditionen ingår inte att riksåklagaren/justitieministern har full kontroll över domstolarna och kan handplocka domarna efter eget tycke och smak. Det är inte heller en del av den europeiska demokratiska traditionen. Därför blev Dudas veto väl mottaget av oppositionen men skapade en uppenbar kris i relationerna med PiS.

Nu planerar regeringen en massiv propagandakampanj för sin egen reform av rättsväsendet. Pengarna till kampanjen kommer från Polska Fundacja Narodowa (Polska nationella stiftelsen) som fått 100 hundra miljoner zloty (ca 240 miljoner kronor) för att sprida kunskap om Polen utomlands.

Presidentens rådgivare, juridikprofessor Michał Królikowski, säger i TVN24 att justitieministerns förslag var destruktiva och en kupp mot statens institutioner. Królikowski, som är mannen bakom presidentens två lagförslag, tycks vilja omöjliggöra regeringens planer på en kupp mot Domarrådet. Troligen kommer man att föreslå att tre femtedelar av röster i parlamentet ska krävas vid val av ledamöter till Domarrådet. Detta innebär att PiS tvingas söka efter en bred kompromiss. Det andra lagförslaget gäller Högsta domstolen och justitieministerns försök att bli av med majoriteten av de domare som idag sitter i HD.

En domares lojalitet mot PiS inte kan vara ett kriterium vid valet av ledamöter till Högsta domstolen, säger Królikowski.

Men justitieminister Zbigniew Ziobro har total kontroll över domstolarna och det är tveksamt om president Dudas förslag kommer att ha någon betydelse.

Polska Fundacja Narodowa (Polska nationella stiftelsen) är grundad av premiärminister Beata Szydło och ska enligt stadgarna ”visa Polens solidaritet och gästvänlighet, dess vetenskapliga framgångar, den rika kulturen, den fantastiska historien och unika naturen” för människor i andra länder. I stället ska stiftelsen nu använda skattepengar till att övertyga polackerna om att PiS domstolsreform är bäst.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Maktkamp på Westerplatte

”Aldrig mera krig” kallas monumentet vid Westerplatte.
Foto: G. Lindberg.

Det senaste utslaget av konflikten mellan president Andrzej Duda, som också är landets ÖB, och försvarsminister Antoni Macierewicz, som vill bortse från det, utspelade sig den 1 september. Den dagen högtidlighåller staden Gdańsk sedan 1999 minnet av andra världskrigets utbrott och tyska örlogsfartygs beskjutning av garnisonen på Westerplatte vid hamninloppet. Närvarande vid ceremonin är representanter för landets högsta ledning, i år premiärminister Beata Szydło och större delen av hennes regering.

President Andrzej Duda deltog i minnesceremonier på annat håll.

Högtidligheterna arrangeras av staden och scoutrörelse gemensamt, och ett av inslagen är att en av scouterna läser upp namnen på de stupade.

I år föstes scouten åt sidan av en utsänd från försvarsdepartementet och i stället var det en soldat som läste upp namnlistan.

Jag har aldrig varit med om något liknande, säger, säger borgmästaren Paweł Adamowicz. Det här strider mot hela den anda som råder på Westerplatte. Ända sedan vi inledde den här traditionen har scouterna med varit medarrangörer, och nu behandlas de som rekvisita.

Det som skedde på Westerplatte var ofattbart, skriver Scoutförbundet i en officiell kommuniké på sin hemsida.

Presidenten är den polska scoutrörelsens beskyddare, och presidentkansliet har nu begärt en förklaring från försvarsdepartementet.

Allt har förlöpt i enlighet med det militära ceremonielet, svarar departementet. Soldaterna verkställde sitt uppdrag i överensstämmelse med lagen, de hindrade eller försvårade på intet sätt de närvarande att delta i ceremonin.

Genom att ta över scenen på Westerplatte vill Macierewicz och militären visa vem som har makten över den polska armén. Att behandla scoutrörelsen som ju har långa traditioner och sin del i kampen mot den tyska ockupanten är att förödmjuka inte bara presidenten utan även den polska ungdomen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Dudas agerande kritiseras av vänstern

Włodzimierz Cimoszewicz. Foto: Andrzej Barabasz.

President Andrzej Dudas popularitet har ökat sedan han stoppat två av tre kontroversiella lagar om domstolsväsendet i Polen. Men de redan kyliga relationerna med Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) sjönk raskt ner under fryspunkten. Många tror inte att Dudas avsikt är att stärka rättssäkerheten utan att hans agerande mest är ett spel för gallerierna.

Presidenten vill gärna ha till stånd en folkomröstning om grundlagen där medborgarna ska få ta ställning till bland annat vilken makt presidenten bör ha – vilket naturligtvis ses som ett sätt för Duda att stärka sin egen ställning. PiS har visat måttligt intresse och Duda söker nu stöd utanför partiet.

Förre premiärministern Włodzimierz Cimoszewicz, som tillhör vänstern i Polen, är inte imponerad av Dudas utspel.

Han kommer att lyda, han har inte råd att ta strid med PiS, säger Cimoszewicz till den konservativa tidningen Rzeczpospolita. Att presidenten vänder sig till Solidaritet visar bara att han är irrationell och oansvarig. Att den nuvarande grundlagen skulle vara skriven för att passa eliten är ren lögn. Vi arbetade med den inför öppen ridå i tre år, vi diskuterade alla inlämnade förslag för att alla skulle ha möjlighet att göra sin röst hörd, och till sist hade vi folkomröstning innan den antogs.

Det är vansinne att ha en folkomröstning innan en ny grundlag utformats, säger Cimoszewicz. Antag att bara hälften av väljarna deltar i omröstningen – kan den vara bindande då? Om man frågar: Vill du stärka presidentens makt – vad innebär det? På vilket sätt ska presidentens makt stärkas? Presidenten vill också veta om barnbidragen ska grundlagsskyddas – det är inte bara PiS-propaganda, det är dessutom oansvarigt! Antag att Polen hamnar i en ekonomisk kris – ska regeringen då inte kunna justera sådana utgifter som detta extravaganta utslag av PiS politik?

För Duda är grundlagen en leksak i det politiska spelet, säger Cimoszewicz, han vill värna sina egna rättigheter, inte domstolarnas oberoende.

Presidenten skrev ju under den tredje lagen, säger den förre premiärministern. Han kommer inte att ta strid för Högsta domstolen och Domstolsrådet. Han har inte råd att ta en konflikt med PiS om han vill bli omvald. (Rzeczpospolita 29 aug 17)