Morawiecki: Polens historia ska berättas på polska

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: Regeringskansliet.

I veckan lades hörnstenen till ett nytt museum över Polens historia i Warszawa. Vid ceremonin höll premiärminister Mateusz Morawiecki ett tal där han framhöll att Polen är en föregångare vad gäller enighet och att landet verkligen inte har något att skämmas över.

Polen har gjort mycket gott för Europa och världen som helhet, sade Morawiecki. Historien om hur vi varit fredsbevarande i Europa måste berättas på vårt eget språk. Det nya museet är nödvändigt eftersom Polen under kommunisttiden inte fick presentera den historiska sanningen.

Men det polska folket har kämpat och utgjutit sitt blod på alla fronter under andra världskriget, och det var polackerna som upprättade världens största underjordiska stat, sade premiärministern. Polens kamp för frihet, värdighet och mänsklighet var samtidigt en kamp för Väst och det polska folket bidrog oerhört mycket till den allierade segern över det nazistiska Tyskland.

Polens historia vore ett bra material för en Hollywoodfilm för att berätta om en nation med den vackraste frihetstraditionen i världen, ansåg han.

Talet är exempel på regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) historiepolitik – omvärlden förstår inte nationens stora insatser. Tanken att Hollywood borde göra en film om Polens historia har tidigare formulerats av kulturminister Piotr Gliński, som instruerat statliga Polskie Radio och TVP att lyfta fram landets ärorika historia i allt från nyheter till tv-serier. Teatrar och filmregissörer har fått samma besked: patriotiska produktioner eller inga pengar.

Även skolan berörs – i en nyskriven lärobok i historia nämndes överhuvudtaget inte Solidaritetsledaren Lech Wałęsa. I stället lyftes PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis bror Lech fram som den egentlige ledaren i kampen mot kommunistregimen.

En annan tanke i PiS resonemang går ut på att polackerna har stått på knä inför övermakten i långliga tider, men att nationen nu med regeringens hjälp rest sig upp för att kräva sin rätt. Därav formuleringen om att Polen inte har något att skämmas över.

PiS-politiker påpekar också gärna att man känner sig som en andra klassens medlem i både EU och Nato. Som fiende utpekas EU i allmänhet och Tyskland i synnerhet. Polen är i konflikt med Bryssel efter reformer som strider mot de demokratiska värderingar som medlemsländerna förbundit sig att följa. Ledande land i EU är Tyskland, en gång Polens arvfiende. Därför bör det inte finnas tyskt kapital i t.ex. polska banker eller polska medier. I stället bör Tyskland betala skadestånd efter andra världskriget då Polen led så enormt stor skada.

Ytterligare ett utslag av den patriotiska politiken är Museet över Andra Världskrigets historia i Gdansk som nu görs om till ett museum över Polen under andra världskriget.

Som helhet syftar politiken till att lyfta den nationella självkänslan – men tyvärr har den också skadat det goda rykte och självförtroende som Polen tidigare hade, inte minst i Europa. (Polskie Radio och wB 11 okt 18)

Duda utnämnde nya domare trots tvist med EU

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

President Andrzej Duda utnämnde på onsdagen 27 domare i Högsta domstolen som ska ersätta dem som tvångspensionerades i juli.

Detta trots att EU dragit Polen inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter – flera ministrar har påpekat att det inte är självklart att Polen tar hänsyn till Europadomstolens utslag när det kommer.

Enligt lagen, som ingår i regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) stora rättsreform, ska ledamöterna gå i pension vid 65 års ålder även om deras förordnande inte är slut. De som speciellt anhåller hos presidenten kan emellertid få förlängt, vilket riskerar att göra domarna beroende av presidentens välvilja.

Det faktum att poster inom de högsta juridiska instanserna som tidigare tillsatts av landets främsta jurister i fortsättningen även de ska tillsättas av politiker kan också hota domarnas oberoende.

Av de här skälen stängde Europeiska nätverket för Domstolsadministration, ENCJ, i mitten av september av Polska domarrådet, KRS, så att ENCJ ska kunna garantera sitt eget oberoende.

PiS motiverar reformerna med att domstolarna är ineffektiva och delvis korrupta eftersom det sitter kvar ledamöter som var med under kommunisttiden.

Utnämningarna har gjorts i allmänhetens intresse, säger Paweł Mucha på presidentkansliet. Med tanke på presidentens befogenheter finns det ingen anledning att invänta ett beslut från något annat organ som t.ex. Europadomstolen. (parlamentarny.pl och wB 10 okt 18)

Kaczyński: Morawiecki är en 10-poängare

Premiärminister Mateusz Morawiecki och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Montage: wB.

Jag har förtroende för premiärminister Mateusz Morawiecki, han är en riktig tio-poängare. Det säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till statliga TVP.

Regeringschefens namn har dykt upp i avlyssningsskandalen från 2014 – den som fick den förra regeringen på fall. I de smyginspelade samtalen från Warszawas innekrogar kan man höra Morawiecki prata om bulvanaffärer, och Kaczynski oroar sig för att väljarna ska tappa förtroendet för Morawiecki, då en opolitisk bankman som ibland var rådgivare åt Donald Tusks regering.

Morawiecki har gjort mycket bra för Polen, även förr när han verkade i en dålig miljö, säger Kaczyński. Det är han som har sanerat de offentliga finanserna och gjort vårt stora utbud av sociala program möjligt. Tack vare honom har levnadsstandarden ökat för den fattigare delen av samhället, tack vare honom kan vi genomföra den goda förändringen. Han har hjälpt polackerna och Polen på de forna eliternas bekostnad. Och när Tusk erbjöd honom jobbet som vice premiärminister och finansminister kom Morawiecki direkt till mig och berättade det, säger Kaczynski. Han är en exceptionellt bra man.

Kaczyńskis stora stöd för Morawiecki kommer inte oväntat. Redan när PiS-regeringen bildades i november 2015 blev den då okände bankdirektören utvecklingsminister. Han tog snabbt fram den fyraåriga utvecklingsplan som skulle ge partiet möjlighet att genomföra sitt familjepolitiska program med generösa barnbidrag och sänkt pensionsålder som särskilda höjdpunkter. Därefter blev han finansminister och för mindre än ett år sedan regeringschef.

Inför kommunalvalet om några veckor är det naturligtvis viktigt att ingen av PiS toppolitiker ger polackerna anledning att betvivla partiets ofta uttalade avsikt att med öppenhet, hederlighet och transparens avslöja de forna korrupta eliterna och skapa ett bättre, mer polskt Polen. Men det kan finnas ytterligare ett skäl till uttalandet. Kampen om att efterträda Kaczyński på partiledarposten och bli landets mäktigaste person pågår redan.

PiS-ordföranden lades i våras in på sjukhus för en knäoperation och skrevs ut flera veckor senare, blek och tärd. Hans framträdanden är sällsynta – han har till och med slutat med sina Smolenskmöten den 10 varje månad.

När det gäller kronprinsfrågan är Morawiecki PiS-ledarens egen favorit. Han ligger också bra till hos väljarna. Även förra premiärministern Beata Szydło, idag socialminister, är omtyckt ute i landet, liksom president Andrzej Duda. Men i partiets inre cirkel ses både Morawiecki och Duda som historielösa amatörer utan någon direkt förankring i PiS. I den inre cirkeln slåss inrikesministern Joachim Brudziński och justitieminister Zbigniew Ziobro om posten som kronprins. Båda har hårda nypor och drar sig inte för radikala grepp. Ziobro var en gång Kaczyńskis givne efterträdare men kom ihop sig med partiledaren efter valförlusten 2007 och åkte ut med dunder och brak. Men han har sina tillskyndare, liksom också Brudziński.

Det finns fler aspiranter, men PiS-ledaren själv föredrar sin ekonomiske trollkarl Morawiecki och än så länge är det han som håller i rodret. (TVP, Dziennik.pl och wB 5 okt 18)

Morawiecki – från liberal till populist

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: Krystian Maj, KPRM.

Avlyssningshärvan som rullades upp för fyra år sedan och som vände upp och ner på den politiska scenen i Polen kan nu oväntat komma att riktas mot regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Bland de politiker och affärsmän som avlyssnades på en av Warszawas innekrogar fanns den nuvarande premiärministern Mateusz Morawiecki som då stod det liberala partiet Medborgarplattformen nära. På den tiden var han chef för en av Polens största banker och en av Donald Tusks rådgivare i ekonomiska frågor.

Det rapporterar nyhetsportalen Onet.pl.

ÅR 2013 ska Morawiecki i ett tre timmars långt samtal med en man ha diskuterat ett köp av fastigheter med hjälp av bulvaner. Lag och Rättvisa förnekar det hela och menar att allt är känt sedan fyra år tillbaka. Men inspelningen och dokumentationen kring Morawieckis inblandning i avlyssningshärvan har hittills inte offentliggjorts. Dessutom har Morawiecki-spåret uteslutits ur åklagarmyndighetens undersökningar. Onet.pl har emellertid på legal väg kopierat såväl inspelningen som tusentals sidor av domstolens dokumentation.

På tisdagen publicerade Onet.pl en utskrift av en annan inspelning där Morawiecki umgås med flera toppchefer från de statliga företagen: chefen för Polska sparkassan (PKO) Zbigniew Jagiełło, en nära vän till Morawiecki och den enda som behållit sitt jobb efter maktskiftet, chefen för polska energiverket (PGE) Krzysztof Kilian och hans biträdande Bogusława Matuszewska. I samtalet försöker Morawiecki imponera på de andra med sina nära kontakter med dåvarande premiärminister Donald Tusks kanslichef Tomasz Arabski (som PiS-regeringen senare dragit inför rätta) och med hans chefsrådgivare Jan Krzysztof Bielecki. I samtalet förnekar han inte att han var påtänkt till en ministerpost i Tusk-regeringen. Han beskriver sig som liberal, helt fascinerad av liberalerna i Väst.

En annan intressant punkt i det inspelade samtalet är Morawieckis utläggningar om att alla banker är styrda av ryska agenter. Redan då pläderade han också för att man skulle ”skjuta” mot immigranter som skulle komma att överskölja Europa.

Han gillade EU:s sätt att tackla de världsomfattande finanskriserna. Dessutom påpekade han att krig är bästa kuren mot folks alltför höga förväntningar vad gäller välfärden. ”Ett krig ändrar perspektivet på fem minuter”, ansåg Polens nuvarande premiärminister.

De ”försvunna” inspelningarna med Morawiecki väcker partiets vrede och genererar attacker mot Onet.pl. Morawiecki själv reagerar med påtaglig nervositet.

Inspelningarna användes alltså till att misskreditera Medborgarplattformens (PO) politiker samtidigt som man såg till att skydda dem som gått över till PiS. De visar också hur lätt Mateusz Morawiecki vände kappan efter vinden för att nå den absoluta makten.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Wałęsa hyllades på 75-årsdagen

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk gratulerade Solidaritetsikonen Lech Wałęsa på 75-årsdagen.
Skärmdump från FB.

Det du har gjort har gett polackerna deras bästa upplevelse någonsin. Solidariteten och sanningen segrade utan blodsutgjutelse och sanningen är starkare än lögnen. Och som du kan se har du fler vänner än någonsin.

Det sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk när han å EUs vägnar gratulerade den forne Solidaritetsledaren och expresidenten Lech Wałęsa på 75-årsdagen i helgen. Samtidigt är det 40 år sedan Wałęsa tilldelades Nobels Fredspris.

Tusk medförde också en gratulation från EU undertecknad av samtliga EU-ledare – utom Polens premiärminister Mateusz Morawiecki och Ungerns Viktor Orbán.

EU-ledarnas gratulation till Lech Wałęsa.
Från Wałęsas FB-sida.

Bland gratulanterna märktes i övrigt USAs förra utrikesminister Condoleezza Rice, Nato-chefen Jens Stoltenberg, Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair. Ambassadörer från flera länder, bland dem USA, deltog också i hyllningarna i Gdańsk. (natemat.pl 30 sept 18)

Föll på eget grepp – Morawiecki måste rätta valretorik

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: PMs kansli.

Premiärminister Mateusz Morawiecki döms nu att korrigera sitt uttalande från den 15 september om den förra regeringens vägbyggen – eller rättare sagt brist på vägbyggen. Det slog hovrätten i Warszawa fast på onsdagen. Domen ska verkställas direkt och går inte att överklaga.

Det handlar om ett tal som Morawiecki under den pågående valkampanjen höll i Świebodziń.

Kommer ni ihåg hur våra företrädare sa att de inte byggde politik utan vägar och broar, frågade Morawiecki åhörarna för tio dagar sedan. Men blev inga vägar eller broar! Vi har på ett och ett halvt år lagt ner mycket mer pengar på det lokala vägnätet än den förra regeringen på åtta år!

Det är ju inte sant, tänkte ledande politiker från oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO) och skyndade sig att med hjälp av den nya vallagen dra regeringschefen inför domstol.

Och nu har domen i detta allvarliga mål fallit.

Hovrätten konstaterar att formuleringen att det inte blev några vägar och broar kan ses som en acceptabel retorisk överdrift. Resten av uttalandet: den förra regeringen på åtta år spenderade fem miljarder złoty på lokala vägar, dvs. lika mycket som vi lagt ut på ett och ett halvt år, är emellertid felaktigt. Därför döms nu regeringschefen att utforma ett pressmeddelande där han tar tillbaka sina uppgifter. Det ska vara undertecknat Mateusz Morawiecki, premiärminister i Polen och inom 48 timmar ska det vara inlämnat till statliga TVP och privata TVN som ska läsa upp det inför varje större nyhetssändning samtidigt som texten fyller tv-skärmen.

Därmed kan man säga att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) fallit på eget grepp. Den nya paragraf i vallagen som var avsedd att användas mot oppositionen, får istället sin första tillämpning mot partiets egen premiärminister Morawiecki.

Det är inte ovanligt att polska politiker stämmer varandra för småsaker som vi i Sverige rycker på axlarna åt. PiS har i åratal hävdat att Medborgarplattformen farit med lögn i olika sammanhang och ville ha ett verktyg att tysta munnen på oppositionen. Man kan tycka att de överansträngda polska domstolarna skulle ha viktigare fall att arbeta med, men nu finns det väl en viss risk för ett ännu rikare flöde av politiska åtal. (Parlamentarny.pl och wB 26 sept 18)

– Lech Kaczyński är pappa till vår moderna självständighet

Presidenten Lech Kaczynski omkom i Smolenskkraschen 2010.
Foto: wikipedia.

Man kan säga att president Lech Kaczyński är pappa till det moderna Polens självständighet. Det säger Jacek Sasin, högprofilerad politiker inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), till Radio RMF. Monumentet över honom på Plac Piłsudski kommer att avtäckas 10 november, dagen innan vi firar att Polen den 11 november 1918 återuppstod som en suverän nation.

Plac Piłsudski är ett symboltyngt torg i Warszawa – där finns Den okände soldatens grav med ständig hedersvakt. Där hålls alla viktiga tal på alla viktiga historiska bemärkelsedagar – och de är många i Polen.

Monumentet är inte bara till för att människor ska minnas Smolenskolyckan den 10 april 2010 utan också för att befästa Lech Kaczyńskis plats i den moderna polska historien. Tillsammans med sin bror, PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, var den förre presidenten under 1980-talet med som juridisk rådgivare till Solidaritet i KOR, Kommittén för arbetarnas försvar, och 2001 grundade de tillsammans det socialkonservativa PiS. Visionären och ideologen var Lech, medan Jarosław stod för det politiska hantverket. Det var han som hade de hårda nyporna. När Lech Kaczyński under sin tid som president deltog i EUs toppmöten noterades hur han gång på gång störtade ut för att konsultera nästa inlägg med sin bror Jarosław hemma i Warszawa.

Lech Kaczyńskis insatser har på senare år kraftigt lyfts fram, inte minst av president Andrzej Duda som sagt sig ha Kaczyński som sin läromästare och ledstjärna.

Andra prominenta PIS-politiker har hävdat att Lech Kaczyński var Solidaritets egentlige ledare, och i skolböcker som tagits fram efter regeringsskiftet 2015 nämns Solidaritetsikonen Lech Wałęsa inte med ett ord. Man har också hävdat att Nobels fredspris 1993 rätteligen borde ha tilldelats Kaczyński i stället.

Ett annat led i framhävandet av Lech Kaczyński är valet av gravplats – Wawelkatedralen i Kraków, där Polens historiska kungar och militära hjältar har sin sista viloplats. För att motivera den framlidne presidentens plats i denna illustra församling anklagades Ryssland för att ha utsatt presidentplanet för ett politiskt attentat. De omkomna betraktas som stupade för fosterlandet, och under flera år väckte det uppseende att Smolenskoffren alla skulle nämnas vid namn vid olika historiska ceremonier då polackerna mindes offren för nazismen och kommunismen. Dåvarande försvarsministern Antoni Macierewicz var tänkaren bakom detta bisarra arrangemang. Han fick gå efter ett par skandaler i försvarsdepartementet och har ersatts av Mariusz Błaszczak, som lägger större vikt vid andra försvarsfrågor. (Rzeczpospolita och wB 21 sept 18)

Bara exilpolacker får invandra till Polen

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: PMs kansli.

Den enda invandringspolitik vi har handlar om att göra det möjligt för polacker som bor utomlands att komma tillbaka hem till Polen. Av dem vill vi att så många som möjligt ska återvända.

Det är regeringens invandringspolitik, som går under namnet Powrót (Återkomst), och som premiärminister Mateusz Morawiecki nu proklamerar – dels på det informella EU-toppmötet i Salzburg nyligen, dels på ett möte med litauer, ukrainare och vitryssar av polskt ursprung.

Det gäller inte minst dem som efter krigsslutet plötsligt fick veta att de bodde utomlands och deras avkomma, säger Morawiecki.

Samtidigt finns närmare en miljon ukrainska säsongsarbetare i Polen. Arbetsmarknaden skriker efter folk, och arbetskraftsinvandringen är omfattande. Men då handlar det inte om flyktingar utan om kvalificerade yrkesutbildade personer från asiatiska icke-muslimska länder, som man menar har lättare att anpassa sig till det polska samhället. Även för dem handlar det om tidsbegränsade uppehålls- och arbetstillstånd. (Polskie Radio och wB 21 sept 18)

Nättrollen hjälpte Duda att bli president

President Andrzej Duda.
Foto: presidentkansliet.

Inför presidentvalet 2015 anlitade Andrzej Dudas kampanjorganisation en firma som skapade falska konton på internet. Därifrån flödade näthatet mot konkurrenten Bronisław Komorowski. På så sätt byggde man upp ett massivt internetstöd åt presidentkandidaten Duda

Det rapporterar tidningen Gazeta Wyborcza och Radio Zet.

Att anlita PR-firmor är inget ovanligt. Det som väckte journalisternas intresse var ett litet tillägg i avtalet som stipulerade att firman ELCHUPACABRA varje månad under valkampanjen skulle ta upp ett tusen ämnen för 20 złoty (ca 60 kr) per styck. Vidare skulle man säkra att det kom fem tusen ”automatiska inlägg” varje månad för 2 złoty (ca 6 kr) per styck.

”Automatiska inlägg” är falska konton som tillhör fiktiva personer (webb-Bulletinen drabbas också av sådana) och genererar massor av aktivitet på Facebook och Twitter. Syftet är att sprida falsk information, förtal och hat.

Aktiviteter pågick under hela valkampanjen – trots att Dudas stab efter ett tag sa upp avtalet. Kanske för att mörklägga det hela och sopa undan spåren av sådant som i framtiden kunde kompromettera Duda och hans stab.

Intressant är också att ägarna till Polskie Radio-firman var assistenter till senator Adam Bielan, tidigare en av Lag och Rättvisas (PiS) främsta ideologer och PR-män.

Det är svårt att uppskatta hur mycket skada en sådan aktivitet kan åstadkomma, men man vet ju att falsk information och förtal av demokraternas kandidat Hillary Clinton hjälpte Donald Trump till makten i USA.

Experter som analyserat avtalet och Dudas valkampanj pekar på att det gällde mars och april 2015. Det var just då som Duda började öka i popularitet medan hans motkandidat Bronisław Komorowski tvingades tampas med näthat och förtalskampanjer på nätet. Sociologen Anna Mierzyńska hänvisar till vetenskapliga undersökningar av politiska inlägg på internet i Polen som genomförts i Oxford. Man har kommit fram till att vart tredje inlägg med högersympatier kommer från ett troll som fått betalt för sina tjänster. Mierzyńska menar att huvuddelen av kommentarerna till de främsta politikernas inlägg har mer att göra med klassisk desinformation än med verkliga åsikter och stämningar bland väljarna. Detta gäller såväl regeringspartiet som oppositionen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Gravöppning stred mot mänskliga rättigheter

Det havererade Smolenskplanet. Bild: Wikipedia.

Trots protester från anhöriga öppnade Polen de omkomnas gravar efter Smolenskolyckan 2010. Därmed bröt Polen mot artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast efter klagomål från två efterlevande som starkt motsatt sig gravöppningarna. Båda tilldöms 16 000 euro i skadestånd.

Den 10 april 2010 störtade dåvarande presidenten Lech Kaczyńskis plan i dimman utanför Smolensk. Haverikommissionerna har konstaterat att dåligt väder, bristande kommunikationer mellan planet och flygledartornet och misstag från den polska besättningen orsakade katastrofen. Alla 96 ombordvarande omkom.

Men presidentens bror Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), misstänkte tillsammans med förre försvarsministern Antoni Macierewicz att olyckan egentligen var ett politiskt attentat iscensatt av Ryssland. Enligt den teorin skulle dåvarande premiärministern Donald Tusk ha hjälpt till att dölja detta.

När de 96 offren begravts framkom att man under de kaotiska förhållandena efter olyckan sorterat vissa kvarlevor fel och några hade begravts under fel namn. Då företogs de första gravöppningarna för att rätta till misstagen.

När PiS 2015 bildat regering öppnade försvarsminister Macierewicz upp haveriutredningen igen, tillsatte nya handplockade experter som kom fram till det önskade resultatet: presidentens plan skulle kunna ha sprängts i luften. Eftersom flygplansvraket fortfarande befinner sig i Ryssland var det svårt att bevisa. Alltså beslöt man att alla offer som inte kremerats skulle grävas upp för provtagning. Proven skulle visa om det fanns spår av sprängämnen. Man började med presidentparets kista i Wawelkatedralen i Kraków.

Många anhöriga var förtvivlade över att behöva genomgå den plågsamma proceduren med gravöppning och ny begravning, och två av dem gjorde alltså en anmälan till Europadomstolen.

Proverna skickades till internationella forensiska laboratorier, som inte hittade spår av sprängämnen. Macierewicz-kommissionen ansåg då att planet skulle ha kunnat explodera utan sprängämnen.

Flera rättegångar har dragits igång mot Tusks medarbetare, där man försöker bevisa tjänstefel och försumlighet i tjänsten.

Den 10 varje månad sedan olyckan 2010 har PiS-ledaren haft politiska möten utanför presidentpalatset och hetsat mot den förra regeringen. Mötena, som var ett viktigt inslag i valkampanjen 2015, avslutades den 10 april i år. En slutrapport från Macierewicz-kommissionen har aviserats men ännu inte publicerats. Däremot har Macierewicz fått sparken och ersatts av en annan försvarsminister som inte lägger samma vikt vid Smolenskolyckan som verktyg i inrikespolitiken. (Polskie Radio och wB 21 sept 18)

Duda mötte trumpen Trump

Presidenterna Duda och Trump efter undertecknandet av samarbetsavtalet. Foto: KPRP

President Andrzej Duda avlade på tisdagen sitt länge emotsedda besök i Vita Huset där han efter samtal med den amerikanske presidenten Donald Trump undertecknade en partnerskapsdeklaration om samarbete på områden som säkerhet och försvar, energi, handel och forskning.

Det är en polsk-amerikansk partnerskapsdeklaration som styr det polsk-amerikanska samarbetet för flera år framåt, sade utrikesminister Jacek Czaputowicz till reportrar efteråt.

Med besöket vill de två länderna gemensamt markera att Polen i år firar 100-årsjudileum som självständig stat, att det i det närmaste är 30 år sedan kommunismen föll – först i Polen 1989 och sedan i resten av Europa – och att det är 20 år sedan Polen gick med i Nato, skriver presidentens sajt på nätet.

Det har varit angeläget för den polska regeringen att få till ett presidentmöte under jubileumsåret. Planen höll på att gå i stöpet när parlamentet i våras införde den s.k. Förintelselagen som gör det straffbart att offentligt hävda att Polen hade något som helst ansvar för Förintelsen. Lagen väckte starkt ogillande i Israel, där man undrade om judar som berättade om trakasserier i Polen skulle ses som brottslingar. Även Washington reagerade och regeringen fick veta att det inte skulle bli några toppmöten mellan de två länderna förrän lagen hyfsats till.

I många polska medier visas bilder från den amerikanske presidentens berömda twitterkonto där man dels kan se att Duda inte ens fick en stol att sitta på vid undertecknandet och att Trump verkade sur och oengagerad. Den gamle dissidenten Lech Wałęsa i sin tur visar bilder på Facebook där Trump och hans sällskap tittar uppmärksamt och intresserat på Solidaritetsikonen. (prezydent.pl, Polskie Radio, natemat.pl och wB 19 sept 18)

Inte självklart att Duda ställer upp för omval 2020

 

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

President Andrzej Duda har inte bestämt sig för om han ska ställa upp för omval eller inte år 2020. Det hävdar presidentens nya presschef Błażej Spychalski.

Duda själv är på ett länge emotsett besök i Washington och diskuterar säkerhet, energi och investeringar med den amerikanske presidenten Donald Trump.

Det är två år till presidentvalet, säger Spychalski till statliga TVP. Han måste inte bestämma sig nu.

Uttalandet har förstås gett upphov till spekulationer. Det är inte mer än ett par månader sedan som Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) pekade ut Duda som partiets kandidat – han vill dra nytta av Dudas popularitet i såväl kommunalvalet i höst som parlamentsvalet nästa år. När de valen är överstökade finns emellertid ingenting som hindrar Kaczyński från att ändra sig.

Men många i PiS-toppen har inte förlåtit Duda hans veto mot lagen om Högsta domstolen, vilket försenade Lag och Rättvisas kontroversiella domstolsreform och gjorde den än mer uppmärksammad i omvärlden.

Många PiS-politiker skulle föredra förra premiärministern Beata Szydło, som vid årsskiftet fick stiga åt sidan när regeringens konflikter med EU blev för påtagliga. Hon ersattes då av dåvarande finansministern Morawiecki, som med sin mer verserade stil skulle lugna ner protesterna ute i Europa. Såväl Szydło som Morawiecki ligger högt på popularitetslistorna och det är inte otänkbart att de skulle kunna matcha den inte helt följsamme Duda. Som det ser ut idag är Kaczyński fortfarande nöjd med Morawiecki och vill ha kvar honom som regeringschef. Planerna för Szydło har däremot gått ut på att hon skulle ställa upp i EU-valet och bli ledare för den polska PiS-gruppen i parlamentet. Szydło, som inte sätter sig emot order från PiS-ledaren, är uppskattad av många och skulle sannolikt få många röster i ett presidentval. (Natemat.pl och wB 18 sept 18)

Presidentens nya talesman

President Andrzej har fått en ny presstalesman, Błażej Spychalski. Helt okänd för allmänheten presenterades han av presidenten som ”ny som minister men gammal och beprövad kollega och vän”. Duda underströk att Spychalski, till skillnad från sin företrädare Krzysztof Łapiński, inte blir hans presstalesman i ordets egentliga betydelse – hans medarbetare kommer att ansvara för kontakterna med medierna.
Spychalski är 33 år gammal och är utbildad jurist. Han har varit biträdande ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ungdomsförbund. De sista åren gjorde han en lukrativ karriär inom de statliga företagen, som han nu lämnat för att träda fram i det politiska strålkastarljuset.
Men innan han hann börja sitt nya jobb kom rapporter om tidigare uttalanden och kommentarer på nätet där han grävt i kända (och av PiS avskydda) journalisters familjers förflutna. Vad deras fäder eller förfäder ägnade sig åt under kommunisttiden är viktiga saker för presidentens nya talesman.
Idag skulle han inte göra något sådant, säger han. Men han ångrar ingenting. Om jag ångrade det skulle jag idag inte vara där jag är. Det är min politiska väg och jag skäms inte för det, säger Spychalski.
Kommentarerna till hans uttalande är onödiga. Men en sak är säker – han kommer inte att ha det lätt som presidentens talesman. Och det åt båda hållen.
Dorota Tubielewicz Mattsson

PiS-regimen och Solidaritetsandan

Solidaritetsledaren Lech Wałęsa hyllades efter framgångarna på 1980-talet.
Bild från en utställning över Solidaritet.

När Lech Wałęsa, Solidaritetslegend och Polens förste demokratiskt valde president efter 1989, i fredags lämnade Heliga Birgittas kyrka inför president Andrzej Dudas politiska tal under firandet av Augustiöverenskommelsen från 31 augusti 1980, följdes han av den nya maktens dignitärer. Deras blickar var både överraskade och förargade. Men deras förvåning väcker också förvåning. Den nuvarande regimen har gjort allt för att dela in polackerna i en ”bättre” och en ”sämre” sort, de har också gjort allt för att krossa den man som gjorde allt för att de skulle kunna leva i ett fritt land och vinna demokratiska val.

Läs vidare >>

Solidaritet – fast tvärtom

Den 30 augusti 1980 undertecknade den dåvarande kommunistregimen i Polen ett avtal som gav arbetarna rätt att bilda en politiskt obunden fackförening. Därmed blev Solidaritetsrörelsen laglig och arbetarna fick strejkrätt. Dagen är en bemärkelsedag i Polens moderna historia och firas varje år med blomsternedläggelser och tal.

Förre solidaritetsledaren Lech Wałęsa lämnade kyrkan i samband med president Dudas anförande i kyrkan.
Skärmdump från Polsat.pl.

Separat och utan en gnutta solidaritet firades i veckan 38-årsdagen av augustiöverenskommelsen i Gdańsk 1980 då den kommunistiska regeringen och Solidaritetsrörelsen skrev under det avtal som ledde till bildandet av den första fria fackföreningen i det kommunistiska blocket.

Sin vana trogen lade Solidaritetsledaren och förre presidenten Lech Wałęsa ner blommor vid ingången till varvet i Gdańsk. Han åtföljdes av sin son, EU-parlamentarikern Jarosław Wałęsa, oppositionspartiet Medborgarplattformens (PO) ledare Grzegorz Schetyna, Modernas (Nowoczesna) ledare Katarzyna Lubnauer samt staden Gdańsks borgmästare Paweł Adamowicz. På det legendariska staketet utanför varvet hängde bilder på ledarna för den två veckor långa strejken i augusti 1980.

Bara några timmar senare anlände de nuvarande makthavarna – president Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki. Då hade man tagit bort bilderna på de mest framstående oppositionella och strejkledarna under kommunisttiden (Bogdan Borusewicz, Adam Michnik, Jacek Kuroń och framför allt Lech Wałęsa) – personer som PiS-regimen försöker radera ut ur polackernas historiska medvetande. När Duda och Morawiecki lade ner sina blommor skanderade en grupp medlemmar från Kommittén för Demokratins försvar (KOD) ordet ”Grundlagen” (”Konstytucja”). De avskärmades av polisen.

Läs vidare >>

Duda till Vita huset i september

President Duda i telefon med den amerikanske presidenten efter valsegern.
Foto: Andrzej Hrechorowicz, prezydent.pl

Det faktum att polackerna inte kan resa till USA utan visum är huvudsakligen ett problem för USA. Därmed går man miste om alla polacker med idéer, kapital och kompetens som skulle kunna komma dit.

Det säger Krzysztof Szczerski, kanslichef hos president Andrzej Duda.

Frågan om visum har länge varit viktig för polackerna och redan Lech Wałęsa gjorde under sin tid som president på 1990-talet framstötar hos den amerikanska administrationen i frågan. Alla följande regeringar gjort detsamma, dock utan resultat hittills.

Tio miljoner amerikaner har polska rötter och under sin valkampanj lovade Trump polska kongressen i USA att ta itu med frågan så snart han blivit installerad.

Nu ska presidentparet i september göra ett officiellt besök i Vita huset, Duda ska ha ett samtal på tu man hand med den amerikanske presidenten och därefter träffa amerikanska politiker i senaten.

Besöket har samband med att Polen i år firar 100 år som fri och oberoende stat, och avsikten är att stärka partnerskapet för säkerhet och den fortsatta utvecklingen av handelskontakter.

Duda har tidigare varit i USA utan att få träffa presidenten så länge den kontroversiella Förintelselagen inte formulerades om. Lagen, som gjorde det straffbart att offentligt säga eller skriva att Polen hade någon form av ansvar för Förintelsen, väckte stor upprördhet i både Israel och USA. Man uppfattade det som ett förbud från överlevande att berätta om pogromer och antisemitism i Polen under andra världskriget och tiden däromkring. (Gazeta Prawna 28 aug 18)

Vallagen kritiseras av oppositionen, kyrkan och presidenten

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

Parlamentet antog i juli en lag som förändrar valdistrikten inför nästa EU-val. Vart och ett av de tretton valdistrikten ska välja minst tre parlamentariker och därför måste distrikten ombildas så att det finns tillräckligt många väljare i varje distrikt.

Den första kritiken kom från oppositionen som i parlamentet befarade att den nya indelningen skulle komma att gynna de stora partierna, främst regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Därefter gick katolska kyrkan ut med samma budskap:

Vallagen måste garantera att de som väljs faktiskt representerar befolkningen proportionellt, sade biskopskonferensens presskontakt Paweł Rytel-Andrianik nyligen. Vallagen borde tjäna allmänheten och agera för det gemensamma bästa, inte bara för de största politiska partierna.

Även president Andrzej Duda är skeptisk och har efter en del funderingar kommit fram till att han måste lägga in sitt veto. Den nya lagen skulle innebära att det krävs 10–11 procent av rösterna för att bli vald – en höjning jämfört med idag.

Duda har redan vidarebefordrat sina betänkligheter till PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, säger källor i regeringspartiet till nyhetsportalen Onet.pl, och partitoppen ska i helgen diskutera Dudas beslut.

Presidenten sätter alltså återigen en käpp i hjulet för PiS.

Förmodligen resulterar det i försämrade relationer ett tag, säger en PiS-politiker till Onet. Men partiet står fortfarande helhjärtat bakom den goda förändringen.

Presidenten har flera gånger under sin mandatperiod satt sig emot Kaczyńskis och partiets vilja, och relationerna har periodvis varit mycket spända. Men Duda är PiS mest populära politiker (även om han formellt lämnade partiet efter valsegern 2015 för att bli hela folkets president) och den populariteten vill Kaczyński utnyttja i parlamentsvalet nästa år. Därför har han erbjudit Duda att bli PiS kandidat i presidentvalet 2020. Det löftet kan han naturligtvis ta under omprövning när parlamentsvalet väl är i hamn. Även förra premiärministern Beata Szydło har ju höga opinionssiffror och många väljare har beklagat att hon sattes på undantag när Mateusz Morawiecki tog över premiärministerposten. (Onet.pl och wB 15 aug 18)

Duda kan stoppa ny vallag

President Andrzej Duda.
Foto: Krzysztof Sitkowski/KPRP

Parlamentet har antagit en ny vallag som bland annat går ut på att förändra valkretsindelningen i EU-valet. Den nya indelningen skulle ge regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) tre mandat mer än den nuvarande lagen. Samtidigt finns det risk för att lagen kommer att marginalisera mindre partier, vilket oroar det populistiska partiet Kukiz’15. Partiet har därför talat med president Andrzej Duda, uppger en källa nära presidenten, och Duda överväger att inlägga sitt veto.

Men, skriver tidningen Gazeta Wyborcza, eftersom Duda är beroende av stöd från PiS och eftersom partiledaren Jarosław Kaczyński nyligen utsåg honom till partiets kandidat i presidentvalet 2020 är det inte troligt att han agerar med någon större kraft.

Kanske kan han skjuta upp lagen en kortare tid men något mer blir det knappast, säger en anonym källa från regeringspartiet till tidningen.

Samtidigt är Duda naturligtvis medveten om att hans möjligheter till påtryckningar på Kaczyński och partiet är störst fram till parlamentsvalet 2019, eftersom han förväntas stödja för PiS i valkampanjen. Om han efter valet inte följer partilinjen kan Kaczyński snabbt dra undan mattan under fötterna på honom och utse en annan presidentkandidat. Å andra sidan är Duda populär ute i landet, och förmodligen den enda som skulle kunna matcha Donald Tusk som förutsätts ställa upp i presidentvalet 2020, då hans mandatperiod som ordförande i Europeiska rådet går ut. (Warsaw Voice och wB 3 aug 18)

Debatten om grundlagsreformen går vidare

President Andrzej Duda.
Foto: KPRP.

President Andrzej Duda har i månader arbetat för en folkomröstning om hur grundlagen ska ändras, men regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och därmed parlamentet har sagt nej.

Enligt Dudas förslag skulle en ny grundlag vila på det kristna arvet i stället för att hålla stat och kyrka isär. Dessutom föreslår han mer makt åt presidenten, att medlemskapet i EU och Nato ska slås fast i grundlagen men att polsk lag då ska stå över EUs lag, att den sänkta pensionsåldern och det generösa flerbarnsbidraget ska garanteras osv. Ett antal kontroversiella förslag alltså.

I en färsk opinionsundersökning anser 37 % av de tillfrågade att senatens nej sänker presidentens ställning, medan 42 % inte tycker att avslaget spelar någon roll.

Däremot tycker nästan hälften att det kan vara dags att diskutera en förändring av konstitutionen och att presidenten ska fortsätta driva frågan. Tidigare opinionsundersökningar har gett samma resultat.

Många PiS-politiker anser att grundlagen måste omarbetas, men att reformförslaget ska utarbetas av partiet, inte av Duda, och efter omröstningen i senaten sade talmannen Stanisław Karczewski att detta är inledningen till debatten, inte slutet.

Däremot är det ett misstag att ha en folkomröstning, säger Karczewski, eftersom mycket få väljare brytt sig om att gå till röstlokalerna under de senaste folkomröstningarna.

De flesta polacker som tycker att debatten ska fortsätta röstar på regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och populistiska Kukiz’15. Vänsteralliansens (SLD) som inte vill göra Polen mer religiöst än det redan är, vill inte ha några förändringar, och de som röstar på Medborgarplattformen (PO) och liberala Moderna är kluvna. (Rzeczpospolita 31 juni 18)

Vanligaste svärordet kan ge Jerzy Owsiak böter

Jurek Owsiak, välkänd organisatör av Stora Julorkestern, WÓSP.
Foto: FB.

Polens meste välgörenhetsarrangör Jerzy Owsiak har åtalats för att offentligt ha uttalat det polska språkets vanligaste svärord – kurwa. Och en av världens största advokatbyråer, amerikanska Dentons, har erbjudit sig att hjälpa honom utan ersättning.

Owsiak är pappa till den årliga Stora Julorkestern, WÓSP, som i vintras samlade in 126 miljoner złoty (runt 325 miljoner svenska kronor) till barnsjukvård och äldrevård i Polen. På sommaren arrangerar han rockfestivaler, och två dagar före Pol’and Rocks Festival ska han inställa sig i rätten.

Om han fälls kan påföljden bli upp till 1500 złoty i böter eller samhällstjänst.

Owsiak ogillas sedan länge av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den som anmält honom är en av partiets mer högljudda företrädare, Krystyna Pawłowicz.

Han bryter polackernas medborgerliga rättigheter när han använder ett språk som man inte vill höra, säger Pawłowicz, som vill ha 20 000 i i skadestånd.

Owsiak förnekar inte att han flera gånger använt svärord i offentliga sammanhang och säger att han tänker slåss för artisters, musikers och andra kreatörers yttrandefrihet.

Advokatfirman Dentons anser att om man börjar bestraffa människor för vilka ord de använder på en scen så är censuren nära. (gazeta.pl, natemat.pl 28 juli 18)

Duda jobbar för sin folkomröstning

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

Folkomröstningen om en ny grundlag bör äga rum den 10–11 november, så att den sammanfaller med 100-årsfirandet av Polen som självständig stat. Det säger president Andrzej Duda på fredagen i ett tal till nationen.

Avsikten med folkomröstningen är att ta reda på om medborgarna vill ändra den befintliga konstitutionen från 1997 eller ej och vad som i så fall ska förändras.

I femton punkter vill Duda genomföra ändringar på vitt skilda områden. Konstitutionen ska vila på det kristna arvet, presidentens makt ska öka, den sänkta pensionsåldern och det generösa barnbidraget ska garanteras, medlemskapet i Nato och EU ska fastställas i grundlagen och då ska polsk lag stå över EUs lag. Förslaget är uppe till behandling i parlamentet och senaten väntas rösta om det i nästa vecka.

Dudas förslag uppskattas varken av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) eller av oppositionen. Omröstningen ska visa om han har folket med sig.

När Duda för en dryg månad sedan publicerade sitt förslag inför folkomröstningen orsakade han panik i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Visst har partiet för avsikt att göra om grundlagen, men inte med hjälp av Duda och väljarna. Den ena efter den andra av partitopparna gick ut och poängterade att det bara var ett diskussionsunderlag.

Efter Dudas veto mot delar av domstolsreformen betraktas han som opålitlig och flera i partitoppen har öppet sagt att Duda inte kan räkna med att PiS stödjer honom i presidentvalet 2020.

Men när det stod klart att Kaczyńskis ärkerival Donald Tusk, tidigare premiärminister i Polen och idag ordförande i Europeiska rådet, kan tänkas ställa upp i samma val tänkte PiS-ledaren om. Duda är trots allt landets mest uppskattade politiker och är det någon som ska kunna vinna ett val mot Tusk så är det han, resonerade Kaczyński. Efter ett möte med presidenten offentliggjorde partiet att Duda är PiS kandidat.

Vad Duda å sin sida lovade är svårt att veta – det kan handla både om domstolarna och om grundlagen. PiS är noga med att tala om folkomröstningen som ett presidentprojekt, dvs. blir det fiasko så får han själv ta konsekvenserna. En folkomröstning som dåvarande presidenten Bronisław Komorowski i all hast drog igång inför valet 2015 blev valdeltagandet åtta procent, vilket anses ha bidragit till att den sittande regeringen förlorade.

Dudas omröstning ska hållas efter kommunalvalet i höst och är därför inte lika politiskt känslig. Frågan är om han får några andra partier med sig – PiS håller sig på avstånd, populistiska Kukiz’15 har tappat många väljare och oppositionen kommer sannolikt att bojkotta folkomröstningen.

Och då kan han stå där ensam, politiskt försvagad efter ett pinsamt nederlag. (Polskie Radio, tidningen Rzeczpospolita och wB 20 juli 18)

Tusk utmanar Kaczyński om presidentskapet

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.

Det är för tidigt att säga vad jag ska göra efter tiden som ordförande i Europeiska rådet. Jag vet att det spekuleras om presidentvalet 2020 och jag har inte bestämt mig. Men om Jarosław Kaczyński ställer upp i valet så tar jag naturligtvis upp kampen!

Det sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk till kommersiella TVN i dagarna.

Tala om för Kaczyński att jag utmanar honom om presidentposten, sade han muntert.

Under Tusks fem år i EU har det i Polen ofta diskuterats om han räknar med att komma tillbaka till den polska inrikespolitiken – antingen som ordförande i ett nytt parti eller som president. Många polacker är stolta över att en landsman har en så hög post inom EU, och regeringens försök att se till att han inte blev omvald förra våren uppfattas som pinsamt för Polen.

Det finns röster som anser att PiS-ledaren Kaczyńskis många konflikter med EU – domstolsreformen, miljön, flyktingfrågan osv. – i viss utsträckning handlar om att göra livet besvärligt för ärkerivalen Tusk.

Den nuvarande presidenten Andrzej Duda har emellertid också höga popularitetssiffror och utsågs nyligen till PiS presidentkandidat. Det var oväntat för han har ett par gånger chockat partiet genom att på eget bevåg stoppa nya lagar – bland annat delar av domstolsreformen. I opinionsundersökningarna stöds Duda och Tusk av ungefär lika många väljare – Kaczyński däremot brukar toppa listan över de politiker som väljarna har minst förtroende för.

Att Tusk nu inte utmanar Duda utan Kaczyński är ett sätt att påminna polackerna om den bristen på förtroende. Och att han kanske vill utmana landets mäktigaste man, inte hans marionett.

I intervjun sade Tusk också att Polen numera inte är en demokrati utan en kleptokrati – ett land som styrs genom stölder. Det var en påminnelse om de generösa bonusar som regeringen i det fördolda delat ut till sig själv och sina medarbetare. Flera ministrar har dessutom sett till att släkt och vänner oavsett kompetens fått välbetalda jobb i de statliga företagen. Sammantaget finns det alltså en del som strider mot den bild som PiS ger av sig själv: ett rent parti som hyllar ärlighet, öppenhet och bekämpar korruption.

Tusk påminde också om att han haft ett samtal med premiärminister Mateusz Morawiecki och föreslagit en lösning på konflikten med Israel om den uppmärksammade Förintelselagen. Annars brukar han i egenskap av EU-ordförande undvika att uttala sig i frågor som berör den polska inrikespolitiken.

Regeringspartiets talesperson Beata Mazurek fnyser åt Tusks utmaning:

Han kommer inte att ställa upp i presidentvalet för han vill inte förlora mot Duda, säger hon. Det där med att han utmanar Kaczyński är bara skenfäkteri. (Rzeczpospolita, TVN, TVP onet.pl juli 18)

Mick Jagger: Kom ihåg allt det ni har uppnått!

Mick Jagger.
Foto: Georges Briard, wikipedia.

Jestem za stary żeby być sędzią – Jag är för gammal för att vara domare, men jag är ung nog att sjunga. Det sade Mick Jagger, på polska, och kommenterade därmed den polska domstolskonflikten från scenen på Nationalstadion i Warszawa i helgen.

Inför konserten bad förre Solidaritetsledaren Lech Wałęsa The Rolling Stones att ge sitt stöd i kampen för rättssäkerheten och demokratin i Polen. På sin FB-sida påminde han om Polens kamp för friheten under kommunisttiden och skrev att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vill förstöra domstolarnas oberoende i landet.

Man vill att ledamöterna i Högsta domstolen ska bli regeringens marionetter. Detta är inte frihet, många i Polen försvarar friheten men behöver stöd. Det skulle betyda mycket för dem om ni kunde säga eller göra något under konserten, skrev Wałęsa.

Efter de polska orden fortsatte Jagger tala på engelska.

Vi var här 1967, tänk på hur mycket ni har uppnått sedan dess, sade han. Polen är nu ett fritt land och medlem av EU.

Det exemplar av lagtexten som presidentkansliet skickat behandlades med sedvanlig respektlöshet. Keith Richards rullade ihop det, tände eld och andades in röken.

Vad gäller åldern hade Jagger emellertid fel – en alldeles färsk lag stadgar att även musiker ska ansöka om att få fortsätta arbeta efter 65-årsåldern, och den tråden tar president Andrzej Duda upp i en kommentar.

The Rolling Stones fortsätter att ge konserter trots att de uppnått lagstadgad pensionsålder, noterar han. Domstolsreformen är en del i den process som ska sanera de viktigaste samhällsinstitutionerna, och det är inte utan betydelse att The Rolling Stones inledde sin karriär under kommunisttiden, säger presidenten.

Man får väl anta att regeringspartiet PiS irriteras av Jaggers korta uttalande och att Duda i sin tur vill väcka misstankar mot bandet som gjorde uppror mot allt men ändå fick kommunistregimens tillstånd att ge konsert i Polen på 1960-talet. (gazeta.pl, aszdziennik.pl, wprost.pl 9 juni 18)

GetBack-affären och premiärministerns tystnad

Premiärminister Mateusz Morawiecki har fått sin egen Amber Gold-affär. Inkassoföretaget GetBack har dragit med sig både regeringen, bankerna och Finansinspektionen i en ekonomisk härva som nu rullas upp inför öppen ridå.

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: Krystjan Maj, KPRM.

GetBack är en inkassofirma som tills nyligen hade hand om 85 % av alla inkasso-ärenden i Polen. Firman köpte upp hela paket av obetalda lån från banker i landet för att driva in dem. För att finansiera det gav Getback ut obligationer som bankerna sålde för deras räkning. Obligationerna inbringade 2,2 miljarder złoty.

Samtidigt förberedde regeringen ett lagförslag om att lånen skulle preskriberas. Över en natt skulle GetBack förlora en stor del av de inkasso-ärenden som man köpt för att driva in, och aktierna skulle falla.

För att stoppa lagen inledde företaget nu en lobbyverksamhet som också innefattade nära kontakter med makthavarna.

GetBack blev ministrarnas och de regimtrogna mediernas gunstling. GetBack finansierade tillställningar och utsåg premiärminister Mateusz Morawiecki, PiS-ledaren Jarosław Kaczyński eller Konstitutionsdomstolens ordförande Julia Przyłębska till Årets man – VDn Konrad Kąkolewski tyckte om att visa upp sig i sällskap med ministrarna. Firman fick generösa lån från statliga banker och dess trovärdighet garanterades av den statskontrollerade börsen. GetBack var ett av de få privata företag som annonserade i regeringstrogna medier. I gengäld uppmanade regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) medborgarna att investera i firmans obligationer. Firman GetBack stod onekligen i nära relation till regimens förgrundsgestalter.

Först i april 2018, då det visade sig att firman inte har några pengar kvar, började staten visa intresse för firmans diskutabla verksamhet men Finansinspektionen varnade inte kunderna för den förestående ekonomiska kollapsen.

PiS blockerar nu oppositionens krav på en speciell kommission som ska undersöka hela historien. Anledningen kan vara att premiärminister Morawieckis far, Kornel Morawiecki, så sent som i april i år försökte förmå regeringen om att rädda GetBack. Kornel Morawiecki medger att han talat med sin son om detta på begäran av firmachefen Kąkolewski. Premiärministern gick med på att träffa Kąkolewski men har inte velat avslöja vem som förmedlat kontakten.

En gåta förblir också de brev som Kąkolewski i mitten av juni 2018 skickade till regeringschefen, partiledaren Kaczyński samt Finansinspektionen. I breven sägs Kąkolewski åberopa ”sina insatser för frihetslägret”.

Det intressanta är att i en liknande historia med Amber Gold där det handlade om betydligt mindre pengar försökte Finansinspektionen ingripa långt innan företaget gick i konkurs. Icke desto mindre tillsatte PiS-regeringen en kommission som stor möda försöker göra den förra regeringen och Donald Tusk personligen ansvarig för detta.

PiS har onekligen ställt upp ett politiskt skyddsnät över GetBack och premiärministern tiger. Frågan är varför.

Dorota Tubielewicz Mattsson

 

 

Wałęsa manar till fredligt uppror

Solidaritetsikonen Lech Wałęsa.
Foto: wikipedia

Förre presidenten och Solidaritetslegendaren Lech Wałęsa lovar att komma till Warszawa och leda protesterna mot regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) om regeringen fortsätter med sina försök att ta över Högsta domstolen. Wałęsa skriver att han inte räds polisen och att han kan få minst hundratusen polacker att gå ut på gatorna.

Om myndigheterna lyfter handen mot Högsta domstolen åker jag till Warszawa den 4 juli efter klockan 15. Och om polisen ställer sig i vägen för mig kommer jag att försvara mig, skriver han i sociala medier.

Den 4 juli träder nämligen den nya lagen om Högsta domstolen i kraft – den som innebär att en lång rad domstolsledamöter fasas ut av åldersskäl eftersom deras pensionsålder då sänks med fem år.

Wałęsa meddelar dessutom att han har vapen samt tillstånd att använda det för eget försvar.

Jag anser att man måste respektera demokratiskt valda makthavare. Men de här makthavarna ska man inte respektera. De här makthavarna bryter mot grundlagen och förstör Polens goda namn, skriver han.

Redan på lördagen informerade Wałęsa om att han tänker leda en rörelse som fysiskt ska avlägsna den person som är skyldig till hela eländet. Till det behöver han att minst hundratusen beslutsamma, disciplinerade och villiga personer ställer upp.

Inför öppen ridå, på fredligt och bestämt sätt måste vi göra det inför hela världens ögon. Jag är redo och jag vet hur man ska göra det, skriver den forne Solidaritetsledaren.

Försöken att ta över Högsta domstolen genom att tvångspensionera nästan 50 % av dess ledamöter har väckt kraftiga protester inom och utanför Polen. HD är demokratins sista bastion i Polen. Den dagen HD kontrolleras av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kan till och med de fria valen komma att allvarligt hotas.

Det är knappast troligt att Lech Wałęsa tänker inleda ett väpnat uppror mot den styrande regimen. Men ett slags polsk variant av Majdan, en massiv protest som skulle involvera politiker, aktivister och vanliga medborgare, en ockupation eller något liknande kan komma i fråga. Och frågan är vad makthavarna gör då.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Kaczyński: Nu väntar en offensiv mot kränkningarna av Polen

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Det är bra att Förintelselagen ändrades, säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Nu väntar en offensiv mot kränkningarna mot Polen, och det här är en framgång för landet. Jag kan ärligt säga att ingen av oss kunde förutse vilken turbulens Förintelselagen skulle åstadkomma. Det handlar ju om att försvara republikens goda namn, inte om att begränsa någons yttrandefrihet.

Kaczyński, som efter sin knäoperation inte synts till i politiken på ett bra tag, har låtit sig intervjuas av den regeringsvänliga tidningen Gazeta Polska om den nyligen ändrade Förintelselagen.

Han hävdar att USA fick ett förvrängt budskap om avsikten med Förintelselagen och beklagar det.

Den gemensamma deklaration som premiärministrarna Mateusz Morawiecki och Benjamin Netanyahu nu har undertecknat ingår också i kampen för den historiska sanningen, säger PiS-ledaren. Tack vare den uppnår vi än mer än med bara lagen.

Enligt statliga IPN (Nationella Minnesinstitutet) ska Europeiska rådets ordförande Donald Tusk ha bidragit till att popularisera uttryck som polska dödsläger.

Jag känner väl till det och det är en hemsk manipulation, säger Kaczyński. Att ge oss polacker skulden för de brott som begicks under andra världskriget är en lång tradition som Donald Tusk och hans parti ohämmat deltog i. Jag kan till och med säga att hans politiska omgivning väsentligt har bidragit till den uppblommande förödmjukelsen av republiken och vår nations historia.

Man får väl se detta stigmatiserande uttalande som ett utslag av Kaczyńskis behov av att misskreditera Tusk inför presidentvalet 2020. Om Tusk ställer upp kan han efter det hedersamma uppdraget i Europeiska rådet bli en allvarlig konkurrent till den kandidat som PiS kommer att utse.

För att omöjliggöra rivalens återkomst till den polska politiken har Kaczyński ansträngt sig att förknippa Tusks namn med Smolenskolyckan 2010 där Tusk enligt ledande PiS-profiler gömt undan bevis för att olyckan var ett politiskt attentat initierat av Moskva. Tusk har också i flera fall kallats att vittna när underrättelseofficerare ställts inför rätta, liksom i den stora rättegången om pyramidföretaget Amber Gold, som lurade tusentals polacker på deras besparingar. Det har inte minst underlättats av att justitieminister Zbigniew Ziobro möblerat om i de flesta domstolar och sett till att rättens ordförande har förståelse för PiS politik. (Gazeta Polska och wB 27 juni 18)

Wałęsa grundar ny Medborgarkommitté inför valet

Förre presidenten och Solidaritetsordföranden Lech Wałęsa.
Foto: wikimedia commons

Solidaritetsikonen Lech Wałęsa vill gjuta nytt liv i den gamla Medborgarkommitté, Komitet Obywatelski, som han grundade inför det första delvis fria valet i Polen, den 4 juni 1989. Anledningen är i första hand hans oro för hur de närmaste valen kommer att fungera, vilket framgår av ett pressmeddelande.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har nyligen genomfört förändringar i vallagen som fått kritik från bland annat Valkommissionen, bland annat för att de anses gynna PiS. Enligt Lag och Rättvisa var den gamla vallagen utformad för att gynna andra partier, dvs. dåvarande regeringspartiet Medborgarplattformen (PO), och under sin tid i opposition anklagade ofta PiS-ledaren Jarosław Kaczyński den sittande regeringen för valfusk. I synnerhet valåret 2014 då Valkommissionens server brakade samman och rösterna fick räknas för hand.

Medborgarkommitténs främsta uppgift ska vara att övervaka de kommande valen med början i höstens kommunalval. Nästa år är det parlamentsval och året därpå presidentval. Kommittén vill också försöka ena alla demokratiska grupperingar. Kanske kommer man också att så småningom själv att ställa upp i parlamentsval.

Många av Medborgarkommitténs ledamöter fanns med i den demokratiska oppositionen redan på 1980-talet, och det första mötet äger rum på Europeiska Solidaritetscentret i Gdańsk på lördag.

Kommittén vill också ta tillvara det missnöje mot PiS som finns i breda grupper, inte minst med anledning av domstolsreformen. Man anser att regeringen är totalitär och antidemokratisk samt att PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, som själv en gång var en del av den demokratiska oppositionen, idag snarast agerar som en diktator.

Sedan 1989 har valen i Polen regelbundet övervakats av OSSE, som inte rapporterat några större oegentligheter sedan 1989, då polackerna för första gången sedan mellankrigstiden kunde rösta fritt. (PAP, polsatnews, natemat.pl och wB 21 juni 18)

Szydłos sminknota blev för dyr

Förra premiärministern Beata Szydło.
Foto: wikipedia.

Förra premiärministern Beata Szydło har fått sin egen sminkskandal. NIK (motsvarande Riksrevisionen) har granskat kostnaderna på regeringschefens kansli och då funnit att icke obetydliga summor lagts ner på på att Szydło alltid skulle vara redo att fotograferas. Kort sagt: det måste alltid finnas en stylist i närheten för att regeringschefen skulle se representativ ut vid alla de fototillfällen som en premiärminister hamnar i.

Under de första nio månaderna vid makten kostade Szydłos utseende skattebetalarna 68 000 złoty, i snitt 550 złoty per dag (1550 svenska kronor), noterar polska medier.

Det handlar inte bara om de kosmetiska produkterna utan om att man alltid har en stylist som står standby, säger experterna. Om premiärministern är ute och reser måste stylisten följa med och då måste man räkna med kostnaden för hennes resa och uppehälle också. Normalt handlar det om 2 000 złoty för en resa på ett par dagar.

Premiärministern var ofta på resa och behövde både friseras och sminkas. I Kansliets redovisning framgår emellertid inte hur ofta Szydło behövde snitsas till, konstaterar polska medier.

Nu visar det sig att även den nya premiärministern Mateusz Morawiecki behöver en stylist – sminkningen har kostat samhället 49 000 złoty sedan i december, vilket NIK anser vara ett högt belopp.

Man kan påminna om de franska presidenterna Hollande och Macron, vars stylistnota normalt ligger på 10 000 euro i månaden (över 100 000 kronor). (natemat.pl och wB 20 juni 18)

Morawiecki: Vi måste vinna flera val i rad

Premiärminister Mateusz Morawiecki.
Foto: KPRM.

Det är inte val förrän i oktober men på fredagen eldade premiärminister Mateusz Morawiecki väljarna i ett tal i Spale.

Om vi ska kunna fortsätta med den goda förändringen i Polen så måste vi vinna flera val i rad, sade han. Vi står inför en brant uppförsbacke, vi bombarderas från alla håll, även internationellt, bland annat för att för att vi kämpar för Polens goda namn, för att hedra våra förfäder, för den historiska sanningen om andra världskriget.

Det är nu vi måste bestämma oss för om vi ska fortsätta att förändra landet eller om vi ska låta motståndarna stoppa oss, sade Morawiecki. Vi får inte vila på våra lagrar, det vi redan har genomfört är ett intet mot allt det som återstår. Om vi inte vinner valet kommer Polens fiender att rasera allt vi har åstadkommit. Oppositionen påstår att PiS inte är ett hederligt parti med rena händer och att bonussystemet missbrukas – men alla har ju skänkt pengar till välgörenhet. Vi har inte gått in i politiken för att tjäna pengar utan för att förändra samhället. De gamla eliterna som bara såg till sina egna intressen måste bort. Polackerna har matats med att en viss ojämlikhet var nödvändig och att utländskt kapital var viktigare än polskt.

I stället ser han regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) som sanna arvtagare till det Solidaritet som en gång störtade kommunismen.

Vi har höjt rehabiliteringsbidraget med 20 % och socialbidraget med 40 %, sade regeringschefen. Vårt mål är ett starkt och stolt Polen som tar vara på sina möjligheter. Vi bedriver samarbetspolitik och har flera gånger sträckt ut handen, även om inget parti ännu har velat fatta den. Men vi fortsätter vår reformpolitik, vi har sänkt pensionerna till dem som arbetade i kommunisttidens säkerhetstjänster och gett pengarna till allmänheten, och det som den ökade indrivningen av moms inbringar går till socialpolitiken.

För att minska våra chanser att vinna valet blåser motståndarna upp varje uttalande som en ballong. De försöker övertyga allmänheten om att Polen på grund av relationerna med EU får mindre pengar under nästa budgetperiod. Men jag kan lugna de oroliga, sade Morawiecki, även om EUs nya budget inte kommer att se ut som den nuvarande.

På måndag kommer Frans Timmermans, EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor, till Warszawa för att tala om rättssäkerheten i Polen.

Jag tror väl inte precis på något mirakel, sade premiärministern, men någon överenskommelse ska vi nog kunna komma fram till. Sådant här kan ta lång tid, men vi backar inte när det handlar om reformerna på skatte- och domstolsområdena.

Vad gäller USA är våra relationer inte enkla, konstaterade Morawiecki. Allmänna opinionen i Israel och USA har påverkats av Förintelselagen som handlar om att vi inte ska pekas ut som delaktiga i Förintelsen, som när utländska medier talar om polska dödsläger. Här måste vi säga ifrån, försvara Polens heder och den historiska sanningen. Starka internationella organisationer slår emot oss, men PiS är starkt, och vi måste vinna valet. (Onet.pl 15 juni 18)

Polackerna har mest förtroende för Tusk

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.

Förtroendet för Europeiska rådets ordförande Donald Tusk har ökat och han är nu den polska politiker som stöds av flest väljare. Han går om president Andrzej Duda, som annars brukar toppa förtroendelistan. På tredje plats kommer premiärminister Mateusz Morawiecki.

Det visar en färsk opinionsundersökning från opinionsinstitutet Ibris.

Tusk nämns nu ofta i polska medier som tänkbar ledare för en center-liberal gruppering i parlamentsvalet nästa år eller kandidat i presidentvalet 2020. I de grupper som är motståndare till regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) radikala omgörning av det polska samhället finns en het önskan om en modern och karismatisk ledare.

Förtroende för Tusk nådde 42,6 %, men samtidigt misstror nästan 40 % den forna premiärministern. Duda i sin tur har tappat nästan tre procent av de svarande, och landar på 39,4 %. Misstroendet för Duda ligger på nästan 47 %.

Morawiecki i sin tur når upp till drygt 38 % – även vad gäller honom är misstroendet högre än förtroendet.

Oppositionsledaren Grzegorz Schetyna från Tusks forna parti Medborgarplattformen (PO), betros bara av 23 %, och Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den som styr Polen ifrån baksätet, ligger som vanligt också lågt – 21 %. I botten av förtroendeligan ligger förre försvarsministern Antoni Macierewicz med 10 %.

På listan över vilka politiker som väljarna misstror mest ligger Macierewicz emellertid i topp med 75 %. Som god tvåa kommer Kaczyński (66 %), förra premiärministern Beata Szydło (64 %), justitieminister Zbigniew Ziobro (61 %).

Bortsett från att Tusk idag är den som inger mest förtroende är det mest anslående att polackerna är mycket måttligt förtjusta i dem som leder eller vill leda landet. Det brukar visa sig i ett lågt valdeltagande.

I en snabbenkät har också visat att över hälften av väljarna inte skulle bry sig om att delta i den folkomröstning om grundlagen som president Duda vill ha. Om senaten alltså mot förmodan skulle säga ja till en folkomröstning som PiS inte vill ha skulle den vara ogiltig eftersom folk inte skulle gå och rösta.

De flesta vill för övrigt inte heller ha någon ny grundlag. (onet.pl och wB 15 juni 18)

Ziobro stöder homofobisk tryckare

Justitieminister och riksåklagare Zbigniew Ziobro.
Foto: P Tracz, regeringskansliet.

En homofobisk tryckare, som för några år sedan vägrade trycka HBTQ-affischer med motiveringen att han inte ville hjälpa till att göra reklam för homosexuella, drogs inför rätta och fälldes för diskriminering.

Då ingrep justitieminister Zbigniew Ziobro, som också är riksåklagare. Han överklagade domen.

Efter ytterligare ett överklagande har fallet tagits upp av Högsta domstolen, som i dagarna kom med sitt utslag. Även HD fäller tryckaren.

Men justitieministern är missnöjd.

Domen strider mot den samvetsfrihet som garanteras i grundlagen, menar han. Det här handlar inte om fördomar utan om principer. Om en kund inte får beställa hos det ena företaget så är det bara att gå vidare till närmaste konkurrent.

Högsta domstolen har gått de homosexuella aktivisternas ärenden och jag hoppas att Konstitutionsdomstolen (KD) ska ändra utslaget, säger Ziobro.

Och så blir det säkert.

För Högsta domstolen gäller fortfarande det gamla systemet, men efter den 3 juli har justitieministern vid behov rätt att pensionera ledamöterna och ersätta dem med andra. Konstitutionsdomstolen däremot försågs med politisk överrock redan 2016 och sedan dess följer utslagen i viktiga frågor regeringens linje. (Polskie Radio, Rzeczpospolita, onet.pl 15 juni)

Olycklig barndom formade Macierewicz

Förra försvarsministern Antoni Macierewicz.
Foto: Jim Mattis, wikipedia.

Hans far begick självmord och modern tvingades ha flera jobb för att kunna försörja de tre barnen. Själv var han svår att hantera och fick under en period bo på barnhem.

Det skriver journalisterna Marcin Dzierżaniowski och Anna Gielewski i en ny bok, Antoni Macierewicz, en icke auktoriserad biografi.

Men förre försvarsministern Antoni Macierewicz vill helst skriva sin historia själv, han har en alternativ version av historiska händelser, säger författarna. När han 1981 skrev en bok om KOR (Kommittén för Arbetarnas Försvar) var poängen att ge omvärlden den bild han ville skulle gälla i framtiden. Den var ett verktyg i den politiska kampen.

På samma sätt är det med Smolenskkatastrofen – det viktiga är inte att ta reda på varför planet störtade utan att ha ett tungt politiskt redskap för att nå sina mål, konstaterar de.

Macierewicz har haft turen att träffa personer som senare blev viktiga. Han har kunnat säga att han kände Bronisław Komorowski (som senare blev president) eller Adam Michnik (som blev chefredaktör på den stora tidningen Gazeta Wyborcza). Han har alltid förmedlat sin egen version av vad som hänt, en berättelse där han själv haft huvudrollen, han har skapat en hjälteberättelse om sig själv, säger de.

Och Macierewicz uppskattar inte att andra skriver om honom. Förra året kom den grävande journalisten Tomasz Piątek med boken Macierewicz och hans mörka hemligheter. Han hade grävt fram uppgifter om kopplingar till Kreml och organiserad brottslighet i Ryssland. Ministern blev ursinnig och lät försvarsdepartementet stämma Piątek, men det gick inte så bra och senare fick journalisten ett internationellt journalistpris för sin gärning.

Den nya boken har också väckt exministerns irritation, och den här gången är det historikern Sławomir Cenckiewicz som får agera. Han är anställd forskare på IPN (Nationella Minnesinstitutet) vars nuvarande chef handplockats av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Cenckiewicz gör ner boken helt och hållet – full av fel och manipuleringar, säger han. Usel.

Cenckiewicz själv har tillsammans med en IPN-kollega skrivit en bok om att den forna Solidaritetsledaren Lech Wałęsa var en ful fisk som angav sina kamrater för kommunistregimens hemliga polis på 1980-talet. Den boken har uppskattats av såväl Macierewicz som av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński. (Rzeczpospolita, natemat.pl och wB 14 juni 18)

Mycket kritik mot Dudas grundlagsreform

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Dudas förslag till folkomröstning om förändringar i grundlagen har mötts av kritik från alla håll, både vad gäller antalet frågor som väljarna skulle ställas inför och innehållet i frågorna.

Grundorsaken till förslaget är att Duda vill bättra på presidentens ställning. Han anser att Polen, liksom USA, ska ha en stark president som driver en egen politik.

Men det är regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inte intresserat av. Den i början så lydige Duda har under de senaste två åren flera gånger tagit sig ton och stoppat lagar som PiS antagit i parlamentet. Relationerna mellan presidenten och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński ligger alltså strax under fryspunkten och därför föreslår den populäre presidenten att väljarna ska avgöra frågan.

Duda föreslår också att medlemskapet i EU och Nato ska tas med i grundlagen och att polsk lag kanske ska stå över EUs lag, vilket kan bli nog så kontroversiellt i Bryssel.

Väljarna förväntas uppskatta förslagen om garantier för den sänkta pensionsåldern och flerbarnsbidraget 500+. Presidenten betonar familjens roll i det polska samhället och smörjer därefter den inflytelserika katolska kyrkan med att grundlagen ska inledas med en utförlig hänvisning till Polens tusenåriga kristna traditioner.

Så mycket till så många. Ändå kommer det kritik från alla håll.

Małgorzata Gersdorf, ordförande i den nu hotade Högsta domstolen, säger att Polen har en mycket bra grundlag som definitivt inte behöver göras om. Juridikprofessorn Martin Matczak talar om ren manipulation av väljarna och det gör också förre presidenten Aleksander Kwaśniewski.

En annan tidigare president, Bogusław Komorowski som hör hemma i oppositionspartiet Medborgarplattformen (PO), avfärdar hela idén med att Duda inte har någon konstitutionell trovärdighet, och förre utrikesministern och talmannen Radosław Sikorski undrar varför i hela världen polackerna ska ge Duda mer makt.

Det konservativa populistiska partiet Kukiz’15 tycker att om det ska hållas en folkomröstning så ska den handla om enmansvalkretsar, vilket är partiets hjärtefråga. Liberala partiet Moderna ser förslaget som ett utslag av ren demagogi.

Många menar också – med hänvisning till att Duda undertecknat ett antal lagar som enligt Konstitutionsdomstolen strider mot grundlagen – att man inte kan ge honom inflytande över en ny grundlag eftersom han redan flera gånger brutit mot den som gäller idag.

Utöver det har Dudas förslag utlöst en våg av satiriska kommentarer från politiker av olika schatteringar som betraktar Dudas folkomröstning som ett rent skämt. (Rzeczpospolita, PAP, natemat.pl, onet.pl, wp.pl och wB 13 juni 18)

Sval reaktion på Dudas 15 frågor från PiS

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Dudas 15 frågor som skulle kunna ingå i en folkomröstning om en eventuellt nu grundlag är bara förslag som ska diskuteras. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kommer att ta ställning till dem, och Jarosław Kaczyńskis inställning offentliggörs runt den 20 juli.

Det säger Beata Mazurek, partiets presschef. Hon påminde också om att förslaget måste godkännas av senaten – PiS har egen majoritet i parlamentets båda kamrar.

Senatens talman Stanisław Karczewski menar att femton frågor är alldeles för många att ställa i en folkomröstning.

Men det här är ju bara ett förslag och inte något slutgiltigt, vi kommer att fatta beslutet tillsammans, och då kommer många att rensas ut, säger han.

Men det är både viktigt och nödvändigt att börja diskutera förändringar i grundlagen. Vi kommer också att diskutera förslaget med presidenten och tar sedan ett gemensamt beslut, säger Karczewski.

Även premiärminister Mateusz Morawiecki understryker att förslaget ska behandlas på vanligt sätt i parlamentet.

Allt är bara på diskussionsstadiet än så länge, säger han.

PiS anser att den konstitution som antog efter kommunismens fall har präglats av postkommunister och därför bör omarbetas. Däremot är partiledningen inte så förtjust i att den bångstyrige president Duda är den som tar initiativet – hans relationer med partiledaren Jarosław Kaczyński är svajiga, och han har inte dragit sig för att sätta olika ministrar på pottkanten. Efter interna maktkamper med förre försvarsministern Antoni Macierewicz och förre utrikesministern Witold Waszczykowski vägrade Duda låta nya generaler respektive nya ambassadörer svära eden. Hans veto till delar av domstolsreformen sved också i skinnet på Kaczyński. Dudas förslag till folkomröstning om en ny grundlag öppnar också för en ökning av statschefens makt, vilket inte ligger i Kaczyńskis intresse.

Oppositionen anser att förslaget om folkomröstning är till för att avleda uppmärksamheten från att regeringen upprepade gånger brutit mot den nuvarande grundlagen. (onet.pl, wpolityce.pl och wB 12 juni 18)

Dudas 15 frågor

President Andrzej Duda.
Foto: presidentkansliet.

President Duda lade på tisdagen fram sitt förslag till folkomröstning om grundlagen, där väljarna ska ta ställning till femton mer eller mindre kontroversiella frågor.

Den första frågan är om konstitutionen ska ändras – den har varit i bruk sedan 1989, och Duda menar att det kan vara dags att se om den behöver ändras. Nästa punkt handlar om ifall man i inledningen ska tala om det tusenåriga kristna arvets betydelse för polsk kultur, tradition och identitet.

Den sänkta pensionsåldern, 60 år för kvinnor och 65 år för män, skulle kunna tas med i grundlagen, menar presidenten. Det skulle göra det avsevärt svårare för en annan regering att riva upp det beslut som pensionerat hundratusentals personer som den polska arbetsmarknaden idag så innerligt behöver.

Bör Polens medlemskap i Nato och EU slås fast i grundlagen, undrar Duda. Det kan vara kontroversiellt – majoriteten av de polska väljarna är mycket positiva till medlemskapet, men den nuvarande regeringen har under sin tid vid rodret haft många och krävande kontroverser med EU.

En annan fråga som kan väcka diskussion är om polsk lag bör stå över EUs lag – om det går igenom uppstår en ny och besvärande konflikt med unionen.

Duda vill också att folket ska ta ställning om ifall statschefen ska ha större inflytande över försvars- och utrikespolitiken. Där har presidenten inflytande enligt den nuvarande konstitutionen, men vad gäller försvaret har Duda haft en lång maktkamp med förre försvarsministern Antoni Macierewicz. Även konflikterna med förre utrikesministern Witold Waszczykowski var betydande. Båda har fått lämna regeringen. Även presidenten drabbades av PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis missnöje men Duda är vald i presidentval och kan inte sparkas ut.

Han föreslår att familjens ställning ska stärkas – och det är en riktig PiS-fråga som varje ledande partiprofil idag upprepar på varje politiskt möte. Gravida kvinnors, barns, funktionshindrades och äldres rätt bör också stärkas i en ny grundlag. Även flerbarnsbidraget på 500 zl i månaden per barn efter det första skulle kunna garanteras i grundlagen.

Folkomröstningen om den nya grundlagen är planerad till den 10-11 november i år. Valdeltagandet i Polen brukar inte bli så högt och kanske tänker sig presidenten att stämningen på Självständighetsdagen ska göra väljarna medvetna om vikten av en bra konstitution. Oavsett utfallet återstår sedan hur han ska få sitt parti, PiS, med sig på banan. (Rzeczpospolita och wB 12 juni 18)

Waszczykowski på sjukhus

Förre utrikesministern Witold Waszczykowski.
Foto: D Piasecki, flickr.

Förre utrikesministern Witold Waszczykowski togs i helgen in på sjukhus med allvarliga andningsbesvär.

Jag mår inte alls bra, säger Waszczykowski till tidningen Super Express. Sjukhuset tar nu prover för att se vad det är.

Waszczykowski har tagits in på samma militärsjukhus som opererade PiS-ledaren Jarosław Kaczyńskis knä.

Även vice talmannen Ryszard Terlecki fick uppsöka sjukhus för vård i helgen, men han är nu utskriven och mår bra, uppger Beata Mazurek, talesperson för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). (wp.pl 12 juni 18)

Dudas förslag om folkomröstning väntas komma idag

President Andrzej Duda.
Foto: EU-parlamentet.

President Andrzej Duda väntas på tisdagen lägga fram sitt förslag om en folkomröstning om hur grundlagen ska vara utformad. Han vill att väljarna ska ta ställning till hur makten ska fördelas mellan presidenten, regeringen och parlamentet.

Det har ju förekommit en del maktstrider sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) trädde till efter parlamentsvalet hösten 2015 och den populäre presidenten ser fram emot ett mandat från väljarna där hans befogenheter stärks.

Men inom PiS är entusiasmen för en folkomröstning mycket liten, i praktiken har ingen uttryckt sitt stöd för en grundlag som förändras efter presidentens intentioner.

På tisdagen upprepade högskoleminister Jarosław Gowin, som ingår i regeringen som ordförande i det lilla koalitionspartiet Samförstånd (Porozumienie), regeringens uppfattning att det inte finns något intresse för en sådan folkomröstning.

Tänk på hur dyrt det skulle bli, sade Gowin, minst 100 miljoner złoty (257 miljoner svenska kronor), och frågan är hur stort valdeltagandet skulle bli. Det är sånt senatorerna måste de ta ställning till om förslaget kommer.

Presidenten har enligt grundlagen rätt att ta initiativ till en folkomröstning, och förslaget måste få stöd av en absolut majoritet av ledamöterna för att gå igenom.

Dudas tanke har varit att folkomröstningen skulle äga rum den 11 november, på 100-årsdagen av Polens återuppståndelse som suverän nation och då hela landet är på festhumör. (wnp.pl och wB 12 juni 18)

Kaczyński har lämnat sjukhuset

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Jarosław Kaczyński, ordförande för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), lämnade för ett par timmar sedan det militärsjukhus där han varit inlagd en dryg månad för en knäoperation.

Hans hälsotillstånd har stabiliserats och vi kan följa upp behandlingen och rehabiliteringen polikliniskt, säger chefsläkaren Grzegorz Gielerak. Sjukdomsförloppet har varit komplext och krävde tvärvetenskaplig behandling

Sjukhuset understryker att man inte kan lämna ut fler uppgifter om patientens hälsa, och att Kaczyński själv bett sjukhuset göra det uttalande som nu lämnats. (RMF FM 8 juni 18)

Fint EU-pris till Julorkestern

Jurek Owsiak, arrangerar varje år den Stora Julorkestern.
Foto: wikipedia.

Den stora Julorkestern, WÓSP, är en av de polska pristagarna av det Europeiska medborgarpriset som varje år delas ut av EU-parlamentet till projekt och initiativ som underlättar samarbete över gränserna eller som främjar ömsesidig förståelse inom EU.

Den stora Julorkestern är ett årligen återkommande välgörenhetsarrangemang som leds av journalisten Jerzy Owsiak. De insamlade medlen går till barnsjukvården och till äldrevården.

När regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kom i regeringsställning beslöt statliga TVP att inte längre bevaka dess arrangemang, särskilt inte den stora slutauktionen, vilket blev en stor besvikelse eftersom den stora slutauktionen dragit många tittare. Sändningen har emellertid tagits över av en privat kanal, och förra årets resultat blev rekordstort: 126 miljoner złoty (327 miljoner svenska kronor).

Utmärkelsen gick också till Alina Szatkowska, som arbetar för barn och personer med funktionshinder samt Forum för polska judar. (Rzeczpospolita 7 juni 18)

PiS vill begränsa utländskt kapital i privata medier

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Trots sin sjukdom har Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), inte släppt greppet om politiken. Nu vill han gå på de privata medierna och det måste ske före kommunalvalet i höst.

Den akuta anledningen ska vara en skandal inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) – en av parlamentarikerna, Stanisław Pięta, har avstängts från partiets verksamhet sedan han lovat sin älskarinna jobb i ett statligt bolag. Piętas affärer har valsat runt i medierna och gett partiet en hel del dålig publicitet, inte minst som PiS gick till val på ödmjukhet och ärlighet.

Men också privata TVNs engagemang i de funktionshindrades protest i parlamentet nyligen har skadat partiets image, menar Kaczyński. Hans uppfattning sedan länge är att det finns för mycket utländskt kapital i polska medier – inte minst tyskt – vilket gör dem svårare att styra. Tanken är att begränsa utländska företags aktieinnehav i polska medier – förra året talade man om 15 eller 20 % av aktiekapitalet.

Regeringen tycker att förslaget är dödfött eftersom det aldrig kommer att accepteras i Bryssel, och förra gången frågan var aktuell mötte den mycket kritik. Hur förslaget alltså kommer att se ut är ännu okänt, men det är en viktig fråga för Kaczyński. (Dziennik.pl, natemat.pl och wB 5 juni 18)

Maktkampen inom PiS har börjat

Toppnamnen inom PiS är med i tävlingen om vem som ska efterträda Jarosław Kaczyński som ordförande.
Foto: KPRM.

Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och den som de facto har sista ordet vad gäller politiken i Polen, ligger sedan flera veckor på sjukhus för en knäoperation som normalt bara tar 3-4 dagar. Framträdande PiS-profiler har i olika medier berättat att det handlar om en vanlig operation, att allt gått bra och att Kaczyński snart är på fötter igen. Bilder på en avmagrad och tärd partiledare förklaras med att han var tvungen att gå ner i vikt före ingreppet.

Såväl inom partiet som utanför har man nu börjat spekulera i vem som kan efterträda Polens starke man på posten som partiledare, inte minst sedan inrikesministern Joachim Brudziński för ett par dagar sedan tillstod att det nu pågår en maktkamp inom PiS.

Opinionsinstitutet Ibris har för tidningen Rzeczpospolitas räkning genomfört en opinionsundersökning som visar att Kaczyńskis egen favorit premiärminister Mateusz Morawiecki toppar listan, därefter kommer Brudziński, förra premiärministern Beata Szydło och president Andrzej Duda. Den maktlystne justitieminister Zbigniew Ziobro landar på 5:e plats, men även den konspiratoriske förre försvarsministern Antoni Macierewicz har sina anhängare, liksom den nye försvarsministern Mariusz Błaszczak och kulturminister Piotr Gliński.

Eftersom ingen av kandidaterna får särskilt många procent – toppnamnet Morawiecki stöds av 14,4 % – pågår nu byggandet av olika allianser för att skapa majoriteter. Den som får ihop mest stöd inom partiet kan vinna och det är inte självklart att det blir Morawiecki. Allianser kan betyda risk för fraktionsbildning och splittring men också att någon som betraktas som outsider tar över makten. (oko.press och wB 29 maj 18)

Duda i USA träffar Fulop men inte Trump

President Andrzej Duda.
Foto: wikipedia.

President Andrzej Duda besöker i dagarna USA i samband med ett möte i FNs säkerhetsråd där Polen har ordförandeskapet under maj månad.

På onsdagen passade han på att göra ett besök i Jersey City, där man avser att flytta ett polskt Katyńmonument från dess plats på ett torg som ska byggas om. Inledningsvis sades att monumentet skulle placeras i ett förvar under ombyggnaden, vilket väckte protester från amerikaner med polskt ursprung – och också i Polen.

Senatens talman Stanisław Karczewski kallade flyttplanerna mycket skandalösa och obehagliga, vilket fick Jersey Citys borgmästare att på twitter kalla Karczewski en ”känd antisemit, vit nationalist och Förintelseförnekare med noll trovärdighet”.

Samtidigt sade Fulop att monumentet i stället ska placeras på allmän plats, synligt för alla medan torget byggs om, vilket den polska diasporan i USA som samlat ihop till monumentet ska ha förklarat sig nöjd med.

Vid ett möte med borgmästare Fulop ska presidenten ha sagt att han förväntar sig att man respekterar Katyńmonumentet, och Fulop ska i sin tur ha överräckt en miniatyrreplik av monumentet i gåva till Duda.

I resan ingår också ett besök hos den stora polska gruppen i Chicago. Presidentens hustru Agata Kornhauser-Duda har besökt de Polska Veteranernas förening i Amerika och talat med judiska företrädare om de polsk-judiska relationerna. Den s.k. Förintelselagen, som gör det straffbart att påstå att Polen som nation bar något ansvar för Förintelsen, har väckt stora protester bland judiska grupper i USA. Den amerikanska administrationen har låtit förstå att det inte blir några polsk-amerikanska möten på toppnivå – mellan president Trump och president Duda till exempel – så länge lagen är i kraft. Därför får Duda inte träffa vare sig Trump eller någon i hans närmaste krets under USA-besöket. Den amerikanske presidenten har i stället ett möte med Uzbekistans president i Vita huset. (Polskie Radio och wB 117 maj)

Polański får lämna USAs filmakademi

Utlämningen av filmregissören Roman Polański tas nu upp i Högsta domstolen. Foto: Georges Biard, wikipedia.

Roman Polański, filmregissör med polskt ursprung, utesluts nu ur den amerikanska filmakademin med anledning av de sexualbrott han begick på 1970-talet i USA.

Polański grep 1977 för att ha haft sex med en 13-åring men avvek från rättegången och lämnade landet innan domen föll. Han har sedan bott med sin familj i Frankrike.

Det amerikanska rättsväsendet har på senare år flera gånger försökt få honom utlämnad när han varit på resa-

Förra året blev han på nytt anklagad för våldtäkt, men det åtalet lades ner.

Han har mötts av omfattande protester och kritik från franska feministorganisationer i samband med en Polanskifestival för ett par år sedan. Han tvingades också att lämna juryn för det viktiga franska filmpriset César 2017 efter protester från bland andra Frankrikes dåvarande jämställdhetsminister.

Den amerikanska komikern Bill Cosby utesluts av samma skäl. (SVT nyheter och wB 4 maj 18)

Polens bästa president

Förre presidenten Aleksander Kwaśniewski.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Aleksander Kwaśniewski är Polens bäste president efter kommunismens fall. Det anser en tredjedel av polackerna (36 %). Kwaśniewski var politiker redan på kommunisttiden och satt i regeringen som idrotts- och ungdomsminister. Han tillhör idag Vänsteralliansen (SLD), ett parti som inte fick tillräckligt många röster för att kunna hålla sig kvar i parlamentet efter valet hösten 2015.

Det var under hans tid som Polen gick med i Nato och EU, vilket är viktigt för många polacker. Det är också huvudsakligen personer som är gamla nog att komma ihåg honom under hans presidenttid, 1995–2005, som har röstat på honom.

Andra platsen delas av den sittande presidenten Andrzej Duda som får många röster från de unga, och Lech Kaczyński, som omkom i Smolenskolyckan 2010, som båda ligger på knappa 12 % – Kaczyński ett par tiondelar lägre än Duda. Under Lag och Rättvisas (PiS) tid i regeringsställning har Lech Kaczyński kontinuerligt framhållits som en stor och betydelsefull statsman. Det har ordnats seminarier för att diskutera hans framstående politiska filosofi, och han har framhållits som en förebild. I partitoppen anser man att hans död berodde på ett politiskt attentat, en övertygelse som betonats på de månatliga Smolenskmötena i flera år. Det har rimligen bidragit till att många unga människor lägger sin röst på Kaczyński.

På fjärde plats kommer den forne Solidaritetsledaren Lech Wałęsa med knappt 8 % och därefter den senaste, Bronisław Komorowski med knappa 5 %. Till och med den hatade kommunistledaren Wojciech Jaruzelski fick ett par procent.

Att Wałęsa får så låga siffror tros bero på de ständiga spekulationerna om att han samarbetade med kommunistregimens hemliga polis. Samtidigt framhöll många unga honom som den bäste presidenten.

En fjärdedel av de svarande hade ingen uppfattning.

Endast var tredje svarande vill ha Duda som presidentkandidat i valet 2020 – vissa ser hellre Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) eller förra premiärministern Beata Szydło.

Undersökningen genomfördes av opinionsinstitutet RW Research. (Rzeczpospolita och wB 3 maj 18)

Duda och PiS oense om folkomröstning

President Andrzej Duda.
Foto: KPRP.

Spänningarna mellan president Andrzej Duda och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ökar igen. Duda har i ett års tid talat om att anordna en folkomröstning om grundlagen. Även regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) ordförande Jarosław Kaczyński har ofta talat om att grundlagen behöver göras om. Men inte av presidenten.

Trots bristen på intresse från partiet har Duda gått på i ullstrumporna. Det ska handla om vilken roll presidenten ska ha, om sejmens och senatens uppgifter, om likhet inför lagen och de mänskliga fri- och rättigheterna. Ett lämpligt datum för omröstningen vore den 11 november 2018, då Polen fyller 100 år som suverän stat, anser Duda.

Men trots ett otal informationsmöten ute i landet är det bara 40 % av väljarna som känner till planerna på en folkomröstning, och endast 32 % är intresserade av att rösta om en ny grundlag.

Duda väntas därför föreslå ett nytt datum i morgon, den 3 maj, så att väljarna hinner bekanta sig med de tio frågor som de väntas ta ställning till.

PiS har legat lågt och ingen av partitopparna har visat sig på informationsmötena. I stället vill man försöka förmå presidenten att inte gå vidare med detta. Ny grundlag i all ära – men PiS-ledaren Kaczyński vill själv vara den som utarbetar en ny författning, det kan inte överlåtas åt Duda, som flera gånger varit ohörsam mot partiledningen och närmast tycks vara inställd på att öka sin egen makt.

Det är alltså inte otänkbart att senatorerna får order om att rösta ner förslaget. Samtidigt är det olyckligt för både partiet och presidenten om det blir uppenbart att det än en gång finns en konflikt mellan dem. Därför ökar spekulationerna om vem som blir PiS presidentkandidat i valet 2020, vem som skulle kunna matcha Europeiska rådets ordförande Donald Tusk om han ställer upp. Duda som har höga förtroendesiffror är inte riktigt i nåd efter att ha satt käppar i partihjulet ett par gånger. Många menar att det nu krävs att partiledaren Jarosław Kaczyński själv kandiderar. Men han är en av landets mest impopulära politiker och hans hälsa tycks inte vara den bästa.

Inte heller oppositionen är positiv. Man menar att en president som så ofta själv brutit mot författningen inte är rätt person att utarbeta en ny konstitution. Populistiska Kukiz’15 är ensamma om att gilla förslaget – mer makt åt folket genom fler folkomröstningar var en viktig punkt på deras valprogram. (Rzeczpospolita och wB 2 maj 18)

Tusk vittnade igen i polsk domstol

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: EPP 2017.

Europeiska Rådets ordförande Donald Tusk vittnade på måndagen i ett åtal mot hans förre kanslichef Tomasz Arabski, som misstänks för att ha slarvat med förberedelserna inför dåvarande presidenten Lech Kaczyńskis resa till Smolensk den 10 april 2010. Bland de nittiosex omkomna tillhörde många den politiska och militära maktapparaten i Polen, och det är några av deras anhöriga, de s.k. Smolenskfamiljerna, som stämt Arabski och fyra andra personer i ett civilmål. En offentlig åklagare har tidigare gjort bedömningen att det fanns fog för viss kritik mot de nu åtalade men att det inte räckte för att väcka åtal.

Tusk, som då var premiärminister i Polen, påpekade att det ingår i regeringschefens uppgifter att förbereda presidentens resor. De tekniska förberedelserna gjordes av det regemente som hade hand om regeringens och presidentens resor.

Inte heller Arabski var med om att arrangera president Kaczyńskis resa men han att han inte ansåg att flygfältet utanför Smolensk innebar någon fara eftersom både Tusk och Rysslands president Vladimir Putin skulle landa på samma flygplats.

När Tusk kom tilldomstolsbyggnaden inför förhöret möttes han av medlemmar i sitt forna parti Medborgarplattformen (PO), medborgarrättsrörelsen Kommittén för Demokratins försvar (KOD) ORP – Medborgare i Republiken Polen som applåderade varmt.

Tusk har tidigare varit inkallad för att vittna i en annan rättegång, som gällde två generaler som begärt och fått tillstånd att passera på ryskt område när de polska trupperna skulle tas hem från Afghanistan. De anklagades för spioneri och samarbete med Ryssland.

Tomasz Arabski har tidigare under den långa rättegången påpekat att det inte tillhörde hans arbetsuppgifter att förbereda presidentens resor, utan att det snarare ålåg presidentens eget kansli. Kallelserna till vittnesförhör i olika rättegångar uppfattas av många som ett sätt att misskreditera Tusk och hans forna parti Medborgarplattformen både inför kommunalvalet i höst och senare parlaments- och presidentval. (Polskie Radio och wB 23 april 18)

Duda utnämner kontroversiell rådgivare

President Andrzej Duda och hans nya säkerhetsrådgivare Bogusław Winid. Foto: KPRP.

President Andrzej Duda har utnämnt förre statssekreteraren och diplomaten Bogusław Winid till sin rådgivare i säkerhetsfrågor.

Beskedet som publicerades på presidentkansliets hemsida på måndagen har blivit mycket uppmärksammat, och i konservativa sajter som står regeringen nära hävdar man att Duda själv därmed slår en spik i sin politiska kista – nu kan han definitivt inte bli regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) kandidat i nästa presidentval!

Winid har ansetts vara en man med stora kvalifikationer av både PiS och det förra regeringspartiet Medborgarplattformen (PO). För att förstå varför utnämningen väcker sådan uppståndelse får man gå tillbaka till 2006. Det var då PiS satt vid makten förra gången och ordföranden Jarosław Kaczyński var själv premiärminister. Som försvarsminister hade han valt Radosław Sikorski, på den tiden PiS-are. 2007 utnämndes Winid till Polens Nato-ambassadör. Kaczyńskis regering föll samma år och ersattes efter ett parlamentsval av en koalitionsregering ledd av Donald Tusk. Sikorski hade bytt parti, han var nu en framstående profil i Medborgarplattformen och blev utrikesminister hos Tusk. 2011 kallade han hem Bogusław Winid och gjorde honom till statssekreterare med ansvar för säkerhetsfrågor. 2014 fick Sikorski lämna utrikesdepartementet efter ett par skandaler och han blev i stället talman i sejmen.

Winid utnämndes till FN-ambassadör och bedrev en framgångsrik kampanj för att Polen skulle få en plats som icke-permanent medlem av FNs säkerhetsråd. Därför fick han sitta kvar ända till förra året, och trots att han fick sparken prisade dåvarande utrikesministern Witold Waszczykowski (PiS) hans insatser.

Och nu väljer Duda Winid, som anses stå Sikorski nära, till sin säkerhetsrådgivare med uppgift att bland annat driva Polens linje i FNs säkerhetsråd. (Telewizja Republika, Natemat, wPolityce m fl polska medier 16 april 18)

Många vill ha Tusk som president

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.

Så sent som för ett par månader sedan toppade president Andrzej Duda popularitetsligan med ett stöd på 72 % av befolkningen. Nu ligger han betydligt sämre till – om det vore presidentval idag skulle bara 33,5 % av väljarna rösta på Duda. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk skulle få 33 %, alltså bara en halv procent mindre. På tredje plats kommer Robert Biedroń, borgmästare i Słupsk med 11,4 %, visar en färsk opinionsundersökning som genomförts av opinionsinstitutet Ibris för tidningen Rzeczpospolita.

Jämfört med förra året har Duda tappat 3 %, Tusk har fått 12 % mer och Biedroń har förlorat knappt 5 %.

Att Duda tappar stöd förklaras delvis av att han stoppade Degraderingslagen, som skulle beröva gamla kommunistpampar som Wojciech Jaruzelski och Czesław Kiszczak deras generalstitel. Det triggade politiska bedömare att än en gång misstänka att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inte vill ha Duda som sin presidentkandidat i valet 2020. Förra året stoppade han ju – om än tillfälligt – de nya domstolslagarna, och relationerna med PiS-ledaren Jarosław Kaczyński har tidvis varit synnerligen frostiga.

I den aktuella opinionsundersökningen ombads deltagarna tala om vem de ansåg skulle bli PiS kandidat i valet – 32 % kryssade för Duda och 20 % för premiärminister Mateusz Morawiecki. Nästan hälften av de svarande hade ingen åsikt.

Just nu finns inga särskilda tecken på att Kaczyński skulle föredra en annan presidentkandidat. Det beror delvis på att året innan presidentvalet är det parlamentsval i Polen, och utgången av det kan bli avgörande för hur PiS ställer sig i presidentvalet, skriver Rzeczpospolita.

Frågan är då om Tusk ställer upp i presidentvalet. Han har nyligen påpekat att han kommer att befinna sig i Polen i slutet av 2019 eftersom hans mandat i Europeiska rådet går ut då. Han har också sagt att han inte kommer att sitta och glo på tv när han kommer tillbaka.

Varje undersökning med positiva siffror för Tusk ökar chanserna för att han ska återvända till politiken i Polen. Varje angrepp från PiS har samma effekt, säger en Tusk närstående källa.

I en annan opinionsundersökning som gjorts av Ibris för nyhetssajten onet.pl framgår det att Tusk med 43 % av rösterna skåpar ut både Duda och Morawiecki.

Det minskade stödet för Duda kan också bero på bonusskandalen – regeringen delade ut fem miljoner złoty (tretton miljoner svenska kronor) i extrapengar till ministrar och andra anställda på departementen. Kaczyński kontrade med att beordra återbetalning av pengarna och aviserar dessutom en sänkning av ministrars och förtroendevaldas löner med 20 %. Det har å andra sidan utlöst en våg av missnöje bland parlamentariker, borgmästare och andra förtroendevalda i tunga positioner – även bland dem som tillhör PiS. (Rzeczpospolita 9 april 18)

Monument och tal åtta år efter Smolenskolyckan

Det havererade Smolenskplanet. Bild: Wikipedia.

Idag på åttaårsdagen av flygolyckan vid Smolensk, den 10 april 2010, har en rad olika ceremonier hållits för att hedra de 96 offren, bland dem dåvarande presidenten Lech Kaczyński och hans hustru Maria. Redan i går avtäcktes en minnestavla i parlamentet, i morse hölls en ceremoni utanför presidentpalatset och lite senare avtäcktes ett monument på Piłsudskiplatsen intill den Okände Soldatens grav. Jarosław Kaczyński, tvillingbror till den framlidne presidenten och ordförande för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), sade att monumentet – en trappa upp till himlen med offrens namn ingraverade – är ett sätt att säga nej till rädslan.

En stat kan inte bära fruktan, sade han. Påven Johannes Paulus II, den största polacken, sade till oss: Var inte rädda!

Monumentet riktar sig inte mot någon – fast kanske mot det onda som kommer från oppositionen, sade han.

Samtidigt invigde han det fundament som ska bära ett monument tillägnat Lech och Maria Kaczyński och som invigs i november.

President Andrzej Duda var i Kraków och lade ner en blomma vid presidentparets grav på Wawel. Han sade sig vara övertygad om att orsaken till flygolyckan skulle komma fram.

PiS accepterade aldrig den officiella haveriutredningen utan öppnade upp en egen som leds av förre försvarsministern Antoni Macierewicz. Resultatet eller delar av resultatet ska presenteras i morgon.

Utredningen har under de gångna åren lagt fram en rad spektakulära teorier framlagts – den viktigaste är att presidentplanet sprängdes i luften på initiativ av Kreml som fruktade Lech Kaczyńskis antiryska politik. Visserligen finns inga tecken på att en explosion förekommit ombord, men det behöver det inte finnas, säger PiS experter som handplockats av haverikommissionens ledare förre försvarsministern Antoni Macierewicz. Med kyrkans välsignelse har man grävt upp de flesta offren för att ta prover på kvarlevorna, prover som skickats runt till internationella forensiska laboratorier, dock utan resultat.

Jarosław Kaczyński har tillsammans med Macierewicz hållit politiska möten den 10 varje månad och hävdat att oppositionen hjälpt Moskva att städa undan spåren efter attentatet. Trots denna intensiva kampanj är det bara 12 % av polackerna som är övertygade om att Smolenskplanet sprängts. Ytterligare en fjärdedel tror att det kan ha hänt men resten är tveksamma eller avvisande till konspirationsteorin.

Kaczyński har lovat att dagens Smolenskdemonstration som är nummer 96 i ordningen är den sista, och i morgon kommer alltså resultatet av regeringspartiets egen utredning att offentliggöras. (TVP, Polskie Radio, Natemat, wnp.pl och wB 10 april 18)

Folkets röst är guds röst

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) vann valet 2015 med löften om att vara ödmjukt och moderat, om att lyssna på medborgarna och arbeta hederligt och hårt. Verkligheten är dock en annan. Nedmonteringen av det demokratiska systemet i Polen, populistiska slagord och det tysta stödet för extrema nationaliströrelser må ha gått hem hos PiS-väljarna. Men när det nyligen uppdagades att regeringen tilldelat sig själv priser, bonuslöner och andra förmåner, som överstiger de flesta polackers årslöner, var det något som brast. Och opinionssiffrorna dalade som aldrig förr.

Självaste partiordföranden Jarosław Kaczyński räknade inte med sådana konsekvenser och uppmanade aningslöst förra premiärministern Beata Szydło att försvara ministrarnas skyhöga inkomster och ”visa klorna”. Och Szydło sade att ”de minsann förtjänat pengarna”. Mången polsk pensionär höjde på ögonbrynen och undrade om hen efter 40 år i arbetslivet inte förtjänade en bättre pensionsökning än fjuttiga 5 złoty (ca 13 kronor).

Nåväl. Kaczyński tänkte om inför de nya opinionsmätningarna – nu skulle det förnekas att han sagt det där om ”klorna” (trots att uttalandet går att lyssna till på nätet). I stället gick han ut och lovade att sänka parlamentarikernas löner med 20 %. En politikers minne kan vara kort.

Sent omsider insåg han att inget är så förödande för väljarnas sympatier som regeringens missbruk av makt och pengar – ministrarnas extra löner kostade skattebetalarna drygt 5 miljoner złoty (ca 13 miljoner kronor). Dessutom tyder allt på att man försökte dölja det för opinionen genom att betala ut tilläggen i form av förmåner som inte stack i ögonen. När allt omkring skulle ju den ”goda förändringen” vara god för de egna också och Szydłos lön var en tredjedel högre än de som betalades ut till hennes företrädare Donald Tusk och Ewa Kopacz som ju av PiS anklagades för slöseri och ekonomisk vanskötsel.

Nu ska samtliga inblandade före den 15 maj betala tillbaka dessa icke oansenliga summor och de ska betalas in till Caritas, en av den katolska kyrkan driven välgörenhetsorganisation.

De nya reglerna om parlamentarikers löner och förmåner ska drivas igenom i expressfart. För första gången på drygt två år måste regeringspartiet agera snabbt – inte för att montera ner demokratin utan för att skydda sitt eget skinn.

Draget med Caritas är naturligtvis ett försök att blidka katolska kyrkan. Bråket om den skärpta abortlagen är långt ifrån över och det är knappast troligt att de polska kvinnorna ger upp så lätt. Svarta moln samlas kring kyrkan och det talas alltmer om pedofilin inom dess väggar. Folk ger bidrag till stöd för att stödja journalisten Tomasz Sekielskis dokumentärfilm just om detta. Pedofilioffren gör sig också hörda och kräver uppgörelse.

Jarosław Kaczyński vädjar nu till sina väljares stora förmåga att låta sig duperas. Han basunerar ut att det är de, väljarna, som har utslagsrösten och den är helig för PiS. Vox populi, vox dei (Folkets röst är guds röst). Problemet är att ”folket” inte enbart består av Lag och Rättvisas trognaste väljare och att ”gud” inte nödvändigtvis delar partiets ideologi. Det är propagandans, den primitiva propagandans röst – inte folkets eller guds.

Dorota Tubielewicz Mattsson