Beslutet att sänka pensionsåldern för ledamöter i Högsta domstolen strider mot EU-rätten och bryter mot principen att domarna ska vara oavsättliga och politiskt oberoende.

Det konstaterar Europadomstolen i sitt utslag som kom på måndagen.

Därmed har Polen förlorat i en av de viktigaste frågorna vad gäller den kontroversiella domstolsreformen.

Enligt Lagen om Högsta domstolen ska ledamöterna gå i pension vid 65 år i stället för vid 70 år. När lagen trädde i kraft i juni 2018 tvingades 27 av domstolens 72 ledamöter att pensionera sig, bland dem dess stridbara ordförande Małgorzata Gersdorf. Domstolen kritiserar också att ledamöter kan ansöka hos president Duda om att få stanna kvar mandatperioden ut, eftersom det inte finns några regler om vad presidenten ska ta hänsyn till vid sitt beslut.

De tomma platserna fylldes med domare, som handplockats av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och eftersom antalet ledamöter också utökades blev de PiS-vänliga ledamöterna i majoritet. Målet med reformen var att rensa ut domare som fanns kvar sedan kommunisttiden, som alltså fått sin utbildning före 1989.

Hösten 2018 beslöt EU-kommissionen på initiativ av Frans Timmermans, kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor, att dra Polen inför EU-domstolen eftersom tvångspensionering strider mot rättsstatens principer. Domstolen beordrade då Polen att vänta med att sänka domarnas pensionsålder tills domstolen kommit med sitt utslag.

Polen har ansett att Timmermans inte hade rätt att ingripa i PiS omfattande reformering av domstolsväsendet eftersom domstolarnas organisation är en nationell fråga, inte en EU-fråga. Domstolen slår emellertid fast att kommissionären med ansvar för lagstiftningsfrågor var behörig att göra det. (RMF24.pl och wB 24 juni 19)

Fyrtioåtta polacker som gripits för brott i Skottland har begärt att slippa bli utlämnade till hemlandet. Efter den kontroversiella domstolsreformen kan de inte räkna med en rättvis rättegång, anser de.

En skotsk domstol slår emellertid fast att eftersom de inte är misstänkta för något politiskt brott finns ingen anledning att tro att rättegången inte skulle genomföras enligt polsk lag.

Det skriver tidningen The Scotsman.

Men även hemma i Polen gror misstankar om att det inte står rätt till inom domstolsväsendet. Enligt en färsk opinionsundersökning betvivlar hela 57 % av de tillfrågade att de polska domarna agerar självständigt. Bara 19 % har förtroende för domarkåren.

Undersökningen har genomförts av opinionsinstitutet SW Research för tidningen Rzeczpospolita.

Och enligt domarnas egen förening Iustitia har var sjunde domare fått politiska påtryckningar i arbetet, skriver nyhetsportalen wp.pl. (The Scotsman, rp.pl och wp.pl maj 19)

De senaste årens domstolsreformer skulle göra domstolarna effektivare och rättvisare. Men resultatet har i stället blivit allt längre väntetider. 700 domarvakanser väntar på att bli fyllda. Förra året utnämnde president Andrzej Duda bara 38 nya domare.

Det skriver tidningen Gazeta Prawna*.

Nationella Domstolsrådet (KRS) har lämnat över en lista på 88 kandidater till de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna, men av dem har bara nitton utnämnts. Under 2017 utnämndes 140 domare och året dessförinnan 475. Situationen är alltså akut, skriver tidningen.

Många domare menar att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) inte hanterar frågan på rätt sätt.

Sedan PiS tog makten tar det allt längre tid, säger Krystyan Markiewicz, ordförande i Polska domarföreningen Iustitia. Det är en pina för medborgarna, som får vänta dubbelt så länge på att deras fall ska lösas.

Vi utnämner sextio nya i februari, säger Andrzej Dera, som är ansvarig för domstolsfrågor på presidentkansliet. Och jag har ett sextiotal ansökningar som ligger på mitt skrivbord och ska utredas.

Att det fortfarande är så många vakanser i domstolarna beror bland annat på att president Andrzej Duda kallar alla utnämnda domare till presidentpalatset för att avlägga domareden. Tidigare har man informerat om utnämningen per telefon, men idag uppstår alltså en flaskhals i presidentpalatset. Det säger Sławomir Pałka, tidigare ledamot av Domstolsrådet. Men det finns inga regler om hur lång tid det får ta innan presidenten gett en domare klartecken, så teoretiskt sett kan man få vänta i månader. I höstas fanns 55 utnämningar klara, men det arrangerades bara två tillfällen att avlägga eden hos presidenten. (Gazeta Prawna och wB 12 feb 19)

* Gazeta Prawna motsvarar närmast Dagens juridik i Sverige

Anställda inom domstolsväsendet började sin protest den 9 december och kom att omfatta hela Polen. Liksom tidigare polisen använder de sig av ”sjukskrivningsmetoden” och domstolarnas arbete förlamades då nästan 100 % av de anställda uteblev från arbetet.

De protesterande kräver 1000 złoty (ca 2 600 kronor) i löneförhöjning. Den av regeringen föreslagna höjningen på 150 złoty (ca 400 kronor) avvisades och man bestämde sig för att gå ut i protest. Samtliga fackliga organisationer stöder protesten – utom numera regimvänliga Solidaritet som kom med bortförklaringar.

Den 17 december bildades en protestkommitté för anställda vid polska domstolar, och dagen därpå inleddes förhandlingar med justitiedepartementet. Man har skrivit på en överenskommelse vars resultat är långt från det önskade: från januari nästa år får alla 200 złoty (drygt 500 kronor) före skatt i löneförhöjning samt en engångsersättning på 1000 złoty (ca 2 600 kronor).

Justitiedepartementet var inte oväntat nöjt med resultatet men ville inte avslöja några detaljer. Andra källor avslöjar att förhandlingarna var mycket konfliktfyllda. Departementet ville att bara vissa utvalda skulle få denna engångsersättning. Dessutom föreslog man att eftersom ”domare är så solidariska med andra anställda” skulle domarnas reseersättningar frysas liksom möjligheten till bostadslån från justitiedepartementet. De pengarna skulle enligt biträdande justitieminister Michał Wójcik gå till lönehöjningar för domstolsanställda. Även domarnas lönehöjningar skulle frysas till 2020.

Protestkommittén gick naturligtvis inte med på dessa förslag. En sådan överenskommelse skulle innebära en kollektiv bestraffning av domare som faktiskt stödjer protesten.

Krystian Markiewicz, domare och ordförande i stiftelsen Iustitia har reagerat starkt på Justitiedepartementets utspel.

Vi är med er domstolsanställda hela tiden. Inga hot från minister Wójciks sida om att ta ifrån domarna deras inkomster eller andra pengar kommer förändra det faktum att vi är solidariska med er, säger han.

Justitiedepartementet försöker alltså sprida osämja mellan olika grupper som jobbar inom rättsväsendet. Divide et impera – att söndra och härska, dela och ställa olika grupper mot varandra för att sedan kunna lätt styra och manipulera dem är en gammal metod.

De protesterande är förbannade och känner sig lurade. De fackliga representanterna menar i sin tur att detta är bara början på förhandlingarna. Nästa möte med Justitiedepartementet är planerat till den 25 januari.

Från hela Polen kommer signaler om att protesten kommer att fortsätta, nu även med åklagarmyndigheternas anställda som vill ansluta sig till protesten.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Jag kommer aldrig att överge det polska folket i dess kamp. Det säger den holländske EU-parlamentarikern Frans Timmermans.

Timmermans ska leda de europeiska socialdemokraternas valkampanj inför EU-valet i maj och är deras kandidat till Europakommissionens ordförande. Han är också EUs kommissionär för lagstiftningsfrågor och har i flera år förhandlat med PiS-regeringen om den reform som ställer de polska domstolarna under politisk kontroll.

På socialdemokraternas möte i Lissabon vände han sig bland annat till polacker.

Detta val blir ett val om Europas själ. Vi ska bestämma om vi vill fortsätta på demokratins väg där man respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna eller inte, sa han i sitt brandtal.

Timmermans talade inte bara till sina socialdemokratiska kollegor utan talade också till vanliga medborgare i EU och i synnerhet polacker. Han försäkrade att han aldrig kommer att överge polackerna i deras kamp för demokrati, frihet och lagstyre.

Vi kommer att segra inte på grund av vår bestämdhet utan därför att polackerna själva vill vara européer, sa han med eftertryck.

Timmermans har länge varit en nagel i ögat på det konservativa och populistiska regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) när det gäller principen om att alla människor och institutioner, även de statliga, är underställda och ansvariga inför lagen som tillämpas rättvist tolkar på sitt besynnerliga sätt.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

De domare som enligt den nya lagen om Högsta domstolen i somras tvingades gå i pension ska nu ha rätt att återgå i tjänst. Det är innebörden av det förslag till lagändring som regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) nu lägger fram i parlamentet.

Ändringen är regeringens svar på protester från EU och på Europadomstolens utslag i oktober om att lagen hotar domstolarnas oberoende.

Lagen om Högsta domstolen väckte omfattande protester när den kom, inte minst från landets domare. Ledamöter i Högsta domstolen skulle gå i pension vid 65 års ålder oavsett om deras förordnande gått ut eller ej. De som ville stanna kvar i tjänst fick skicka in en ansökan till president Andrzej Duda. Det faktum att presidenten skulle kunna välja ut vilka som skulle få stanna kvar i tjänst ger presidenten möjlighet att utsätta domstolens ledamöter för politisk påverkan, vilket innebär ett hot mot rättssäkerheten, resonerade EU-kommissionen och bad om ett utlåtande från Europadomstolen.

Utslaget – att Polen måste inhibera lagen – kom för en månad sedan. Redan från början sade flera ministrar om att man skulle bortse ifrån utslaget om det gick emot Polen, men här tycks man nu ha enat sig om att följa EU-domstolens beslut.

När lagen trädde i kraft i somras förklarade president Andrzej Duda 27 ledamöter som pensionerade. Några godkände han sedan för fortsatt tjänstgöring, och utsåg trots att lagen fortfarande granskades av Europadomstolen en rad nya domare för att fylla vakanserna.

Flera av de domare som enligt den nya lagen tvingades gå i pension i somras gick ändå till jobbet eftersom de ansåg att lagen strider mot den polska grundlagen och mot rättssäkerhetsprincipen.

I våras överlämnade premiärminister Mateusz Morawiecki en Vitbok till EU där man gick igenom skälen till domstolsreformerna. Regeringen anser att domstolssystemet är ineffektivt och korrupt, ett arv från kommunistregimens dagar. Vitboken har emellertid inte påverkat EUs inställning till omstöpningen av det polska domstolssystemet.

PiS har på samma sätt rensat ut personal från försvarsmakten, utrikesdepartementet, de offentliga medierna och andra områden inom den statliga förvaltningen med hänvisning till att äldre personal, som utbildades före 1989, dvs. under kommunisttiden, måste bort. (Polskie Radio och wB 21 nov 18)

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

För två veckor sedan beordrade Europadomstolen Polen att omedelbart stoppa Lagen om Högsta Domstolen, som i somras tvingade 27 domare att gå i pension innan deras förordnande gått ut. Utslaget kom på begäran av EU-kommissionen, som anser att den nya domstolslagen är ett hot mot domstolens självständighet – tvångspensionerade ledamöter kan ansöka hos presidenten om att få stanna kvar i ämbetet och kan därmed utsättas för politiska påtryckningar.

Omedelbart efter utslaget svarade Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) att Polen som medlemsland avser att utnyttja sin rätt att överklaga.

De ständiga konflikterna med EU nöter på regeringen, inte minst kraven på att Polen ska följa EUs grundläggande värderingar.

Men kanske har man börjat tänka om i frågan in Högsta Domstolen – i helgen gick senator Adam Bielan från ett av regeringens två små koalitionspartier, Samförstånd (Porozumienie) ut och förklarade att det finns tankar på att arbeta om lagen.

Han förnekade att Polen skulle lämna EU med anledning av konflikterna – ett av Kaczyńskis ofta upprepade mantra är att Polen självständigt fattar sina beslut och dem ska ingen utomstående lägga sig i.

Men regeringen avser inte att driva fram en Polexit, säger Bielan, som antyder att Europadomstolen kanske försökte påverka valutgången i de lokala valen genom att tillkännage sitt beslut bara ett par dagar före valdagen. (Polskie Radio och wB 29 okt 18)

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Europadomstolen beslöt på fredagen att den polska regeringen omedelbart ska stoppa utrensningen av domare i Högsta domstolen (HD).

EU-kommissionen har begärt ett utlåtande om den nya lagen om Högsta domstolen som man anser hota HDs oberoende. I väntan på att Europadomstolen ska hinna plöja igenom all dokumentation krävs nu att lagen temporärt dras tillbaka och att de tvångspensionerade domarna åter träder i tjänst. Inga nya ledamöter får utses, ej heller någon ny ordförande.

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson

Europadomstolen kräver alltså att Polen stoppar president Andrzej Dudas lag om Högsta domstolen. Dels handlar det om att domarna ska gå i pension vid 65 i stället för vid 70 års ålder oavsett om deras förordnande gått ut eller ej, och dels att presidenten har rätt att avgöra vilka domare får sitta kvar efter 65 år. Lagen trädde i kraft i somras och tjugotvå av de ursprungliga ledamöterna har tvingats gå i pension och ersatts med andra ur regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) egna led.

Europadomstolens beslut går inte att överklaga och Polen får ta ställning till beslutet i efterhand. Det är emellertid tillfälligt och kan ändras när det slutgiltiga utslaget kommer.

Europadomstolen gjorde på samma sätt när det gällde att stoppa avverkningen i Białowieża-skogen – ett tillfälligt förbud utfärdades, och Polen fick betala skyhöga böter för att inte omedelbart ha följt beslutet.

För att besluta om tillfälliga åtgärder krävs att Europadomstolen är övertygad om att anmälan av hotet mot den polska rättsstaten vilar på starka grunder.

Ett ingripande här och nu är nödvändigt för att undvika att EU:s intressen skadas allvarligt och bestående och att polackerna berövas sin rätt till oavhängiga domstolar, säger Domstolens viceordförande Rosario Silva de Lapuerta.

Den stora frågan är nu om regeringen kommer att respektera Europadomstolens beslut. Före kommunvalet på söndag ligger man med stor sannolikhet lågt. Medan medierna och allmänheten kunnat ta till sig beslutet direkt behöver regeringen mer tid för läsning och analys. Antagligen väntar man till nästa vecka och kommer då med diverse tolkningar av beslutet, tolkningar som får minsta möjliga effekt på domstolsreformen.

Det råder emellertid en viss förvirring inom regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS).

Presidentkansliets chef Krzysztof Szczerski ifrågasätter att Europadomstolen har rätt att utfärda ett sådant förbud och presidentens talesman Błażej Spychalski säger att den polska regeringen måste ta beslutet och pekar på en möjlig ny lag om Högsta domstolen.

Polens egentliga makthavare, PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, säger däremot högljutt att Polen ska överklaga eftersom beslutet har fattats av en enda person och dessutom är tillfälligt.

Vi är medlemmar i EU och kommer att följa EU:s lagar. Men vi har våra rättigheter och kommer att utnyttja vår rätt att överklaga, säger han.

Ett sannolikt scenario är alltså att PiS-regeringen inte kommer att respektera Europadomstolens beslut. Som så många gånger förr kan man ju hävda att Polen är en suverän stat och att ingen ska lägga sig i Polens inre angelägenheter. Europadomstolens stopp kommer att framställas som ett intrång och ett förödmjukande av den stolta polska själen. Och då är det första steget ut ur EU taget.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.hd

Ännu en reform inom domstolsväsendet är på gång i Polen. Åklagare ska kunna begära att advokater, läkare, journalister och skatterådgivare redogör för vad deras klienter, patienter, meddelare och kunder har berättat i förtroende. Idag är det bara domstolarna som kan komma med sådana krav.

Det skriver Gazeta Prawna (Polens motsvarighet till Dagens Juridik).

Redan i förra veckan sade riksåklagaren och justitieministern Zbigniew Ziobro att departementet arbetar med ett sådant förslag, som i första hand skulle gälla advokater, läkare och skatterådgivare.

Polska Advokatsamfundet vädjar nu till Ziobro att inte gå vidare med förslaget.

Tystnadsplikten är stadgad både i grundlagen och i internationell rätt och ger medborgarna rätten till en rättvis rättegång, skriver Samfundet i ett uttalande. Om den kan sättas ur spel skadas klientens förtroende för advokaten.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har ända sedan maktskiftet hösten 2015 målmedvetet arbetat på att stöpa om domstolssystemet, vilket lett till att landets domstolar idag styrs av politikerna. Konstitutionsdomstolen, Högsta domstolen, Nationella Domstolsrådet har fått nya regler – och nya ledamöter. För att få in partitroget folk i de högre instanserna har pensionsåldern för domare sänkts i Högsta domstolen. Tvångspensionerade ledamöter har ersatts med jurister som handplockats av partiet. Ordföranden i de flesta distriktsdomstolar har också avskedats och ersatts med partitrogna. En disciplinnämnd har inrättats för att presidenten ska kunna bestraffa domare. Motiveringen är att domstolarna är korrupta och ineffektiva och det fortfarande finns domare som avkunnade domar mot den demokratiska oppositionen under krigstillståndet 1981-83.

EU har reagerat kraftigt mot politiseringen av domstolsväsendet, och lagen om Högsta domstolen har skickats till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för ett utlåtande. (Gazeta Prawna och wB 1 okt 18)

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

EU-kommissionen beslöt på måndagen som väntat att hänvisa Polens nya lag om Högsta domstolen till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Med lagen tvingas domstolens ledamöter att gå i pension vid 65 års ålder i stället för som tidigare 70. Detta oavsett om deras förordnande går ut eller ej. De som vill fortsätta arbeta får lämna in en ansökan till president Andrzej Duda, som gör en personlig bedömning.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ser detta som ett sätt att komma tillrätta med korruption inom domstolen, medan domarna och EU anser att lagen påtagligt inskränker rättsväsendets självständighet eftersom den gör ledamöterna beroende av presidentens välvilja.

När lagen trädde i kraft i juli tvångspensionerades 27 av 73 domare. Mer än en tredjedel av domstolens ledamöter rensades alltså ut och ersattes av nya som handplockats av justitieminister Zbigniew Ziobro. En av dem var HDs ordförande Małgorzata Gersdorf, som emellertid vägrade låta pensionera sig utan fortsatte arbeta.

Lagen har lett till uppror inom domarkåren och premiärminister Mateusz Morawiecki var nyligen på besök hos Gersdorf som efter mötet i en kommuniké slog fast vilka villkor som gäller för att inleda en dialog med regeringen: tvångspensionerade ledamöter ska få komma tillbaka, själv ska hon fortsätta som ordförande tills hennes förordnande går ut och Polska domstolsrådet (KRS) ska återställas i sitt grundlagsenliga skick.

Jag ägnar mig inte åt politik, säger Gersdorf, jag försvarar rättsstaten.

Både högskoleminister Jarosław Gowin och EU-minister Konrad Szymański har sagt att Polen kan bli tvunget att bortse från Europadomstolens utslag om det går regeringen emot, men i ambition att lugna upprörda sinnen har utrikesminister Jacek Czaputowicz förklarat att regeringen visst kommer att rätta sig efter domslutet. (Polskie Radio, parlamentarny.pl och wB 24 sept 18)

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla Lindberg.

Premiärminister Mateusz Morawiecki avlade klockan 8 på morgonen den 19 september ett oväntat besök hos professor Małgorzata Gersdorf, förste ordförande i Högsta domstolen, på hennes arbetsrum. Det har inte sagts vad mötet gällde, men på fredagen gick professor Gersdorf ut med en kommuniké som gör läget något tydligare.

Kommentar:
Dorota Tubielewicz Mattsson

Hon ställer tre villkor för att en dialog mellan regeringen och HD ska komma till stånd: först och främst ska hon i överensstämmelse med grundlagen sitta kvar till år 2020; därefter ska de ”tvångspensionerade” ledamöterna i Domstolen komma tillbaka och slutligen – och det är nog det villkor som blir svårast att uppfylla – ska Polska domstolsrådet (KRS) återfå sin grundlagsenliga form, det vill säga dess medlemmar ska inte väljas på politiska grunder.

Såväl mötet mellan Morawiecki och Gersdorf som kommunikén visar att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) börjar känna sig pressat av den stundande sammandrabbningen med Europeiska domstolen. Samtidigt är det tydligt att Gersdorf inte ger vika för regeringens massiva påtryckningar utan fortsätter att värna såväl om domares rättigheter som om förändringen av Polska domstolsrådet som ju bryter mot grundlagen.

Under de senaste dagarna har EU-kommissionären Frans Timmermans föreslagit att EU nu ska dra nedmonteringen av det demokratiska rättssystemet i Polen inför Europadomstolen, Morawiecki har haft samtal med EU-kommissionens chef Jean-Claude Juncker och EU-kommissionen har beslutat att avvakta till efter Morawieckis överläggningar med Gersdorf. Allt pekar på att regeringen försöker vinna tid, för EU-kommissionen ska redan måndagen den 24 september officiellt överlämna ärendet till Europadomstolen.

PiS-politikerna hävdar att mötet mellan Morawiecki och Gersdorf var obetydligt. Men varför skulle premiärministern, som hittills hållit sig borta från domstolsreformen, under morgontimmarna bege sig till HD för att tala med en pensionär? Det mest troliga är att Morawiecki vill förhandla och att regeringen överväger eftergifter. Vilka de skulle vara återstår att se. PiS-regeringen har gått så långt i sin destruktiva hantering av rättssystemet att det blir svårt att göra något utan förlora ansiktet. Inför det stundande kommunvalet kan det vara farligt att utmana sina trogna väljare tålamod. Å andra sidan hamnar nu hela ärendet i ett internationellt, europeiskt sammanhang som man inte så lätt kan vifta bort utan att utsätta sig för allvarliga politiska och ekonomiska konsekvenser. Vad som tynger mest för regeringen kommer den närmaste framtiden att utvisa.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Europeiska Nätverket för Domstolsadministration, ENCJ, stänger av Polska Domarrådet, KRS, för att kunna garantera sin självständighet. Det skriver ENCJ i ett pressmeddelande.

Polska Domstolsrådet, KRS, är det som ska garantera domstolarnas och domarnas oberoende, och men efter de reformer som regeringen Morawiecki har genomfört lever Domstolsrådet inte längre upp till kraven på oberoende. Nätverkets medlemmar måste vara politiskt självständiga och ska inte påverkas av lagstiftare och politiker.

Problemen är att ledamöterna tillsätts av politiker, att ledamöter i Högsta domstolen tvingas gå i pension och den nya disciplinnämnden som innebär hot om påtryckningar mot ledamöterna i Domstolsrådet.

Beslutet, som innebär att KRS förlorar sin rösträtt inom nätverket, fattades efter ett extramöte på tisdagen. (Sveriges Radio 17 sept 18)

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

Högsta domstolens ledamöter har på torsdagen arbetat som vanligt, trots att president Andrzej Duda har pensionerat dem. Domaren Dariusz Zawistowski, av presidenten utsedd att ersätta professor Małgorzata Gersdorf som HD-ordförande, har avstått från uppdraget. Han anser att Gersdorf enligt grundlagen fortfarande ska leda Domstolens arbete. Ledamöterna fortsätter sitt arbete eftersom de inte fått något beslut undertecknat av presidenten, bara en skrivelse från hans kansli. Presidentkansliet påpekar att det är kansliet som skickar ut skrivelser. Men domarna ska få ett beslut undertecknat av presidenten.

Detta är Dudas sätt att försöka undvika anklagelser om brott mot författningen och det rättsliga ansvaret, menar experterna, och ett beslut som detta borde undertecknas även av premiärminister Mateusz Morawiecki.

Duda har också struntat i att invänta det utlåtande från EU-domstolen som HD begärt. Därmed undergrävs maktens tredelning som den västerländska civilisationen vilar på. Dessutom är presidentens agerande inte effektivt – HD:s arbete präglas idag av kaos som i slutändan påverkar medborgarna och deras ärenden i Domstolen.

Regimen kan måhända försöka sätta politisk munkavle på domarna men det lär inte gå att göra samma sak med EU-domstolen. Om det visar sig att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ignorerar även dess beslut är det ett tydligt tecken på att Polen inte längre önskar tillhöra EU och dess värdesystem, kulturella och demokratiska gemenskap.

Det har kommit uttalanden från flera ministrar i frågan. Först gick biträdande premiärministern och högskoleministern Jarosław Gowin ut med att Polen kan komma att strunta i EU-domstolens utslag om det polska rättssystemet. Därefter sade utrikesminister Jacek Czaputowicz att regeringen visst skulle respektera domstolens utslag. Czaputowicz tillhör PiS medan Gowin leder det lilla koalitionspartiet Samförstånd (Porozumienie).

President Andrzej Duda har för övrigt sagt att EU är en ”imaginär gemenskap” som Polen inte har någon nytta av. Den egna polska gemenskapen är viktigare än EU som bara lägger sig i landets interna angelägenheter. Men pengarna som strömmar in i Polen är ingalunda imaginära, de är ytterst konkreta och det är kommunerna som har störst nytta av dem.

Nåväl, EU har rätt att reagera när regeringen bryter mot grundlagen i en av medlemsstaterna. Ingen inom EU har tidigare betett sig på samma sätt som Polen (ja, kanske Ungern). Därav unionens förvåning men också den starka förvissningen om att inget EU-land kan fungera med ett så dysfunktionellt rättssystem.

Likaså har domare all rätt att reagera på nedmonteringen av det demokratiska rättssystemet; de har i sin domared lovat att försvara grundlagen och verka i överensstämmelse med den. Och tvärtemot vad regimens representanter säger har det ingenting med politik att göra. Domarna uttalar sig inte om barnbidraget eller utrikespolitiken; de uttalar sig om domstolarnas oavhängighet och autonomi, om maktens grundlagsfästa tredelning.

Huruvida EU-domstolen kan göra något åt den dramatiska situationen i Polen eller inte är en öppen fråga. En annan fråga är om regeringen är medveten om konsekvenserna av sin vendetta mot domarna och nedmonteringen av demokratiska rättssystemet – nämligen bristen på respekt och tillit ute i världen, drastiskt minskande investeringar i Polen, politisk och kulturell isolering.

Dorota Tubielewicz Mattsson

President Andrzej Duda har nu fattat sitt beslut om vilka ledamöter i Högsta domstolen (HD)som ska få fortsätta sin tjänstgöring efter att ha uppnått pensionsåldern. Beslutet gäller dock bara fem av domarna, de som tidigare godkänts av det nya politiskt styrda Polska domstolsrådet (KRS).
Samtidigt fattar han inget beslut om de återstående domare som fyllt 65 år, vilket innebär att de får gå i pension, meddelar presidentkansliet.

På så sätt vill Duda göra sig av med de sju oönskade domarna utan att riskera anklagelser om brott mot grundlagen. Även HD:s förste ordförande professor Malgorzata Gersdorf riskerar tvångspensionering trots att hennes sexåriga mandat enligt grundlagen löper ut först 2020. Men så länge vill regimen inte vänta.
Grundlagsexperten professor Marek Chmaj anser att de sju domarna fortfarande kan verka som HD-domare. Och presidenten – hur han än vrider och vänder på det – kommer inte att kunna undgå ansvaret för att ha brutit mot författningen.
Högsta domstolen har vänt sig till EU-domstolen med två prejudicerande frågor som man vill ha behandlade i snabbare takt. Dels proceduren kring valet av Polska domstolsrådets medlemmar och dels förändringarna i lagen om Högsta domstolen.

HDs ledamöter anser att presidenten inte bör fatta några beslut så länge EU-domstolen inte behandlat ärendet, säger HD:s presstalesman Michal Laskowski. Duda har inte respekterat HD:s beslut om att frysa alla utrensningsprocedurer tills Europeiska unionens domstol kommer med ett utlåtande. Han har inte heller velat vänta på EU-domstolens utslag.
Dorota Tubielewicz Mattsson

Flera domare hotas nu av de disciplinära åtgärder som införts i och med de nya kontroversiella domstolslagarna. Det är Igor Tuleya och Bartłomiej Przymusiński, talesman för organisationen Iustitia. De kommer i så fall att dras inför den nyinrättade Disciplinära kammaren (Izba Dyscyplinarna) vid Högsta domstolen, handplockade av regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och i synnerhet justitieministern. En tredje domare, Krystian Markiewicz, är kallad till förhör. Samtliga har i kritiska ordalag uttalat sig om justitieminister Zbigniew Ziobros reform av det polska rättssystemet, skriver portalen OKO.press. De har nu fjorton dagar på sig att förklara sig.

Anklagelserna gäller deras uttalanden i olika medier. Tuleya har antytt att det nya politiskt styrda valet av nya ledamöter till Högsta domstolen inte skett i överensstämmelse med grundlagen, och  Przymusiński har kallat valet för en ”skönhetstävling”.

Det kan även handla om att de läckt om att Medborgarplattformens överklagande av man lade ner förundersökningen av i vilken lokal det omdiskuterade budgetbeslutet år 2016 fattades. Markiewicz ska förmodligen vara vittne.
Biträdande ombudsmannen för disciplinära ärenden som verkar vid Polska domstolsrådet (KRS) är tillsatt av justitieminister Ziobro, skriver OKO.press.

Som presstalesperson uppträder Przymusiński ofta i medierna. Han är känd för sin kritiska ställning gentemot den pågående reformen som enligt honom är ett brott mot författningen. Tuleya har också gjort sig känd för att öppet försvara domstolarna oberoende och maktens tredelning.
De berörda domarna vill inte uttala sig, men andra domare anser att krav på vittnesmål och klargöranden syftar till att tysta ner Tuleya och Przymusiński samt är ett straff för deras kritik av de nuvarande makthavarnas förehavanden. Det är en skrämseltaktik – domare ska inte ta sig friheter och vara kritiska mot vare sig reformen, det nya Polska domstolsrådet (KRS) eller Konstitutionsdomstolen (KD). Dessa påtryckningsmedel mot domarna måste tas på allvar. Om Tuleya och Przymusiński förklaras ha överskridit gällande normer kan de drabbas av disciplinära åtgärder som brottsmisstankar och rättegång.
Ytterligare en domare hotas av disciplinära åtgärder, skriver OKO.press. Det är Monika Frąckowiak i Poznań som uttalat sig offentligt i samband med demonstrationer till stöd för KD och författningen. Hon har framträtt i medier och deltagit i debatten kring polska domstolar i Europaparlamentet. Idag är det ingen som vet om man bara försöker skrämma Tuleya och Przymusiński eller om man verkligen tänker ta till det tunga artilleriet. Om så är fallet är Polen återigen en förtryckarstat.
Dorota Tubielewicz Mattsson

Skärmdump från FB.

Över hela Polen kläs nu statyer i offentlig miljö i t-shirts med ordet KONSTYTYCJA (Grundlagen) på framsidan. Det är den senaste formen av protest mot PiS-regeringens juridiska reformer.

Och polisen rycker ut för att gripa brottslingarna som vanärar samhällets kulturella utsmyckning.

Det är både skrattretande och farligt. Skrattretande för att makthavarna gör sig till åtlöje; farligt för att myndigheter, som mobiliserar icke-adekvata maktmedel för att förfölja människor som klär statyer i t-shirt, också kan tänkas gå mycket längre i sin iver att försvara regimen.

Det har förresten redan inträffat. De som misshandlats under demonstrationerna utanför Högsta domstolen ska – enligt makthavarna – ha tillfogat sig skadorna själva. Användningen av tårgas tillskrevs också de demonstranterna. Folk har gripits och anklagats för brott. Inrikesminister Joachim Brudziński kom med förtäckta hot.

Samtidigt tycks det vara omöjligt att identifiera personer som bär på rasistiska banderoller under nationalisternas marscher. Den 1 augusti, när hela Polen högtidlighöll minnet av Warszawaupprorets utbrott, fick de till och med eskort av polisen.

Poliskåren har kämpat länge för att slippa associeras med den kommunistiska milisen, men idag återkommer associationerna till våld, förtryck och repressalier. Polisen blir alltmer politiserad och utnyttjas till att implementera regimens aktuella politik snarare än till att skydda befolkningen.

Regimen är uppenbarligen rädd för Konstitutionen som pryder statyer över hela landet. Regimen använder polisen för att göra upp med politiska motståndare. Regimen monterar ner det polska rättssystemet. Hela Polen ser det. Och hela Europa också. Hur länge till?

Dorota Tubielewicz Mattsson

Professor Marcin Matczak, en av de grundlagsexperter som ingår i den informella juristgruppen.
Foto: FWW högskola.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) håller på att avveckla rättsstaten. Men vad händer i Polen när partiet inte längre är vid makten och det demokratiska systemet förstört? Hur återskapas demokratin i Polen?

Det undersöker en informell grupp jurister och andra experter som arbetar fram metoder att återinföra ett tillstånd som är förenligt med grundlagen. När det förr eller senare blir ett maktskifte ska det finnas svar på hur den juridiska situationen i Polen normaliseras.

Frågan är om det är möjligt att avveckla Lag och Rättvisas (PiS) samtliga juridiska beslut som är oförenliga med grundlagen, hur det i så fall ska gå till och hur lång tid processen kan ta.

Med tanke på att gruppen är informell och att vissa deltagare inte vill att deras namn ska avslöjas kan jag inte säga så mycket, förklarar professor Marcin Matczak, grundlagsexpert och den enda namngivna i expertgruppen. Men vi är mycket oroliga över vad som händer med det polska rättssystemet, och vi känner till de mekanismer som styr grundlagen så väl att vi inser att det inte blir lätt att ställa allt tillrätta.

Vi har bland annat funderat på om det går att avsätta de domare som PiS nu tillsatt utan att bryta mot författningen. Och vi har konstaterat att det är möjligt, säger han. Detsamma gäller de domstolsbeslut som fattats av felaktiga domarsammansättningar i Konstitutionsdomstolen och Högsta domstolen.

Mer än så vill han inte avslöja – planen för hur man ska lämna kaoset och rättslösheten ska hållas hemlig tills vidare, annars kan de nuvarande makthavarna vidta åtgärder för att försvåra eller rent av omöjliggöra räddningsplanen.

Många tror att om det blir ett maktskifte eller om de nuvarande makthavarna besinnar sig så kan man ogiltigförklara allting som PiS genomfört. Men det kan inte vara så att om ett parti vinner valet så kan man jämna allting med marken med en enda ny lag, påpekar Matczak. Så fungerar det inte i en rättsstat. Grundlagen måste följas i alla lägen annars fördjupas bara den konstitutionella krisen. Det kan alltså inte bli fråga om omedelbara åtgärder eller uppgörelser. Expertgruppen arbetar för att finna lösningar som är förenliga med grundlagen, inte för att besvara rättslöshet med rättslöshet.

Vi samarbetar inte med något oppositionsparti. Alla arbetar ideellt och när tiden är mogen publicerar vi resultatet av vårt arbete. Alla ska kunna använda sig av våra lösningar, försäkrar Matczak.

Det är svårt att tro att den nuvarande regimen kommer att inse sina misstag och vilja ta till expertgruppens lösningar. Man får hoppas att den politiska oppositionen i Polen kommer att vilja göra det. För i dagsläget det är knappast troligt att den har egna lösningar att komma med.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Trots omfattande protester antog parlamentet på fredagen den kontroversiella lagen om Högsta domstolen. Demonstranter utanför parlamentsbyggnaden och regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) högkvarter kritiserar polisen för att ha uppträtt hårdhänt, och en del av poliserna verkade komma någon annanstans ifrån, skriver Dorota Tubielewicz Mattsson.

Hårda tag under protesterna utanför parlamentet.
Foto: Sympatycy Koalicji Obrońców Demokracji

”Demokrati!”, ”Konstitutionen!”, ”Vanära!” ropades det i plenisalen när regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) på fredagen i expressfart röstade igenom den nya lagen om Högsta domstolen.

Oppositionsparlamentarikerna protesterade men fick efter beslut av talmannen bara 15 sekunder på sig att framföra frågor eller synpunkter. I praktiken innebar det att man la munkavle på oppositionen.

Läs vidare >>

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Principen att göra sig av med anställda i den offentliga förvaltningen som var med under kommunisttiden – som nu ledamöterna i Högsta domstolen – har varit en viktig fråga för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS). Förre utrikesministern Witold Waszczykowski rensade ut diplomater som inlett sin utbildning före 1989 (som alltså är runt 50 år idag). Förre försvarsministern Antoni Macierewicz var hård mot militärer ur samma generation vilket ledde till att hela generalstaben avgick i protest våren 2016.

Nu har turen kommit till domstolsväsendet. I en ny kritiserad lag har PiS sänkt pensionsåldern för ledamöterna i Högsta domstolen till 65 år. Man kan ansöka om att få sitta kvar efter 65-årsdagen men många hävdar sin rätt att arbeta kvar tills deras mandatperiod löper ut – mandatperiodens längd, sex år, är fastslagen i grundlagen.

EU är kritiskt till den nya lagen och Europadomstolen ska nu ta ställning till om lagen hotar de demokratiska värdena i Polen.

För att förklara regeringens inställning har premiärminister Mateusz Morawiecki framträtt i EU-parlamentet. Han sade att övriga medlemsländer inte förstår den postkommunistiska verklighet som Polen lever i, och att det är absolut nödvändigt att reformera domstolsväsendet.

Det finns domare som var med och avkunnade skamliga domar mot medlemmar av Solidaritet och den demokratiska oppositionen under krigstillståndet 1981–83, sade Morawiecki. Det finns de som dömde mina kamrater till 10 års fängelse och som sitter kvar i Högsta domstolen!

Men, menar många, det fanns också rakryggade domare på den tiden som struntade i regimens önskemål och dömde efter sina samveten som jurister.

En av dem, Teresa Romer, som tidigare har varit ordförande i Högsta domstolen och i juristsamfundet Iustitia, fick mycket kritik från kommunistregimen för att hon frikände PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, idag Polens mäktigaste man.

Kaczyński arbetade på fackföreningen Solidaritets avdelning i Mazowsze, men när krigstillståndet infördes natten till den 13 december 1981 och förbjöds Solidaritet han stod utan jobb. Han överklagade till Arbetsdomstolen, enligt tidningen Gazeta.pl. Teresa Romer var den domare som skulle döma i målet. Hon dömde staten att betala högsta tänkbara skadestånd till Kaczyński.

Menar Morawiecki att det var ett utslag i kommunistregimens intresse? Har PiS-ledaren glömt det? Har han någonsin tackat Romer? Kan man verkligen hävda att alla ledamöter i Högsta domstolen på den tiden gick kommunistregimens ärenden, undrar kritikerna.

Michał Łaśkowski, Högsta domstolens talesperson, kräver att Morawiecki ska specificera vilka fall han avser när han talar om skamliga domar. (PAP och Natemat.pl juli 18)

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

I sextiosju polska städer hölls på tisdagen massiva protester mot den nya lagen om Högsta domstolen, som trädde i kraft vid midnatt. Reformen innebär att nästan 40 % av ledamöterna tvingas gå i pension för att regeringen ska kunna ta kontroll över domstolen.

Även HD:s första ordförande professor Małgorzata Gersdorf drabbas av lagen, trots att konstitutionen garanterar henne en sexårig mandatperiod som löper ut 2020. Samtidigt kan man enligt grundlagen inte avlägsna sittande domare.

Kommentar
Dorota Tubielewicz Mattsson

Gersdorf träffade på tisdagen president Andrzej Duda, som till hennes efterträdare på ordförandeposten just utnämnt Józef Iwulski – den domare som Gersdorf själv tidigare utsett till sin ersättare när hon är sjuk eller ledig.

Därefter deltog hon i demonstrationen utanför Högsta domstolens byggnad.

Jag har inte gått i pension. På den punkten är jag inte överens med presidenten, slog hon fast. Och på onsdagen den 4 juli infann hon sig som vanligt till sitt arbete. Hon hälsades av demonstranter och domarkolleger som symboliskt följde med henne in i byggnaden.

Formellt kan man konstatera att Högsta domstolen nu har två ordförande. Kaoset förstärks av att presidentens utnämning av Iwulski var muntlig, medan Gersdorf i ett dokument styrkt hans befogenheter som hennes ersättare under semester eller sjukdom. Duda har för övrigt inte heller pensionerat Gersdorf skriftligen – bara muntligen.

Nu har man alltså två narrativ: det ena är Gersdorfs och följer den konstitutionella ordningen, det andra är presidentens och PiS-regeringens och har föga med grundlagen att göra.

Frågan är då varför det är så viktigt att byta ut Małgorzata Gersdorf. Skälet är att HD:s ordförande automatiskt också är ordförande i Statstribunalen, den domstol som har hand om åtal mot landets president, ministrar eller domare. Duda som ju är utbildad jurist vet naturligtvis att han kan komma att ställas inför riksrätt för brott mot grundlagen. Samma gäller förre premiärministern Beata Szydło och hennes ministrar. En HD-ordförande från de egna leden ger garantier för att de ansvariga inte riskerar åtal. Presidentens muntliga utnämnande av Iwulski – som lämnar utrymme för tolkningar – tyder också på det. Duda har hittills inte själv uttalat sig utan låter uppgifterna komma från presidentkansliet. Då kan han vid behov hävda att han blivit missförstådd. Då kan man säga att presidenten naturligtvis inte kunde utnämna Gersdorfs efterträdare (eftersom det strider mot grundlagen) och därför ”hängde på” hennes beslut att utse Iwulski till sin ersättare under semestern. Nu låtsas han att det är hans beslut (trots att Iwulski själv offentligt sagt att presidenten inte gjort honom till Gersdorfs efterträdare). Och därmed har han faktiskt bekräftat att Gersdorf inte gått i pension.

Presidenten kan enligt lagen om HD utse ordförandens efterträdare. Men då behöver han premiärministerns underskrift. Dessutom är Iwulski är 66 år och enligt den nya lagen för gammal för att vara ordförande i HD. Duda har trasslat in sig i tolkningar och paragrafer men hans huvudsyfte tycks vara att skydda sig själv. Han bryter mot grundlagen och han bryter mot lagen om Högsta domstolen genom att överträda sina befogenheter. Moment 22 alltså, och det har han själv försatt sig i.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Högsta domstolen i Warszawa.
Foto: Gunilla LIndberg.

President Andrzej Duda utnämnde på onsdagen domaren Józef Iwulski till ordförande i Högsta domstolen. Han ersätter professor Małgorzata Gersdorf som i enlighet med den nya lagen går i pension.

Gersdorf avser dock att gå till sitt arbete som vanligt i morgon – hon och en rad andra ledamöter i domstolen anser att den nya lagen inte är förenlig med grundlagen och rättsstatsprincipen och därför är ogiltig.

Lagen sänker pensionsåldern för ledamöterna i Högsta domstolen från 70 år till 65 år, vilket innebär att drygt en tredjedel av domarna nu tvångspensioneras. Gersdorf, vars mandat egentligen inte löper ut förrän 2020 fyller dessutom inte 65 förrän i november, vilket inte bekymrat presidenten.

Beskedet från presidenten har förorsakat demonstrationer och protester utanför domstolsbyggnaden. Bland deltagarna fanns representanter för oppositionen, som intensivt har motsatt sig regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) reformpaket för domstolsväsendet.

Vi måste försvara konstitutionen och domstolarnas självständiga ställning i förhållande till politikerna, säger Gersdorf. Min sexåriga mandatperiod, som är fastslagen i grundlagen, har inte löpt ut ännu. När jag svors in lovade jag att försvara grundlagen, och det måste jag göra.

PiS-ledaren Jarosław Kaczyński är upprörd över att domstolens ledamöter inte följer lagen – som fått EU-kommissionen att dra Polen inför Europadomstolen.

Jag är övertygad om att det här upproret kommer att bli ett katastrofalt nederlag, säger han till den regeringsvänliga tidningen Gazeta Polska. Han anser också att striden med EU om rättssäkerheten i Polen är en komplott som iscensatts av åtta medlemsländer.

Den kommer inte att lyckas, säger han, för de har inte majoriteten av medlemsstaterna med sig. (Parlamentarny.pl 3 juli 18)

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

EU anmälde på måndagen Polen för att med den nya lagen om Högsta domstolen bryter mot EUs lagstiftning om rättssäkerhet. Enligt lagen tvingas 26 av 72 ledamöter avgå med hjälp av sänkt pensionsålder.

Innan EU-kommissionen inledde sin åtgärd försökte kommissionären för lagstiftningsfrågor, Frans Timmermans, än en gång försöka få regeringen i Warszawa att förstå hur EU resonerar. Men nu är det alltså domare, inte politiker, som avgör vem som har rätt.

Under alla förhållanden träder lagen i kraft i morgon tisdag. Domarna vägrar att avgå, eftersom deras mandatperioder finns fastställda i grundlagen. Den tidigare pensionsåldern har varit 70 år.

De som vill fortsätta som domare i Högsta domstolen efter 65-årsdagen har kunnat ansöka om förlängning – med bifogat läkarintyg – och en av dem som inte gjort det är domstolens ordförande, Małgorzata Gersdorf.

Därför kommer president Andrzej Duda nu att tillkännage att hon går i pension i enlighet med den nya lagen.

Gersdorfs mandatperiod löper ut 2020, och häromdagen valde kollegorna om henne till ordförande för ytterligare sex år. Hon fyller 65 i november.

Hennes mandatperiod avkortas, men det är som det ska vara, säger Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) till tidningen Gazeta Polska. Hon har inte lämnat in någon ansökan och då kan presidenten inte ta ställning till om det var lämpligt att hon fortsätter.

Det finns igen anledning till att jag skulle ansöka om förlängning, säger Gersdorf. Mandatperioderna är fastställda i grundlagen, och mitt mandat går ut 2020.

Om man bryter mot lagen får man tänka på de rättsliga konsekvenserna, säger Kaczyński. Han har varit irriterad över Gersdorfs fortlöpande kritik mot domstolsreformerna ända sedan de inleddes kort efter makttillträdet hösten 2015.

På en föreläsning för juridikstuderande i Warszawa sade hon i dagarna att den nya lagen om Högsta domstolen innebär en utrensning av domare med hjälp av tvångspensionering.

Den som vinner parlamentsvalet inte automatiskt får besluta hur som helst – man måste följa grundlagen, påpekade hon och möttes av kraftiga applåder. (Gazeta Polska, Natemat.pl och onet.pl 2/3 juli)

Högsta domstolens ordföranden Małgorzata Gersdorf.
Foto: wikipedia.

Högsta domstolen (HD) har enhälligt valt om den sittande ordföranden Małgorzata Gersdorf fram till siste april 2020. Beslutet följer grundlagen som står över den nya lagen om Högsta domstolen, resonerar ledamöterna.

Valet ska ses som en protest mot den nya och kraftigt kritiserade lag som träder i kraft den 3 juli. Det är samma lag som står högt på agendan för Frans Timmermans, EUs kommissionär i lagstiftningsfrågor.

Enligt den kritiserade lagen ska ledamöterna automatiskt lämna sina uppdrag när de fyller 65 och professor Gersdorf fyller 65 i höst.

Men Domstolen menar att om ledamöterna tvångspensioneras vid 65 års ålder innebär det att så många måste sluta i nästa vecka att rättssäkerheten är i fara. 70 år vore en lämpligare åldersgräns.

Ledamöterna i HD har i hög grad EUs öra i den här frågan. Redan vid årsskiftet 2015/16 började PiS reformera domstolarna och gav de högsta instanserna en politisk överrock. Misshagliga ledamöter ska kunna bytas ut och vid behov ska presidenten och justitieministern kunna utfärda disciplinbot (!) till enskilda domare. En lång rad ordförande i domstolar på lägre nivå har snabbt bytts ut för att PiS politik i rättsfrågor snabbt ska kunna slå igenom.

EU reagerade, liksom Venedigkommissionen (Europarådets grundlagsexperter), USA och en rad internationella jurister.

Frans Timmermans, EU-kommissionär med ansvar för lagstiftningsfrågor, har under årens lopp haft många samtal med olika representanter för regeringen. Resultatet har blivit mer eller mindre kosmetiska förändringar i lagtexterna men få egentliga förbättringar.

Regeringen hävdar att man med råge uppfyllt samtliga EUs krav och har svårt att förstå varför Timmermans inte lägger av. Man hänvisar också till lagstiftningen i Tyskland och Spanien, som man anser vara formulerad på samma sätt. Den vitbok som premiärminister Mateusz Morawiecki i mars överlämnade till alla regeringschefer och kommissionärer i unionen blev inte det klargörande som regeringen avsett. Enligt Morawiecki blev vitboken väl mottagen men den har inte påverkat EU-ministrarna.

Och i Irland väntar man med att lämna ut en misstänkt knarkhandlare tills det är fastslaget att Polen är ett rättssäkert land.

Frågan är naturligtvis om det är så illa att man definierar begrepp som rättssäkerhet och domstolars oberoende på olika sätt. Eller om det, som PiS-aren Zdzisław Krasnodębski antyder, handlar om att vänta ut Timmermans – efter nästa EU-val blir det sannolikt någon annan som får hand om lagstiftningsfrågorna, i bästa fall någon som har samma uppfattning som PiS. (gazeta.pl och wB 28 juni 18)