Polska påskägg – pisanki

Ägg i olika tekniker.

Påskägg i Polen är traditionell folkkonst och kan fortfarande köpas på Cepelia, den polska Hemslöjden. Äggen har utvecklats under sekler och skiftar ungefär som folkdräkter gör i olika delar av landet. Arkeologer har under utgrävningar hittat målade ägg från runt år 1000.

Handmålade ägg av trä från olika regioner.

På polska heter det inte att måla ägg utan att skriva (pisać) och därav namnet pisanki för de handgjorda äggen. Det finns dock undantag där äggen målas. Huvudsakligen dekoreras de mest med en batikmetod och med skrapningsteknik. Enligt batikmetoden ”skrivs” mönstret på ett ägg med smält bivax och man använder en tunn nål. När vaxet torkat doppar man ägget i växtfärg. Därefter tar man bort vaxet genom försiktig uppvärmning och mönstret framträder.

Tupp och höna, gjorda för hand.

Med skrapningstekniken doppas ägget i växtfärg och sedan skrapas hela mönstret fram på fri hand med en spetsig kniv. I Kurpie i nordöstra Polen använder man en teknik med märgtrådar ur säv som limmas med små garnbitar på ägget. I vissa delar av Polen målar man ägg av trä, annars använder man sig av riktiga ägg från höns, ankor eller gäss.

På palmsöndagen före påsk tar man med sig ”palmer” till kyrkan till åminnelse av Jesu intåg i Jerusalem. Denna tradition hade vi även i Sverige fram till 1529. ”Palmerna” består av pinnar som är klädda med torkade blommor och gräs färgat i bjärta färger. Även sådana kan man hitta på Cepelia. Traditionen kommer från Litauen som var i union med med Polen 1386 – 1792.

Glad Påsk!
Text och bild: Henrik Oxelcrantz
Källa: Jag har hittat en del i en ICA-kuriren från början av 80-talet.

Cepelia satsade på folkkonsten

Henrik Oxelcrantz.

I Cepelia utvecklades den folkliga konsten i textil, papper och andra naturmaterial. Många av oss har känt glädje över de vackra och färgglada produkterna.
FK Henrik Oxelcrantz har studerat historien om Cepelia och kvinnorna som gjorde folkkonsten tillgänglig för alla.

Pappersklipp (wycinanka) från Łowicz. Bilden, liksom alla övriga har ställts till Bulletinens förfogande av Cepelia.

Historien bakom det kända företaget Cepelias framgång går tillbaka till polackernas vurm för det folkliga som tar sin början i romantiken. Zofia Szydłowska som var Cepelias första vd hänvisar till Cyprian Norwids dikt Promethidion (1851) som en orsak till framgången. ”Varje nation ska hitta sin egen väg till konsten, och varje konst skulle avbilda kärlek till sitt land”. Under perioden Młoda Polska (Det unga Polen) 1887-1939 började konstnärer måla folkliga motiv. Även författare tog upp det folkliga, som Stanisław Wyspiański i dramat ”Wesele” (Bröllopet) från 1901. I ”Bönderna” beskriver Władysław Reymont med stor detaljrikedom böndernas klädsel, redskap och seder. Det rådde en formlig bondemani.

Läs vidare >>

Biskoparna fördömer Halloween

Halloweenpumpa kan vara skrämmande för de små.
Foto: G. Lindberg.

Katolska kyrkan är ingen vän av det Halloween-firande som sedan ett par decennier spritt sig över Europa. De polska biskoparnas talesperson Paweł Rytel-Andrianik har tagit bladet från munnen och fördömer detta hedniska umgänge med spöken och onda andar.

Halloween är en hednisk sed som är oförenlig med kultur och tradition i Polen. Halloweenfirandet är helt motsatt den atmosfär av bön och reflektion som vi känner på Allhelgonadagen och Alla Helgons dag, säger Rytel-Andrianik. Påve Benedikt XVI har sagt att Halloween främjar en dödskult, driver den unga generationen mot en esoterisk magi och angriper heliga och andliga värderingar. I Polen är de första dagarna i november en minnesdag för de döda, för bön och för reflektioner över meningen med livet, och Halloween är helt enkelt inte förenligt med andan under de dagarna, det är en förnekelse av de grundläggande kristna värdena.

Det är inte så att kyrkan kräver att alla sörjer och gråter under de här dagarna, säger biskoparnas talesperson, tvärtom är det en glad tid, och föräldrarna bör låta barnen gå med i helgonprocessioner i stället för att låta dem klä ut sig i konstiga dräkter, råder Rytel-Andrianik.

Halloween är helt enkelt en keltisk tradition, främmande för kristendomen. Det är ingenting som vi har antagit i Polen, och det går inte att jämka ihop upptåg i chockerande kläder med vår tradition att be för de avlidnas själar. Studier visar att många av de små Halloweenfirarna kan bli rädda eller få mardrömmar av alla spöken och onda andar, och det är inte bara ett oskyldigt skämt utan kan ha allvarliga konsekvenser, understryker Rytel-Andrianik. (fakty.interia.pl 30 okt 17)

Feta munkar förgyller torsdagen

Fettorsdagsmunkar säljs överallt i Polen denna dag.
Foto: Ted Bergdahl.

Fettisdag och fastlagsbullar är vi bekanta med – i Polen äter man fettorsdagsbullar eller -munkar. Och det gör man idag, i genomsnitt äter polackerna 2,5 fettorsdagsbulle denna torsdag i februari. Enligt traditionen äter man sig därmed till välstånd för hela året, skriver tidningen Rzeczpospolita.

Bagarna tävlar om att göra de bästa bullarna och medierna recenserar dem. Framför de mest uppskattade konditorierna ringlar sig köerna långa redan klockan två på natten.

Många bagare sätter gränser för hur många fettorsdagsmunkar kunderna får köpa – max 20 i taget om de läckra bakverken ska räcka till alla.

Enligt experterna ska munkarna göras av vanlig jäsdeg, degklumpen till varje bulle ska väga 55–70 gram. Varje munk ska innehålla minst 400 kalorier – fett och socker är viktiga ingredienser, för säkerhets skull friteras de i ister, fylls med sylt eller marmelad och täcks med glasyr. (Rzeczpospolita 23 feb 17)

De kära barnbarnen

Polska mor- och farföräldrar ligger bra till på barnbarnsfronten. De får barnbarn tidigare än sina jämnåriga i EU, och de får fler barnbarn – tre vardera jämfört med EU-snittets två.

Dessutom tillbringar de mer tid med sina barnbarn – nio timmar i veckan. Bara grekerna är mer tillsammans med sina – tio timmar.

Det visar en färsk rapport från CenEA (Center för Economic Analysis).

Av de polacker som är över 50 år har hela 75 % anledning att vänta sig gratulationer från sina barnbarn på Mor-/Farmors Dag den 21 januari och Mor-/Farfars Dag den 22 januari. (Polskie Radio 20 jan 17)

Häxorna rehabiliteras i Słupsk

Det medeltida fångtornet i Słupsk där Trina Papisten satt fängslad.  Foto: Magda Felis, wikipedia.

Det medeltida fångtornet i Słupsk där Trina Papisten satt fängslad. Foto: Magda Felis, wikipedia.

Vi ska rehabilitera den sista häxan som brändes på bålet i Słupsk. Det skriver stadens borgmästare Robert Biedroń på Facebook. En rondell i staden ska uppkallas efter den sista häxan, Trina Papisten, eller Katarzyna Zimmerman som hon egentligen hette.

Därmed blir Słupsk den första polska stad som hedrar kvinnor som dömts för trolldom, skriver staden på sin hemsida, slupsk.pl.

Trine Papisten anklagades för trolldom – hennes örtmediciner fungerade bättre än det man kunde köpa hos den lokala apotekaren, vilket måste bero på att hon skrivit kontrakt med djävulen. Hon utsattes för många dagars tortyr men erkände inte. Till slut dömdes hon för häxeri och brändes på bål år 1701. (Rzeczpospolita 30 juni 16)

Idag firas 3 maj i Polen

Idag, den 3 maj, firar Polen en av sina två nationella helgdagar. Dagen firas till minne av den grundlag som antogs den 3 maj 1791 – och som var så demokratisk att stormakterna Ryssland, Österrike och Preussen blev oroliga att krav på samma demokratiska statsskick skulle resas utanför Polen. Det resulterade i Polens andra och tredje delning, varvid landet 1975 upphörde att existera.

Efter första världskriget, som inte var särskilt lyckosamt för samma stormakter, återuppstod Polen som suverän stat, och efter andra världskriget blev 3 maj allmän helgdag.

Kommunistregimen förbjöd emellertid att man firade 3 maj, som inte var så populär i Moskva, men efter kommunismens fall blev dagen 1990 helgdag igen.

Nationaldagen firas med parader, tal och allmän festlighet. (Polskie Radio 3 maj 15)

Pączki – polska munkar på fettorsdagen

Pączki - polska munkar, läckert idag. Bild: wikipedia.

Pączki – polska munkar, läckert idag.
Bild: wikipedia.

Idag är det tlusty czwartek, dvs. fettorsdag. I den kristna kalendern är det sista torsdagen före fastan. Tlusty czwartek är också början på karnevalens sista vecka. I Polen samt i den katolska delen av Tyskland är frosseri tillåtet denna dag.

I Polen äter man traditionellt två sorters bakverk på fettorsdagen: pączki (munkar) samt faworki (klenäter). Förr i tiden åt man munkar som var fyllda med kött, bacon och späck och drack mängder med vodka till. Numera är munken ett bakverk som fylls med marmelad och friteras.

Eller för den som så föredrar – faworki. Bild: wikipedia.

Eller för den som så föredrar – faworki.
Bild: wikipedia.

Traditionen härstammar från antiken. Ursprungligen var fettorsdagen den dag då man firade slutet på vintern och vårens ankomst. Då åt man feta rätter, främst kötträtter och drack mycket vin till.

I mitten av 1500-talet kom seden att äta söta munkar till Polen. Då såg de fortfarande annorlunda ut än idag – i dess inre gömde man en liten nöt eller mandel. Den som fick en sådan lyckosam munk skulle belönas med välstånd och popularitet.

Enligt en av myterna kring munken kommer den som inte ätit en enda munk denna dag att drabbas av ödets missunnsamhet.

Låt oss alltså skrida till verket och storma de polska bagerierna!

Dorota Tubielewicz Mattsson

1150 kronor får julen kosta i år

Ännu en undersökning har gjorts av hur mycket pengar polackerna tänker spendera på julen. Undersökare är företaget Groupon, som tjänar pengar på att ordna kollektiva rabatter till sina prenumeranter.

Genomsnittspolacken tänker lägga ut 487 zloty (runt 1150 svenska kronor) på julfirandet.

22 % av dem som svarade räknar med att 200–300 zloty går till julklappar i år (450 – 750 kronor). 1,5 % satsar mindre än 50 zloty (115 kr) och lika många kostar på sig över 2000 zloty (4700 kr).

Ungefär lika många ger bort något de har tillverkat själva. Av elva undersökta länder ligger Polen på samma nivå som övriga länder i Central- och Östeuropa, skriver affärstidningen Puls Biznesu.

Britterna ligger högst på listan med ett snitt på 518 pund (6400 kr). (Polskie Radio 27 nov 14)

Polackerna öppnar plånboken till jul

Runt 1160 zloty (drygt 2700 svenska kronor) tänker genomsnittspolacken lägga ner på julfirandet i år. Det är en ökning med 13 % jämfört med förra året, och den största procentuella ökningen i Europa skriver den internationella revisionsbyrån Deloitte i ett pressmeddelande.

Julklapparna, som ofta blir böcker, köps huvudsakligen i lågprisbutiker och på nätet. En del av pengarna går åt till julbesök hos släktingar. (Warsaw Business Journal 13 nov 14)

Giffelmuseum öppnat i Poznan

I Poznan har man nu öppnat ett museum som tillägnas de för staden typiska Mårtenshornen eller Mårtensgifflarna (rogale swietomarcinki).

Den 11 november – som samtidigt är Polens självständighetsdag – firas minnet av St Martin. I Poznan har han blivit särskilt omhuldad i 150 år, och nu har hans gifflar alltså fått en egen arena.

Museet är inrymt i ett femhundra år gammalt hus mitt emot stadshuset. Här får man lära sig recepten och traditionerna kring den historiska kakan.

Degen är frasig och görs av ägg, socker, smör, mjöl och mjölk. Idag tillsätter man citronarom för att få fram den rätta smaken. Fyllningen består av vallmofrön och mandelarom.

Enligt legenden bakades den första mårtensgiffeln av en ung konditor som efter en predikan i St Martins församling uppmanade sin arbetsgivare att utspisa stadens fattiga med det läckra bakverket.

Giffelns form kommer sig av att St Martins häst tappade en sko, berättar en annan tradition. Eller också är det ett minne av det historiska slaget vid Wien 1683, då kung Jan Sobieski stoppade de framryckande turkarna. På de turkiska flaggorna, som nu erövrades av den polska armén, finns en halvmåne. Mårtensgiffeln fick sin böjning till minne av den berömda segern.

Vid Mårten den 11 november brukar Poznanborna konsumera 400 ton av sin älskade kaka. (Polskie Radio 15 april 14)

Polen kan förbjuda försäljning av levande karp

Karp är en självklar ingrediens på det polska julbordet, och i december, köpte polackerna karp för 200 miljoner zloty (närmare femhundra miljoner svenska kronor).

När julfisken är köpt hamnar den i konsumenternas badkar för att vara helt färsk när den så småningom ska tillagas.

Den parlamentariska gruppen Djurens vänner ogillar denna tradition.

I år, precis som alla andra år, har man kunnat se fiskar hoppa omkring i kvävande plastpåsar, säger ordföranden Pawel Suski till tidningen Rzeczpospolita.

Förra årets bestämmelser om att fiskhandlaren måste se till att fisken får tillräckligt mycket vatten i påsen efterlevs inte, hävdar Suski. Han vill nu genomföra en ny regel om att en kompetent person måste avliva fisken när den säljs. Konsumenterna är inte kapabla att göra detta själva hemma, menar Suski.

Klub Gaja, som arbetar med ekologiska frågor sedan 1988, tycker att traditionen att hålla karpen vid liv hemma i badkaret till julafton är föråldrad.

Under kommunisttiden var det brist på kylskåp och det fanns inget annat sätt att hålla fisken färsk. Idag är läget helt annorlunda, säger klubbens ordförande Jacek Bozek. (Polskie Radio 3 jan 14)

Polackerna firar traditionell jul

Julens religiösa innehåll betyder allt mindre för polackerna även om de flesta fortfarande inte serverar kött på julafton. På det polska julbordet finns sill, karp, rödbets- eller svampsoppa, vallmokaka med mera. På många håll dukar man också för den oväntade gästen – om Jesus skulle komma. Under de senaste två åren har julens religiösa anknytning dock allt mer kommit i bakgrunden, visar en färsk opinionsmätning.

Efter maten byter man julklappar och sjunger julsånger. Många läser en bön eller ett stycke ur bibeln före maten, och sjuttio procent går till midnattsmässan.

För tjugo procent av de tillfrågade har julens religiösa aspekt liten betydelse, säger sociologen Rafal Lange. Det är dubbelt så många som för tjugo år sedan.

Julafton är inte längre självklart en arbetsfri dag i Polen, men de flesta affärer, postkontor och institutioner stänger tidigare.

Ett polskt hushåll spenderar i genomsnitt 1126 zloty (runt 2500 svenska kronor) på julen i år, vilket är fem procent mer än förra året. Var tjugonde vuxen tog dessutom delar av julfirandet på avbetalning. (Polskie Radio 24 dec 13)

Ingen jul utan en riktig gran

Runt sex miljoner granar väntas polackerna köpa inför julhelgen. Priset på julgranar har inte gått upp på två år, vilket betyder att årets granar kommer att kosta polackerna trehundra miljoner zloty (690 miljoner svenska kronor).

De minsta och billigaste granarna kostar tjugo zloty (under femtio svenska kronor), medan de lite större och vackrare går på hundra zloty (tvåhundratrettio kronor), säger en julgransförsäljare till Polskie Radio.

För två meter höga kaukasiska granar får man slanta upp 200 zloty, och vill man kosta på sig 300 zloty får man en ännu större och finare kaukasisk gran.

Polackerna vill fortfarande ha äkta granar – inte plastgranar. (Polskie Radio 19 dec 13)

Polska karpar intar Vatikanen

Polska Fiskfrämjandet har skickat 120 levande polska karpar till Vatikanens schweizergarde att festa på vid en särskild förfest inför julen på fredag.

Karpen ska tillagas på tolv olika sätt av Tomasz Lesniak, som är fotbollslandslagets officiella kock. Initiativet till karpfesten i Vatikanen togs av en polska, som är gift med en man i påvens vaktstyrka.

Ett fantastiskt tillfälle att visa upp den polska karpen, säger Fiskfrämjandets ordförande Zbigniew Szczepanski. Kanske kan det här få polacker i utlandet att låta karpen åter få sin rätta plats på julbordet. (Polskie Radio 18 dec 13)

Kvinnorna drar jullasset i Polen

En färsk studie har undersökt hur det egentligen går till i de polska hushållen före och under julhelgen.

Det är kvinnorna som gör det mesta av jobbet.

Kvinnorna har hand om nittio procent av städningen, åttio procent av matlagningen, sjuttiofem procent av matköpen och julklappsköpen. Sextiosex procent juldekorerar också i hemmet.

Hälften av männen deltar i städningen, och en fjärdedel hjälper till i köket. En tredjedel av de polska barnen är med och klär julgranen.

Hur ser man då på julen?

För tre fjärdedelar är julen familjens högtid, tre femtedelar tänker på julens religiösa budskap, två femtedelar ser julen som ett tillfälle för fritid och vila. Lika många tycker att det viktigaste är den goda julmaten.

På det polska julbordet finns normalt tolv rätter – de ska symboliserar Jesus tolv lärjungar. För de allra flesta är karpen viktigast, därnäst kommer barszcz, den polska rödbetssoppan. I övrigt vill polackerna äta olika sortera sill, kål och ärtor i jul.

I år har nästan en fjärdedel av de tillfrågade köpt någon julklapp över internet – dubbelt så många som förra året.

Vanligaste julklappen är parfym eller annan kosmetika, kläder, skor och godis. Bara tolv procent har köpt någon bok. (Polskie Radio 16 dec 13)

Världens största spetsduk

Fem polska folkkonstnärer, specialiserade på tillverkning av spetsar, har producerat vad som verkar vara världens största bordsduk.

Vävnaden är fem meter i diameter och består av 8.000 delar. Den tog fyra månader att skapa, och det gick åt femtio kilometer tråd.

Duken kommer att ställas ut i Koniaków i Schlesien (Slask), som varit känt för sin spetstillverkning i hundra år.

Konstnärerna hoppas att få med sitt verk i Guinness rekordbok.

Spetstillverkarna i Koniaków har ofta fått framställa gåvor till kändisar, som påven Johannes Paulus II och den brittiska drottningen Elizabeth II. (Polskie Radio 9 aug 13)

Kransar till prinsessan Wanda

Janka Ahlgren lösgör kransar som fastnat bland grenar och stenar i bäcken.

Janka Ahlgren lösgör kransar som fastnat bland grenar och stenar i bäcken.

I Grevlunda, på Österlen, upprätthålls den gamla polska traditionen att till minne av furstinnan Wanda kasta blomsterkransar i floden.

Det är en grupp svensk-polacker och svenskar som, efter att på svenskt manér ha klätt midsommarstången, binder nya kransar som kastas i den porlande bäcken som rinner förbi.

Sedvänjan går tillbaka på myten om den hedniska prinsessan Wanda, som kastade sig i vattnet för att slippa gifta sig med en tysk härförare.

Läs hela artikeln >>

Fettorsdagsbullar …

Såg din notis om fettorsdagen. Jag kan komplettera med en färsk bild från Kraków, där köerna ringlade långa i snöovädret vid olika konditorier. Som vanligt fanns en lista över de bästa ställena i Krakow. Bilden kommer från konditoriet med plats nr 5 på listan - i närheten av hotell Logos och vid Teatr Bagatela, skriver Karin Maltestam, just hemkommen från Kraków.

Såg din notis om fettorsdagen. Jag kan komplettera med en färsk bild från Kraków, där köerna ringlade långa i snöovädret vid olika konditorier. Som vanligt fanns en lista över de bästa ställena i Krakow. Bilden kommer från konditoriet med plats nr 5 på listan – i närheten av hotell Logos och vid Teatr Bagatela, skriver Karin Maltestam, just hemkommen från Kraków.

Även en bild på munkar och spröda klenäter från en liten bar/konditori i de judiska kvarteren.

Även en bild på munkar och spröda klenäter från en liten bar/konditori i de judiska kvarteren.

Kaloribomber förgyller januaritorsdag i Polen

Idag, torsdag, firar polackerna fettorsdag och då konsumeras runt hundra miljoner av de munkar som äts just den här dagen. Det betyder att polackerna äter i snitt tre munkar vardera. Munkarna är kaloribomber som består av fett och kolhydrater.

Traditionen att äta fettorsdagsmunkar går tillbaka till 1600-talet.

Andra godsaker har också smugit sig in i den näringsrika Fettorsdagsdieten. Bland dem finns paczki (syltmunkar), och faworki (strimlor av krispig smördeg).

Fettorsdagen är konditoriernas stressigaste dag, och folk köar länge för att få tag i sina favoriter. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 7 jan 13)

Ost från Korycin skyddas av EU-lag

Podlasieregionen. GoogleMaps.

Ännu en gammaldags polsk ost har fått plats på listan över EU-skyddade produkter. Det innebär att bara den runda ser korycinski swojski från Podlasieregionen i nordöstra Polen får kallas Korycin-ost.

Osten tillverkas av komjölk, salt och löpe, och får kryddas med färska kryddor som vitlök, paprika, dill, gräslök, basilika, mynta eller mejram. Den ska helt eller delvis produceras inom regionen efter det särskilda receptet.

Flera typer av mjöd, ost och korv har tidigare fått EU-skydd. (Polskie Radio 14 aug 12)

Påsken är dyr för polackerna

Näst efter jul är påsken den helg när polackerna spenderar mest pengar. Kostnaderna för årets påskfirande beräknas uppgå till tolv miljarder (25–30 miljarder kr)  zloty – vilket är ungefär hälften av vad julen kostar, skriver tidningen Rzeczpospolita.

Kostnaden för påskfirandet har stigit eftersom både ägg, kött och mjölkprodukter har blivit rejält dyrare den senaste tiden. En hel del av detta kompenseras dock av att allt fler företag betalar bonus till sina anställda inför påsken. (Warsaw Business Journal 6 april 12)

Polackernas påskfirande har inte förändrats

I stora delar av västvärlden handlar påsken mest om att barnen ska få påskägg av choklad. Men polackerna håller fast vid de gamla seder som förknippas med högtiden.

Åttio procent vill enligt en färsk opinionsmätning ha kvar påskkakor, målade ägg, och traditionen att hälla vatten på flickorna. De flesta går också i kyrkan.

Det enda som har förändrats sedan mätningarna inleddes för fjorton år sedan är att man skickar färre påskkort. (Polskie Radio 4 april 12)

Ägg och palmer hör till påsken i Polen

På jordbruksmuseet i Ciechanowiec (Podlasie län) har man haft kurser i konsten att göra påskpalmer (pisanki) och påskägg. Ledare för äggmålningen var Helena Hodun, som har målat ägg i femtio år.

Därefter visades smide, och alla fick varsin liten handsmidd amulett i form av en hästsko.

Arkadiusz Kawalec, tidigare bandledare hos Cirkus Skratt, spelade ackordeon under evenemanget.

Stanislaw Godula var där och tog bilder. Läs artikel >>

Miljoner munkar på fettorsdagen

Fettorsdags-munk med sylt.

Idag är det fettorsdag i Polen, och miljoner polacker frossar i hundra miljoner munkar – paczki med sylt. Det  är en tradition som uppkom på 1600-talet  och inför fastan frossade man i  kakor med sylt som friterats i ister.

Jämför med fastlagsbullarna i Sverige som visserligen numera kan köpas under hela vinterhalvåret men som från början åts på fastlagssöndagen – nu på söndag. I Skåne åts de traditionellt på måndagen efter fastlagssöndagen.

Fettorsdagen är förstås en av bagarnas och konditorernas favoritdagar – butikerna öppnar tidigt på morgonen efter att ha bakat paczki hela natten. De pengar som polackerna idag betalar för sitt fettorsdagsgodis skulle ha räckt till 200 lägenheter på 50 kvm vardera i Warszawa eller över 400 i Bydgoszcz, rapporterar tidningen Gazeta Wyborcza. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 16 feb 12)

Julafton – en magisk dag


Maciej Onoszko

Julafton är den mest magiska dagen på hela året, skriver Maciej Onoszko på Gotland, som här berättar om polska jultraditioner.

Då samlas familjerna, före maten delar man oblat med varandra och önskar varandra all välgång.

Tolv sorters fisk på det dignande julbordet, glittrande barnaögon, julsånger, klappar och till sist midnattsmässan. Sedan är juldagsmorgonen där och årets största helg är igång.

Läs artikeln om de polska traditionerna >>

Julgranen ingen självklarhet i polska hem

Mer än hälften av polackerna föredrar en konstgjord gran i hemmet framför en riktig gran som växt i skogen. Det framgår av en opinionsmätning som gjorts av Polskie Radio.

Femtiotvå procent anser att plastgran är bättre, men trettiosju procent – var tredje polack – vill ha en levande gran i julgransfoten.

Anledningen är att plastgranen sparar både tid och pengar, och dessutom slipper man sopa upp de nerfallna barren.

Tio procent av polackerna köper ingen gran alls – men några av dem som avstår köper en julkrans. (Polskie Radio 23 dec 10)

Aktivister vill bekämpa grymhet mot julkarp

Även i år står djurvännerna upp för karparnas rätt till ett bättre liv innan de serveras under årets största helg.

Karp är ett stående och omistligt inslag på det polska julbordet, och efter inköpet förvarar polacken den blivande delikatessen i badkaret tills det är dags för slakt.

– Julen är för karpen en period för kollektiv avrättning, säger journalisten och fiskrättskämpen Robert Maklowicz till tidningen Gazeta Wyborcza.

Aktivister svepte in sig i gladpack och lade sig som packade sillar mitt i ett köpcentrum nyligen för att visa på den sista tiden i karpens liv.

En representant för organisationen Viva påpekar att traditionen att äta karp till jul är ganska ny och bara finns i Polen och Ukraina. Och eftersom civilisationen utvecklas och överger dåliga traditioner finns det ingenting som säger att vi inte kan byta den här traditionen mot en annan. (Polskie Radio 21 dec 10)

Toruns pepparkaksrecept är hemligt än

Bagerimiljö i Toruns förnämliga pepparkaksmuseum.

Den gamla handelsstaden Torun ligger i korsningen mellan två handelsstråk – det som går norr-söder, längs floden Wisla från Kraków till Gdansk och Östersjön, och det som i öst-västlig riktning.

Här passerade handelskaravaner med orientens alla kryddor, och när bagarna bakade Toruns berömda pepparkakor hade de ett eget recept som fortfarande är hemligt.

Janina Ahlgren har besökt stadens nyöppnade pepparkaksmuseum >>

Juldekorationer för miljontals zloty i polska städer

Warszawa lägger ner nästan 700 000 zloty på juldekorationer i Gamla stan i vinter, och årets julgran mäter tjugosju meter. Avsikten är att konkurrera ut alla andra julgranar i riket, rapporterar tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Gdansk kommer tvåa med en tjugofyrametersgran,  trettiotusen lampor och femhundra juldekorationer för 300 000 zloty.

Gamla stan i Wroclaw har två granar – bara tjugo meter höga, men belysningen går på 1,4 miljoner zloty.

Kraków har en gran på femton meter med belysning för niohundratusen zloty, medan Poznan – som har rykte om sig att vara landets snålaste stad – använder samma illumination för tredje året i rad. Uppsättningen kostar tjugotusen zloty. (Polskie Radio 2 dec 10)

Fler polska livsmedel EU-skyddas

Lufttorkade plommon från Szydlow, Obwarzanki från Kraków, äppelsorten Jablka lacka och korven Kielbala lisiecka finns nu med på EU:s lista över skyddade regionala matprodukter och varken får produceras var som helst eller hur som helst.

Tidigare finns ostar som Oscypek och Bryndza, honung och andra korvsorter. (polennu.dk och wB 21 nov 10)

Alla Helgons Dag i Polen

I dag den 1 november firar polackerna Alla Helgons Dag. Familjerna besöker enligt traditionen sina gravar, som de smyckar med blommor och stearinljus.

I år tänker landet särskilt på flygkatastrofen i Smolensk, då nittiosex personer miste livet, bland dem president Lech Kaczynski och hans hustru Maria. (Polskie Radio 1 nov 10)

Polska jultraditioner

En träff i den polska julens förtecken. Vi presenterar de polska jultraditionerna – mat och dryck, julsånger och julkrubbor från Kraków. Varför äter polacker fisk, soppa och ”pierogi” istället för skinka på julafton? Välkommen att provsmaka några av de polska julspecialiteterna. (Obs! Ej buffé, endast provsmakning.)
Föreläsare: Arthur Sehn

• Lördag 11 december kl 13.00. ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Entré 50 kr.

Polackerna och Jultomten

En tredjedel av dagens polacker tror på Jultomten – eller St. Mikolaj (Nikolaus), som han heter på polska.
Med St. Mikolaj menar de den kristne biskopen Nikolaus i Myra, i nuvarande Turkiet, som levde på trehundratalet. Han var känd för sina många mirakel och för att vara generös mot fattiga. Han gav bort presenter i hemlighet.
De som inte tror på tomten är unga, huvudsakligen under trettio år.
– Det verkar som om folk tror på St. Mikolaj som barn och slutar när de blir vuxna. Sedan återfår man sin tro på äldre dar, säger företaget som genomfört undersökningen. (Polskie Radio 24 dec 09)

Julen får kosta i Polen

375 euro (3650 svenska kronor) tycker en genomsnittsfamilj i Polen att det får kosta att fira jul i år. Det visar en internationell undersökning som publiceras i polska medier. Sextio procent av polackerna kommer att lägga mer lika mycket som förra året, eller lite mer, på mat och julklappar.
Tjeckerna är lite försiktigare, men i Ukraina slår man på stort och räknar med en ökning med 2,3 procent jämfört med förra året.
I Västeuropa beräknas krisen påverka generositeten inför årets stora helg, och de flesta försöker hålla igen på utgifterna. (Warsaw Business Journal 13 nov 09)

Munkar på fettorsdagen

munk1På  fettorsdagen frossar polackerna i munkar – paczki med sylt. Munkarna (bakverken) har alltid haft en stark ställning i Polen och tidningarna kollar förstås var man hittar stans godaste. I Kraków, där det en dag som denna, förtärs ungefär en miljon, gick första priset till Cukiernia Michalek. Godast är de som är fyllda med roza, ett slags marmelad gjord av rosenblommor, jättegod och inte så söt med speciell doft, rapporterar Karin Maltestam, vår utsända i kakdjungeln. (wB 1 feb 08)

Årets bästa julkrubbor

krubba-4ställs från och med idag ut i Historiska Museet i Krakow. Det är 65:e gången som tävlingen arrangeras och i år hade 156 krubbor lämnats in. Som vanligt ställdes de först ut runt Adam Mickiewicz-statyn på Stora Torget. Utställningen kan beskådas fram till 10 februari 2008.

(KM, foto: Jerzy Nowakowski)

Polsk miód

på Systembolaget På svenska Systembolaget kan man beställa polsk mjöd: Jadwiga, Korzenny och Piastowski. Det importeras av Mjödhamnen AB, som dessutom har lite information om hur det tillverkas och hur det ska drickas. Ingredienser, är honung och vatten som lagras. Sedan tillsätts kryddor eller kanske bär. (Mjödhamnen okt 07)

Zbigniew är ingenting att skoja med!

– Mina föräldrar var så fulla så de döpte mig till Zbigniew. Så lydde ett skämt i den amerikanska tidningen The New Yorker häromdagen. Det fick den polska ambassadören, Krzysztof Kasprzyk att gå i taket: Zbigniew är ett vackert polskt mansnamn med uråldriga anor. Det betyder mannen som befriade sig från vrede. Många andra läsare har också ringt och klagat. Tidningens redaktör tvår sina händer: Avsikten var att skoja med att Zbigniew är så svårt att utttala, förklarar han. (New York Daily News 24 feb 07)

Med gäster i huset är också Gud i huset

Treenighetsläran formulerades under kristendomens första århundraden på nytestamentlig grund. Traditionellt hävdar kyrkan att den finns underförstådd i Nya testamentet, däremot är den här aldrig explicit framställd. I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, är således en efterkonstruktion, som så mycket annat inom kristenheten. Inte förrän 1854 proklamerade påven Pius IX att Jesusbarnet kom till genom ”Obefläckad avlelse” och detta faktum får därefter inte ifrågasättas inom katolska kyrkan.

Julkrönika av Krzysztof Janiec, december 2006. Läs hela artikeln >>

Tomten får många brev från Polen

Polska barn tillhör dem som skickar mest brev till Jultomten. Mer än 700000 brev beräknas komma till tomtens postkontor i Rovaniemi i år. Och polska barn är bland dem som är flitigast med pennan. Bara engelska och italienska barn skriver fler brev till tomtefar. (Oskarshamnstidningen 061221)

Karpens vänner slår till inför julen

Polska miljövänner har i dagarna startat sin årliga kampanj för karparnas rättigheter. Karpen är oumbärlig på det polska julbordet, men innan den hamnar där får den intelligenta fisken genomlida transport, försäljning och avlivning genom trubbigt (eller annat) våld. Årets kampanj, som är den åttonde, syftar till att stoppa försäljning av karp. (Radio Polonia 061218)

Bageln ett polskt bröd?

Bageln — den runda hålkakan som dyker upp allt oftare också i Sverige — kan ha sitt ursprung i Kraków. I en krakowiansk handskrift från 1610 nämns att ett sådant bröd gavs till gravida kvinnor, kanske som en lyckönskan inför förlossningen. Ordet bagel tros komma från det medelhögtyska beugal (bygel) — ett judiskt bageri i Wien ska ha använt den benämningen 1683, då Jan Sobieski försvarade staden mot turkarna. (Polskie Radio 0608)

Bland storkar och kasjuber i polska Pommern

En för oss svenskar ganska okänd del av vårt södra grannland Polen är Pommern, på polska Pomorze, som är kasjubernas hemland. Den heraldiska symbolen, en grip, har den gemensam med Malmö. Kanske beror det på att bägge områdena på 1300-talet behärskades av Erik av Pommern, som förde den mytiska fågeln i sitt vapen?

Gunnel Arbin berättar om ett besök i kasjubernas land, april 2003 >>