Fem polacker från Wilno/Vilnius

En av de fem polackerna från Vilnius –översteEmilia Plater, Polens Jeanne d’Arc. Bild: wikipedia (beskuren).

Wilno – dagens litauiska Vilnius – var en viktig stad i Polens historia såväl som i Litauens. Många betydelsefulla namn i Polens historia har en anknytning till Wilno. Än idag är omkring 12 % av befolkningen i Vilnius polacker, med ett eget politiskt parti och egen representation i EU-parlamentet genom Waldemar Tomaszewski.

Hans Göran Tommila presenterar fem bemärkta personer från Wilno:

Överste Emilia stred mot tsaren >>

Marskalken återupprättade Polen efter första världskriget >>

Czesław Miłosz – författaren och diplomaten som hoppade av i väst >>

Nationalskalden oroade Tsarryssland >>

Han grundade den fruktade tjekan >>

Överste Emilia stred mot tsaren

Emilia Plater.
Bild: wikipedia (beskuren).

Den som studerar kartor över polska städer finner att de, vid sidan av gator uppkallade till minne av slaget vid Monte Cassino, USA:s president Theodore Roosevelt, slagen vid Stalingrad och Grunwald, oftast också har en gata uppkallad efter Emilia Plater. Denna idag föga omtalade gestalt i Polens historia föddes i Vilnius/Wilno 1806 och avled 1831, endast 25 år gammal. Hon växte upp i en gammal polsk-litauisk adelsfamilj och hennes litauiska namn var Emilija Pliaterytė. Hon blev patriotriskt uppfostrad och fick utbildning i såväl ridning, fäktning som teckning. Hon behärskade tyska och var väl bekant med både Goethe och Schiller. Hon inspirerades av Adam Mickiewicz och beundrade särskilt hans diktverk Grażyna.

Emilia Plater kan på goda grunder betecknas som en Polens Jeanne d’Arc. Under novemberupproret mot Tsarryssland 1830-1831 ställde hon sig i spetsen för en militär enhet och kämpade mot de ryska trupperna för Polens sak. Striderna utgick från början från hennes egna trakter kring Daugavapils i nuvarande Lettland, men tidigare en del av Polen, och fortsatte med nya slag vid såväl Kaunas nio mil väster om Vilnius som vid Siaukiau i nuvarande Litauen. Olika bedömningar finns bland historikerna om denna styrkas existens och storlek, vissa anser att den kan ha uppgått till 280 infanterister och 60 kavallerister. En del historiker har tvivlat på att hon tog så stor del i striderna som återberättats.

Hon skapade en egen uniform som hon lovade att inte gå ur förrän Polen var befriat. Emilia Plater ledde sin styrka med kaptens grad i fullt revolutionärt patos. Kaptens grad var då den högsta grad som kunde uppnås av en kvinna. Styrkan kan kanske närmast liknas vid en jägarkår. Hennes tid på jorden blev emellertid kort, hon drabbades av sjukdom och dog redan 1831.

Emilia Plater är begravd i en liten by i Litauen vid namn Justianowo invid Lazdijai nära den polska gränsen. Till följd av hennes propolska och antiryska engagemang i novemberupproret lät de ryska myndigheterna efter hennes död konfiskera all hennes egendom.

Emilia Plater har status som nationalhjälte i hela det historiska polsk-litauiska området, i såväl Vitryssland, Litauen som Polen. Under mellankrigstidens republik hedrades hon med sin bild på en sedel med valören 20 złoty.

Polens nationalskald Adam Mickiewicz har i sin exil i Paris 1832 tagit hennes gärning som tema i ett verk ”En överstes död” (Śmierć Pułkownika). Även författaren Georg Büchner har behandlat hennes insatser och öde litterärt. I senare tider har Emilia Plater kommit att framstå som en feministisk förebild. Under Warszawaupproret hade hon en militär enhet uppkallad efter sig.

Hans Göran Tommila

Inrikesministern försvarar passbilderna

Inrikesminister Mariusz Błaszczak.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Förslaget om att de polska passen i framtiden ska innehålla bilder från landets tid som stormakt har inte fallit Litauen och Ukraina på läppen. Det är bland annat bilder från (litauiska) Vilnius och (ukrainska) Lviv som är aktuella.

De nya passen ska utfärdas till 100-årsjubileet nästa år, säger inrikesminister Mariusz Błaszczak. Det som hänt vid vår östra gräns är en del av den polska historien.

Naturligtvis skulle vi ha protesterat om Tyskland fått för sig att ha bilder av Szczecin eller Gdańsk i sina pass – men det är en helt annan sak, Tyskland startade andra världskriget, säger ministern.

2018 firar Polen hundraårsjubileum som självständig stat efter ett drygt sekels ockupation av stormakterna Ryssland, Österrike-Ungern och Preussen. Före den sista delningen 1795 ingick Litauen och Ukraina i det polska samväldet.

Efter andra världskriget flyttades Polen på Stalins begäran ett tiotal mil västerut. Delar av östra Polen tillföll Vitryssland och Ukraina och det som då var östra Tyskland – med städer som Gdańsk, Szczecin och Wrocław – blev polskt territorium. En stor folkförflyttning följde, polacker i öst som plötsligt blev hemlösa transporterades till de nya områdena i väst, och de tyskar som bodde där fördrevs till det nya förminskade Tyskland. (Wirtualna Polska 10 aug 17)

Polska barn skolstrejkar i Litauen

Den polska minoritetens elever i Litauen strejkade på onsdagen mot att de måste läsa litauiska 800 timmar extra för att språkligt komma på samma nivå som sina litauisktalande kamrater. Och det behövs nog eftersom undervisning i vissa ämnen bara sker på litauiska. Men många av de etniska polackerna i Litauen talar inte litauiska och man kräver att barnen ska undervisas på det egna modersmålet.

Föräldrar och skolkommittéer i Litauens polska minoritet tycker inte att det är så nödvändigt med litauiska eftersom barnen då får mindre tid att studera andra ämnen.

Vi ska kämpa tills vi får vår vilja igenom, säger strejkarrangörerna som hoppas att den rysktalande minoriteten också ska låta sina barn skolstrejka.

Det handlar om 90 skolor och 12 000 polska elever.

I många sekel var Polen och Litauen ett land men idag finns ett misstroende som poppar upp då och då. Särskilt infekterad tycks språkfrågan vara. Polackerna vill ha sina namn skrivna med polska bokstäver i sina litauiska pass – ą,ę,ś,ć och så vidare finns inte i litauiskan. De kräver också att gatunamnen i de områden där de bor ska vara skrivna på polska. (Polskie Radio och wB 2 sept 15)

Adam Michnik får litauiskt fredspris

Adam MIchnik får litatuiskt frihetspris. Foto: Stephan Röhl, wikipedia

Adam MIchnik får litatuiskt frihetspris.
Foto: Stephan Röhl, wikipedia

Adam Michnik, chefredaktör på den stora polska tidningen Gazeta Wyborcza, har nominerats till det prestigefyllda litauiska Frihetspriset för år 2014. Det meddelade ukrainska parlamentet på fredagen.

Motiveringen lyder: Den polske publicisten, essäisten, författaren, historikern, politiske aktivisten och chefredaktören för Gazeta Wyborcza, har år 1991 tillsammans med andra polska politiker visat ett ovillkorligt stöd för Litauens suveränitet, har stöttat litauernas kamp mot den sovjetiska aggressionen och uppmanat den polska regeringen att godta den litauiska självständigheten och har kämpat för ett internationellt erkännande av ett självständigt Litauen.

Adam Michnik har vid ett flertal tillfällen bestämt uttalat sig mot utnyttjandet av olika nationella minoriteter i syfte att skärpa de polskt-litauiska konflikterna. Han har också uttalat sig för stärkta relationer mellan Polen och Litauen inför krigshotet i Ukraina, står det vidare.

Frihetspriset kom till år 2011 och delas ut den 13 januari på Frihetsförsvararnas dag (den dag då många litauer miste livet under de sovjetiska stridsvagnarna år 1991).

Priset tilldelas personer och organisationer som utmärkt sig i kampen för mänskliga rättigheter, demokratiutvecklingen och kampen för de central- och östeuropeiska folkens frihet.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polen, Litauen och Ukraina bildar gemensam styrka

Polen, Litauen och Ukraina undertecknade på fredagen en överenskommelse om att bilda en gemensam militär styrka.

Den s.k LitPolUkr-brigaden ska ha sitt huvudkvarter i Lublin, och utbildningen ska komma igång nästa år, sade president Bronislaw Komorowski, som var närvarande när avtalet signerades.

Exakt hur stor brigaden ska vara är ännu inte avgjort, uppger försvarsminister Tomasz Siemoniak till nyhetsbyrån Interfax. Det kan handla om mellan 2000 och 4000 polska soldater, drygt 500 ukrainska och mindre grupper från Litauen.

Planeringen av projektet inleddes 2007 och har blivit extra aktuellt med tanke på striderna i östra Ukraina. (Polskie Radio 20 sept 14)

Polen och Litauen söker EU-pengar till gasledning

Polen och Litauen har tillsammans ansökt om bidrag från EU till den 500 kilometer långa gasledning som ska byggas mellan de två länderna.

Ledningen är en del av det projekt som syftar till att integrera de baltiska staternas gasmarknad i den europeiska gasmarknaden. Krisen i Ukraina har gjort det än mer angeläget för Estland, Lettland och Litauen att bli mindre beroende av den ryska gasen.

Gaslänken beräknas kosta 558 miljoner euro (motsvarande 5,37 miljarder svenska kronor). Kapaciteten ska vara 2,3 miljarder kubikmeter gas om året. (Polskie Radio 22 aug 14)

UD beklagar kränkande banners

En skandalös och beklaglig manifestation av tanklöshet och okunnighet! Så betecknar utrikesdepartementet fotbollssupportrars tilltag i veckan. Under en match mot Litauen vecklade supportrarna ut banners med texten: Litauiska patrask – fall på knä inför era polska herrar!

Lech Poznan vann matchen, men åker ändå ur Europaligan eftersom de förlorade mot Vilniuslaget tidigare. (Polskie Radio 9 aug 13)

Tusk fick besök från Litauen

Polens relationer med Litauen kan och bör vara bättre än bara bra. Det sade premiärminister Donald Tusk på tisdagen efter ett möte med den litauiske regeringschefen Algirdas Butkevicus, som varit på besök i Warszawa.

På agendan har stått samtal om ekonomiskt samarbete, men frågor som gäller den polska minoriteten i Litauen har också diskuterats.

Vi har liknande syn på relationerna, sade Tusk, och vi hoppas att problemen för polacker i Litauen snart ska lösas.

En ganska stor konflikt är att det officiella språket i landet är litauiska. Det innebär att polacker som bor där inte får stava sina namn på polska, inte heller får man polska orts- och gatunamn på skyltar i områden där det bor mycket polacker. Man har nu påbörjat ett arbete för att förändra lagstiftningen. (Warsaw Voice 13 feb 13)

Fem gripna för vandalisering

Fem personer har nu gripits för vandaliseringen av marskalk Józef Pilsudskis grav i Vilnius. De tillhör en radikal organisation och är mellan 19 och 27 år, uppger den litauiska polisen. Dokument angående incidenten i helgen, då en banner draperades över Pilsudskis grav med hot mot den polska minoritetens ledare i Litauen och antydningar om att polacker skulle dö.

I somras hälldes röd färg över stenen, där den polske nationalhjältens hjärta begravts.

Relationerna mellan Polen och Litauen är ganska spända, inte minst sedan en ny lag kräver att utbildning i litauiska skolor ska ske på litauiska. Den polska minoriteten anser att deras barn bör få undervisning på polska. Likaså kräver de att få stava sina namn på polska– polskan och litauiskan har inte riktigt samma bokstäver. (Polskie Radio 29 nov 12)

Litauen lovar övervakning på Pilsudskis grav

Myndigheterna i den litauiska huvudstaden Vilnius har lovat att ordna bevakning sedan den grav, där frihetshjälten och förre presidenten marskalk Józef Pilsudskis hjärta är begravt. Graven vanhelgades i helgen, då en banner spändes över monumentet. I texten framfördes hot mot Waldemar Tomaszewski, ledaren för det parti som representerar den polska minoriteten i landet. Partiet tog för första gången plats i parlamentet, efter valet nyligen.

Det fanns också antydningar om bomber och att polacker skulle komma att dö.

Relationerna mellan Litauen och Polen är sedan tidigare spända – den polska minoriteten i landet anser att polska språket och den polska kulturen bör ha en starkare ställning.

Parlamentets beslut att undervisning ska ske på litauiska i skolorna har väckt upprörda känslor hos polackerna på båda sidor om gränsen.

Marskalk Pilsudski (1867–1935), som kallas det polska oberoendets fader, föddes i Litauen. Efter första världskriget, gick det återuppståndna Polen 1920 till anfall mot Vilnius för att åter göra det till en polsk stad.

Innan Polens delningar i slutet av 1700-talet var Polen och Litauen sedan 1300-talet ett gemensamt rike. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 25 nov 12)

Vilnius vill tina upp relationerna med Polen

Nu börjar det bli dags att återgå till en mer rationell ton och en mer rationell syn på problemen i de polsk-litauiska relationerna.

Det sade den litauiske premiärministern Andrius Kubilius på en presskonferens efter ett möte med premiärminister Donald Tusk i Warszawa på onsdagen.

Relationerna mellan de två länderna spetsades till i samband med en ny skollag i Litauen, som påbjuder att undervisningen i vissa ämnen ska ske enbart på litauiska.

Den polska minoriteten kräver att skolbarnen ska undervisas på sitt modersmål – polska.

Känslorna svallade på ömse sidor om gränsen. Litauens utrikesminister Audronius Azulis påpekade på att det är litauerna som bestämmer i Litauen, även vad gäller etniska minoriteter, och att landet inte behöver någon storebror.

När litauerna känner press på sig reagerar vi inte rationellt, sade Kubilius. Det är säkert av historiska skäl. Men det ligger i Litauens intresse att skapa optimala förutsättningar för alla i landet, inklusive den polska minoriteten.

Litauen vill snarast möjligt följa rekommendationerna från OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) som nyligen publicerat en rapport om situationen för de etiska minoriteterna i de två länderna.

Utrikesminister Radoslaw Sikorski, som sagt att han inte tänker sätta sin fot i Litauen, uppmanade i förra veckan till en omstart i de polsk-litauiska relationerna. (Polskie Radio 19 juli 12)

Pilsudskis grav i Vilnius vandaliserad

Pilsudskimausoleet Rasos-kyrkogården i Vilnius har vandaliserats. I graven förvaras fältmarskalkens hjärta och hans mors kvarlevor.

Vi måste göra motstånd mot hat, oavsett vem förövaren är, säger landets premiärminister, Andrius Kubilius i ett uttalande.

Pilsudski, som föddes 1867i Zavalas i Litauen, ses som den som skapade det fria Polen efter första världskrigets slut. Han var landets första fria president när landet åter blev en suverän stat efter delningarna på 1700-talet.

Relationerna mellan Polen och Litauen har varit spända en tid. En anledning är att barnen till den polska minoriteten i landet inte får sin utbildning på polska i de litauiska skolorna. (Polskie Radio och webb-Bulletinen 18 juni 12)

Litauen gnisslar till mot Polen

Relationerna mellan Polen och Litauen är spända – polackerna anser att den polska minoriteten i Litauen missgynnas. Ett tvisteämne gäller stavningen av polska namn i officiella dokument. En annan fråga är en förändring i den litauiska skollagen där det stadgas att allt större del av undervisningen ska ske på litauiska, även i skolor för etniska minoriteter.

I dagarna har den litauiska presidenten Dalia Grybauskaite besökt amerika-litauer i USA. Enligt Baltic News Service (BNS) ska hon ha sagt att Polen föredrar Ryssland som vän, och andra, mindre viktiga länder som vi får spela rollen som offerlamm.

Men utrikesminister Radoslaw Sikorski, som deltar i Natos toppmöte i Chicago, tvivlar:

Jag kan inte tänka mig att ett sådant uttalande kan göras samtidigt som polska piloter vaktar himlen över Baltikum, sade han. Och vad gäller stavningen av polska namn i Litauen verkar det lättare att följa den europeiska stadgan om minoritetsspråk i stället för att bygga exotiska teorier.

Även Litauens förra premiärminister Gediminas Kirkilas ställer sig frågande.

Uttalandet förvånar både mig och många andra politiker och analytiker, sade han i en radiointervju.

Men utrikesminister Audronius Azulis säger att litauerna ”inte behöver en storebror”, och att Polen inte ska försöka påverka landets inre politik. (Polskie Radio 22 maj 12)

Vandaler provocerar den litauiska minoriteten i Punsk

Vandaler sprayade i veckan över litauiska skyltar med rött och vitt, och förstörde en litauisk minnesplats i Punsk uppe vid litauiska gränsen. Den litauiska minoriteten utgör en mycket stor del av befolkningen i området, rapporterar den polska nyhetsbyrån PAP.

Litauens premiärminister Andrius Kubilius har kallat händelserna en akt av nationalistiskt hat, medan det polska utrikesdepartementet har sett det som pojkstreck.

Nu har utrikesminister Radoslaw Sikorski på sitt Twitterkonto fördömt vandaliseringen: En oacceptabel vandalisering som inte bara är en kränkning av polsk lag utan också av vedertagna normer i demokratiska länder, skriver Sikorski.

I området vid den lituiska gränsen är skyltar tvåspråkiga för att kunna förstås av både polsk- och litauisktalande personer. På den litauiska sidan har man börjat ta bort de tvåspråkiga skyltarna och ersatt dem med skyltar på enbart litauiska.

Men Litauens regering överväger nu om man inte ska tänka om i områden där minst en tredjedel av befolkningen är en minoritetsgrupp som talar ett annat språk. (Warsaw Business Journal 24 aug 11)

Gnissel i relationerna mellan Polen och Litauen

Spänningarna mellan Polen och Litauen dras åt, rapporterar polska medier. De två länderna var i flera hundra år förenade under samma krona – tillsammans med Ukraina och Vitryssland. Idag finns ett misstroende som poppar upp då och då.

I juni stiftade det litauiska parlamentet en lag om att den polska minoritetens drygt hundra skolor ska bedriva undervisning på litauiska i minst tre ämnen.

Då blev politiker från den polska minoriteten (250 000 personer) i Litauen (3,5 miljoner invånare) bekymrade för att de polska skolorna skulle litauiseras.

Under hösten började litauerna oroa sig för att det polskägda oljeraffinaderiet Mazeikiai skulle säljas till ryssarna. Den polske ambassadören göt inte precis olja på de vågorna när han sade att det finns två möjligheter: raffinaderiet kan behållas i polsk ägo eller säljas.

Polackerna tycker att litauiska tjänstemän gör olyckliga uttalanden i frågan, litauerna är mer irriterade över uttalanden från polskt håll.

Frågan om den polska minoriteten återkommer dock.

– Litauens brist på respekt för den polska minoritetens rättigheter är oacceptabel, dundrar polska utrikesdepartementet, och utrikesminister Radoslaw Sikorski tänker inte sätta sin fot i Litauen förrän den polska minoriteten får sina polska namn skrivna med polska bokstäver i passen. Gatunamnen i områden som domineras av den polska minoriteten i Litauen är också en källa till irritation.

– Men polackerna i Litauen får det bättre och bättre, sade Litauens premiärminister Andrius Kubilius i litauiska medier nyligen. Och i Litauen har den polska minoriteten det bättre än i andra länder. Det är minoritetspolitikerna som avsiktligt försöker skapa spänningar i de litauisk-polska relationerna.

Vi ska fortsätta utveckla relationerna mellan våra två länder mot större förståelse, förtroende och respekt för de mänskliga rättigheterna, meddelar polska UD. (Polskie Radio och wB okt 10)

Komorowski besöker Riga

President Bronislaw Komorowski befinner sig på besök i Lettland för samtal med presidenterna i Estland, Lettland och Litauen. Syftet med resan är att stärka vänskapen med värdlandet och att undersöka möjligheterna till investeringar mellan Polen och de tre baltiska staterna. (Warsaw Voice 13 sept 10)

Antipolskt klotter i Vilnius

Suwalki är litauiskt, och Polen ut ur Litauen stod det smetat på polska ambassaden i Vilnius i början av veckan, rapporterar Kurier Wilenski. Där fanns också ett upp och nervänt kors, vilket pekar mot att satanister skulle ha stått för klottret. (Östersjönytt 4 dec 09)

Energibron från Litauen öppnas 2015

År 2015 beräknas den planerade energibron mellan Litauen och Polen kunna transportera 500 – 600 MW mellan de två länderna. Tre år senare ska kraftledningen vara fullt utbyggd med en kapacitet på det dubbla.
Det uppger bolaget LitPol Link på en presskonferens i Jaczno utanför Suwalki, rapporterar den polska nyhetsbyrån PAP.
Ledningen från Alytus i Litauen till Elk i Polen blir 48 resp 106 km lång och beräknas kosta 237 miljoner euro, varav EU förväntas stå för en del.
Även de befintliga elnäten måste förstärkas till en kostnad av 600 miljoner euro i Polen och 100 miljoner i Litauen. (Östersjönytt 22 maj 09)

Polska minoriteten vinner tre mandat i Litauens parlament

I den andra omgången av Litauens parlamentsval på söndagen erhöll Polska Valaktionen i Litauen (AWPL) enligt de preliminära resultaten två mandat utöver det mandat man vann i valets första omgång för två veckor sen.

”Det är det bästa resultatet i parlamentsvalets historia sedan Litauens självständighet, det stärker vår position”, säger AWPL:s ordförande Waldemar Tomaszewski, som själv vann sitt mandat i första valomgången.

Det oppositionella kristdemokratiska center-högerpartiet Fosterlandsförbundet vann i första omgången 18 mandat och ser enligt söndagskvällens prognos ut att få 27 nya mandat och blir därmed det största partiet i parlamentet. För att bilda regering måste det dock gå i koalition med andra partier.

AWPL:s ledare har dock svårt att tänka sig att ingå i en sådan koalition:

”I Fosterlandsförbundet finns för många polonofober,”  menar han. ”Men oberoende av vem som bildar koalition, kommer vårt stöd att bero på dess vilja att genomföra våra huvudkrav: Påskyndande och avslutande av återlämnandet av mark, frågan om offentligt användande av polskan som ett minoritetsspråk i Vilniusregionen samt garanterande av undervisning på polska. (Wprost24 2008-10-26)

Första steget taget mot energibro

Energibolagen i Polen och Litauen har nu undertecknat ett joint venture-avtal om att skapa en energibro mellan de två företagen. Investeringen beräknas kosta polackerna 650 miljoner euro och litauerna 262 miljoner. Företaget LitPol Link, som bildades på måndagen av polska PSE och litauiska Lietuvos Energija, ska inleda energibroprojektet med att göra förstudier och skaffa alla nödvändiga tillstånd. (Warsaw Voice 20 maj 08)

Litauen vill ha polskt stöd mot Ryssland

– Litauen är besviket över Polens brist på stöd inför blockeringen av samarbetsförhandlingarna mellan EU och Ryssland. Det säger utrikesminister Petras Vaitiekunas. För att acceptera förhandlingarna mellan Moskva och Bryssel kräver Vilnius att Moskva dels ska ändra attityd i frågor som berör Litauens energisäkerhet och dels samarbeta när det gäller brottsutredningar från tiden strax efter kommunismens fall. Litauen ställde upp när Polen blockerade förhandlingarna för att förmå Ryssland att lyfta sitt handelsstopp för polska köttprodukter, säger Vaitiekunas, och vi hade räknat med polskt stöd för våra frågor. (The News 9 maj 08)

Rysslands köttembargo hävdes formellt i december >>

Tusk diskuterade Ryssland i Vilnius

Frågorna om kärnkraften och en elledning mellan Polen och Litauen löstes inte vid premiärminister Donald Tusks besök i Vilnius i veckan. Det uppger litauiska tidningar. Däremot diskuterades bättre relationer till Ryssland och om behovet av att samarbeta i fråga om kontakterna med Moskva. (Östersjönytt 7 dec 07)

Inget importstopp från Litauen

Litauen har inte infört importstopp för polsk kyckling. Det säger Ewa Lech, chefsveterinär vid den polska Veterinärsmyndigheten, i en radiointervju. EU studerar just nu situationen och de polska åtgärderna. Två kalkoner som smittats av fågelinfluensan har påträffats, men också en del kött i norra Polen. (The News 3 dec 07) 

Litauen stoppar import av polsk kyckling

Efter larmet om att fågelinfluensan nått ett par polska gårdar har Litauen stoppat handeln med polsk kyckling. Jordbruksdepartementet ser det som ett brott mot EU:s regler. Fyratusen kalkoner har slaktats och en tre kilometer bred säkerhetszon runt området har upprättats. Myndigheterna har tagit hand om nästan allt kött från de drabbade gårdarna. (Polskie Radio 2 dec 07)

Utvecklingsbanken bidrar till energibron

Europeiska utvecklingsbanken ger nu klartecken för en delfinansiering av energibron mellan Polen och Litauen. EU-kommissionen har redan klassificerat projektet som en prioriterad del av det transeuropeiska energinätet. Energibron ska byggas mellan Elk och Alytus till en kostnad av ca 2,8 miljarder. Den ska trygga elförsörjningen i Polen tills det nya kärnkraftverken i Litauen står klara 2015. (Dalarnas Tidningar 20 juli 07)

EU-pengar söks till polsk-litauisk elledning

Polen och Litauen har nu undertecknat ett avtal om sammanbindningen av de båda ländernas elsystem, vilket förhoppningsvis ska ge möjligheter att få EU-pengar till projektet. Det är elförbindelsen mellan Elk och litauiska Alytus det handlar om, en 15 mil lång högspänningsledning, som beräknas kosta 237 miljoner euro. Elnäten i såväl Polen som Litauen måste också byggas ut, till nära den dubbla kostnaden. Det är i första hand nordöstra Polen som kommer att försörjas med el den här vägen. (ÖstersjöNytt 17 augusti 07)

Inget avtal om Ignalina idag

Det blev inget avtal om en ny kärnreaktor i Ignalina, Litauen på fredagen. Premiärminister Jaroslaw Kaczynski kom inte som planerat till Vilnius för att tillsammans med regeringscheferna från de tre baltiska staterna underteckna en deklaration. Skälet uppgavs vara inrikespolitiska problem. Litauen vill gärna ha med Polen i Ignalinaprojektet, eftersom de båda staterna planerar en energi bro sinsemellan, men Estland och Lettland är mindre entusiastiska. (Dagens Nyheter 6 juli 07)

Litauens president på besök

Litauens president Valdas Adamkus är på ett kort besök i Warszawa. Tillsammans med president Lech Kaczynski ska han diskutera samverkan inom EU och energipolitik. Före jul undertecknades ett avtal om samarbete mellan de två länderna i energifrågan för att stärka leveranssäkerheten i regionen. (Radio Polonia 17 jan 07)

Presidenten i Litauen

President Kaczynski är på stadsbesök i Litauen för att fira 15-årsdagen av de diplomatiska förbindelserna mellan de påda länderna. Polen erkände Litauens självständighet i augusti 1991, och 5.9 samma år upprättades officiellt relationerna mellan de två staterna som var i union i flera hundra år. (Poland.pl 060905)