Spänningarna mellan Polen och Litauen dras åt, rapporterar polska medier. De två länderna var i flera hundra år förenade under samma krona – tillsammans med Ukraina och Vitryssland. Idag finns ett misstroende som poppar upp då och då.
I juni stiftade det litauiska parlamentet en lag om att den polska minoritetens drygt hundra skolor ska bedriva undervisning på litauiska i minst tre ämnen.
Då blev politiker från den polska minoriteten (250 000 personer) i Litauen (3,5 miljoner invånare) bekymrade för att de polska skolorna skulle litauiseras.
Under hösten började litauerna oroa sig för att det polskägda oljeraffinaderiet Mazeikiai skulle säljas till ryssarna. Den polske ambassadören göt inte precis olja på de vågorna när han sade att det finns två möjligheter: raffinaderiet kan behållas i polsk ägo eller säljas.
Polackerna tycker att litauiska tjänstemän gör olyckliga uttalanden i frågan, litauerna är mer irriterade över uttalanden från polskt håll.
Frågan om den polska minoriteten återkommer dock.
– Litauens brist på respekt för den polska minoritetens rättigheter är oacceptabel, dundrar polska utrikesdepartementet, och utrikesminister Radoslaw Sikorski tänker inte sätta sin fot i Litauen förrän den polska minoriteten får sina polska namn skrivna med polska bokstäver i passen. Gatunamnen i områden som domineras av den polska minoriteten i Litauen är också en källa till irritation.
– Men polackerna i Litauen får det bättre och bättre, sade Litauens premiärminister Andrius Kubilius i litauiska medier nyligen. Och i Litauen har den polska minoriteten det bättre än i andra länder. Det är minoritetspolitikerna som avsiktligt försöker skapa spänningar i de litauisk-polska relationerna.
Vi ska fortsätta utveckla relationerna mellan våra två länder mot större förståelse, förtroende och respekt för de mänskliga rättigheterna, meddelar polska UD. (Polskie Radio och wB okt 10)