UD: Hemlig not finns – men inget ultimatum

Utrikesminister Jacek Czaputowicz.
Foto: KPRM

Utrikesminister Jacek Czaputowicz bekräftar nu att det finns en hemligstämplad anteckning om mötet mellan polska ambassaden i USA och det amerikanska utrikesdepartementet i februari.

Den finns, men jag håller inte med om tolkningen av innehållet, säger Czaputowicz.

Efter nyhetsportalen onet.pls avslöjande förnekade utrikesdepartementet att det förekommit ett sådant samtal och ett hemligt protokoll. Därefter uppmanade man åklagaren att ta reda på vem som hade läckt.

Att USA har invändningar mot IPN-lagen vet alla, men uppgifterna om sanktioner är inte sanna, säger Czaputowicz. Nu har den här informationen gjorts tillgänglig för journalister även om så inte borde ha skett. Men det finns ingenting i anteckningen som innebär problem.

Enligt det hemligstämplade dokumentet har den amerikanska administrationen beslutat att premiärminister och presidenten inte kommer att kunna träffa president Donald Trump eller vicepresidenten Mike Pence förrän den kontroversiella IPN-lagen ändrats.

Det är inte så att Polen har begärt ett möte på högsta nivå, säger utrikesministern. Jag skulle mycket gärna resa till USA, men det finns inget besök inlagt i kalendern. Det är ingen tvekan om att relationerna just nu är nerfrysta, men det där om sanktioner stämmer inte. USA vill ha bra relationer med Polen och det ligger i deras intresse att utveckla de relationerna.

Utrikesministern tar alltså delvis tillbaka de tidigare uppgifterna om att mötet inte ägt rum men förnekar att USA skulle ha försökt sätta press på regeringen.

IPN-lagen, som trädde i kraft den 1 mars, gör det straffbart att mot kända fakta hävda att Polen som stat var skyldigt eller medskyldigt till de dåd som begicks av Tredje riket under andra världskriget. Detsamma gäller brott mot freden, brott mot mänskligheten eller krigsbrott – och det är här många reagerar med tanke på den antisemitism som förekom bland polacker under kriget och med tanke på pogromen i Jedwabne 1941 då över 300 judar mördades av sina polska grannar. (onet.pl och wB 9 mars 18)

 

Publicerat i USA

Utrikesdepartementet: En utredning är redan igång

Om en tjänsteman på ambassaden har gett en reporter ett hemligstämplat dokument, så är det ett lagbrott. Det säger vice utrikesminister Bartosz Cichocki sedan nyhetsportalen onet.pl avslöjat att USA inför restriktioner på högsta nivå i samarbetet med Polen.

I veckan avslöjade onet.pl att USA informerat polska ambassaden om att så länge den kontroversiella IPN-lagen gäller är det inte aktuellt med några samtal mellan de två länderna på högsta nivå. Man påpekade också att antipolska stämningar sprider sig i den amerikanska kongressen, som beslutar om anslag till det militära samarbetet. Utöver det konstaterades att eventuella juridiska åtgärder mot den polsk-amerikanske historikern Jan T Gross skulle få dramatiska följder. Protokollet från mötet hemligstämplades, men hamnade hos nyhetsportalen onet.pl. Såväl regeringen som USAs utrikesdepartement dementerade omedelbart uppgifterna, men biträdande utrikesministerns kommentarer tyder på att det finns substans i dem.

Vi har en konstant dialog med USA och det är ett faktum att det förekommer att även de bästa allierade, som Polen och USA, har olika åsikter ibland, säger Cichocki. Men vi använder oss inte av utpressning och ultimatum i den dialogen.

Det finns en misstanke om att någon gjort ett hemligt dokument tillgängligt för journalister, och det pågår ett förfarande i den frågan, säger han. Diplomati är till just för att allt inte ska diskuteras offentligt. Om vi skulle börja offentliggöra allt som sägs skulle ingen vilja prata med oss. Om en regeringstjänsteman avslöjar ett hemligt dokument betyder det att han begått ett brott, och en undersökning är redan igång.

Avslöjandet strider mot de polska intressena, menar ministern, det ligger inte i vårt intresse att det ska bli en press på regeringen att ändra lagen.

Det existerar ingen kris mellan USA och Polen, det finns en diskussion och det har vi aldrig dolt. Sådant händer med de bästa allierade.

På onsdagen reste president Andrzej Dudas utrikesrådgivare Krzysztof Szczerski till Washington och enligt Washington Post ska han träffa Wess Mitchell, som ska ha varit den som informerade polska ambassaden om de amerikanska restriktionerna. (wPolityce och onet.pl 7/8 mars 18)

USA förnekar hemliga restriktioner mot Polen

President Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki. Montage: wB.

USA har infört särskilda sanktioner mot Polen med anledning av den kontroversiella IPN-lagen. Innan lagen har ändrats kommer varken president Andrzej Duda eller premiärminister Mateusz Morawiecki att vara välkommen i Washington.

Det hävdar nyhetsportalen onet.pl och hänvisar till protokollet efter ett möte på polska ambassaden i USA för den 20 februari. Delar av protokollet ska ha hemligstämplats. Där ska det framgå att en av topparna på det amerikanska utrikesdepartementet, Wess Mitchell, sagt att IPN-lagen är oacceptabel för USA eftersom den inskränker yttrandefriheten. Tills frågan är löst inför USA ett förbud mot kontakter på högsta nivå – det blir alltså inte tal om möte mellan t.ex. presidenterna. Mitchell ska också ha sagt att de antipolska stämningarna växer i kongressen, och det är där man beslutar om finansiering av gemensamma militära projekt. Utöver det ska amerikanerna ha konstaterat att om den polsk-amerikanske historikern Jan T Gross åtalas enligt IPN-lagen kommer följderna att bli dramatiska. Gross har forskat på antisemitismen i Polen och skrivit om pogromerna i Jedwabne 1941 och Kielce 1949. Han hedrades på 1990-talet med en polsk utmärkelse för sin forskning, en utmärkelse som PiS vill ta tillbaka. Gross har också kritiserat IPN-lagen och sagt att Polen försöker förfalska Förintelsens historia.

Uppgifterna om sanktionerna kom först i tidningen Dziennik Gazeta Prawna, skriver onet.pl. Där påpekade man att det måste finnas en anledning till att president Andrzej Duda under fyra dagars besök i Sydkorea i februari inte lyckades få till ett möte med USAs vicepresident Mike Pence, som också var där.

Premiärminister Mateusz Morawiecki ska enligt onet.pls källa omedelbart ha insett situationens allvar och skickat iväg vice utrikesminister Marek Magierowski till Washington för att reda ut problemet. Magierowski lyckades komma till tals med flera viktiga personer inom den amerikanska administrationen, bland dem Wess Mitchell. Han ska ha fått lugnande besked med sig hem.

Onet.pls uppgifter har dementerats av både USA och Polen. På tisdagen sade det amerikanska utrikesdepartementet att USA inte stoppat säkerhetssamarbete eller samtal på hög nivå med anledning av IPN-lagen.

Företrädare för regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) säger också att uppgifterna är falska. Man påminner om att onet.pl tillhör den tyska Axel Springer-koncernen – enligt PiS främjar utländska medier (läs: tyska) sitt eget lands intressen, vilket är anledningen till att man vill inskränka förekomsten av utländska medier så mycket som möjligt.

I den kontroversiella IPN-lagen stadgas att det är förbjudet att mot kända fakta hävda att Polen som stat var skyldigt eller medskyldigt till de dåd som begicks av Tredje riket under andra världskriget. Detsamma gäller brott mot freden, brott mot mänskligheten eller krigsbrott – och det är här många reagerar med tanke på den antisemitism som förekom bland polacker under kriget och med tanke på pogromen i Jedwabne 1941 då över 300 judar mördades av sina polska grannar. (onet.pl, Dziennik Gazeta Prawna, Polskie Radio och wB 6 mars 18)

Relationerna med Ukraina försämras på flera plan

Runt 100 000 polacker mördades av Ukrainska Upprorsarmen i Volhynienområdet 1943-44. Foto: wikipedia.

I den kontroversiella lag som gör det straffbart att hävda att Polen som stat deltagit i Förintelsen finns också ett avsnitt som förbjuder förnekandet av Volhynien-massakern 1943–44. Mot det har det ukrainska parlamentet protesterat, och nu varnar Ukrainas Nationella Minnesinstitut sina forskare för att resa till Polen. Den nya lagen som förbjuder propaganda för den s.k. Bandera-ideologin innebär att det är slut med forskningssamarbetet om den gemensamma historien. Om historiker från Ukraina inte får uttala sig positivt om nationalhjälten Stepan Bandera begränsas deras yttrandefrihet i Polen och deras säkerhet därmed är i fara, menar Institutet.

De två länderna har olika uppfattning om vad som hände i Volhynien under andra världskriget. Enligt polska historiker genomförde den ukrainska nationaliströrelsen UPA (Ukrainas Upprorsarmé) under ledning av Stepan Bandera en etnisk rensning och mördade 100 000 polacker i över 100 byar. I Ukraina menar däremot att detta var en del av kriget mellan UPA och den polska Hemmaarmén, och att offren var betydligt färre än vad som anges i Polen. För övrigt dödades också många ukrainare i området under den perioden, menar man.

Bandera hyllas som nationalhjälte efter sina insatser i kampen mot Sovjet – men i Polen är var det hans trupper som begick massakern i de polska byarna 1943. Båda parlamenten har antagit resolutioner om att det andra landet begått folkmord. Trots det har historiker från de två grannländerna hittills tillsammans kunnat bedriva forskning i Volhynien.

Men politiken gör sitt intåg överallt, även i vetenskapen. I höstas försämrades relationerna, och den gemensamma forskningen led ett snöpligt nederlag. Länderna stoppade varandras forskare vid gränsen.

Ändå har Polen och Ukraina haft ett nära samarbete på många plan, och Polen är det land som arbetat mest entusiastiskt för ett närmande mellan Ukraina och EU. Under Euromajdan 2013–14 stöttade den dåvarande polska regeringen EU-vännerna på olika sätt. I dessa arbetskraftsbristens dagar – ett par miljoner unga arbetsföra polacker har sedan EU-inträdet 2004 lämnat landet för att söka sin lycka i väst – har Polen haft stor glädje av att långt över en miljon arbetare från Ukraina kommit till Polen för att få jobb.

Men när ukrainarna i somras fick rätt att komma in i EU utan visum visade det sig att många av dem bara passerade Polen för att nå högre löner och bättre arbetsvillkor i Västeuropa. Polen har nu börjat varna för Europa för sin forna partner, och i Warszawa hävdar man att det skulle vara förödande för unionens ekonomi om Ukraina tilläts ansluta sig till Schengen. (Polskie Radio, Gazeta Prawna, natemat.pl, unian.info och wB 7 feb 18)

Ukraina tar strid mot polsk lag

Runt 100 000 polacker mördades av Ukrainska Upprorsarmen i Volhynienområdet 1943-44. Foto: wikipedia.

Den polska lagen är förödmjukande för Ukrainas nationella värdighet. Det säger den nationalistiska rörelsen Svoboda, som på måndagen arrangerade en demonstration utanför polska ambassaden i Kiev.

Lagen, som både gör det straffbart att säga att Polen deltog i Förintelsen och att förneka Volhynien-massakern 1943–44, har orsakat en storm av upprördhet i det ukrainska samhället. Parlamentet har på måndagen tillsatt ett utskott som ska diskutera ett uttalande i frågan och påpekar vikten av att höra internationella experter under arbetet.

Den del av lagen som väckt störst internationell uppmärksamhet är den som gör det straffbart att säga att Polen deltog i Förintelsen, både staten Israel och USA har protesterat och hotat med försämrade relationer.

Bortsett från Ukraina är det inte många som har kommenterat den andra delen av lagen, som berör relationerna mellan de två grannländerna under första halvan av 1900-talet.

Polen och Ukraina har olika uppfattning om vad som hände under åren 1943–44 i det område som polackerna kallar Wołyń (Volhynien). Enligt polska historiker genomförde den ukrainska nationaliströrelsen UPA (Ukrainas Upprorsarmé) en etnisk rensning och mördade 100 000 polacker i över 100 byar. Forskarna i Ukraina menar att detta var en del av kriget mellan UPA och den polska Hemmaarmén, och att offren var betydligt färre än vad som anges i Polen. Även många ukrainare dödades i området under den perioden, menar man. Båda parlamenten har antagit resolutioner om att det andra landet begått folkmord. (Polskie Radio, Unian.info och wB 5 feb 18)

Polens ambassadör kallas hem

Polens ambassadör i Sverige, Wiesław Tarka (t.h.) tillsammans med Svensk-Polska Samfundets ordförande Pete Eklund. Foto: Klementyna Mateja.

Utrikesminister Jacek Czaputowicz fullföljer sin företrädare Witold Waszczykowskis personalbyte på både landets ambassader och konsulat och på Polska institutet ute i världen. En rad ambassadörer, avdelningschefer och direktörer kallas hem, även från Sverige.

Bland dem som nu lämnar Sverige finns i första hand Wiesław Tarka, som har varit ambassadör i Sverige sedan februari 2015, och Polska institutets direktör Anna Godlewska kallas hem. (Nowa Gazeta Polska 4 jan 18)

Tillerson besökte Warszawa

USAs utrikesminister Rex Tillerson på besök i Warszawa januari 2018. Foto: Regeringskansliet.

USA och Polen har enats om en färdplan för att utveckla de ekonomiska och politiska relationerna mellan de två länderna, inklusive den internationella säkerheten. Det sade Krzysztof Szczerski, presschef för presidentkansliet, på en presskonferens efter fredagens möte mellan USAs utrikesminister Rex Tillerson och president Andrzej Duda.

Militärt och ekonomiskt partnerskap, men också samarbete inom energisektorn, där Polen försöker minska sitt behov av naturgas från Ryssland, liksom samarbete på den globala arenan i FNs säkerhetsråd finns nu med på färdplanen. Under punkten Militärt samarbete tog man också upp moderniseringen av den polska armén samt befintliga och framtida amerikanska kontingenter i Polen.

Samtalen har visat hur bra Polens och USAs inställning stämmer vad gäller avgörande frågor inom utrikespolitiken, sade Szczerski. Att backa upp 3-havsinitiativet, som är ett ekonomiskt forum för länder i Central- och Östeuropa, var ett av de viktiga mål som båda länderna anslutit sig till, och där finns ett tydligt stöd från den amerikanska administrationen.

Under sin två dagar långa vistelse träffade Tillerson också premiärminister Mateusz Morawiecki och utrikesminister Jacek Czaputowicz. (Polskie Radio och wB 27 jan 18)

Publicerat i USA

Vad gör Duda och Morawiecki i Davos?

Krönika
Dorota Tubielewicz Mattsson

President Andrzej Duda och premiärminister Mateusz Morawiecki vistas för närvarande på toppmötet i schweiziska Davos. Deras uppdrag är att skapa varmare relationer med omvärlden, övertyga den om att Polen under PiS styre inte är så odemokratiskt som oppositionen vill utmåla det som och i största allmänhet leta efter nya allierade i projektet ”det nya Europa”. Och allt detta försöker de göra utan att beröra det prekära ämnet – rättsstatens sönderfall.

Deras tal har inte väckt någon uppmärksamhet. De hade förvisso ingen chans mot Donald Trump som också försöker övertyga de ekonomiska och politiska eliterna om att USA redan efter ett år av hans presidentskap reser sig från förfallet.

Morawiecki har emellertid haft flera möten med bland annat Norges, Danmarks och Hollands premiärministrar. Om dessa samtal resulterar i några konkreta beslut som kanske kommer bidra till ett gemensamt europeiskt ställningstagande i frågor som energisäkerhet och Ukraina-krisen så kan vi tala om Polens bidrag till att stabilisera situationen i Europa. Än så länge är det dock bara samtal.

Den ekonomiska analysen av Morawieckis planer som presenterades i Davos måste lämnas åt experterna. Politiskt kan man säga att den nya polska premiärministern visar sin goda vilja: han eftersträvar samarbete inom EU samtidigt som han förespråkar ”det nya Europa”.

Samtidigt som Morawiecki målade upp sina visioner kunde han inte låta bli att komma med pikar mot sina politiska motståndare och företrädare. Enligt honom råkade Polen i några ”utvecklingsfällor” efter 1989 även om den generella utvecklingen ” inte var helt fel”. Polacker har i nästan 30 år arbetat hårt och under många år varit Europas ekonomiska tiger, något som idag är ett minne blott trots den ekonomiska högkonjunkturen (investeringarna minskar lavinartat, statsskulden ökar lika lavinartat etc.).

Även president Duda är öppen för samarbete med EU samtidigt som han talar varmt för den av omvärlden så hårt kritiserade PiS-politiken. Duda försöker också profilera sig som medlare och vill utvidga EU. Han antydde att han stödjer och vill medla mellan EU och Serbien angående dess eventuella medlemskap i Europeiska unionen.

Under mötet med Jordaniens kung meddelade han att den polska regeringen är villig att på ett aktivt sätt mildra flyktingkrisen (på plats förstås och inte genom att ändra den officiella ståndpunkten i frågan).

Det är naturligtvis berömvärt att presidenten och premiärministern så ivrigt letar efter allierade i Davos. Varför har de tidigare rättfärdigat PiS-regeringens agerande, något som gjort att det nu är så svårt att hitta partners som skulle ha tilltro till den polska regeringens trovärdighet?

Dorota Tubielewicz Mattsson

– Tyskland är vår viktigaste ekonomiska partner

Polens nye utrikesminister Jacek Czaputowicz.
Foto: regeringskansliet

Tyskland är Polens viktigaste ekonomiska partner, och vår ekonomi utvecklas bra tack vare ett bra samarbete med Tyskland.

Det säger den nye utrikesministern Jacek Czaputowicz till statskontrollerade TVP. Intervjun äger rum ett par dagar efter det uppmärksammade besöket i Berlin där han tonade ner Polens uppmärksammade krav på krigsskadestånd från Tyskland efter andra världskriget 1939–45.

Det är uppenbart att han nu tonar ner även andra konflikter.

Berlin och vi har olika åsikter i vissa frågor, t.ex. domstolsreformen i Polen, men det är ingenting som ska påverka våra bilaterala relationer, sade Czaputowicz. Vi har samma långsiktiga intressen, vi vill ha ett starkt EU, baserat på de fyra friheterna.

Vad gäller migrationen anser vi i Polen att det viktigaste är att ta bort orsakerna till att människor lämnar sitt land. Det betyder att stärka den ekonomiska utvecklingen och stabiliteten i de länder som flyktingarna kommer ifrån – som Syrien, Irak och norr Afrika, konstaterar Czaputowicz. Och vår argumentation mot kvotfördelningen av de invandrare som kommit till Europa möts med ökad förståelse. Både Tyskland och Polen har intresse av att migrationskrisen ska gå över.

Utrikesministern talade också om Artikel 7 i EU-fördraget, nyligen initierat av EU-kommissionen mot Polen med anledningen av regeringens kontroversiella domstolsreformer. Men han oroade sig inte för utgången av en eventuell omröstning i EU, däremot för att det skulle kunna medföra att EU splittras.

Vi anser inte att domstolsreformerna strider mot EUs värderingar, men för att svara på EUs förväntningar vill vi försöka finna en kompromiss. Vi måste sänka diskussionstemperaturen, betonade han, dock utan att nämna de kompromissförhandlingar som pågått i två år.

När Polen nu tar plats som icke-permanent medlem i FNs säkerhetsråd kommer vi att fokusera på att främja internationell rätt, vårt mål är att stärka folkrätten, säger utrikesministern. Vi blir ett av de länder som bestämmer om globala säkerhetsfrågor, och i maj när Polen är ordförandeland har vi möjlighet att ta initiativ. Det innebär vissa utmaningar och Polen måste förändra sin syn på globala problem och förbereda den diplomatiska kåren för att aktivt delta i den debatten. (TVP och wB 19 jan 18)

Utrikesministern tonar ner frågan om krigsskadestånd

Polens nye utrikesminister Jacek Czaputowicz.
Foto: regeringskansliet

Vi vill inte att frågan om krigsskadestånd för andra världskriget ska belasta relationerna mellan Polen och Tyskland. Det är inget problem som finns mellan våra regeringar. Men vi måste prata om den här svåra frågan, i det polska samhället finns ett behov av den debatten, det finns en känsla av att vara orättvist behandlade.

Det säger den nye utrikesministern Jacek Czaputowicz något oväntat till den tyska tidningen Die Welt.

Men vad Jacek Czaputowicz säger är en sak och vad Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) bestämmer är en annan.

Kaczyński konstaterar i sin tur korthugget att vad gäller kraven på krigsskadestånd från Tyskland har ingenting förändrats.

Kraven på krigsskadestånd från Tyskland kom upp i somras på en politisk kongress med PiS och partiets små samarbetspartier.

Tyskland påpekade snabbt att ett skadestånd redan betalats ut och att Polen 1953 tackade nej till ytterligare skadestånd. Men den polska regeringen anser sig inte bunden av de avtal som kommunistregimen ingick, eftersom den i praktiken var en ockupationsmakt.

En PiS-parlamentariker Arkadiusz Mularczyk har fått i uppdrag att utreda vilket krigsskadestånd som vore relevant med tanke på hur förött landet var efter kriget. Siffran 800 miljarder euro har nämnts.

Det PiS-dominerade parlamentet har satt upp en kommission för krigsskadeståndsfrågan, och Mularczyk ska tillsammans med experter på Polens ekonomiska historia, statistik, befolkningsutveckling och ekonomi beräkna de mänskliga och de materiella förlusterna samt inte minst förlusten av miljontals medborgare.

Under hösten har PiS på offentliga möten och i parlamentet inskärpt vikten av att kräva skadestånd från Tyskland, och när ett opinionsinstitut före jul ställde frågan visade det sig inte oväntat att majoriteten av de svarande anser det är rimligt med en ersättning för den enorma skada Polen led under kriget. (TVP, Die Welt och wB jan 18)

Polen medlem av FNs säkerhetsråd

Säkerhetsrådets sammanträdeslokal i FN-skrapan.
Foto: Patrik Gruban, wikipedia.

Från den 1 januari är Polen under två år framåt en av de icke-permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd. Det är sjätte gången, första gången var 1946–57 och senast det inträffade var 1996–97.

Medlemskapet är inträdesbiljetten till att delta i världspolitiken, säger utrikesminister Witold Waszczykowski. Jag är glad att Polen nu återvänder till säkerhetsrådet efter 20 år. Våra prioriteringar blir att stärka internationell rätt och att stärka vårt varumärke – en kombination av säkerhet och utveckling.

FNs säkerhetsråd besår av fem permanenta medlemmar med veto-rätt: Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA samt 10 icke-permanenta medlemmar som väljs av generalförsamlingen på två år. Polen har den plats som är vikt åt ett land i Östeuropa. (Polskie Radio, TVN 2 jan 18)

Putin: Smolenskplanet återlämnas om utredningen läggs ner

Det havererade Smolenskplanet. Bild: Wikipedia.

Ryssland kan tänka sig att överlämna flygplansvraket efter olyckan vid Smolensk 2010 då 96 personer ur den politiska och militära maktapparaten omkom, brand dem dåvarande presidenten Lech Kaczyński. Villkoret är att regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) stänger ner den återupptagna Smolenskutredningen, uppger polska medier

Tidigare i veckan har den nye premiärministern Mateusz Morawiecki talat om vikten av att katastrofen där presidentparet och en rad höga tjänstemän omkom, klarläggs.

Den kompromisslösa sanningen om flygolyckan måste slås fast, sade Morawiecki.

Rysslands president Vladimir Putin uttalade sig häromdagen på begäran av en polsk journalist om flygolyckan vid Smolensk, och sade då att det är dags för polackerna att växa upp och lägga detta bakom sig.

Planet sprängdes inte i luften, sade han. Olyckan har genomgått en noggrann utredning, både det som hände i planet och själva vraket.

Putin förklarade sig vara rätt trött på påståenden från Warszawa om att kraschen var resultatet av en rysk konspiration.

Fler insinuationer från Polen kan komma att försämra de rysk-polska relationerna ytterligare, och det vore inte bra för Polen, sade den ryske presidenten.

Biträdande utrikesminister Bartosz Cichocki gav på torsdagen den polska regeringens syn på saken:

Moskvas brist på gensvar när vi begärt juridisk hjälp, undanhållandet av viktiga vittnen som var en del av det som skedde i april 2010 och kvarhållandet av vår egendom, presidentens plan, är sådant som bidrar till att den fullständiga sanningen om katastrofen inte kan fastställas. Det tvingar oss att fundera över Rysslands avsikter vad gäller oss och de ryska deltagarnas roll vid tillfället, sade Cichocki. Med ”de ryska deltagarna” syftar ministern på de ryska trafikledarna, som av den polska utredningen misstänks ha gett besättningen på olycksplanet felaktiga uppgifter om hur högt över marken planet låg.

Cichocki försäkrar också att regeringen med samma beslutsamhet som tidigare kommer att fortsätta sitt arbete med att klarlägga katastrofens orsaker och omständigheter.

Den återupptagna haveriutredningen har gjort experiment med en modell av planet för att visa att det kunnat explodera, och offrens kvarlevor har grävts för upprepade provtagningar. Flera internationella rättslaboratorier har fått undersöka proverna, dock utan att hitta några spår som tyder på någon explosion. (Gazeta Prawna, onet.pl, Polskie Radio och wB 15 dec 17)

May: Partnerskapet med Polen överlever Brexit

Storbritanniens premiärminister Theresa May.
Foto: Inrikesdepartementet.

Storbritannien bygger ett strategiskt partnerskap med Polen som kommer att fortsätta även efter Brexit. Det sade premiärminister Theresa May inför måndagens samtal med EU-ordföranden Donald Tusk, EU-parlamentets ordförande Jean-Claude Juncker och Brexit-förhandlaren Michel Barnier.

Hon talade om Polens betydelse, att partnerskapet bygger på de två ländernas gemensamma historia och försäkrade att det kommer att överleva Brexit. Som exempel nämnde hon de brittiska trupper som ingår i Natos förstärkning av den östra flanken.

Det visar vår beslutsamhet när det gäller att stå upp mot aggressioner i regionen, vi arbetar hand i hand över det utrikespolitiska spektret, sade May.

Hon påminde om att Storbritannien är det land som importerar näst mest livsmedels- och jordbruksprodukter från Polen, och försäkrade att säkerställandet av brittiska medborgares rättigheter inom EU och EU-medborgares rättigheter i Storbritannien har högsta prioritet.

En miljon polska medborgare och 30 000 polska företag har gett stora ekonomiska, kulturella och sociala bidrag till den väv som är vårt land, sade Theresa May. Ingen EU-medborgare som bor i Storbritannien ska behöva oroa sig, och nu handlar det om att inrätta ett enkelt och transparent system som ska EU-medborgarnas nya status i Storbritannien.

Den 21 december kommer representanter för den brittiska regeringen till Warszawa för samtal. (Polskie Radio 4 dec 17)

Ukrainapolitiken: Gamla sår blir som nya

Runt 100 000 polacker mördades av Ukrainska Upprorsarmen i Volhynienområdet 1943-44. Foto: wikipedia.

Polen har sedan EU-inträdet 2004 arbetat för att Ukraina ska komma närmare unionen. Men nu är det Östliga partnerskapet inte längre intressant, regeringspartiet Lag och Rättvisas (PiS) historiepolitik som ska höja medborgarnas patriotism, är viktigare än goda relationer med grannlandet, som skulle utgöra en buffert mellan Polen och Ryssland.

Stödet var stort från Polen under Euromajdan 2014, då den Moskvastödda presidenten Viktor Janukovitj tvingades bort, och den därpå följande konflikten med Ryssland och annekteringen av Krim. Inledningsvis var regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), som trädde till hösten 2015, positivt till att hjälpa grannlandet mot arvfienden Ryssland, och president Andrzej Duda erbjöd sig därför att bli fredsförhandlare. När Ukrainas president Petro Porosjenko förra sommaren vid ett besök i Warszawa lade ner en krans vid monumentet över Volhynienoffren blev många polacker rörda – det sågs som en vacker försoningsgest.

Men kort efteråt antog det PiS-dominerade parlamentet en resolution där man slog fast att Volhynienmassakern* var folkmord och att minnet av offren skulle högtidlighållas den 11 juli varje år.

Ukrainas parlament kontrade nu med en resolution om en minnesdag den 24 mars för offren vid polackernas folkmord mot ukrainare 1919–1951.

De gamla anti-ukrainska stämningarna från förr har alltså väckts till liv igen, med smärre incidenter på båda sidor. I detta läge beslutar sig kulturminister Piotr Gliński för att med ett gäng historiker bege sig till Kiev för att begära tillstånd att göra nya undersökningar på Volhynienmassakerns polska offer – för detta ville man gräva upp offrens kvarlevor.

Polska historiker har ju i två års tid grävt upp samtliga offer efter flygolyckan vid Smolensk 2010, då president Lech Kaczyński och 95 andra personer omkom, utan att det har fört Smolenskutredningen framåt. Att man nu vill öppna gravar efter människor som mördades för 60 år sedan antyder att regeringen ser möjligheten till en patriotisk långkörare i en Volhynienutredning.

Ukrainas motsvarighet till polska IPN (Nationella Minnesinstitutet) sade emellertid nej, vilket irriterade regeringen, och utrikesminister Witold Waszczykowski gjorde snabbt ett uttalande.

Detta är viktigt för Polen, och nu bör Ukraina vidta åtgärder för att minska spänningarna i samband med de historiska problemen, sade Waszczykowski. Polen kommer nu inte att släppa in individer med uttalat anti-polsk inställning i landet!

Han krävde också att Ukraina ska fördöma nationalistledaren Stepan Bandera, vilket blir ett dilemma för Kiev eftersom han på grund av andra insatser under andra världskriget ses som en stor frihetshjälte i delar av landet.

Två veckor senare stoppades den första ukrainska diplomaten vid gränsen till Polen.

Volhynienmassakern:
Under åren 1943–44 bedrev ukrainska nationalister under ledning av Stepan Bandera en etnisk rensning i gränsområdet Volhynien där det bodde både polacker och ukrainare. Massmorden kulminerade den 11 juli då den nationalistiska Ukrainska upprorsarmén (UPA) anföll 150 polska orter och mördade över 100 000 polacker.

Ukrainska historiker anser att morden var en del av kriget mellan UPA-förbanden och den polska underjordiska Hemmaarmén och uppskattar antalet offer till runt 20 000.

Ukrainsk diplomat släpps inte in i Polen

Relationerna mellan Polen och Ukraina blir allt mer irriterade. Nu har sekreteraren i Ukrainas minneskommission, Svjatoslav Sjeremet, avvisats vid den polsk-ukrainska gränsen i Medyka.

Sjeremet har fått inreseförbud, skriver nyhetsbyrån PAP. Vilket bekräftas av gränspolisen – Sjeremet finns med på listan över personer som inte är önskvärda i Polen.

Anledningen till avvisningen är att den ukrainska motsvarigheten till IPN (Nationella Minnesinstitutet) har ”förbjudit sökandet efter och uppgrävning av kvarlevorna efter polska krigsoffer samt offer för de polsk-ukrainska konflikterna”, meddelar Polens utrikesdepartement.

Och nu har Polens ambassadör i Kiev, Jan Piekło, kallats att omedelbart infinna sig på det ukrainska utrikesdepartementet.

Denna upptrappning i konflikten mellan Polen och Ukraina har sitt ursprung i kulturminister Piotr Glińskis misslyckade besök i Ukraina för en månad sedan, då han krävde att polska forskare skulle få öppna och undersöka polska krigsoffers gravar. De ukrainska myndigheterna vill i sin tur att Polen löser problemet med de monument över soldater från Ukrainska upprorsarmén som lokala myndigheter vill riva ner. Den polska regeringen försöker undvika frågan genom att hävda att monumenten har rests utan tillstånd att man därför har all rätt att avlägsna dem.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Waszczykowski tar Ukraina i örat

Runt 100 000 polacker mördades av Ukrainska Upprorsarmen i Volhynienområdet 1943-44. Foto: wikipedia.

Polen är öppet för samarbete med Ukraina men förväntar sig att landet vidtar konkreta steg för att minska spänningarna i samband med de historiska problemen. Det sade utrikesminister Witold Waszczykowski på besök i ukrainska Lviv på lördagen.

Han är upprörd för att IPN (Nationella Minnesinstitutet), den myndighet som undersöker nazistiska och kommunistiska brott mot den polska nationen, har fått nej på sin begäran om tillstånd att öppna gravar med kvarlevor efter polska offer för krigsbrott i Ukraina. Det ukrainska Minnesinstitutet tycker inte att det behövs fler undersökningar av offren.

Om inte Ukraina tänker om i frågor som är viktiga för Polen kommer det att få konsekvenser, sade Waszczykowski till statliga TVP. Och myndigheterna i Polen kommer att se till att ”individer med ett extremt anti-polskt förhållningssätt” inte kommer in i landet.

Kiev svarade skyndsamt att det inte finns något anti-polskt sentiment i Ukraina, och att konflikter om den gemensamma historien bör lösas i sann kristlig anda – det gäller att förlåta och be om förlåtelse.

Jaja, sade Waszczykowski, men vi ser ju de här incidenterna och individer som inte är vänligt sinnade mot Polen.

Vad det handlar om är Volhynien-massakern 1943–44, då den nationalistiska Ukrainska upprorsarmén (UPA) med stöd av den lokala befolkningen anföll ett hundratal polska orter och 100 000 polacker miste livet. Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) anser att massakern är folkmord och har utlyst den 11 juli till nationell helgdag till minne av offren.

För två veckor sedan reste kulturminister Piotr Gliński i spetsen för en delegation till Ukraina för att begära tillstånd till nya undersökningar, vilket de alltså inte fick. Professor Krzysztof Szwagrzyk från IPN som var med på resan blev mycket upprörd och sade till TVP att detta skulle komma att stå Ukraina dyrt. (Polskie Radio och wB 5 nov 17)

Utrikesministern: Tyskland konspirerar mot Polen!

Tysklands utrikesminister Ursula von der Leyen.
Foto: wikimedia commons.

Vi är upprörda över att tyska politiker, som de senaste åren hävdat att de inte lägger sig i den politiska situationen i Polen, nu erkänner att de trots allt bedriver en politik som syftar till att stärka oppositionen i Polen. Det säger utrikesminister Witold Waszczykowski.

I sitt uttalande hänvisar han till den tyska kollegan Ursula von der Leyen, som i tysk tv sade att Tyskland måste ”stödja det sunda demokratiska motståndet som den unga generationen bjuder i Polen” samt att Tysklands uppgift är att ”upprätthålla dialogen med Polen och Ungern”.

Enligt nyhetsbyrån PAP sade hon också att hon vill ta alla östeuropeiska länder i försvar.

Polen har uppnått så mycket; Polen och Solidaritet var föregångaren och jag vill stå fast vid att vi inte borde ge upp hoppet om de central- och östeuropeiska länderna så lätt, sade von der Leyen.

Detta, menar Waszczykowski, är ett intrång i interna polska angelägenheter.

Försvarsminister Antoni Macierewicz har också agerat – han har kallat till sig Tysklands försvarsattaché i Warszawa och krävt en förklaring till den tyska utrikesministerns uttalande.

Tyska ambassaden i Warszawa har publicerat ett pressmeddelande där man påpekar att de citat som cirkulerar på sociala medier är ryckta ur sitt sammanhang och att Tyskland inte formar sin utrikespolitik under talkshows i tv.

Vad den tyska utrikesministern faktiskt har gjort är uttryckt sin beundran för den polska historien och framhävt Solidaritetsrörelsen viktiga roll. Ursula von der Leyen har betonat EU:s ställning i fråga om att inkludera samtliga medlemsländer och stärka de europeiska värderingarna. Men Witold Waszczykowski är nya sammansvärjningar mot Polen på spåren.

Dorota Tubielewicz Mattsson

IPN får inte öppna polska krigsgravar i Ukraina

Runt 100 000 polacker mördades av Ukrainska Upprorsarmen i Volhynienområdet 1943-44. Foto: wikipedia.

Relationerna mellan Polen och Ukraina är såriga – inte minst beroende på Volhynien-massakern 1943–44, då den nationalistiska Ukrainska upprorsarmén (UPA) med stöd av den lokala befolkningen anföll ett hundratal polska orter och 100 000 polacker miste livet.

År 2013 ville dåvarande oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS) att parlamentet skulle anta en resolution som klassade Volhynien-massakern som folkmord. PiS-ledaren Jarosław Kaczyński ansåg att mördandet var att jämställa med nazistiska dödsläger som Auschwitz.

Resolutionen blev mildare – händelserna i Volhynien betecknades som etnisk rensning på gränsen till folkmord.

PiS är nu i regeringsställning och förra hösten uppgraderade parlamentet massakern i Volhynien till folkmord och beslöt att den 11 juli skulle bli nationell helgdag till offrens minne. Bara ett par veckor efteråt införde det ukrainska parlamentet en helgdag den 23 mars till minne av offren för det folkmord som polackerna bedrivit mot ukrainare 1919–1951, något som den polska regeringen fann upprörande.

Nu har IPN (Nationella Minnesinstitutet), den polska myndighet som undersöker nazistiska och kommunistiska brott mot nationen, begärt att få öppna offrens gravar för nya undersökningar av deras kvarlevor.

Kulturminister Piotr Gliński har tillsammans med biträdande utrikesminister Bartosz Cichocki och professor Krzysztof Szwagrzyk från IPN besökt Kiev för att diskutera saken. De hade knappt hunnit lämna staden förrän Ukrainas Minnesinstitut lade ut ett meddelande på sin webbplats, där man konstaterade att det inte finns behov av ytterligare undersökningar.

Det är obegripligt att ett land som vi har goda relationer med, ett land vars tala vi för på den europeiska arenan, ett land som vi stöder i många sammanhang varje dag, blockerar vårt arbete trots att det inte kommer att ge några problem, säger en upprörd professor Szwagrzyk till statliga TVP. Det här kan komma att bli dyrt för Ukraina.

Vi talar inte om några nya monument som kan uppröra känslorna, bara om att få öppna gravar och göra djupare undersökningar. Detta måste tolkas som ett uttryck för en negativ inställning till våra polska förhoppningar, säger Szwagrzyk. Det är mycket illa för de polsk-ukrainska förbindelserna och skadar särskilt den ukrainska staten. (Polskie Radio och wB 26 okt 17)

Svenska kyrkan får pris för Masurienhjälpen i Polen

Prästen Daniel Cederberg som tog initiativ till att bilda Kyrkliga Masurienhjälpen. Foto: Anna Tykesson

Svenska kyrkan får en utmärkelse av den Evangelisk-Augsburgska kyrkan i Polen för de insatser som gjordes i Masurien efter andra världskriget. Prästen Daniel Cederberg och hans medarbetare gjorde då stora insatser i ett krigsdrabbat Polen. Detta blev känt som Kyrkliga Masurienhjälpen, ett engagemang som sedan kanaliserades i Lutherhjälpen som bildades 1947.

Efter andra världskriget var levnadsförhållandena svåra i Polen, inte minst för masurerna som levde under tryck från katolska kyrkan och inte ansågs vara lojala polacker utan snarare tyskorienterade på grund av sin evangeliska identitet. Hungersnöden var också svår. Därför tog Daniel Cederberg initiativ till att bilda Kyrkliga Masurienhjälpen. Detta skedde den 18 oktober 1946 efter att ha misslyckats med att få andra organisationer i Sverige att ta sig an masurerna. Invånarna i Masurien fick mat och kläder oavsett nationalitet, bekännelse eller kön. De fick också medicinsk och pastoral vård.

– Det är viktigt och glädjande att den hjälpinsats som Daniel Cederberg tog initiativ till blir ihågkommen. Det stärker också drivkraften i vårt internationella hjälparbete idag och i framtiden. Jag är tacksam för Svenska kyrkans relation till den lutherska kyrkan i Polen som trots sin litenhet bidrar med så mycket i det polska samhället, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Utmärkelsen, Princess Anna Wazówna Church Award

 

delas ut i Warszawa nu på fredag i samband med den Evangelisk-Augsburgska kyrkans firande av reformationen. På plats är då ärkebiskop Antje som ingår i den polska kyrkans hederskommitté för reformationsfirandet, samt Uppsalabiskopen Ragnar Persenius som är i Polen för att under tre dagar medverka i reformationsfirandet. Uppsala stift är sedan 20 år tillbaka vänkyrka med Evangelisk-Augsburgska kyrkan i Polen.

Den högtidliga prisutdelningen sker i närvaro av Polens president, Andrzej Duda. Dessutom finns även ett par av Daniel Cederbergs barn på plats.

Princess Anna Wazówna Church Award är ett nyinrättat pris av den lutherska kyrkan i Polen och delas alltså ut för första gången. Det är uppkallat efter prinsessan Anna Wazówna som var en välutbildad protestant, och en person som trots sitt eget lidande hjälpte många andra.

 

Hektiska dagar för Waszczykowski

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: msz.gov.pl

I november ska EU ha toppmöte om det Östliga partnerskapet, som 2009 initierades av Sverige (Carl Bildt) och Polen (Radosław Sikorski). Partnerskapet innebär ökat samarbete med Georgien, Ukraina, Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien och Vitryssland. Avsikten har varit att stötta den demokratiska utvecklingen i länderna.

Visegradgruppen – Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien – sade i april att det östliga partnerskapet är nyckeln till stabilitet och ekonomisk tillväxt i östra Europa.

Flera av de här länderna vill liksom ett antal stater på Balkan bli medlemmar i EU. Utrikesminister Witold Waszczykowski och president Andrzej Duda har därför under ett par veckor rest omkring eller tagit emot besök för att stärka relationerna även med ansökarländerna Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Makedonien, Kosovo och Serbien.

Waszczykowski har också bearbetat ministrar och diplomater från Estland Lettland och Litauen, Rumänien och Bulgarien.

I början av veckan gjorde Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ett kort besök i Warszawa, och president Andrzej Duda sade att Polen stöder Turkiets ansökan om medlemskap i EU – vilket den polska regeringen är tämligen ensam om att göra i dagens läge.

Skälet till denna hektiska aktivitet hör sannolikt samman med att ju mer gruppen av länder från regionen utökas, desto starkare inflytande får Warszawa på EUs politik – t.ex. i flyktingfrågan och nationalstaternas roll. De flesta av länderna leds av nationalistiska regeringar som förvisso behöver hjälp med att utveckla demokratin och de mänskliga rättigheterna samt bekämpa korruptionen. De ser också med intresse på EUs utjämningsfonder och inre marknad som draghjälp för den ekonomiska utvecklingen.

Ett annat skäl kan naturligtvis vara uppgifterna om en regeringsombildning i november. Då ska enligt ryktet utrikesministern offras för att Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ska kunna erbjuda president Duda ett större inflytande över utrikespolitiken. I gengäld vill PiS-ledaren att Duda i första hand ska släppa sitt veto mot de domstolsreformer som ger justitieminister Zbigniew Ziobro oinskränkt rätt att av- och tillsätta ledamöterna i Högsta domstolen och Nationella domstolsrådet; i andra hand ska Duda avstå från det inflytande som presidenten enligt grundlagen i egenskap av överbefälhavare i fredstid har över försvaret. (Polskie Radio, wB m.fl. 20 okt 17)

Erdogan på fransysk visit i Warszawa

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
Foto: wikipedia.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan besökte på tisdagen Polen och på presskonferensen efter ett samtal med president Duda sade Duda att Polen stöder Turkiets ansökan om medlemskap i EU.

Jag hoppas att Turkiets och EUs vägar ska fortsätta åt samma håll, och att resultatet av detta så småningom medför att Turkiet blir fullvärdig medlem i unionen, sade Duda. President Erdogans besök i Warszawa var viktigt för det politiska och det ekonomiska samarbetet mellan våra länder.

De två presidenterna var eniga om att handeln mellan länderna borde kunna dubblera på kort tid, och enligt Erdogan är bil-, bygg, finanssektorn mest angeläget för Turkiet men också hälsoturism-, avfallshantering, logistik, miljö.

Vi talade också om det militära och det kulturella samarbetet mellan Polen och Turkiet, sade Duda och om situationen i Turkiet efter de dramatiska händelserna efter kuppförsöket förra året.

Duda på pekade också att Polen gärna ser fler turkiska investerare i landet.

Ett möte på eftermiddagen med premiärminister Beata Szydło var också planerat men inställdes i sista stund med hänvisning till den akuta situationen i Turkiet, där en gruvolycka med flera döda ägt rum.

Bortsett från mötet med president Duda hann Erdogan också med ett besök i parlamentet. Han träffade också senatens talmän. (Polskie Radio, TVP och natemat.pl 17 okt 17)

Kwaśniewski: Krigsskadestånd är ingen bra idé

Förre presidenten Aleksander Kwaśniewski.
Foto: Piotr Drabik, wikipedia.

Relationerna mellan Polen och Tyskland har historiskt varit mycket komplicerade, vi är grannar och har haft hundratals år av en gemensam komplicerad och smärtsam historia, säger Aleksander Kwaśniewski, president i Polen under 1995–2005 till den politiska portalen politicalcritique.org.

Jag arbetade hårt för att förbättra dem under min tid, och det vi har uppnått de senaste 27 åren är verkligen fantastiskt. Tyskland är vår största handelspartner och Polen är en viktig handelspartner för Tyskland. Politiskt har vi många intressen gemensamt, och vi är inte bara grannar utan också allierade i Nato och i EU. Försoningsprocessen är mycket viktig, och om vi idag frågar vanliga invånare i gränsområdena i Polen och Tyskland så är de mycket vänligt inställda till varandra.

Men nu har det här med krigsskadestånd kommit emellan, som regeringen tänker begära från Tyskland. Och det är ingen bra idé, säger expresidenten. Först och främst eftersom det är orealistiskt. För det andra döljer Tyskland ingenting, man talar öppet om nazismens brott och om andra världskriget, där Polen var ett av de första offren. Vi förlorade 6 miljoner polska medborgare, bland dem 3 miljoner polska judar. Polska städer blev helt förstörda. Det är bra att tyskarna förstår sitt moraliska ansvar, men uppriktigt sagt så visade de det ansvaret redan under våra förhandlingar om inträde i Nato och EU.

Det var Natos dåvarande generalsekreterare, den tyske medborgaren Manfred Wörner, som föreslog att Nato skulle utvidgas och att det då var Polen som var aktuellt, säger Kwaśniewski. Jag kommer ihåg de där samtalen, tanken på en utvidgning var inte populär men Wörner var modig nog att insistera på att Nato skulle utökas med länderna i Centraleuropa.

Så tanken på krigsskadestånd är orealistisk. Och det är väldigt enkelt att öppna Pandoras ask med alla dessa historiska känslor, men det kan vara farligt och jag är väldigt mycket emot det, säger Kwasniewski. (politicalcritique.org okt 17)

Trump hyllar polsk 1700-tals-general

General Kazimierz Pułaski. Bild: wikipedia.

I en proklamation på General Pulaski Memorial Day den 11 oktober hyllade USAs president Donald Trump den polske 1700-talsgeneralen Kazimierz Pułaski, som deltog i det amerikanska frihetskriget.

Pułaskis heroiska insats under det amerikanska frihetskriget har hjälpt till att forma vårt lands historia, sade Trump. Pułaski visade mod som soldat och exceptionellt ledarskap som officer. General Pułaski är internationellt känd för att ha kämpat för friheten både i sitt hemland Polen och i USA.

Som ett erkännande av hans osjälviska hängivenhet mot vårt land beviljade kongressen honom 2009 hedersmedborgarskap, sade Trump. Endast åtta personer har fått denna utmärkelse i USA.

Trump avslutade med att tala om de 9,5 miljoner amerikaner som är av polsk härkomst.

De bär general Pułaskis arv vidare genom att skydda våra gemensamma värderingar, stärka vårt kulturarv och tjäna i våra väpnade styrkor. De påminner oss om att historien om Polen liksom historien om Amerika är historien om ett folk som aldrig har förlorat hoppet, aldrig låtit sig brytas ner och aldrig glömt vem de är, sade han.

Pułaski var 34 när han dog ombord på ett fartyg I USA. Han är känd som det amerikanska kavalleriets fader. (Polskie Radio 11 okt 17)

PiS får stöd i krav på krigsskadestånd

Det är rimligt att säga att Polen har rätt att begära krigsskadestånd från Tyskland, och påståendet att den rätten har löpt ut är inte motiverad.

Det skriver Parlamentets analysbyrå, som på begäran av en ledamot från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), undersökt om Polen så som PiS hävdar har rätt till krigsskadestånd från Tyskland efter andra världskriget.

Polen var det land i Europa som drabbades hårdast, både vad gäller befolkning och egendom. Ockupationsmaktens politik med avsiktlig och organiserad utrotning av befolkningen, intensiv exploatering av det polska samhället inklusive tvångsarbete och avsiktlig förstörelse av egendom, inklusive förstörelsen av Warszawa, skriver utredarna.

De menar att det är rimligt att yrka skadestånd från Tyskland, och att man inte kan hävda att den rätten är preskriberad.

Förlusterna kan beräknas till 62 miljarder förkrigs-złoty, och de biologiska förlusterna uppgick till mer än 6 miljoner människor. Antalet polska medborgare som levde under Tredje rikets terror var 10 840 585 personer*.

Frågan om krigsskadestånd aktualiserades i somras av PiS-ledaren Jarosław Kaczyński på partikongressen och såväl premiärminister Beata Szydło som flera av hennes ministrar har gjort liknande uttalanden.

Nyligen fick regeringen kritik av flera biskopar som anser att PiS agerande mot Tyskland är förkastligt. Men enligt en färsk opinionsundersökning tycker majoriteten av polackerna att det inte är mer än rätt att tyskarna betalar skadestånd till Polen, och frågan anses ha gett PiS en viss skjuts i de senaste opinionsmätningarna.

Under kommunisttiden har Polen flera gånger tackat nej till ytterligare skadestånd från Tyskland, dels 1953 på begäran av Sovjetunionen, dels flera gånger under 1970-talet men också efter kommunismens fall.

Den tyska regeringen anser att frågan en gång för alla är juridiskt och politiskt reglerad.

Men PiS menar att polackerna idag inte ska behöva stå för beslut som tvingades på landet av den sovjetiska ockupationsmakten. (TVP, Polskie Radio och wB 11/12 sept 17)

*Den östra delen av Polen ockuperades ju av Sovjet.

Katolska kyrkan och de polsk-tyska relationerna

Flera biskopar reagerar nu på den antityska retoriken från regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) och de regimtrogna medierna. I ett brev skriver biskoparna att den polsk-tyska försoningen som varat i ett kvarts sekel har ett mycket stort värde, men är mycket lätt att rasera med ogenomtänkta beslut.

Krönika
Dorota Tubielewicz Mattsson

Brevet är en reaktion på regeringens krav på krigsskadestånd från Tyskland.

Istället för att bråka om oviktiga saker ska man bygga en gemensam framtid, säger prästen och professorn Alfred Wierzbicki till Gazeta Wyborcza. Tyskland är vår närmaste och viktigaste granne inom EU. Visst har vi ett dramatiskt gemensamt förflutet men man måste också kunna bygga en framtid.

Jarosław Makowski, som är statsvetare och filosof, menar att även biskoparna, som utan tvekan gläds åt PiS-regeringens många förehavanden, har lagt märke till att PiS med sina fobier är som barn som leker med tändstickor i en hölada.

Vad ska PiS göra med biskoparnas brev? Ignorera det som man ignorerat påvens uppmaningar om flyktingar? Så blir det förmodligen. Regeringspartiet behandlar påven som en person som en smått förvirrad gudsman som man får bortse ifrån.

Det kommer att leda till en ännu tydligare schism inom kyrkan där fader Rydzyks främlingsfientliga och penninghungriga tro står mot flera biskopars förståndiga tro, som bygger på det arv som påven Johannes Paulus II och kardinal Wyszyński lämnat efter sig.

Men med tanke på att premiärminister Beata Szydło hävdar att ”krigsskadestånd från Tyskland helt enkelt handlar om hederlighet och rättvisa gentemot Polen” kan man nog inte räkna med någon djupare förståelse för vad en långsiktig politisk strategi är.

Berlin ser på saken på ett annat sätt. Nyligen påpekade den tyska regeringens presstalesperson Steffen Seibert att Tyskland till fullo erkänner sin skuld och sitt ansvar för andra världskriget. Tyskland har betalat ut stora skadestånd för skadegörelse som skett under kriget – även till Polen, som avsagt sig ytterligare krav på Tyskland, vilket man bekräftat flera gånger på 1970-talet samt år 2004.

För Berlin är saken juridiskt och politiskt reglerad en gång för alla, sade Seibert.

Allt detta bäddar för en långvarig kris i de polsk-tyska relationerna, för en ökning av antityska stämningar i Polen och för en upptrappning av gamla ressentiment i de båda länderna.

Det är vad regeringspartiet arbetar för. Det är Polens nuvarande utrikespolitik. Om det nu inte är så att PiS med kraven på krigsskadestånd hoppas på att omvärlden ska glömma bort försöken att ta kontroll över domstolarna.

Dorota Tubielewicz Mattsson

IPN: Sven Järn var kommunistregimens agent!

Svensken Sven Järn var en av dem som på 1980-talet kom med hjälpsändningar från Sverige. Samtidigt smugglade han in tryckeriutrustning och papper till Solidaritet.

Två gånger i månaden körde Järn till Polen, officiellt med läkemedel och sjukhussängar men också utrustning för Solidaritetsrörelsens underjordiska verksamhet. Första transporten gick av stapeln i juni 1982: tryckeriutrustning, papper och tryckfärg.

Men Järn greps av säkerhetspolisen och ställdes mot väggen: han måste skriva på en lojalitetsförsäkran annars skulle han inte bli insläppt i landet. Sven Järn skrev på och hela transporten kom säkert fram till Warszawa.

Verksamheten tog abrupt slut 1986 då hans bror Lennart blev anhållen av den polska polisen anklagad för vapensmuggling.

Forna Solidaritetsaktivister har nyligen ansökt hos IPN (Nationella Minnesinstitutet) om att Järn skulle hedras med en utmärkelse för sina insatser för det fria Polen. Men IPN säger nej – dokumenten talar sitt tydliga språk, han var agent hos säkerhetspolisen. Han ska inte ha någon utmärkelse.

Bröderna Järn har tidigare tilldelats Solidaritets Tacksamhetsmedalj.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Polsk ambassadör hotar tyska journalister

Polens ambassadör i Berlin, Andrzej Przyłębski.
Skärmdump från Polskie Radio.

Vi iakttar er noga! Det säger Polens ambassadör i Berlin, Andrzej Przyłębski, till tyska journalister.

Przyłębski hävdar att tyska medier förvanskar bilden av Polen och hotar att anmäla dem till den religiösa och nationalistiskt färgade organisationen Reduta Dobrego Imienia (Det goda namnets försvar).

Vissa tyska journalister skriver om Polen på ett skandalöst sätt, säger ambassadören till nyhetsbyrån PAP, de fokuserar på oppositionen och redogör inte för regeringens argument. Det ”antipolska narrativet” ger en falsk och ensidig bild av Polen. Det är ett bevis på att pluralismen i de tyska medierna lämnar mycket i övrigt att önska.

Przyłębski utlovar en noggrann granskning och tyska mediers chefredaktörer kommer att informeras om reportrarnas inkompetens, brist på professionalism och slarvighet.

Tidningen Süddeutsche Zeitung går enligt Przyłębski i spetsen för den antipolska och ohederliga tyska pressen. Han gick till frontalattack mot en reporter som skrivit om hans hustru, Julia Przyłębska, av regeringen handplockad till ordförande i Konstitutionsdomstolen (KD), vars kompetens och agerande har ifrågasatts.

Hans uttalande har nu i tysk översättning publicerats på ambassadens hemsida.

Andrzej Przyłębski är en av det regerande partiet Lag och Rättvisas (PiS) påläggskalvar. Misstänkt för att under täcknamnet ”Wolfgang” ha samarbetat med den kommunistiska säkerhetstjänsten och skrivit rapporter om polacker i dåvarande Västtyskland har han, bevisen till trots, frikänts av IPN (Nationella minnesinstitutet). Motiveringen lyder att han visserligen undertecknat ett avtal med säkerhetstjänsten men att han aldrig agerat som hemlig agent. I IPNs arkiv finns det dock ett 30-tal anteckningar, rapporter och kvitton som tyder på det motsatta.

Så när Andrzej Przyłębski säger att han tänker hålla ett öga på de tyska journalisterna så vet han vad han talar om och hur man går till väga. Undrar bara om de berörda tyska journalisterna blev rädda.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Stefan Gullgren ny ambassadör i Polen

Regeringen har utsett departementsrådet Stefan Gullgren till ambassadör i Warszawa.

Stefan Gullgren tjänstgör idag som chef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien. Han har tidigare varit ambassadör i Kiev och även tjänstgjort vid ambassaden i Moskva.

Stefan Gullgren tillträder sin nya befattning den 1 september i år. (UD 4 aug 17)

Rysk ambassadör varnar för flytt av ryska krigsmonument

Ett av de sovjetiska krigsmonument i Polen som monterades ner för ett par år sedan. Bild wikipedia.

De nya lagarna om avkommunisering (avveckling av kommunismen) i Polen innebär hårda prövningar för de polsk-ryska relationerna. Det säger Rysslands ambassadör i Polen, Sergej Andrejev, till tidningen Rzeczpospolita.

I juni infördes nya lagar som förbjuder propaganda för totalitära rörelser och hundratals monument över sovjetiska soldater som stupade i Polen kommer att tas bort.

Moskva har påpekat att Warszawa därmed bryter mot det avtal från 1994 där de två länderna åtar sig att skydd och underhålla varandras minnesplatser, men regeringen menar att avtalet bara gäller monument på krigskyrkogårdar och de skyddas fortfarande.

Det skulle räcka med att säga att monumenten över stupade sovjetiska soldater inte är kommunistisk propaganda utan ett sätt att visa uppskattning för dem, vars förtjänst det är att Polen fortfarande existerar, säger Andrejev. 600 000 sovjetiska soldater offrade sina liv för att befria Polen från den nazistiska ockupationen.

Men polackerna minns att Sovjetunionen också invaderade Polen i september 1939, ett par veckor efter Nazi-Tyskland. Och Moskva kunde ha hjälpt polackerna under Warszawaupproret 1944 – men Röda armén väntade på andra sidan Wisła tills upproret var krossat och staden sönderbombad. Utöver det installerade Moskva efter krigsslutet en kommunistisk regim i Polen, och landet var en diktatur i fem decennier.

Polen började ta bort de sovjetiska krigsmonumenten 2014 då konflikten i Ukraina bröt ut, säger Andrejev, men det hör inte ihop med ”räddningen av Polen 1944–45”.

Om hundratals monument tas bort kommer det ryska folket inte att uppfatta det som en kamp mot rysk propaganda, utan som en grym kränkning av våra förfäders minne och en demonstration av Polens egentliga inställning till Ryssland och det ryska folket, säger ambassadören. 1997 fanns det 561 monument över sovjetiska soldater i Polen, och idag finns det enligt IPN (Nationella Minnesinstitutet) 230. Resten har tagits bort utan att Moskva ens har informerats, vilket krävs enligt avtalet från 1994. (Polskie Radio 10 aug 17)

Inrikesministern försvarar passbilderna

Inrikesminister Mariusz Błaszczak.
Foto: Adrian Grycuk, wikipedia.

Förslaget om att de polska passen i framtiden ska innehålla bilder från landets tid som stormakt har inte fallit Litauen och Ukraina på läppen. Det är bland annat bilder från (litauiska) Vilnius och (ukrainska) Lviv som är aktuella.

De nya passen ska utfärdas till 100-årsjubileet nästa år, säger inrikesminister Mariusz Błaszczak. Det som hänt vid vår östra gräns är en del av den polska historien.

Naturligtvis skulle vi ha protesterat om Tyskland fått för sig att ha bilder av Szczecin eller Gdańsk i sina pass – men det är en helt annan sak, Tyskland startade andra världskriget, säger ministern.

2018 firar Polen hundraårsjubileum som självständig stat efter ett drygt sekels ockupation av stormakterna Ryssland, Österrike-Ungern och Preussen. Före den sista delningen 1795 ingick Litauen och Ukraina i det polska samväldet.

Efter andra världskriget flyttades Polen på Stalins begäran ett tiotal mil västerut. Delar av östra Polen tillföll Vitryssland och Ukraina och det som då var östra Tyskland – med städer som Gdańsk, Szczecin och Wrocław – blev polskt territorium. En stor folkförflyttning följde, polacker i öst som plötsligt blev hemlösa transporterades till de nya områdena i väst, och de tyskar som bodde där fördrevs till det nya förminskade Tyskland. (Wirtualna Polska 10 aug 17)

Bilder i de nya polska passen

Ostra Brama i Vilnius. Foto: G. Lindberg.

De polska passen ska byta utseende, och inrikesminister Mariusz Błaszczak föreslår en omröstning på internet om vilken bild som ska pryda passen. Bland förslagen fanns Ostra Brama i den litauiska (tidigare polska) staden Vilnius samt den polska begravningsplatsen i ukrainska (tidigare polska) Lviv Cmentarz orląt. På första plats ligger för närvarande Ostra Brama i Vilnius.

Förslaget är något kontroversiellt. Inrikesdepartementet hävdar att det ska styrka den polska identiteten och historiska stoltheten. Kritikerna menar det överhuvudtaget inte ska finnas några bilder i passen som ju är officiella och mycket viktiga dokument. Vidare påpekar man det olämpliga i att det i polska pass ska finnas bilder på platser och byggnader som tillhör andra stater.

Diplomatisk fadäs kan man säga. Ärendet har redan blivit föremål för internationella kommentarer och diplomatiska notiser från Litauens och Ukrainas sida. För hur ska man egentligen tolka detta förslag? Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) ser det som ett led i den historisk-patriotiska utbildningen. Polens grannländer kan se det som förtäckta anspråk på gamla polska territorier. Det kan räcka för att förstöra relationerna.

För hur skulle Polen reagera om det i tyska pass plötsligt avbildades platser från Szczecin (gamla Stettin) eller Wrocław (gamla Breslau)? Och den historiska utbildningen bör skolorna stå för, inte passen.

Dorota Tubielewicz Mattsson

Ryska duman protesterar mot flytt av krigsmonument

Friluftsmuseum i Ungern, där man samlat alla gamla kommunistmonument. Foto: G. Lindberg.

Duman, det ryska parlamentet, uppmanar president Putin att begära sanktioner mot Polen för nya lagar som stadgar att monument över sovjetiska soldater som under andra världskriget hjälpte till att driva ut nazistiska styrkor ur Polen ska tas bort.

Det handlar om den nya lagen om ”avkommunisering” som förbjuder monument över totalitära regimer.

Duman vill att Putin ska kräva att Polen upprätthåller ett avtal från 1992 om ömsesidigt skyddande av minnesplatser. Det innebär att polackerna sköter om sovjetiska krigskyrkogårdar och monument som rests för att hedra sovjetiska militärer – som inte alltid var så älskade av polackerna; och vice versa.

I Polen menar man att när de ryska soldaterna hjälpte till att befria Polen från den nazistiska ockupationen beredde de samtidigt väg för nästa ockupation – landet styrdes av en Moskvastödd kommunistregim 1945–1989. Intresset för att bevara och restaurera gamla sovjetiska monument har varit ganska begränsat, och genom den nya lagen frigör man sig alltså delvis från avtalet 1992.

Det finns 229 monument som uppförts för att visa tacksamhet mot Röda Armén. De ska enligt statliga IPN (Nationella Minnesinstitutet) placeras på ett friluftsmuseum sjutton mil öster om Szczecin, ett slags historiskt Skansen för sovjetiska monument. Där vill man placera dem i ett historiskt sammanhang, berätta hur de kom till och vad de betydde. (Polskie Radio och wB 25 juli 17)

Brittiske prins William med familj besöker Polen

Prins William och prinsessan Kate av Stirbritannien besöker president Duda och hans hustru Agata.
Foto: prezydentp.pl

Polen gästas nu också av Storbritanniens prins William med hustru Catherine och barnen Charlotte och George, som på måndagen landade i Warszawa. Avsikten med besöket, som pågår i tre dagar, ska stärka banden mellan polacker och britter.

Brexit-förhandlingarna har ju inte mer än precis börjat, och en miljon polacker väntar på att få veta hur deras liv i Storbritannien blir i framtiden.

Prinsparet inleder med ett besök hos president Andrzej Duda och hans hustru Agata Kornhauser-Duda. Därefter besöker de Museet för Warszawaupproret och träffar polska och brittiska veteraner från andra världskriget. De ska också besöka unga entreprenörer, diskutera polsk-brittiska affärsförbindelser.

På måndagskvällen vid en middag till drottning Elizabeths ära i Łazienkiparken håller prinsen sitt enda officiella tal, och vid samma tillfälle läser den brittiske ambassadören i Polen upp ett brev från drottningen.

På tisdagen avlägger prinsparet ett besök i det nazistiska koncentrationslägret Szutowo (Stutthof) utanför Gdańsk, går på Shakespeareteatern i staden och besöker Solidaritetscentret där de får tala med veteraner från den kommunistiska motståndsrörelsen.

På onsdagen säger de adjö till presidentparet innan de reser vidare till Tyskland.

Ett besök av vänskap och respekt och utan politiska avsikter, säger Dudas rådgivare Krzysztof Szczerski. Fokus ligger på goda sociala relationer mellan Storbritannien och Polen. (Polskie Radio 17 juli 17)

Polen minns morden i Wołyń

Wołyń-monumentet i Warszawa.
Foto: wikipedia.

Den 11 juli högtidlighåller polackerna minnet av offren i Volhynienmassakern under andra världskriget.

Massmorden som pågick 1943–44 kulminerade den 11 juli, som har blivit en minnesdag i Polen. Den nationalistiska Ukrainska upprorsarmén (UPA) anföll med stöd av den lokala befolkningen i gränsområdet 150 polska orter och 150 000 polacker miste livet.

Huvudtalare vid Wołyński-torget i Warszawa var försvarsminister Antoni Macierewicz, som underströk att minnet av offren för detta grymma och planlagda folkmord och deras efterlevande aldrig får glömmas. (TVP 11 juli 17)

Tusk: Trumps besök blev en framgång

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.
Foto: Mateusz Włodarczyk, wikipedia.

Regeringen kan känna sig nöjd med president Trumps besök, det blev en obestridlig framgång, säger Europeiska rådets ordförande Donald Tusk.

Här kommer världens mäktigaste ledare till Warszawa och säger vackra saker om Polen och dess ledare, jag är inte förvånad om regeringen känner sig nöjd, säger Tusk till statliga TVP. Han nämnde Solidaritet, Johannes Paulus II och Warszawaupproret under andra världskriget. Hans tal berörde Polens ställning idag, som alla föregångare till den nuvarande regeringen byggt upp.

I sitt tal i Warszawa sa president Trump att Ryssland måste sluta destabilisera i Ukraina och gå med i kampen för att försvara civilisationen.

Ja, nu får vi ju se hur USAs politik mot Ryssland kommer att se ut, särskilt vad gäller Ukraina. Jag ska inte säga något om vad som sagts mellan fyra ögon i samtal med Donald Trump här i Bryssel, men hans förhållande till Ryssland är ju lite annorlunda än det som presenteras i Warszawa. Men vem vet, vi kanske har en positiv utveckling framför oss.

I samband med G20-mötet i Hamburg har jag frågat om Trumps inställning till smugglingen av illegala invandrare från Libyen till Europa. Den amerikanska tystnaden i den här frågan är lite störande, säger Tusk.

Jag har föreslagit att alla europeiska ledare i FN ska föreslå tuffare tag mot illegala invandrare från Libyen. Alla europeiska länder samt Japan stöder idén. Att inte Kina och Ryssland gör det förvånar mig inte. Men tystnaden i USA stör mig. Jag har frågat presidenten om detta i Hamburg. (TVP 6 juli 17)

Trump får kritik för att inte ha besökt Gettomonumentet

Ivanka Trump. Foto:f lickr – wikipedia.

Amerikanska toppolitiker brukar avlägga ett besök vid monumentet över gettoupproret i Warszawa 1943, men Donald Trump överlät det besöket till dottern Ivanka.

Det togs illa upp av Polens judiska ledare som i ett uttalande kritiserade den amerikanska presidenten.

Sedan kommunismens fall 1989 har alla amerikanska presidenter och vice presidenter alltid besökt monumentet över gettots hjältar, skriver Warszawas judiska ledare. Vi beklagar djupt att president Donald Trump ansåg det lämpligt att bryta med denna värdiga tradition. Vi hoppas att denna nonchalans inte är ett utryck för det amerikanska folkets känslor och attityder.

Ivanka Trump lade ner en krans vid Gettomonumentet, som är rest vid en plats där tyska styrkor och judiska partisaner flera gånger drabbade samman under andra världskriget. Därefter besökte hon det närliggande Museet över de polska judarnas historia.

Ivanka Trump är gift med Jared Kushner, en amerikansk jude som har Trumps uppdrag att fixa fred i Mellanöstern. (Polskie Radio och wB 6 juli 17)

Trumps korta visit i Warszawa

USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.

USA:s president gjorde en snabb visit i Polen på sin väg till G-20 mötet i Hamburg. Många politiska bedömare anser att besöket saknar politisk tyngd, men Jarosław Kaczyński, ordförande i regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS), sade för ett par dagar sedan att många länder avundas Polen detta besök, i synnerhet Storbritannien.

Läs vidare >>

Publicerat i USA

Duda: Trump förstår att vi är ledande i Centraleuropa

President Andrzej Duda. Foto: Lukasz Plewnia. wikipedia.

Den amerikanske presidenten Donald Trump kommer till Polen idag därför att han förstår att Polen är det ledande landet i Centraleuropa. Det säger president Andrzej Duda till nyhetsbyrån PAP.

För vårt land är president Trumps besök extremt viktigt, och om man betänker sammanhanget kan vi inte utesluta att det som helhet blir ett historiskt besök, säger presidenten.

Trump anländer till Warszawa på onsdagskvällen. På torsdagen träffar han Duda och ledarna för de tolv länder från Öst- och Centraleuropa som deltar i Trehavs-toppmötet. Han ska också hålla ett tal vid monumentet över Warszawa-upproret 1944. Därefter reser han vidare till G20-mötet i Hamburg.

Vi är helt enkelt ett viktigt land i vår del av världen, säger Duda. Vi är ett av EUs största länder, vi är Centraleuropas ledande land och det är därför president Trump kommer till oss.

Bland de frågor som står på agendan är energisäkerheten. För att bli mindre beroende av Ryssland vill Polen nu teckna avtal om framtida leveranser av amerikansk naturgas. Vid en provleverans i juni till LNG-terminalen i Świnoujście fungerade allt väl, och de två länderna vill nu fortsätta överenskommelsen. Polen räknar med att också vidarebefordra gas till grannländerna och blir på det sättet ett nav i regionen.

Enligt uppgifter i medierna låter regeringen bussa PiS-anhängare från landsorten in till Warszawa för att ta emot den amerikanske presidenten. (Polskie Radio och wB 5 juli 17)

Polsk-amerikaner påminner Trump om Smolenskvraket

Det havererade Smolenskplanet. Bild: Wikipedia.

Den amerikanska Smolenskkommittén har inför president Donald Trumps besök i Warszawa skrivit ett brev och påmint honom om hans löfte att hjälpa Polen att få tillbaka vraket efter president Lech Kaczyńskis plan som störtade vid Smolensk 2010.

Den nya Smolenskutredningen behöver vraket för att kunna göra en fullständig utredning av olyckan, skriver kommittén, och Moskva vägrar att återlämna planet med motiveringen att utredning fortfarande pågår – trots att den ryska slutrapporten kom redan 2011.

Smolenskolyckan är en av de viktigaste frågorna i Polen, informerar brevskrivarna, och berättar att den nya Smolenskkommissionen anser att planet egentligen sprängdes i luften.

I skrivelsen räknas upp en rad andra skäl till olyckan – de ryska trafikledarnas felaktiga instruktioner till planets besättning, tekniska missöden o.s.v.

Moskva försöker misskreditera president Lech Kaczyński genom att påstå att personer ur Kaczyńskis delegation pressade piloterna att landa trots det dåliga vädret, menar brevskrivarna.

Polen behöver amerikansk hjälp att få tillbaka planet, som är polsk egendom, understryker de. Även förväxlingen av kvarlevor i samband med begravningen tas upp i brevet.

Den amerikanske ambassadören i Polen, Paul Jones, har tidigare i år sagt USA redan gjort allt man kunnat för att hjälpa Polen. (Polskie Radio 4 juli 17)

Inför Trumps besök i Warszawa

USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.

Den amerikanske presidenten Donald Trump kommer som hastigast till Warszawa i nästa vecka, dagen före G20-mötet i Hamburg den 7–8 juli, och polackerna ser med spänning och tillfredsställelse fram emot besöket.

Det är ett tecken på att Polen spelar en allt större roll på den internationella arenan sedan regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kom till makten, säger försvarsminister Antoni Macierewicz och utrikesminister Witold Waszczykowski har utlovat skaror av hurrande polacker där Trump visar sig.

Läs vidare >>

Brittiska kändisar har ofta polskt ursprung

Uppdaterad

Knut den store – engelsk kung med polska rötter.
bild: wikipedia.

Britterna är stolta över sin brittiskhet, men man ska veta att många av deras kända namn har polska rötter. Det har till exempel suttit en halvpolack på den brittiska tronen, skriver nätportalen Wirtualna Polska.

Det handlar om Knut den Store (990–1035), kung av England, Norge och Danmark samt guvernör över Schleswig och Pommern. Han var son till Sven Tveskägg och Sigrid Storråda. Det finns uppgifter om att hon egentligen hette Gunhild och var dotter till den böhmiska prinsessan Dobrawa och furst Mieszko I, som både enade och kristnade Polen.

Ett exempel i modern tid är den förre labourledaren Ed Miliband, vars föräldrar var polsk-judiska invandrare.

Författaren Joseph Conrad uppfattar många som typisk britt – men han var född Józef Teodor Konrad Korzeniowski och kom till Storbritannien i tjugoårsåldern. Han har inspirerat storheter som Ernest Hemingway, George Orwell och William Faulkner.

Den brittiska butikskedjan Tesco grundades av Jacob Edward Kohen – familjen kom från Łódź. Marks i Marks & Spencer var född i Grodno, som en gång var polskt.

Modeikoner som Barbara Hulanicki, Thomas Starzewski och Lindka Cierach – alla klär de popidoler och kungligheter och alla har polska rötter, skriver WP.

Går vi över till Sverige hittar vi också en del berömdheter av polskt ursprung. , som Henryk Bukowski grundade Bukowskis, det stora svenska auktionshuset för konst och antikviteter.

Leif Pagrotsky, flerfaldig socialdemokratisk minister, har sitt ursprung i samma land, liksom förre moderatledaren Ulf Adelsohn,  kriminologen Jerzy Sarnecki, nationalekonomen Marian Radetzki.

Bland moderna artister finner vi Aleksandra Rapaport, Izabella Scorupco, Dominika Peczinski och Danny Saucedo, och i mediebranschen till exempel Peter Wolodarski.

Polacker som gjort sig ett namn på grund av sin duglighet har vi gott om. Ingen av dem har dock suttit på den svenska tronen menKatarina Jagellonika var drottning i Sverige i drygt 20 år på 1500-talet. Och det var nära att Vasaprinsessan och kapardrottningen Cecilia på 1500-talet hade gift sig med en polsk greve. (WP och wB 22 juni 17)

Stefan Löfven: EU är ingen bankomat

Stefan Löfven talar för studenterna på Warszawas universitet.
Foto: Victor Svedberg, regeringskansliet.

Samarbetet inom EU innebär att stå upp för gemensamma beslut, inte bara för dem som passar oss bäst. EU kan inte reduceras till någon form av bankomat där man tar ut pengar när det behövs.

Det sade statsminister Stefan Löfven på måndagen vid ett anförande inför studenter och lärare på universitetet i Warszawa.

Han talade om tre centrala värderingar i EU: medlemskapet ska innebära ett mervärde för medborgarna, försvaret av demokratin mot terrorismen, och om att vara trogen EUs grundläggande principer och vikten av sann samarbetsanda.

Han varnade för demonisering av muslimer, påtalade kvinnors rätt till ett jämställt liv och rätten till sina egna kroppar, och manade ledare i alla länder att kraftfullt ta avstånd från alla former av våld, förtryck och extremism.

Att försvara demokratin är också att försvara oberoende medier och pressfrihet, politik gynnas alltid av hård granskning, sade Löfven. Det innebär också att alla har rätt att samlas fritt, att ställas inför rätta i fria och rättvisa rättegångar, att få röra sig fritt i samhället och att älska vem man vill. Respekt för rättsstaten lämnar inget utrymme för kompromisser.

Samarbete innebär att ge och ta, att lyssna och kompromissa och i slutändan göra det som är bäst för alla, sade statsministern. Samarbete är också att stå upp för gemensamma beslut, inte bara för de som passar oss själva bäst. EU kan inte reduceras till en bankomat där man tar ut pengar när det behövs. EU är ett gemensamt projekt med många fördelar men också många skyldigheter. EU är byggt på förtroende.

På tisdagen träffade Stefan Löfven premiärminister Beata Szydło. På agendan stod frågor som migration, arbetslöshet och säkerhet. Löfven betonade vikten av ett gemensamt ansvarstagande inom EU och tog upp betydelsen av EUs grundläggande rättigheter som demokrati och rättsstatens principer.

Han talade också om arbetet inför toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt som äger rum i Sverige den 17 november. Även Brexit och EUs förhandling med Storbritannien avhandlades, liksom det östliga partnerskapet och säkerheten i närområdet samt Ryssland där Sverige och Polen har likartade intressen. (regeringen.se 20 juni 17)

Hela talet till studenterna >>

Tyska Nationalpriset till Rafał Dutkiewicz

Rafał Dutkiewicz, borgmästare i Wrocław, har tilldelats det tyska Nationalpriset. Foto: National Stiftung.

Borgmästaren i Wrocław, Rafał Dutkiewicz, har tilldelats det tyska Nationalpriset för sina insatser för de tysk-polska förbindelserna.

Dr Rafał Dutkiewicz är en polsk politiker med europeiskt synsätt som har öppnat Wrocław för världen, står det i motiveringen.

Prisutdelningen skedde i Berlin den 13 juni i närvaro av Joachim Gauck och Horst Köhler, f.d. presidenter i Tyskland.

I sitt tacktal påminde Dutkiewicz om kardinal Bolesław Komineks ord: Europa är framtiden, nationalismen tillhör det förgångna.

Kardinal Kominek tog initiativet till de polska biskoparnas brev till de tyska biskoparna 1965, som blev startpunkten för den polsk-tyska försoningen. Brevet, som innehöll de berömda orden Vi förlåter och ber om förlåtelse, uppskattades inte av den kommunistiska regimen.

Det tyska Nationalpriset delades första gången ut 1997 och har tidigare bland annat gått till Polens första demokratiskt valda premiärminister efter kommunismens fall, Tadeusz Mazowiecki. (Polskie Radio, National Stiftung och wB 13 juni 15)

Över 8 000 ukrainare kom visumfritt till Polen

Ukrainska medborgare har sedan den 11 juni kunnat komma in i EU utan visum och under de tre dagarna har drygt 8 000 ukrainare passerat gränsen till Polen. Samtidigt har 19 000 kommit med visum, säger gränspolisen till tv-stationen Polsat News.

I och med visumfriheten har de också rätt att stanna i tre månader och arbeta i medlemsländerna. (Polsat News 14 juni 17)

Trump ska mötas av jublande polacker

USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.

USAs president Donald Trump är inte så pigg på att besöka London av oro för att möta kritiska demonstranter. På sin första utlandsresa i Europa möttes han inte av några entusiastiska människomassor.

Men Vita Huset har av utrikesminister Witold Waszczykowski övertygats om att vid ett besök i Polen kommer allt att bli helt annorlunda.

Det skriver nyhetsportalen Onet.pl.

Trump besöker London den 4–5 juli, tar en kort avstickare till Polen den 6 juli för att resa vidare till Hamburg där G20-mötet pågår 7–8 juli.

Trump är missnöjd med att hans första besök i Europa inte väckt väntad entusiasm. Såväl Tysklands kansler Angela Merkel och Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron dessutom kyligt kommenterat Trumps olika utspel, inte minst sedan Trump beslöt att USA ska lämna klimatöverenskommelsen i Paris. Den amerikanske presidenten ska också ha störts av det positiva mottagande som hans företrädare Barack Obama nyligen fick i Berlin.

I detta bistra läge passade Waszczykowski på, skriver Onet.pl. Han framhöll i ett brev att den polska regeringen står Trump ideologiskt mycket nära, att man vill ha täta kontakter och att gatorna kommer att fyllas av jublande medborgare när presidenten besöker Polen.

Kruxet är att besöket infaller i juli då många Warszawabor lämnat staden för att resa till havet, och att det kan bli lite tunt i de jublande leden, vilket den känslige Trump kanske inte accepterar.

Många ledande polska politiker vill naturligtvis träffa den amerikanske presidenten när han nu kommer, men av tidsskäl är det tills vidare bara president Andrzej Duda och PiS-ledaren Jarosław Kaczyński som kommer ifråga. Duda, eftersom han efter flera invitationer står värd för besöket, och Kaczyński, som är den som egentligen har makten i Polen. (Onet.pl och wB 12 juni 17)

Trehavsmötet flyttas till Warszawa

USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.

Trehavsmötet, som är ett samarbetsforum för länderna kring Östersjön, Svarta havet och Kaspiska havet, flyttas nu till Warszawa av säkerhets- och logistikskäl eftersom den amerikanske presidenten Donald Trump kommer att närvara vid sitt besök i Polen den 6 juli.

Polen och Kroatien står gemensamt värd för mötet, där presidenterna i tolv länder från Central- och Östeuropa samt Balkan kommer att delta. På agendan står gemensamma ekonomiska och infrastrukturprojekt.

Mötet skulle egentligen ha ägt rum i Wrocław, säger president Andrzej Duda, men eftersom omständigheterna nu har förändrats är vi tvungna att flytta det till Warszawa. (Polskie Radio 13 juni 15)

Trump besöker Polen i juli

USAs president Donald Trump. Foto: Michael Vadon, wikipedia.

På inbjudan av president Andrzej Duda kommer USAs president Donald Trump den 6 juli att besöka Polen i samband med G20-mötet i Hamburg den 7-8 juli.

Besöket bekräftar USAs orubbliga engagemang för en av våra närmaste europeiska allierade och understryker administrationens avsikt att stärka Natos kollektiva försvar, uppger Vita Huset.

Trump kommer att hålla ett stort tal i Polen, och för att visa USAs starka band till Centraleuropa ska han delta i Tre-havs-mötet – ett samarbetsforum för länderna kring Östersjön, Svarta havet och Kaspiska havet.

Den polska regeringen och president Duda har tryckt på för att få Trump att besöka Polen ända sedan det amerikanska presidentvalet i november.

Inför besöket har en grupp amerikanska Secret Serviceagenter kommit till Polen, skriver nyhetsbyrån PAP.

I Polen hoppas man också att den amerikanske presidenten skulle kunna närvara vid Wrocław Global Forum som pågår den 6-7 juli och är ett toppmöte med 400 internationella politiker och företagsledare. (Polskie Radio 9-10 juni 179

Publicerat i USA

Ukrainare i Polen är inte flyktingar

Det finns över en miljon ukrainare som arbetar i Polen, och de tycks bli fler trots att främlingsfientligheten ökar. De flesta har kommit efter EuroMaidan 2014 då den egna valutan sjönk som en sten och det var svårt att få pengarna att räcka till.

Sedan det nationalkonservativa partiet Lag och Rättvisa (PiS) kommit till makten har de främlingsfientliga strömningarna ökat och de polsk-ukrainska relationerna försämrats – trots att Polen föredrar migranter från det forna Sovjetunionen som har en liknande kulturell bakgrund.

Läs vidare >>

Ryssland föreslår möte sedan Polen röstats in i Säkerhetsrådet

Utrikesminister Witold Waszczykowski.
Foto: Andrzej Klizan, wikipedia.

Polen röstades på fredagen som väntat in som Östeuropas representant i FNs säkerhetsråd för perioden 2018–2019.

Detta är ett tecken på att vår utrikespolitik har burit frukt, sade en nöjd utrikesminister Witold Waszczykowski.

Efter omröstningen gratulerade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Polen och bjöd in till ett bilateralt möte mellan de två länderna.

Jag tar gratulationerna som ett gott tecken och ska försöka ordna detta möte innan vi börjar arbeta i Säkerhetsrådet 1 januari 2018, säger Waszczykowski. Det kanske kan komma många förklaringar ut av detta, kanske också om Smolenskolyckan.

Regeringspartiet Lag och Rättvisa (PiS) har återupptagit haveriutredningen av flygolyckan vid Smolensk 2010, då dåvarande presidenten Lech Kaczyński och 95 andra personer omkom.

En stötesten har varit att Polen inte fått tillbaka presidentplanet, som störtade i västra Ryssland. Ryska myndigheter hävdar att undersökningar fortfarande pågår, trots att en officiell rapport avlämnades i januari 2011. Enligt rapporten berodde olyckan på misstag från besättningen på presidentplanet. En parallell utredning som gjordes av polska myndigheter riktade kritik även mot de ryska trafikledarna i kontrolltornet på flygplatsen där man i dåligt väder försökte landa presidentplanet. Polska åklagare har förgäves begärt att få förhöra flygledarna.

PiS högsta ledning anser att planet egentligen sprängdes i luften på initiativ av Moskva som oroade sig för presidentens antiryska inställning. (Polskie Radio och wB 3 maj 17)

Polen kan bli medlem av säkerhetsrådet

Även Polen siktar in sig på att bli en av de icke-permanenta medlemmarna i FNS säkerhetsråd och utrikesminister Witold Waszczykowski är i New York för att ytterligare stärka den polska kandidaturen.

Han är optimistisk – det krävs att 129 medlemsländer röstar för att Polen ska ersätta Ukraina som i två år suttit på den post som ska representera Östeuropa, och utrikesdepartementet har fått försäkringar från fler länder än så.

Det här ger Polen inflytande vid lösningen av internationella konflikter, säger Waszczykowski, medlemskapet stärker Polens profil internationellt och det kan vara ekonomiskt fördelaktigt.

Presidentens kanslichef Krzysztof Szczerski är också förtröstansfull: Det kan ta våra relationer med de fem permanenta medlemsländerna till en ny nivå och ökar Polens betydelse internationellt.

Dagens omröstning i generalförsamlingen gäller perioden 2018–2019. Den tidigare motkandidaten Bulgarien har hoppat av. (Polskie Radio, TVP och wB 2 juni 17)