Krystyna Larsson tackar Kjell Albin Abrahamson efter föredraget.

Den 4 februari kåserade Kjell Albin Abrahamson om dagens Polen på ABF Stockholm inför cirka 175 åhörare.

Kjell Albin började med att konstatera att Polen i dag är ett relativt stabilt land vad avser politiska och ekonomiska förhållanden. Till exempel omvaldes sittande regeringskoalition vilket är första gången sedan frigörelsen från kommunismen. Det innebär att man nu kan tillåta en viss fragmentering. Ett exempel på detta är den så kallade Palikot-rörelsen. Janusz Palikot leder ett antikyrkligt parti som fick 10 procent av rösterna vid det senaste parlamentsvalet. Framför allt unga väljare attraheras av denna rörelse. Polen av idag både konsolideras och spricker upp.

I den så kallade Smolensk-frågan är landet splittrat. För Jaroslaw Kaczynski och hans anhängare är det ett sorgetrauma. Det florerar massor av konspirationsteorier.

En bok som är kritisk mot den kände journalisten Ryszard Kapuscinski har publicerats. Kjell Albin kände honom. Hans uppfattning om Kapuscinski var att han satt still i båten då det blåste och tog ställning först senare. Möjligen var han enligt Kjell Albin mindre som människa men inte som författare.

Folk litar inte på politiker eller staten, däremot på familj och vänner. Polen har hittills haft 16 TV-chefer, två fler än antalet regeringschefer. Det visar på det politiska inflytandet över public service. Det är litet deltagande i parlamentsvalen. Bara 48 procent röstade i det senaste valet. Det finns en misstro mot politiska partier. Man röstar mer på person än på partier. Man skämtar inte om Gud, Ära och Fosterland.

Polen ser sig som en regional stormakt med egen vilja och eget ställningstagande. Ofta jämför vi andra länder med oss själva i Sverige. Vi tror att vi är en slags norm. Dock kanske det är så att det är Sverige som är udda och avvikande i Europa.

Kaj Wahlberg