
Kaj Wahlberg, Janina Sparf och Krystyna Larsson förbereder sig inför resan.
Lördagen den 18 maj var det dags för vår årliga utflykt denna gång till Västerås, en av Sveriges äldsta städer. Stadens första namn var Aros, sedan Västra Aros som drogs ihop till Västerås. En viktig händelse i stadens och Sveriges historia var Västerås riksdag 1527 då Gustav Vasa avskaffade katolicismen.
Vi samlades på Villagatan, utanför det som en gång var Polska institutet, för bussfärd mot vårt mål. Det visade sig att vår chaufför Ewa var från Polen, mycket trevlig och skicklig.
Morgonen var disig och grå men under färden sprack molnen upp och vi fick en strålande solskensdag.
Väl framme vid domkyrkan, vilken var vårt första mål togs vi emot av några medlemmar ur Västeråsföreningen, ordförande Urban Living, Barbara och Roger Hallström och Stig Wahlström. Urban Living hälsade oss välkomna till Västerås därefter tog Barbara Hallström över ordet och berättade om domkyrkan. Hon är född och uppvuxen i staden och har arbetat som turistvärdinna.
Domkyrkan är en av Sveriges största och har tre stjärnor i Guide Michelin. Västerås stift tillkom på 1100-talet, hur kyrkan då såg ut vet vi inte men på 1200-talet utökades den dåvarande stenkyrkan med tegel. Kyrkan var under medeltiden helgad åt Jungfru Maria och Johannes Döparen.
På kyrkbacken står Johannes Rudbeckius staty, grundaren av Sveriges första gymnasium. Byggnader från den tiden finns kvar i närheten av kyrkan.

Erik XIV:s sarkofag.
När Barbara hade berättat om kyrkan gick vi in för att först och främst beskåda Erik XIV:s sarkofag. Erik är den ende svenske kung som ligger begravd i Västerås. Först begravdes han i enkel grav men kung Gustav III ansåg att en kung av Sverige skulle ha en ståtlig sarkofag. När väl Erik skulle placeras i sarkofagen visade det sig att den var för kort så man var tvungen att hugga av hans fötter och lägga dem vid sidan av skelettet. Erik var nämligen för sin tid en reslig person. Under 1950-talet lät man undersöka Eriks skelett och fann då att det var fullt av arsenik. Johan III hade nämligen låtit förgifta sin halvbror, men om giftet intogs med ärtsoppa kunde man inte avgöra.
Ett annat gravmonument värt att beskåda är släkten Brahes.
Vitragerna vid ingången till kyrkan är från mitten av 1900-talet.
Kyrkan har flera fina altarskåp, högaltarets är från Antwerpen och skänktes av Sten Sture den yngre.
När vi hade gått runt i kyrkan lyssnade vi till en orgelkonsert. Orgeln är en av norra Europas största och tillverkad i Stockholm. Musik av två franska kompositörer, Jean Langlais och Jehan Alain framfördes av Jan H Börjesson.
Efter konserten gick vi en promenad utefter Svartån, som flyter genom Västerås, till Falkenbergs kvarn för att inta en lunch i solen på terrassen vid ån.
Då lunchen var aväten gick vi en stadspromenad guidad av Stig Wahlström. Han berättade intressanta episoder ur stadens historia. Bland annat om Johan III:s bröllop med Gunilla Bielke, den kvinna han gifte sig med efter Katarina Jagellonikas död. Festen hölls på Västerås slott. Stig berättade att även Västerås drabbades av rivningshysterin under 1900-talet.
På vägen till stadshuset stannade vi vid en skulptur föreställande arbetare på väg till sitt arbete på ASEA. Staden hade en stor arbetskraftinvandring under 1900-talet.
Stadshuset höga klocktorn från 1954 står på resterna av ett dominikanerkloster och en svartbrödrakyrka från mitten av 1200-talet. Klockspelet med 47 klockor har poem skrivna på varje klocka av västeråsfödde poeten Bo Setterlind.
Vår sista anhalt var Skultuna mässingsbruk. Ett bruk grundat 1609 på initiativ av Karl IX som fortfarande producerar föremål i mässing. Där kunde vi se en film om brukets historia och besöka såväl museet som butiker med fabriksförsäljning.
När vi steg av bussen på Villagatan var alla glada och nöjda och ser redan fram emot nästa års utflykt.
Janina Pienowska